Magisteruppsats. Svensk kod för bolagsstyrning; Hur påverkas Elekta AB (publ) och dess aktieägare? Styrelse. Bolagsledning.

Magisteruppsats Svensk kod för bolagsstyrning; Hur påverkas Elekta AB (publ) och dess aktieägare? Styrelse Bolagsledning Aktieägare Christine Ohlson Helena Wahlbom Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen D-uppsats, VT 2005 Handledare: Robert Joachimsson 2005-05-23

Sammanfattning Den 1 juli 2005 kommer det i Sverige att införas en kod för bolagsstyrning. Denna kod, Svensk kod för bolagsstyrning, ska främst följas av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Koden syftar till att främja en förbättrad bolagsstyrning av svenska bolag. Studiens syfte är att studera det börsnoterade bolaget Elekta AB:s (publ) bolagsstyrning. Studiens syfte är vidare att studera i vilken utsträckning Elektas bolagsstyrning kommer att påverkas av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De sätt Elekta väljer att förändra sin bolagsstyrning på, på grund av koden, kommer att ha inverkan på Elektas aktieägare. Det kommer därför att studeras i vilken mån Elektas aktieägare kommer att påverkas av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Studien har bestått av en kvalitativ undersökning där primära och sekundära källor har behandlats. För att nå fram till studiens resultat har intervjuer med fallföretaget Elekta, Elektas aktieägare, Förtroendekommissionen, Kollegiet för svensk bolagsstyrning samt KPMG Bohlins AB gjorts. Vidare har litteratur och hemsidor studerats. Studien har visat att Elektas bolagsstyrning inte kommer att påverkas i större utsträckning av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Detta då bolaget redan idag följer flertalet av kodens regler. Inte heller Elektas aktieägare kommer att påverkas i större grad av kodens införande. Detta genom att Elekta idag har en tillfredställande bolagsstyrning som bidrar till att bolaget ser till aktieägarnas intressen. 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1. Näringslivets förtroendeproblem... 4 1.2. Svag bolagsstyrning...5 1.3. Syfte... 5 1.4. Avgränsning... 6 1.5. Perspektiv och målgrupp... 6 2. Teori... 7 2.1. Agentteori... 7 2.1.1. Agentproblem... 7 2.1.2. Agentkostnad... 7 2.1.3. Motverka agentkostnad genom kontrakt... 8 2.1.4. Motverka agentkostnad genom kontrollfunktion... 8 2.2. Svensk kod för bolagsstyrning... 9 2.2.1. Valberedning... 9 2.2.2. Tillsättning av styrelse... 9 2.2.3. Styrelsens uppgifter... 9 2.2.4. Styrelsens storlek och sammansättning... 10 2.2.5. Styrelseordförande... 10 2.2.6. Styrelsens arbetsform... 10 2.2.7. Intern kontroll... 10 2.2.8. Verkställande direktör... 11 2.2.9. Ersättning till bolagsledningen... 11 2.3. Bolagsstyrning... 11 2.3.1. Svensk bolagsstyrning... 12 2.4. Förväntningar av empiri... 12 3. Metod... 13 3.1. Forskningsstrategi... 13 3.1.1. Undersökningsansats... 13 3.1.2. Val av studieobjekt... 13 3.1.3. Intervjuform... 16 3.2. Litteraturstudie... 17 3.3. Studiens trovärdighet... 17 3.3.1. Tendenskritik... 17 3.3.2. Samtidskrav... 18 3.3.3. Litteraturkritik... 18 3.4. Slutkommentar... 19 4. Empiri... 20 4.1. Svensk kod för bolagsstyrning... 20 4.1.1. Följ eller förklara... 20 4.1.2. Kodens påverkan... 21 4.1.3. Aktieägarnas förtroende... 21 4.2. Elekta AB (publ)... 22 4.2.1. Faktorer som förändrat Elektas bolagsstyrning... 22 4.2.2. Valberedning... 23 4.2.3. Tillsättning av styrelse... 24 4.2.4. Styrelsens uppgifter... 24 2

4.2.5. Styrelsens storlek och sammansättning... 26 4.2.6. Styrelseordförande... 26 4.2.7. Styrelsens arbetsform... 27 4.2.8. Intern kontroll... 27 4.2.9. Verkställande direktör... 28 4.2.10. Ersättning till bolagsledningen... 28 5. Analys... 30 5.1. Elekta AB (publ)... 30 5.1.1. Valberedning... 30 5.1.2. Tillsättning av styrelse... 31 5.1.3. Styrelsens uppgifter... 32 5.1.4. Styrelsens storlek och sammansättning... 33 5.1.5. Styrelseordförande... 34 5.1.6. Styrelsens arbetsform... 35 5.1.7. Intern kontroll... 36 5.1.8. Verkställande direktör... 37 5.1.9. Ersättning till bolagsledningen... 38 5.1.10. Slutkommentar... 40 6. Slutsats... 42 7. Förslag till vidare studier... 44 Bilaga A intervjufrågor Peter Ejemyr, informationschef Elekta Bilaga B intervjufrågor Laurent Leksell, verkställande direktör Elekta Bilaga C intervjufrågor Per Lekvall, sekreterare Kollegiet för svensk bolagsstyrning Bilaga D intervjufrågor Marianne Nilsson, Robur Aktiefonder Bilaga E intervjufrågor Akbar Seddigh, styrelseordförande Elekta Bilaga F intervjufrågor Helene Strid, konsult KPMG Bohlins AB Bilaga G intervjufrågor Erik Åsbrink, ordförande Förtroendekommissionen 3

Inledning 1. Inledning En stor del av det svenska folket är idag aktieägare, både direkt och indirekt. Det breda ägandet gör att det blir allt viktigare med ett förtroende för svenskt näringsliv. För att uppfylla detta krävs ett dynamiskt och värdeskapande näringsliv med hög transparens där en god bolagsstyrning står i centrum. 1 Kärnan i bolagsstyrningsbegreppet är att bolag ska styras i aktieägarnas intressen. 2 I kapitlet kommer en problematisering av ovanstående att diskuteras och diskussionen utmynnar sedan i uppsatsens syfte. 1.1. Näringslivets förtroendeproblem Det har de senaste åren varit en rad skandaler inom svenskt näringsliv. I exempelvis Skandia skapades enorma bonusprogram och cheferna lyxrenoverade sina privata lägenheter. 3 Ett av problemen i Skandia var att dess styrelse och bolagsledning hade för stor tillit till varandra vilket ledde till att de inte ifrågasatte eller såg till konsekvenserna av de beslut som togs. 4 Skandiaaffären är bara en av många skandaler som skakat det svenska näringslivet de senaste åren och detta är ett exempel som visar det ökade behovet av förbättrad bolagsstyrning inom svenska bolag. Sverige hade från 1980 och fram till 2002 en lång börsuppgång och börsuppgången kulminerade i en börsbubbla 1997-2002. Börsbubblan kan anses vara en av drivkrafterna till det förtroendeproblem som idag finns inom vissa delar av det svenska näringslivet. Under börsuppgången accepterade aktieägarna de höga ersättningarna till bolagsledningar och styrelser men denna acceptans försvann när börsbubblan sprack. Aktieägarna insåg då att det egna sparade kapitalet minskade i värde samtidigt som bolagsledningars och styrelsers ersättningar stagnerade eller fortsatte att växa. Uppkomsten av de förtroendeskadliga företeelserna kan ha berott på att beslutsfattarna varit påverkade av den miljö de verkat i under börsuppgången. Detta kan ha bidragit till att befattningshavarna tagit beslut som 1 Svensk kod för bolagsstyrning, s. 3, http://www.sou.gov.se/fortroende/ 2005-03-30. 2 Lekvall, Per, telefonintervju, 2005-04-29, Tel; + 46 31 81 20 79. 3 Ibidem. 4 Seddigh, Akbar, personlig intervju, 2005-04-29. 4

