Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan

Relevanta dokument
Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2011

Fördjupning om gymnasieskolan elevuppgifter och resultat

Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik

Fler mått för att analysera elevers resultat i grundskolan och gymnasieskolan

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Undersökning till föräldrar som gjort skolval 2014

Tabell 1: Programmen i Gävleborg som ger högst inkomst. Plats Program Skola Kommun Årsinkomst

Tabell 1: Programmen i Jämtlands län som ger högst inkomst

Bäckadalsgymnasiets elevresultat

Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2016

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län?

Förslag till yttrande över nyetablering av gymnasieskola vid Akademiska Gymnasieskolan Fisksätra, dnr :1040

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Öppna jämförelser: grundskolan 2016

Resultatredovisning av elevresultat i grundskolan och gymnasieskolan våren 2017, del II

Tabell 1: Programmen i Västernorrland som ger högst inkomst. Plats Program Skola Kommun Årsinkomst i kronor 1

Trender inom gymnasieskolan i Stockholms län och i Nacka

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst

Tabell 1: Programmen i Västerbottens län som ger högst inkomst

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Gävleborgs län?

Statistik om lärare och personal i fritidshem hösten 2017

Statistikuppföljning för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i Uppsala

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Statistik nyanlända elever april 2018

Statistik om lärare oktober 2015

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till fler jobb i Dalarnas län?

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst

Utbildningsnämndens arbetsutskott

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/

Rekommendation av programpriser för nationella program m.m. i gymnasieskolan

Statistik nyanlända elever december 2016 och januari 2017

Statistik nyanlända elever februari

Statistik nyanlända elever april

Tabell 1: Programmen i Jämtlands län som ger högst inkomst

Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad gymnasieskola

Statistik nyanlända elever oktober och november 2016

Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2010

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post:

Skolvalet till hösten 2016

samhällsbyggnadsförvaltningen

Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2019

Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor

Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10

Statistik nyanlända elever september 2017

Resultatredovisning grundskolan och gymnasieskolan våren 2018, del II

Tjänsteskrivelse 1 (17)

Vad tycker du om skolan?

Remiss av promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan (U2015/03607/GV)

Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2017

Tabell 1: Programmen i Östergötlands län som ger högst inkomst

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Barn- och fritidsprogrammet

Statistik nyanlända mars 2016

Svensk författningssamling

Jämtlands läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Tabell 2: Programmen i Västerbottens län med lägst andel arbetslösa efter studierna

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2014 /

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014

Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.

Andel barn och elever i fristående skolor och förskolor Lägesrapport mars 2014

Statistik nyanlända elever december 2017

Bokslut och verksamhetsberät- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning

Tabell 1: Programmen i Gävleborgs län som ger högst inkomst

Plats Program Skola Kommun Årsinkomst

Systematiskt kvalitetsarbete på förskolor och skolor en lägesrapport

Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

Genomströmning i gymnasieskola inom Göteborgsregionen

Statistik över nyanlända november 2015

Bokslut och verksamhets- berättelse Gymnasieskola och vuxenutbildning

Beslut för gymnasieskola

Redovisning av elevresultat våren 2015, del 2

Preliminära kunskapsresultat i kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolan juni 2018

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Handläggare Datum Diarienummer Leif Wiklund UAN Rev

Jämtlands läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

NOM. t91 2. Kre,,d e. ( t-t. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta

Statistikuppföljning för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i Uppsala

Studie om rörelse i skolan

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

VALLENTUNA KOMMUN

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20071

Pressmeddelande från GRs gymnasieintagning

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2012/13

Skolblad avseende Ådalsskolan 1. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2013/14. Limstagatan KRAMFORS Tel Fax

Tabell 2: Programmen i Västernorrlands län med lägst andel arbetslösa efter studierna

Attityder, antal och etablering

Tabell 2: Programmen i Kronobergs län med lägst andel arbetslösa efter studierna

Resultat av preliminär ansökan till gymnasieskolan i Linköping läsåret 2018/19

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Transkript:

