De svenska gymnasisternas framgång i studentexamen 2007-2012 Kommunförbundets gymnasiekonferens 24.5.2012 Erik Geber
Deltagande och allmän framgång De svenska abiturienterna något överrepresenterade i förhållande till årskullen (ca 2000 svenska/år; ca 30 000 finska) liksom i gymnastudierna De svenska skriver mera språk (främst fi och eng), mindre mat. och realämnen på hösten Vitsordspoäng i m-tal; fi 24 sv 24,9 25,5 (växande); mindre spridning; 21 sv. gy. bland de 100 bästa v. 2011; 15 bland de 50 bästa; vissa andra faktiska skilln. (A-fi B-sv)
Modersmålsproven Skillnaderna i vitsordspoäng i medeltal varierar mellan 4,10 4,20 p; små skillnader mellan språkgrupperna (ibland i L- och A-vitsord) Poänggränserna 5-8 poäng högre i mo för de högsta vitsorden(t.ex. v -12: L 94 E 78 M 65 för i sv mot 86-71 60 i fi). VÄCKER FRÅGOR De sv. råpoängen både i essäprovet och textkompetensprovet vuxit (1-2 p i m-tal) Ev. skillnader i provuppgifterna Stort gemens.problem: de sv. pojkarna ( - 4p i m- tal)
Matematik Andel studerande i lång mat. sv. 35 % (700), fi. 42 (13 000) Andel skrib. i lång mat: sv 41 % (623) fi 56 % (10 961) av dem som valt prov i mat. Större andel fi toppbetyg både i lång och kort betyg Sv.problem: antal fördj. kurser; brist på komm. SE-provssamling GEMENSAMT PROBLEM: de låga A-gränserna
Realproven, vitsordsdifferenser V -07 v 08 v-09 v -10 v -11 Re: - 0,21-0,04-0,01-0,09-0,65 Fil: - 0,08-0,34-0,05-0,94-0,80 Ps: - 0,68-0,70-0,43-0,49-0,75 Hi + 0,13 + 0,10 +0,13 +0,32 +,033 Sh -0,01-0,10-0,01 +0,03-0,11 Ge - 0,06-0,26-0,07 +0,09-0,22 Bi + 0,07 + 0,15 +0,31 +0,24 + 0,11 Ke - 0,37-0,09-0,54 0,35-0,26 Fy - 0,63-0,73-0,84-0,45-0,14 Hä 0,00 + 0,23 0,06 + 0,10 + 0,11
Realprov, ex. religion, vitsordsdiff. innebörd (vitsordsförd. h -11) I A B C M E L S:ma Mt Fi N 23 77 142 201 182 132 47 804/ % 2,9 9,6 17,6 25,0 22,7 16,4 5,8 4,25 p. Sv N 5 10 19 16 10 6 3 69 % 7,2 14,5 27,5 23,2 14,5 8,7 4,34 3,59 Disk. konsekvenser vid antagn. till teol. vid ÅA
Psykologi Populärt ämne: vårar 5 000 fi o. 300-350 sv., höstar 2 000 2 500 fi, 100 150 sve Stora och systematiska vitsordsdiff. sv/fi skrib: fi. varierar 4,13 4,44, sv. 3,38 3.90 Läromedlen: två av tre desamma som de finska (översatta) Uppgifterna ungdomsvänliga och aktuella, men svaren måste bygga på psyk. kunskap
Realprov hi o sl: trender 2007-12 Antalet fi. skrib. i hi på våren minskat (4366 2962), på hösten ganska konstant (ca 3000) Antalet sv. skrib. konstant (ca 250 v., ca 100 h.) I samhällslära antal fi skrib. ökat med 1/3: 2887 3796 (vår); sv. nästan dubbl. 267 450 De finska abit. Skriver i prop. mycket mera på hösten, särskilt i historia Problem i sv. s lh: ekonomikunskap; EUkunskap
Geografi och biologi Geografi: Deltagarantalet mera än halverats: fi från 3668 till 1218 och sv från 298 till 140 (9 omg.) Vanligt mönster: fi.fli sv.fli fi.po sv.po, ex. våren 2009: 4,54 4,51 3,79 3,59 Svaga pojkområden: miljöfrågor, riskgeogr, regionstudier (Bättre: vissa kartuppgifter Biologi:Antalet skrib. i alla kategorier sjunkit med (ca ¼ v-07 v 11) Sv.skrib. bättre i 8 av 10 omgångar (+ 0,04 till + 0,25) Nu ofta sv. flickor bäst men sv. pojkar (igen) sämst, t.ex. 3,70 3,43 3.20 2,90 (uppg. 4 ekologi v. 2010) Pojkarna ofta svaga i arvslära och miljöfrågor
Kemi och fysik Sjunkande antal i kemi ung. som i biologi: sv.po 120 89, sv. flickor 210 151 om vårarna Könsskillnaderna mindre än i biol. och geogr.: 0,10-0,20 vitsordsp. Kemi:Fi skrib. konstant 4,04-4,08 p., sv varierar: 3,51-3,95, ömsom fli, ömsom po bättre Fysik, diff. sv/fi: -0,63, -0,79; -0,84; -0,45;-0,14 OBS. förbättring, orsaker. Svaga områden: krafter (vektorer), elektronik, modern fysik (strålning)
Hälsokunskap Deltagarantalet på fem år ökat med 1/3, från 4080 till 6514 totalt på vårarna, svenska delt. från 238 till 557, på höstarna ännu mera, från 2949 TILL 7714 (alla), svenska: från 166 till 556 de finska i dag s:ma 13 116 (= mera än i proven i svenska s-lagt!); konkurrerar ut andra ämnen Typiskt flickämne, t.ex. v-11: fif 4,43 svf 4,67 fip 3,57 svp3,61 De sv. i flera omgångar bättre (+0,10 á +0,20) Erfarenhet /fakta/teori/aktualitet
Något om språken Den regionala och individuella problematiken i finska kvarstår: förh. A- och B-finska Vitsordsgränserna och andelarna i A-finska; jfr A- svenska; tvåspråkighetens inverkan Svenskans problematik; se nationalspråksrapporten; Magma-PM 1 (EG) Försprånget i engelska minskar (?); Antalet stud. vs. skribenter i korta språk; spanskan populär Bed.problem i ryska (inf. ry.skrib.) Lång ty, fra, ry, spa; latin bara enst. sv. skr.
Sammanfattning De svenska gymnasierna som helhet bra, t.o.m. bättre än vad i rankinglistorna visar I modersmålet de sv. t.o.m. bättre än de fi; problem med poänggränserna och rel.bed. Gemsamt problem: de svaga pojkarna Matematik: prop. färre stud. och skrib. i lång matematik; låg kravnivå för godkänt Realproven: förbättring skett, nu 4 av 10 prov OK, problem i naturvet (utom bi.) Hälsokunskapen! Språken: särprobl. i fi; svenskans kräftgång, de korta språken: det minsk. antalet skrib.