Inledning stundom inte överensstämt med allmänhetens värderingar. Dock ska det inte förglömmas att ansvaret för besluten slutligen ligger hos de enskilda beslutsfattarna. 5 1.2. Svag bolagsstyrning Förtroendekriser och svag bolagsstyrning är idag ett problem inom vissa delar av det svenska näringslivet. Uppkomsten av svag bolagsstyrning inom svenska bolag har bland annat berott på brister inom löne- och ersättningssystem vilket möjliggjort överdrivna bonus och optionsprogram för bolags befattningshavare. Vidare kan brister i bolagsstyrningen ha berott på att det inom svenska styrelser är vanligt förekommande med en snäv rekryteringsbas där företagseliten tenderar att välja in varandra. Andra exempel som lett till vikande bolagsstyrning är oklara roll- och ansvarsfördelningar samt svagt underbyggda strategier och affärsbeslut. 6 Då svag bolagsstyrning idag är ett problem är det viktigt att detta lyfts fram. Det finns strategier för att komma till rätta med de svagheter som idag föreligger inom svensk bolagsstyrning. En av dessa är införandet av Svensk kod för bolagsstyrning, vilken främst ämnar förbättra styrningen av svenska bolag. Ämnet kan ses som aktuellt då Svensk kod för bolagsstyrning kommer att införas den 1 juli 2005 och det är därför viktigt att se på vilket sätt aktieägare och svenska bolag kan komma att påverkas av införandet. Kommer dock denna kod att förbättra bolagsstyrningen inom svenska bolag? I vilken utsträckning kommer koden att påverka bolagen? Bidrar koden till att bolagen ser mer till sina aktieägares intressen? Kommer aktieägarna att gynnas av koden? 1.3. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att studera det börsnoterade bolaget Elekta AB:s (publ) bolagsstyrning. Detta huvudsyfte kan delas in i två underliggande syften. Den 1 juli 2005 kommer det i Sverige att införas en kod för bolagsstyrning. Denna kod ska främst följas av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Det första underliggande syftet är därför att studera i vilken utsträckning det börsnoterade bolaget Elektas bolagsstyrning kommer att påverkas av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De sätt Elekta väljer att förändra sin bolagsstyrning på, på grund av koden, kommer att påverka Elektas aktieägare. Det andra underliggande syftet är därför att studera i vilken utsträckning Elektas aktieägare påverkas av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. 5 Statens Offentliga Utredningar 2004:47, Näringslivet och förtroendet, Stockholm, Elanders Gotab AB, 140 ff, ISBN 91-38-22132-2. 6 Ibidem, s. 15 ff. 5

Inledning 1.4. Avgränsning Studien kommer endast att behandla de delar av Svensk kod för bolagsstyrning som tar upp valberedning, styrelse samt bolagsledning. Dessa avgränsningar har valts då Svensk kod för bolagsstyrning rent kvantitativt främst berör dessa områden samt för att dessa områden är intressanta för uppsatsen. Avgränsningarna anses inte ha påverkat studiens utfall negativt då det är dessa organ som främst berörs av koden. Avgränsning kommer även att göras till svensk bolagsstyrning då koden endast berör svenska bolag. 1.5. Perspektiv och målgrupp Då uppsatsens syfte är att studera hur fallföretaget Elekta och dess aktieägare påverkas av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning kommer studien att genomföras utifrån Elektas perspektiv samt ur Elektas aktieägares perspektiv. Målgruppen för studien kommer därför att vara Elektas aktieägare samt andra börsnoterade bolag som ska applicera koden i framtiden. 6

Teori 2. Teori Utgångspunkten i uppsatsens teori är Agentteorin. Utifrån Agentteorin kommer agentkostnad samt faktorer som kan påverka storleken på denna att studeras. Faktorer som kan påverka storleken på agentkostnaden är ett bolags anpassning till Svensk kod för bolagsstyrning. När ett bolag anpassar sig till koden kommer detta att ha en inverkan på bolagets bolagsstyrning. De sätt bolaget sedan väljer att förändra sin bolagsstyrning på, på grund av koden, kommer att påverka detta bolags agentkostnad. 2.1. Agentteori Kärnan i agentteorin är relationen mellan ett bolags aktieägare och ett bolags styrelse och ledning. Ett bolags aktieägare ses som principaler och ett bolags styrelse och ledning ses som agenter. Principalerna är uppdragsgivare åt agenterna och agenterna tar beslut och agerar för principalernas räkning. 7 2.1.1. Agentproblem Agentproblem uppstår när styrelsens och ledningens intressen inte överensstämmer med aktieägarnas intressen. Aktieägarna samt styrelsen och bolagsledningen motiveras av olika saker och på grund av de olika motiven tenderar vissa styrelser och ledningar att ta beslut i egen favör snarare än i aktieägarnas. Ännu större risk för agentproblem uppkommer om aktieägarna fullständigt lämnar över kontrollen av bolaget till dess styrelse och ledning. Överlämning av kontrollen leder till att aktieägarnas insyn i bolaget minskar och styrelsen och ledning kan därför lättare ta beslut i egen favör. 8 2.1.2. Agentkostnad Om ett agentproblem uppkommer i ett bolag leder detta till att det uppstår en agentkostnad i bolaget. 9 Agentkostnaden kan definieras som skillnaden mellan bolagets värde när det drivs fullständigt i aktieägarnas intressen och bolagets verkliga värde. En hög agentkostnad leder till att bolagets verkliga värde minskar. Agentkostnaden kan till exempel öka om en styrelse 7 Hatch, Mary Jo, 1997, Organisationsteori, Lund, Studentlitteratur, s. 366, ISBN 91-44-02128-3. 8 Moran, Charles, föreläsning Harvard University, 2004-06-30. 9 Ibidem. 7