2014-10-23 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Ny statistik från Skolverket om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolverket har tagit fram ny statistik som visar vad eleverna gör efter gymnasieskolan. Statistiken, som avser ungdomar som gått ut gymnasieskola i Nacka, visar att högst andel etablerade på arbetsmarknaden fanns bland elever som gått byggprogrammet och elprogrammet. Nackas el-elever har i högre grad etablerat sig på arbetsmarknaden än genomsnittet i länet och riket. Högst andel som studerar efter ett år finns bland eleverna som gått ut IB, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Siffrorna visar att ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden ökar över tid. Ärendet Skolverket har tagit fram ny statistik som visar vad eleverna gör efter gymnasieskolan. I en rapport (Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan, 2014) analyseras ungdomars sysselsättning på nationell nivå, och i Skolverkets SIRIS-databas är det möjligt att ta fram en del av resultaten på skol- och kommunnivå. Statistiken omfattar elever som gått i skolan eller kommunen, oavsett var eleven är folkbokförd. Statistiken gäller elever som gick ut gymnasieskolan våren 2007, 2009 och 2011 och visar sysselsättningen för elever ett, tre resp fem år efter avslutad utbildning. Uppgifterna avser alltså elever som gick i gymnasieskolan innan den nya gymnasieskolan, Gy 2011, infördes. Skolsammansättningen i Nacka har ändrats sedan eleverna i statistiken gick ut. Några skolor har försvunnit medan andra kommit till. Största skola då som nu är Nacka gymnasium. Elever som inte avslutat gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet ingår inte i statistiken. Utbildningsenheten har bett Skolverket om vissa kompletterande uppgifter, bland annat sysselsättning för elever som saknar högskolebehörighet och sysselsättning för elever folkbokförda i Nacka. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (6) Sysselsättningen redovisas med uppdelning på studier och etablerad på arbetsmarknaden. Studier omfattar högskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola (med någon form av studieersättning). Som etablerad räknas den som har en viss inkomst (174 200 kr det senast året) och inte har indikationer i registren på arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärder. Bygg- och el-elever i hög grad i arbete De program i Nacka som hade högst andel etablerade på arbetsmarknaden var byggprogrammet och elprogrammet. Drygt hälften av eleverna som gått dessa program var etablerade på arbetsmarknaden ett år efter att de gått ut, och fem år senare hade andelen ökat till 83 respektive 73 procent. För handels- och administrationsprogrammet varierar andelen etablerade på arbetsmarknaden mellan åren, liksom för hantverksprogrammet och industriprogrammet, men etableringsgraden är oftast något lägre än på det förstnämnda programmet. Elever på IB, natur och teknik studerar ofta Högst andel som studerar efter ett år är eleverna som gått ut IB, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Mer än hälften (52-68 procent) studerade efter ett år och efter tre år var de ännu fler som studerade, 80 procent eller fler på IB och naturvetenskapsprogrammet. Samhälls- och medie-elever väljer olika vägar När det gäller samhällsvetenskapsprogrammet, som är det program som flest elever gått, och medieprogrammet så finns det både elever som är etablerade på arbetsmarknaden och elever som studerar. Även från hantverksprogrammet och industriprogrammet finns det relativt många som är etablerade på arbetsmarknaden medan relativt många studerar. Det går även att se en del resultat per skola. Samhällsvetenskapsprogrammet finns både på Nacka Enskilda (tidigare Walthers) och Nacka gymnasium. Eleverna som gått ut från Nacka gymnasium har i högre grad gått vidare till studier, medan eleverna från Nacka Enskilda i högre grad har blivit etablerade på arbetsmarknaden. Andelen utanför studier och arbete minskar över tid En intressant uppgift är hur många som är utan både etablering och studier. Som framgår av tabellen nedan är det dock en hel del värden som inte visas för att antalet elever är för litet, eller för att data saknas. Det innebär att det i flera fall inte går att räkna fram uppgiften. Men för några program går det. För exempelvis medieprogrammet visar statistiken att ett år efter utbildningen var ungefär hälften av eleverna varken etablerade eller i studier. Efter fem år hade andelen minskat till en femtedel. För samhällsvetenskapsprogrammet var motsvarande andel efter ett år 38 procent, och efter fem år 13 procent.