Teori eller en bolagsledning tar beslut för sin egen prestiges skull. Exempel på denna sorts beslut kan vara att styrelsen eller ledningen istället för att ge utdelning till aktieägarna hellre utökar verksamheten för att få möjlighet att arbeta i ett stort bolag, vilket kan avspegla prestige. 10 Agentkostnaden kan även öka genom att bolagets styrelse och ledning tilldelar sig själva stora förmåner och bonus. 11 Problemet med att få en styrelse eller bolagsledning att endast agera i aktieägarnas intressen är vanligt förekommande men storleken på agentkostnaden kan variera från bolag till bolag. 12 2.1.3. Motverka agentkostnad genom kontrakt Det finns olika sätt att minska agentkostnaden på. Ett exempel är att upprätta kontrakt mellan ett bolags aktieägare och dess styrelse och ledning så att båda parters intressen uppfylls. Kontrakten utfäster belöningar så att styrelsen och bolagsledningen får sina egna intressen tillgodosedda när de uppfyller kontrakten. Dessa belöningar grundar sig på aktiviteter som främjar aktieägarnas intressen. 13 Belöningarna kan till exempel utgöras av lön, bonus, optioner eller aktier. 14 Sammantaget kan kontrakten ses som om att aktieägarna delegerar arbete till styrelsen och bolagsledningen till ett avtalat pris. 15 Nackdelen med detta system kan vara att styrelsen och ledningen tar kortsiktiga beslut för att tillfälligt öka lönsamheten. Vidare finns det risk för att styrelsen och bolagsledningen manipulerar resultatet och skjuter utgifter på framtiden för att få ut en stor bonus ett givet år. 16 Det är näst intill omöjligt att upprätta kompletta kontrakt mellan ett bolags aktieägare och dess styrelse och ledning. Detta då det finns svårigheter att förutspå framtida eventualiteter. 17 2.1.4. Motverka agentkostnad genom kontrollfunktion Ett annat sätt att motverka en hög agentkostnad på är att upprätta en kontrollfunktion som övervakar styrelsens och bolagsledningens arbete. Exempel på detta är budgetar, finansiella rapporter samt affärsplaner. På så sätt kan aktieägarna se om styrelsen och ledningen håller sin budget samt se om de följer den upprättade affärsplanen. 18 Möjligheten till övervakning 10 Hamberg, Mattias, 2001, Strategic Financial Decisions, Malmö, Liber Ekonomi, s. 242 ff. 11 Moran, Charles, föreläsning Harvard University, 2004-06-28. 12 Jensen, Michael C, Meckling, William H, 1976, Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure, North-Holland Publishing Company, s. 309. 13 Hatch, Mary Jo, 1997, Organisationsteori, Lund, Studentlitteratur, s. 366 ff. 14 Flöstrand, Per, föreläsning Uppsala Universitet, 2005-01-24. 15 Hatch, Mary Jo, 1997, s. 366 ff. 16 Flöstrand, Per, föreläsning Uppsala Universitet, 2005-01-24. 17 Schleifer, Andrei, Vishny, Robert W, 1997, A Survey of Corporate Governance, The Journal of Finance, s. 741. 18 Flöstrand, Per, föreläsning Uppsala Universitet, 2005-01-24. 8

Teori beror på den information aktieägarna har tillgång till. Har aktieägarna fullständig information är det inte möjligt för styrelsen och bolagsledningen att avvika från exempelvis affärsplaner och budgetar. Fullständig information kan uppnås genom direkt observation, dock är detta både tidskrävande och dyrt vilket innebär att aktieägarna lika väl kan sköta bolaget själva. Föreligger det ofullständig informationsutgivning löper aktieägarna dock risk att bli utnyttjade. 19 Agentteorin Agentkostnad 2.2. Svensk kod för bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning syftar främst till att förbättra bolagsstyrningen av svenska bolag. Koden redogör för de beslutssystem genom vilka aktieägarna direkt eller indirekt kan styra bolaget. 20 2.2.1. Valberedning Varje bolag ska ha en valberedning som ska företräda bolagets aktieägare och sammansättningen av denna ska beslutas av bolagsstämman. Valberedningen är det organ som förbereder bolagsstämmans beslut vid tillsättning av till exempel styrelse. Vidare ska valberedningen bestå av minst tre ledamöter, dock får majoriteten av dessa inte vara styrelseledamöter i bolaget. 21 2.2.2. Tillsättning av styrelse Vid nyval eller omval av styrelseledamot ska valberedningen bedöma den nuvarande styrelsens kompetens samt fastställa eventuellt behov av rekrytering. Vidare får styrelseledamöter tilldelas aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram som endast är ämnade för dem. 22 2.2.3. Styrelsens uppgifter Styrelsen ska sköta förvaltningen åt bolagets aktieägare. Styrelsens främsta uppgift är att tillgodose aktieägarnas intressen. Detta görs genom att styrelsen anger övergripande mål och 19 Hatch, Mary Jo, 1997, s. 367. 20 Svensk kod för bolagsstyrning, s. 8 ff. 21 Ibidem, s. 20. 22 Ibidem, s. 21. 9

Teori strategier för verksamheten, systematiskt utvärderar bolagets ledning, upprättar system för uppföljning av bolagets verksamhet samt främjar öppenhet och saklighet i den externa informationsutgivningen. Styrelsens arbete ska varje år utvärderas genom en organiserad process. 23 2.2.4. Styrelsens storlek och sammansättning Styrelsen ska ha en sammansättning som präglas av en mångsidighet, bred kompetens och erfarenhet. Styrelsens storlek ska anpassas så att enkla och effektiva arbetsprocesser är möjliga. Majoriteten av invalda styrelseledamöter måste vara oberoende. 24 2.2.5. Styrelseordförande Styrelseordförandes uppgift är att organisera och leda styrelsens arbete. Styrelseordförande är även skyldig att se till att styrelsen får den utbildning som krävs för att styrelsen på ett effektivt sätt ska kunna utföra sina åtaganden. Vidare ska styrelseordföranden förmedla aktieägarnas åsikter till styrelsen. Styrelseordförande ska även ha kontinuerlig kontakt med bolagets verkställande direktör. 25 2.2.6. Styrelsens arbetsform Styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner ska vara utformade så att de kan verka som styrdokument för styrelsens och verkställande direktörs arbete. Styrelsen har även till uppgift att minst en gång per år genomföra en utvärdering av den verkställande direktörens arbete. 26 2.2.7. Intern kontroll Styrelsen ansvarar för att det föreligger god intern kontroll inom bolaget och styrelsen ska fortlöpande hålla sig informerad om den interna kontrollen och utvärdera på vilket sätt bolagets system för intern kontroll fungerar. I bolagets årsredovisning ska det framkomma information om bolagets interna kontroll. 27 23 Svensk kod för bolagsstyrning, s. 23 ff. 24 Ibidem, s. 24 ff. 25 Ibidem, s. 27. 26 Ibidem, s. 27 ff. 27 Ibidem, s. 34. 10

Teori 2.2.8. Verkställande direktör Den verkställande direktören ska förse styrelsen med saklig och väsentlig information som styrelsen sedan kan använda i sitt beslutsunderlag. Har den verkställande direktören uppgifter utanför bolaget ska styrelsen ge sitt godkännande till detta. Om valberedningen föreslår en avgående verkställande direktör som styrelseordförande måste detta förslag motiveras. 28 2.2.9. Ersättning till bolagsledningen Styrelsen är skyldig att upprätta ett ersättningsutskott som ska förbereda frågor gällande bolagsledningens ersättningar och anställningsvillkor. Det är tillåtet att styrelsens ordförande är ordförande i ersättningsutskottet. Dock ska resterande ledamöter vara oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen. På den ordinarie bolagsstämman ska styrelsen lägga fram förslag, som ersättningsutskottet utarbetat, på principer för bolagsledningens arvoden samt andra anställningsvillkor. Beslut gällande detta ska sedan tas av bolagsstämman. Principerna ska ange grundläggande villkor för bonus och andra incitamentsprogram samt ange vilka befattningshavare som omfattas av principerna. Vidare ska förhållandet mellan fast och rörlig ersättning framgå samt hur prestation och ersättning knyts till varandra. 29 Agentteorin Agentkostnad Svensk kod för bolagsstyrning 2.3. Bolagsstyrning Ett bolag med god bolagsstyrning ansvarar för att aktieägarna långsiktigt får en maximal avkastning på investerat kapital. Görs detta medverkar bolagsstyrningen till en samhällsekonomisk effektivitet och tillväxt. 30 Ett bolags styrning beror på den struktur bolaget är uppbyggt efter, de besluts- och kommunikationsprocesser som råder samt existerande företagskultur. 31 Ett bolags styrning ska främja rättvisa, öppenhet och ansvar. 28 Svensk kod för bolagsstyrning, s. 27 ff. 29 Ibidem, s. 31 ff. 30 Monks, Robert A.G., Minow, 2004, Nell, Corporate Governance, Blackwell Publishing, s.30, ISBN 1-4051-1698-6. 31 Hamberg, Mattias, 2001, s. 75. 11

Teori Bolagsstyrning handlar vidare bland annat om att kunna motivera en bolagsledning på ett effektivt sätt. Detta kan till exempel ske genom användning av incitamentsprogram som kan bestå av förmånliga avtal. Dessa incitamentsprogram är ofta begränsade och påverkade av aktieägarnas avkastningskrav. 32 2.3.1. Svensk bolagsstyrning Svensk bolagsstyrning präglas av ett samspel mellan bolags bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisor. Jämfört med andra länder finns det i Sverige en tydligare gräns mellan den styrande och kontrollerande makten och den verkställande makten. Svenska styrelser bedriver till stor del sitt arbete utan inblandning av aktieägarna. Dock förekommer det att större aktieägare sitter som styrelseledamöter i bolaget och de kan på så sätt påverka bolagsstyrningen. 33 Agentteorin Agentkostnad Bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning 2.4. Förväntningar av empiri Då Elekta är ett börsnoterat bolag förväntas empirin visa att de troligen kommer att påverkas betydligt av införandet av koden. Koden bör därför även vara till fördel för Elektas aktieägare eftersom koden bland annat föreskriver transparens. Vidare förväntas det i empirin framkomma information om bolags påverkan av koden. 32 Moran, Charles, föreläsning Harvard University, 2004-06-28. 33 Statens Offentliga Utredningar 2004:47, 168 ff. 12

Metod 3. Metod Med vald teori som grund har den empiriska studien utgjorts av intervjuer med fallföretaget Elekta, Elektas aktieägare, Förtroendekommissionen, Kollegiet för svensk bolagsstyrning samt KPMG Bohlins AB. Vidare har litteratur och hemsidor studerats för att kunna utarbeta uppsatsens teori samt för att möjliggöra en empiri som är kopplad till teorin. Den undersökningsansats som valts utgörs av kvalitativ data samt primära och sekundära källor. I kapitlet har även reflektioner över studiens trovärdighet gjorts. 3.1. Forskningsstrategi 3.1.1. Undersökningsansats Uppsatsen är ämnad att ses som en fallstudie där en kvalitativ undersökning av ett börsnoterat bolag har genomförts. En kvalitativ studie valdes bland annat för att få möjlighet att studera ett bolag mer ingående och se dess påverkan vid införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Hade en kvantitativ undersökningsansats istället valts hade detta inte kunnat bidra till samma ingående undersökning av ett bolag. Vidare hade en kvantitativ studie inte bidragit till samma förståelse av kodens påverkan på ett bolag varför en kvalitativ studie var att föredra. Dock skulle en kvantitativ studie kunnat bidra till en generalisering av om bolag i allmänhet påverkas av koden. I uppsatsen har både primära och sekundära källor valts. Detta då det är viktigt att få tala med personer som dagligen är berörda av eller arbetar inom ämnesområdet samt att få denna givna information verifierad genom att studera ämnet närmare i litteratur. 3.1.2. Val av studieobjekt Fallföretaget Elekta valdes på grund av att det som börsnoterat bolag på Stockholmsbörsens A-lista är ett av de bolag Svensk kod för bolagsstyrning främst vänder sig till samt för att kontakter sedan tidigare fanns på detta bolag. För att möjliggöra en undersökning av Elektas bolagsstyrning kontaktades, en bekant, Lars Jonsteg. Lars Jonsteg har tidigare arbetat som informationschef för Elekta och han rekommenderade att vidare kontakt skulle tas med Elektas nuvarande informationschef, Peter Ejemyr. 13