3 (6) Nackas el-elever oftare i arbete än andra Resultaten för elever som gått i Nackas skolor följer ofta länets siffror, men några skillnader finns. Eleverna som gått elprogrammet, som finns på Nacka gymnasium, har i klart högre grad fått en etablering på arbetsmarknaden än genomsnittligt i länet och i riket. Det gäller alla tre avgångskullarna. Exempelvis bland eleverna som gick ut 2010/11 hade 59 procent etablerat sig på arbetsmarknaden ett år senare, jämför med 43 procent i länet och 34 procent i riket. Ungdomar som gått hantverksprogrammet, industriprogrammet och teknikprogrammet i Nacka har i högre grad börjat studera än genomsnittligt i länet och riket. När det gäller samhällsprogrammet så är andelen som studerar något lägre än i länet, och andelen etablerade varierar något mellan åren. Konjunkturen har betydelse I tabellen nedan går det också att jämföra hur det gått för elever som avslutat sin gymnasieutbildning olika avgångsår. Eftersom det i flera fall rör sig om relativt små grupper kan dock slumpen spela in. Även konjunkturläget har en betydelse. I Skolverkets rapport konstateras att en väsentligt mindre andel i den mellersta elevkullen är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år, och fler har i stället valt att studera, vilket man kopplar till den då pågående lågkonjunkturen. Samma mönster finns i Nackas siffror.

4 (6) Figur 1: Sysselsättning för ungdomar som gått ut gymnasieskola i Nacka, andel ungdomar (%), ett, tre och fem år efter avgångsläsår 1 Sysselsättning och antal år Antal Etablerad på arbetsmarknaden Studerande Ett Tre Fem Ett Tre Fem Avgångsläsår 2006/07 Byggprogrammet 23 61 70 83..... Elprogrammet 37 54 57 73...... Estetiska programmet.............. administrationsprogrammet 20 60.. 50...... Hantverksprogrammet 32 47 34 44.. 34 38 International baccalaureate 15....... 87 73 Medieprogrammet 114 24 41 49 26 31 30 Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 101 12.. 19 59 83 64 Samhällsvetenskapsprogrammet 408 26 25 38 37 57 49 Teknikprogrammet 29...... 52 76 66 Avgångsläsår 2008/09 Byggprogrammet 57 51 74.... Elprogrammet 42 48 71.... Estetiska programmet 24.... 42 54 administrationsprogrammet 36 33 64.... Hantverksprogrammet 35.. 46 43 40 International baccalaureate 15.. 67 80 Medieprogrammet 102 21 37 31 28 Industriprogrammet 44.. 43 52 34 Naturvetenskapsprogrammet 166 10 11 63 80 Samhällsvetenskapsprogrammet 476 14 25 43 57 Teknikprogrammet 39.. 36 67 56 Avgångsläsår 2010/11 Byggprogrammet 23 57.. Elprogrammet 27 59.. Estetiska programmet administrationsprogrammet 40.... Hantverksprogrammet 22.... International baccalaureate 37.. 68 Medieprogrammet 91 17 32 Industriprogrammet 38 26 37 Naturvetenskapsprogrammet 193 12 58 Samhällsvetenskapsprogrammet 453 17 42 Teknikprogrammet 29.. 62 Utbildningsenhetens kommentar Det är bra att Skolverket nu redovisar uppgifter om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan. Det vore önskvärt att uppgifterna också redovisas för elevernas hemkommun samt för elever som inte slutfört gymnasieskolan. Skolverket har för avsikt att utveckla redovisningen. Siffrorna visar att ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden ökar över tid. Många ungdomar väljer att vänta med studier, men tre år efter gymnasiet har andelen i studier ökat. 1. data saknas.. resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever

5 (6) Det är positivt att Nackas el-elever har högre etablering på arbetsmarknaden än genomsnittligt, även om Nackas andel, 59 procent etablerade efter ett år, inte kan betraktas som hög. Siffrorna leder också till frågor om vad de ungdomar som varken är etablerade eller studerar gör. I Skolverksrapporten görs en mer detaljerad uppdelning. 32 procent av eleverna som gick ut 2011 från studieförberedande program i riket var ett år senare varken etablerade eller i studier. Flertalet av dessa (29 procentenheter) hade en inkomst under året med den var mindre än gränsen för etablering. Av eleverna som gått yrkesförberedande program var 47 varken etablerade eller i studier, och även av dem hade flertalet (43 procentenheter) haft någon inkomst. I Skolverkets rapport konstateras att män i högre grad än kvinnor är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år, medan kvinnorna i högre grad studerar. Skillnaden är tydlig bland dem som läst yrkesförberedande program, där män i högre grad än kvinnor är etablerade. Bland dem som läst studieförberedande program finns inga större skillnader i etableringsstatus. Resultaten på kommun- och skolnivå redovisas inte med uppdelning på kön. Skolverket skriver att en avgörande faktor för ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden förefaller vara om eleven gått i årskurs 3 eller inte. Ju kortare tid eleven gått i gymnasieskolan, desto större andel befinner sig utanför såväl arbete som studier. Detta visar på vikten av att få alla elever att fullfölja gymnasieskolan. Konsekvenser för barn Redovisningen visar situationen för ungdomar över 18 år. Bilagor Tabell med resultat för Nacka, län och riket Carina Legerius Utvärderingsexpert Utbildningsenheten Lotta Valentin Enhetschef Utbildningsenheten

6 (6) Bilaga: Tabell med resultat för Nacka, län och riket, andel ungdomar (%), ett, tre och fem år efter avslutad utbildning Avgångsläsår 2006/07 Avgångsläsår 2008/09 Avgångsläsår 2010/11 Byggprogrammet Elprogrammet Antal ungdomar ett år tre år fem år ett år tre år ett år Etab Stud Etab Stud Etab Stud Antal Etab Stud Etab Stud Antal Etab Stud ungdomar ungdomar Riket 2 996 60 2 61 5 73 5 3 880 41 6 65 6 4125 52 6 län 341 63.. 67 6 79 7 454 51 7 77 4 519 57 6 Nacka 23 61. 70.. 83.. 57 51.. 74.. 23 57.. Riket 4 398 42 21 46 25 63 16 4 987 19 30 52 21 5249 34 27 län 617 45 24 56 24 68 14 781 32 26 60 21 807 43 23 Nacka 37 54.. 57.. 73.. 42 48.. 71.. 27 59.. Estetiska programmet Riket 4 950 13 48 16 58 29 48 5 611 8 52 19 54 län 853 18 47 20 58 27 54 1 025 12 50 21 54 Nacka.............. 24.. 42.. 54 Riket 2 833 35 17 43 24 51 21 4 012 23 22 44 24 3563 27 20 län 266 41 22 47 22 54 17 465 32 22 53 19 426 30 19 Nacka 20 60...... 50.. 36 33.. 64.. 40.... Riket 1 695 35 15 41 22 47 21 2 289 25 20 43 23 2672 23 17 län 299 33 14 44 21 48 22 421 32 18 52 20 399 31 15 Nacka 32 47.. 34 34 44 38 35.. 43 46 40 22.... International baccalaureate Riket 596 5 66 5 83 14 73 592 4 72 7 82 424 5 73 län 102.. 68.. 81 20 66 144.. 70 13 78 84.. 66 Medieprogrammet Nacka 15..... 87.. 73 15. 67. 80 37.. 68 Riket 3 351 21 33 27 42 40 34 3 732 12 38 31 37 3528 14 35 län 693 23 28 36 35 48 31 677 17 32 41 33 633 17 36 Nacka 114 24 26 41 31 49 30 102 21 31 37 28 91 17 32 Riket 1 947 22 27 51 21 1992 40 22 län 86 35 34 59 24 116 58 16 Nacka 44.. 52 43 34 38 26 37 Riket 11 832 11 59 10 79 24 65 12 224 7 69 11 77 12981 9 69 län 2 939 11 64 11 80 22 67 3 287 9 69 11 77 3589 11 69 administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Industriprogrammet Naturveten-skapsprogrammet Nacka 101 12 59.. 83 19 64 166 10 63 11 80 193 12 58 Samhällsvetenskapsprogrammet Riket 22 698 20 41 21 60 35 50 24 087 13 49 23 59 24149 17 45 län 5 853 23 42 23 61 36 51 6 699 16 49 26 58 6907 20 45 Teknikprogrammet Nacka 408 26 37 25 57 38 49 476 14 43 25 57 453 17 42 Riket 4 575 21 42 23 57 43 41 4 916 10 58 26 56 5248 14 60 län 523 20 45 25 60 40 46 616 11 61 26 56 776 16 60 Nacka 29.. 52.. 76.. 66 39.. 67 36 56 29.. 62