Metod Telefonkontakt togs sedan med Peter Ejemyr för bokning av personlig intervju. Den personliga intervjun med Peter Ejemyr, innehållande 35 frågor (se bilaga A), utfördes på Elektas huvudkontor och hela intervjun bandades. Peter Ejemyr är på Elekta ansvarig för all intern och extern kommunikation och han rapporterar direkt till Elektas verkställande direktör. Peter Ejemyr har varit viktig för uppsatsen då han är insatt i Elektas bolagsstyrning. Vidare har Peter Ejemyr granskat uppsatsens empiri gällande Elekta och därmed godkänt texten. Peter Ejemyr bidrog vidare till att intervjuer kunde komma till stånd med Elektas verkställande direktör, Laurent Leksell, samt styrelseordförande, Akbar Seddigh. Akbar Seddigh kontaktades för bokning av en personlig intervju. Den bandade intervjun innehöll 27 frågor (se bilaga E). Som styrelseordförande för Elekta har Akbar Seddigh varit betydelsefull för uppsatsen då han har stor insyn i fallföretaget och dess bolagsstyrning. Vidare besitter Akbar Seddigh stor kunskap om Svensk kod för bolagsstyrning vilket bidrog till att han kunde ge detaljerad information angående Elektas ställningstagande till kodens innehåll. Akbar Seddigh har även stor erfarenhet från betydelsefulla styrelseuppdrag i andra bolag. Elektas avgående verkställande direktör och största aktieägare, Laurent Leksell, kontaktades för bokning av en telefonintervju. Intervjun innehållande 22 frågor (se bilaga B) bandades. Laurent Leksell har varit viktig för uppsatsen då han har haft möjlighet att se hur Elektas bolagsstyrning har förändrats över tiden eftersom han varit verkställande direktör sedan 1986. En av Elektas institutionella ägare, Robur Aktiefonder, kontaktades för en telefonintervju. Telefonintervjun gjordes med en Marianne Nilsson som är representant för Robur Aktiefonder i Elektas nomineringskommitté. Intervjun bandades och innehöll 13 frågor (se bilaga D). Marianne Nilsson har varit viktig för uppsatsen då hon har gett synpunkter om Elekta ur ett aktieägarperspektiv. Marianne Nilsson har även tidigare följt Elektas utveckling men då som analytiker och hon anses därför ha en bra insyn i bolaget. Dessutom sitter Marianne Nilsson i flera andra nomineringskommittéer vilket ses som positivt då hon har stor erfarenhet av nomineringskommittéarbete. För att erhålla information om Svensk kod för bolagsstyrning har kontakt tagits med Fritzes Offentliga Publikationer, vilka på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning 14

Metod sänder ut information gällande koden. För att få ytterligare information om koden kontaktades en Johan Mähler som är studentansvarig på KPMG Bohlins AB. Detta för att få hjälp med att komma i kontakt med personer som är kunniga inom bolagsstyrning och koden. Johan Mähler hänvisade till en Helene Strid som arbetar på KPMG Bohlins AB med bolagsstyrningsfrågor. Kontakt togs sedan med Helene Strid som arbetar som konsult på avdelningen Internal Audit Services. Hennes arbetsuppgifter består av bolagsstyrningsfrågor och hon är den person på KPMG Bohlins AB som främst arbetar med koden. En bandad telefonintervju, innehållande 16 intervjufrågor (se bilaga F), gjordes med Helene Strid angående koden. Helene Strid har varit viktig för uppsatsen då hon besitter kunskap om Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har Helene Strid stor erfarenhet från arbete med bolag som vill eller har implementerat koden. Detta kan ses som positivt för uppsatsen då det bland annat har gett en möjlighet till att få en uppfattning om andra bolags påverkan av koden. För att få ytterligare information om koden kontaktades en Erik Åsbrink, som varit ordförande för Förtroendekommissionen, vilka också utformat koden. Bokning av en telefonintervju gjordes vid första kontakten. Erik Åsbrink har tidigare varit finansminister för Sveriges regering men idag arbetar Erik Åsbrink som konsult inom bolagsstyrning, riskhantering och krishantering. Telefonintervjun med Erik Åsbrink bestod av 20 intervjufrågor (se bilaga G) och hela intervjun bandades. Erik Åsbrink har varit viktig för uppsatsskrivandet då han som ordförande för Förtroendekommissionen varit ansvarig för utarbetandet av koden. På grund av sitt ordförandeskap besitter Erik Åsbrink stor kunskap om koden och dess bakgrund och har därför kunnat ge sin uppfattning om bolags påverkan av koden. Vidare rekommenderade Erik Åsbrink att kontakt skulle tas med en Per Lekvall. En bandad telefonintervju innehållande 13 frågor, (se bilaga C), genomfördes sedan med Per Lekvall. Per Lekvall var huvudsekreterare för Förtroendekommissionen och är idag sekreterare för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, vilket äger och förvaltar koden. Per Lekvall har varit viktig för uppsatsen då han genom sitt arbete på Förtroendekommissionen och Kollegiet är insatt i Svensk kod för bolagsstyrning. På grund av detta har även han kunnat ge sin syn på bolags påverkan av koden. 15

Metod 3.1.3. Intervjuform Inför samtliga telefonintervjuer valdes en strukturerad intervjuform där ett antal intervjufrågor tidigare hade förberetts. Intervjufrågorna till Helene Strid, Erik Åsbrink och Per Lekvall var uppbyggda för att ge en bakgrund till koden samt för att ge en mer allmän uppfattning av kodens påverkan på bolag. Dessa frågor utformades dels efter den befattning personen besatt och dels efter delaktighet i att författa koden. Intervjufrågorna till Laurent Leksell var utformade för att ge en mer ingående bild av Elektas bolagsstyrning och dess påverkan av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare var frågorna uppbyggda efter Laurent Leksells roll som verkställande direktör och aktieägare. Intervjufrågorna till Marianne Nilsson utformades efter ett aktieägarperspektiv. Detta för att få ännu en aktieägares syn på Elektas bolagsstyrning. Samtliga telefonintervjuer spelades in för att öka tillförlitligheten samt för att eliminera risken för förlorad information. Vidare gjordes anteckningar som ett komplement till bandinspelningen. Dock förloras till viss del den sociala kontakten med den intervjuade personen vid en telefonintervju. Vidare ökar risken för att den intervjuade personen inte utvecklar sina svar vid en telefonintervju på samma sätt som vid en personlig intervju. Samtliga telefonintervjuer bokades i förväg, vilket innebar att intervjupersonerna hade avsatt tid endast för intervjun. Detta kan ses som positivt då risken för avbrott under intervjun minskas. Även vid de personliga intervjuerna valdes en strukturerad intervjuform. Intervjufrågorna till Akbar Seddigh och Peter Ejemyr syftade till att ge en mer ingående bild av Elektas bolagsstyrning och dess påverkan av införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Frågorna utformades efter den befattning som intervjupersonen hade till Elekta. Dessa intervjuer omfattade dock ett större antal frågor jämfört med telefonintervjuerna. Intervjufrågorna vid de personliga intervjuerna var detaljerat utformade, detta för att ge en mer djupgående bild av uppsatsens teori. De personliga intervjuerna spelades in för att öka tillförlitligheten samt för att eliminera risken för förlorad information. Dessutom gjordes anteckningar som ett komplement till bandinspelningen. Vidare har allt material från intervjuerna inte använts i uppsatsen. Detta då vissa av intervjufrågorna endast berörde bakgrund till det valda uppsatsämnet. Detta för att som författare till uppsatsen få en ökad förståelse för Svensk kod för bolagsstyrning och dess påverkan. 16

Metod 3.2. Litteraturstudie Den litteratur som har använts är Svensk kod för bolagsstyrning, Näringslivet och förtroendet, Strategic Financial Decisions, Corporate Governance och Organisationsteori. Artiklar vid namn Lönsamhet och USA-satsning nyckelord för Elektas nye vd, Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure och A Survey of Corporate Governance har även studerats. Vidare har information och material från föreläsningar på Uppsala Universitet och Harvard University behandlats i uppsatsen. Vald litteratur har studerats för att bland annat öka förståelsen för Svensk kod för bolagsstyrning, agentteorin samt begreppet bolagsstyrning. Den litteratur som kan kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning har studerats eftersom det inte finns några andra alternativ att tillgå då koden ses som ett givet regelverk. Litteraturen kan därför inte uteslutas från uppsatsen. Den litteratur som har använts för att studera agentteorin och begreppet bolagsstyrning utgörs till viss del av studentlitteratur vid Uppsala Universitet, Stockholms Universitet samt Harvard University. Denna litteratur har bland annat valts på grund av att den har studerats tidigare och ansågs då utgöra en bra förklaring av teorin. Vidare har artiklar gällande agentteorin studerats och dessa valdes för att ge ännu en infallsvinkel av teorin. Dessutom har information angående begreppet bolagsstyrning hämtats från material från Förtroendekommissionen. Detta för att få en uppfattning om dess tolkning av bolagsstyrningsbegreppet samt för att öka förståelsen av begreppet. Det har inte varit några problem att få fram litteratur. Detta då koden är ett givet regelverk som är nyskrivet och det finns därför mycket litteratur tillgänglig. Det har även funnits mycket litteratur att tillgå angående agentteorin och begreppet bolagsstyrning eftersom dessa är kända teorier och begrepp. 3.3. Studiens trovärdighet 3.3.1. Tendenskritik Laurent Leksell, Akbar Seddigh och Peter Ejemyr bör som representanter för Elekta inte ha haft några egenintressen i Svensk kod för bolagsstyrning, dock kan de ha gett vissa partiska svar gällande Elektas tillämpning av koden. Vidare kan det ha varit svårt att på vissa punkter ge fullständiga svar då koden inte ännu har trätt i kraft. Laurent Leksell, sedd som största aktieägare, kan ha gett vissa partiska svar angående Elektas bolagsstyrning då han tillika är bolagets verkställande direktör. Marianne Nilsson bör inte heller ha haft något egenintresse i 17

Metod Svensk kod för bolagsstyrning. Dock kan hon ha gett vissa partiska svar gällande hennes påverkan som aktieägare av att Elekta inför koden. Detta då hon som representant i Elektas nomineringskommitté bör vara mån om att ha en god kontakt med bolaget. Vidare bör Marianne Nilsson vilja framställa Robur aktiefonders investering i Elekta som god då de måste tänka på sitt anseende som institutionell ägare. Helene Strid på KPMG Bohlins AB som kontaktades gällande sin erfarenhet av svensk kod anses vara en tillförlitlig källa då hon inte bör ha något egenintresse i koden. Gällande Erik Åsbrink och Per Lekvall kan dessa ha haft vissa egenintressen i koden. Detta då de som författare till koden bör vara måna om kodens rykte och därför kan ha gett vissa partiska svar. 3.3.2. Samtidskrav Samtliga intervjuade personer kan hävdas leva upp till samtidskriteriet eftersom de alla idag är delaktiga och aktiva inom de områden uppsatsen berör. Laurent Leksell som verkställande direktör, Akbar Seddigh som styrelseordförande och Peter Ejemyr som informationschef är alla insatta i utvecklingen av Elektas tillämpning av koden. Marianne Nilsson som representant i nomineringskommittén följer utvecklingen i detta arbete. Helene Strid arbetar dagligen med bolagsstyrningsfrågor, Förtroendekommissionen med dess ordförande Erik Åsbrink avslutade sitt arbete så sent som i december 2004 och Per Lekvall är idag aktiv inom Kolleiget. 3.3.3. Litteraturkritik Mycket av litteraturen i uppsatsen har baserats på det material som författats av Förtroendekommissionen. Denna litteratur har varit nödvändig då den gett en ökad förståelse av Svensk kod för bolagsstyrning och för att möjliggöra en jämförelse mellan teori och empiri. Författarna till litteraturen kan dock till viss del ha ett egenintresse i litteraturen då de är aktiva inom svenskt näringsliv. Dock bör författarna ha varit måna om att framställa en bra kod för svenska bolag eftersom koden kommer att påverka svenskt näringsliv i stort. Vidare är Svensk kod för bolagsstyrning ett givet regelverk som i uppsatsen inte behöver ifrågasättas. Då det gäller studentlitteratur angående agentteorin och begreppet bolagsstyrning bör detta material ses som tillförlitligt. Detta då materialet har blivit framtaget av universiteten själva. Då universiteten använder litteraturen i sin undervisning kan denna litteratur ses som erkänd, dock kan det förekomma inslag av subjektivitet. Gällande de föreläsningsanteckningar som 18

Metod använts i uppsatsen kan även dessa avspegla en viss subjektivitet. Detta då föreläsarens egna åsikter och värderingar kan lysa igenom i det material denne redovisar. Vidare har artiklar behandlats angående agentteorin och begreppet bolagsstyrning. Dessa artiklar kan vara partiska då de till viss del utgörs av författarnas egna tolkningar av teorierna. Andra modeller än agentteorin skulle kunna ha studerats men agentteorin ansågs kunna knytas på ett naturligt sätt till Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare kan agentteorin bland annat ses som ett verktyg för att kunna mäta aktieägarnas påverkan av Svensk kod för bolagsstyrning. Agentteorin är även en erkänd teori inom det företagsekonomiska området. Agentteorin anses öka förståelsen av samspelet mellan ett bolags aktieägare och ett bolags styrelse och ledning. Detta då agentteorin ger en utförlig förklaring till hur båda parters intressen kan tillgodoses. Andra modeller skulle kunna ha valts men agentteorin ansågs utgöra ett bra komplement till Svensk kod för bolagsstyrning. Detta då koden bland annat förespråkar att styrelser och bolagsledningar ska bejaka aktieägarnas intressen. 3.4. Slutkommentar Samtliga personer som har intervjuats har varit viktiga för uppsatsen då de har innehaft betydelsefulla poster inom de olika områden uppsatsen berör. Då personerna besuttit stor kunskap om det valda uppsatsämnet har dessa intervjuer möjliggjort en tillfredställande jämförelse mellan teori och empiri. Detta har sedan resulterat i att syftet har uppfyllts genom operationalisering i analys och slutsats. Hade andra personer valts för intervjuer hade de troligtvis inte bidragit till samma djup inom uppsatsämnet och detta skulle kunna resultera i en ofullständig analys och slutsats. Detta då de intervjuade personerna bland annat hade ledande befattningar inom Elekta, Förtroendekommissionen samt Kollegiet för svensk bolagsstyrning. 19

Empiri 4. Empiri Med teorin som bakgrund kommer den empiriska studien att beröra allmän information om Svensk kod för bolagsstyrning. Empirin kommer att ha sin tyngdpunkt på fallföretaget Elekta och dess påverkan av koden. Detta kommer bland annat att göras genom framförande av synpunkter från bolagets verkställande direktör, styrelseordförande, informationschef samt aktieägare. 4.1. Svensk kod för bolagsstyrning Det är första gången som det i Sverige tas fram ett samlat dokument som behandlar bolagsstyrningsfrågor. 34 Svensk kod för bolagsstyrning vänder sig i första hand till aktiebolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt till större bolag noterade på O-listan. 35 Jämfört med andra länder tar Svensk kod för bolagsstyrning mer sikte på ägarfrågor. Koden syftar bland annat till att skydda de mindre aktieägarnas intressen gentemot i första hand styrelser och bolagsledningar men även mot storägare. 36 Koden kommer att vara ett levande dokument som inte kommer att vara bestående i all oändlighet utan eventuella justeringar kommer att göras av Kollegiet för svensk bolagsstyrning allteftersom erfarenhet av tillämpningen införskaffats. 37 4.1.1. Följ eller förklara Koden är självreglerande och grundar sig på principen följ eller förklara vilket innebär att bolag som är skyldiga att följa koden måste motivera sina skäl för eventuella avvikelser. 38 I vissa fall kan det vara klokt att avvika på grund av att en viss regel inte passar det enskilda bolaget. Självregleringen bidrar till att koden kan ställa högre krav än vad lagen kan göra och självregleringen bidrar även till flexibilitet i tillämpningen. Det finns idag inga planer på att införa en instans som utdömer sanktioner vid brott mot koden. Utdömandet får istället ske av dem som anammar koden, såsom till exempel Stockholmsbörsen som inom sitt eget 34 Åsbrink, Erik, telefonintervju, 2005-04-18, Tel; + 46 8 611 69 20. 35 Fritzes Offentliga Publikationer, 2004, Svensk kod för bolagsstyrning, Stockholm, Elanders Gotab AB, s. 9, ISBN 91-38-22291-4. 36 Lekvall, Per, telefonintervju. 37 Åsbrink, Erik, telefonintervju. 38 Lekvall, Per, telefonintervju. 20

Empiri regelsystem har möjlighet att utdöma sanktioner. 39 Stockholmsbörsen kommer att se till att bolagen tillämpar koden men däremot kommer inte Stockholmsbörsen att granska de avvikelser eller de förklaringar till avvikelser som görs. 40 Vidare finns det de som tror att det är marknaden och media som kommer att bestraffa de bolag som bryter mot koden. 41 4.1.2. Kodens påverkan Sett rent kvantitativt på koden så behandlar denna till stor del styrelsen och koden kommer därför troligtvis att påverka bolags styrelsearbete i hög grad. 42 Styrelsearbetet kommer troligen att förändras till en mer strukturerad, systematisk och transparent process. Dessutom får styrelsen genom koden ett tydligare ansvar angående den finansiella rapporteringen och bolagets intern kontroll. 43 Vidare kan koden bidra till en ökad kompetens i styrelsen vilket i sin tur kan bidra till att styrelsen ser mer till sina aktieägares intressen. Koden ställer också större krav på styrelseordföranden, dels genom att det nu ska specificeras vilka uppgifter denne ska utföra och dels genom att styrelsearbetet årligen ska utvärderas. Även bolagsledningen kommer att påverkas av koden men troligtvis inte i samma utsträckning som styrelsen. 44 Till viss del bör koden även påverka bolagsstämman då ett antal frågor som tidigare inte behandlats på denna nu lyfts fram på ägarnivå. Exempel på sådana frågor är beslut om ersättningar samt incitamentsprogram. 45 Flera börsnoterade bolag har redan börjat anpassa sig till Svensk kod för bolagsstyrning. Dock har flertalet bolag redan innan kodens uppkomst applicerat många av de punkter koden föreskriver. Vanliga avvikelser från koden tros bland annat bli frågor som berör styrelsens sammansättning såsom oberoendefrågan och ålder på styrelseledamöterna. 46 Vidare tros bolag kunna motsätta sig att ange principerna för deras ersättningar. 47 4.1.3. Aktieägarnas förtroende Svensk kod för bolagsstyrning är ett uttryck för en ambitiös nivå av bolagsstyrning, det vill säga ordning och reda, öppenhet och transparens, tydlig roll och ansvarsfördelning. Därmed bör koden bli förtroendehöjande för bolagen. Vidare är koden relativt ägarorienterad, vilket 39 Åsbrink, Erik, telefonintervju. 40 Lekvall, Per, telefonintervju. 41 Strid, Helene, telefonintervju, 2005-04-14, Tel; + 46 8 723 94 07. 42 Åsbrink, Erik, telefonintervju. 43 Lekvall, Per, telefonintervju. 44 Strid, Helene, telefonintervju. 45 Lekvall, Per, telefonintervju. 46 Strid, Helene, telefonintervju. 47 Lekvall, Per, telefonintervju. 21

Empiri betyder att den har en positiv syn på att ägarna ska ha ett stort inflytande över bolagets skötsel vilket kan påverka aktieägarnas förtroende positivt. 48 Även kodens reglering gällande ersättningsfrågor kan komma att öka aktieägarnas förtroende och därmed minska avståndet mellan vad aktieägarna anser som rimliga ersättningar och vad styrelsen anser som rimligt. Dock lär inte detta avstånd minska om ersättningarna ligger kvar på oskäligt höga nivåer. Vidare kan en ökad intern kontroll bidra till ökat förtroende hos aktieägarna då den interna kontrollen kommer att förvarna om eventuella oegentligheter. 49 4.2. Elekta AB (publ) Elekta är en medicinteknikkoncern som grundades 1972 och som börsnoterades på Stockholmsbörsen 1994. Bolaget utvecklar och säljer utrustning inom strålterapi och neurokirurgi. 50 Bolaget har idag 1 700 anställda och under verksamhetsåret 2003/04 omsatte bolaget 2 900 miljoner kronor. 95 procent av Elektas försäljning sker utomlands. De utländska marknaderna består bland annat av Europa, Nordamerika och Asien. Elektas huvudkontor är baserat i Stockholm. 51 Elektas största aktieägare utgörs bland annat av Laurent Leksell med familj, aktieinnehav 31,3 %, Robur Aktiefonder, aktieinnehav 2,9 %, Oppenheimer Funds, aktieinnehav 1,7 %, Threadneedle Investment Fund, aktieinnehav 1,6 %, SEB Aktiefonder, aktieinnehav 1,3 %, och Skandia Liv, aktieinnehav 1 %. Den 1 maj 2005 avgår Elektas verkställande direktör Laurent Leksell och blir heltidsarbetande styrelseledamot inom ansvarsområdet långsiktig strategisk utveckling. 52 4.2.1. Faktorer som förändrat Elektas bolagsstyrning Elekta menar att deras bolagsstyrning har förändrats radikalt under åren som gått. De säger att detta troligen är ett resultat av tillväxt, internationalisering och en allmän självregleringstrend inom näringslivet. De eventuella förändringar eller formaliseringar som Elekta kommer att göra på grund av koden är nog mer ett litet steg på den redan pågående utvecklingen, säger Elekta. 53 48 Åsbrink, Erik, telefonintervju. 49 Strid, Helene, telefonintervju. 50 Wahlberg, Maria, 2005, Lönsamhet och USA-satsning nyckelord för Elektas nye vd, Svenska Dagbladet Näringsliv 2005-05-06. 51 Elekta Årsredovisning 2003/04, s. 1, http://www.elekta.com/corporate.nsf/pga_frameset?openpage&url=values_and_vision 2005-05-09. 52 Ejemyr, Peter, personlig intervju, 2005-04-22. 53 Ibidem. 22

Empiri 4.2.2. Valberedning Enligt Elekta kallar de idag sin valberedning för nomineringskommitté men en eventuell namnändring på grund av koden kan bli aktuell. Nomineringskommittén är något som alltid har funnits på Elekta men de senaste fyra åren har arbetet inom kommittén blivit mer systematiskt och formellt. Formaliseringen har gjorts för att Elekta anser att det är en rimlig begäran av koden och på så sätt kommer de att slippa förklara en avvikelse. 54 Dock anser en av Elektas institutionella aktieägare, Robur Aktiefonder, att bolaget redan tidigare verkat i kodens anda angående nomineringskommittén. 55 Gällande nomineringskommittéarbetet tillfrågar Elektas styrelseordförande de tio största aktieägarna för deltagande men det är styrelsen och inte bolagsstämman som tar beslut om nomineringskommitténs sammansättning. Elekta menar att detta kan komma att bli en eventuell avvikelse från koden i framtiden. Samtliga av de tillfrågade aktieägarna har inte tackat ja utan idag deltar endast fem av de tio största aktieägarna i Elektas nomineringskommitté. 56 Dock säger Elekta att andra aktieägare, upp till ett rimligt antal, är välkomna att vara med i nomineringskommittéarbetet. 57 Vissa av Elektas utländska aktieägare har valt att inte delta i nomineringskommittéarbetet. Detta tror Elekta beror på att de utländska aktieägarna inte i så stor grad är intresserade av bolagsstyrningsarbetet samt att arbetet i nomineringskommittén kan anses för tidskrävande. Elekta menar att de utländska ägarna oftast inte har något industriellt intresse utan de ser mer sitt aktieinnehav som en ren finansiell placering. Dock tror Elekta att de utländska ägarna är positiva till att det finns en kod. Detta då vissa utländska investerare bara investerar i bolag som omfattas av en kod för bolagsstyrning. 58 En av Elektas svenska ägare, Robur Aktiefonder, ser det som en skyldighet att sitta med i nomineringskommittén. Detta för att ha möjlighet att bland annat påverka styrelsens sammansättning. Vidare anser Robur Aktiefonder att styrelsevalet är en av de viktigaste frågorna de har som aktieägare. 59 Elekta anser att koden i allmänhet bör ställa högre krav på kompetens och erfarenhet på ledamöterna i valberedningar. Ägandet är idag mer institutionellt vilket gör att många institutionella ägare sitter i valberedningar. Enligt Elekta är problemet med detta att inte 54 Ejemyr, Peter, personlig intervju. 55 Nilsson, Marianne, telefonintervju, 2005-05-10, Tel; + 46 8 585 924 15. 56 Seddigh, Akbar, personlig intervju. 57 Leksell, Laurent, telefonintervju, 2005-05-13, Tel; + 46 708 52 02 09. 58 Ejemyr, Peter, personlig intervju. 59 Nilsson, Marianne, telefonintervju. 23

Empiri tillräckligt många besitter kunskap om bolagets bransch och framtid. 60 Vidare är problemet att det inte finns tillräckligt med kontinuitet då ledamöterna byts ut för snabbt eftersom de vid vinst säljer sitt aktieinnehav. 61 Dock säger Robur Aktiefonders representant att denne tidigare har följt bolaget och då som analytiker och representanten anser därför att denne har bra kunskap och kännedom om Elekta. 62 Elekta ser det som positivt att aktieägarna är engagerade i bolaget men poängterar vikten av att de måste förstå allvaret och konsekvenserna av de beslut de tar genom till exempel nomineringskommittén. 63 Robur Aktiefonder anser att de kan påverka Elektas beslut genom nomineringskommittén men även genom att de deltar och röstar på bolagsstämman. Vidare anser de att Elektas huvudägare lyssnar på övriga aktieägare. Sammantaget menar Robur Aktiefonder att deras inflytande i nomineringskommittén är rimligt utifrån deras storlek som aktieägare. 64 4.2.3. Tillsättning av styrelse Enligt Elekta presenterar deras styrelse eventuellt behov av nya styrelseledamöter för bolagets nomineringskommitté och nomineringskommittén ser sedan till detta vid eventuellt omval eller nyval. Kompetensbehovet baseras på var bolaget befinner sig och var det är på väg. 65 Elekta säger att de i dagsläget eventuellt skulle behöva någon person med mer internationell erfarenhet inom sjukvårdspolitik. 66 Elektas externa styrelseledamöter har inga optioner i bolaget. Den styrelseledamot som också är anställd i Elekta innehar optioner, men erhåller å andra sidan inget styrelsearvode. 67 4.2.4. Styrelsens uppgifter Enligt Elekta tillgodoser dess styrelse redan idag aktieägarnas intressen. Detta görs bland annat genom att styrelsen är aktiv och engagerad i bolaget samt att den ställer krav på ledningen för att få kontinuerlig information. Styrelsen intar även en aktiv roll för att förbättra eventuella svagheter i bolaget. Vidare menar Elekta att de arbetar i aktieägarnas intressen genom att se till att bolaget går bra och genom att bolaget tar strategiska beslut. Elekta poängterar att styrelsens främsta ansvar är att driva verksamheten i ett långsiktigt syfte och 60 Seddigh, Akbar, personlig intervju. 61 Leksell, Laurent, telefonintervju. 62 Nilsson, Marianne, telefonintervju. 63 Seddigh, Akbar, personlig intervju. 64 Nilsson, Marianne, telefonintervju. 65 Seddigh, Akbar, personlig intervju. 66 Leksell, Laurent, telefonintervju. 67 Ejemyr, Peter, personlig intervju. 24