GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG

Arkeologisk utredning, steg 1 2016 GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:9 Lars Jönsson

Arkeologisk utredning, steg 1 2016 GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län

Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A 271 32 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: info@osterlenarkeologi.se Webb: www.osterlenarkeologi.se Arkeologisk utredning, steg 1 2016 GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik Gång- och cykelväg Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:9 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Strax intill väg 9, i den norra delen av utredningsyta 17, finns en milsten av gråsten (RAÄ Vitaby 7:1). I den övre kanten av bilden skymtar platsen för ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och en jordvall (RAÄ Vitaby 47). Dessa ingår i utredningsyta 30. Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2016

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Läge och topografi 6 Syfte och metod 6 Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar 7 Fornlämningar 8 Tidigare undersökningar i närområdet 11 Arkeologiska förutsättningar och antikvariska bevarandeintressen 12 Arkeologiska förutsättningar 12 Antikvariska bevarandeintressen 12 Undersökningsresultat 13 Delområde 1 Kiviks marknadsplats-mölleån 14 Delområde 2 Mölleån-Klammersbäck 20 Delområde 3 Klammersbäck-Ravlundakorset 25 Utvärdering 31 Möjlighet och lämplighet att anlägga GC-vägen 32 Projektorganisation och kvalitetssäkring 33 Referenser 33 Tekniska och administrativa uppgifter 34

Figur 1. Skåne med platsen för området vid Ravlunda-Kivik i sydöstra Skåne särskilt markerad. Figur 2. Sträckningen för ny GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik är markerad med en röd linje. Start vid befintlig gång- och cykelväg i Kivik, direkt söder om marknadsplatsen, och slut vid befintliga busshållplatser direkt norr om Ravlunda korset, enskild väg mot Skepparp. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Sammanfattning Med anledning av att Trafikverket avser bygga en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning steg 1. Den ca 4,5 km långa GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt och överregionalt mycket stor dignitet. Omedelbart intill väg 9 finns bl.a. ett gravfält med resta stenar, domarringar och en skeppssättning (Ravlunda 171:1) och en 500 meter lång jordvall (Vitaby 47:1). Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet är därför stor. Utredningsområdet omfattar en zon om 20 meter på vardera sidan av väg 9. Det primära syftet med den arkeologiska utredningen steg 1 var att bedöma om det inom utredningsområdet fanns ytor med risk för under mark dolda lämningar, vilka behöver utredas vidare i steg 2. Ett annat syfte var att bedöma möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. Inom utredningsområdet har 30 st utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar lokaliserats. Av utredningsytorna lokaliserades 14 st väster (söder) om väg 9 och 16 st öster (norr) om väg 9. Utredningsytorna har delats in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 har hög prioritet och prio 2 har lägre prioritet. Sannolikheten för att det finns under mark dolda fornlämningar inom utredningsytor med prio 1 har bedömts vara stor, i vissa fall mycket stor, medan det inom utredningsytor med prio 2 finns en lägre, men ändock relativt stor möjlighet att påträffa under mark dolda fornlämningar. Utredningsytorna med prio 1 bör därför utredas intensivt, dvs. längs hela den markerade sträckan, medan ytorna med prio 2 kan utredas mer extensivt, dvs. på de topografiskt mest intressanta platserna inom respektive utredningsyta. Den arkeologiska utredningen, steg 1 visar att det finns goda möjligheter att anlägga gång- och cykelvägen längs den västra (södra) sidan av vägen. Däremot finner vi det ytterst olämpligt att anlägga gångoch cykelvägen längs den östra (norra) sidan av vägen. Längs den östra sidan finns ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171), en jordvall (RAÄ Vitaby 47), och en gravhög (RAÄ Ravlunda 32:1). Detta är fasta fornlämningar, vilka är synliga ovan mark och viktiga inslag i dagens kulturlandskap. De är av regionalt stor dignitet och har således ett stort antikvariskt bevarandeintresse. Österlenarkeologi vill därför förorda att den nya gång- och cykelvägen mellan Kivik och Ravlunda placeras på den västra (södra) sidan av väg 9. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 5

Inledning Med anledning av att Trafikverket avser bygga en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning steg 1. Utredningsområdet omfattar en zon om 20 meter på vardera sidan av befintlig väg 9. Den planerade, ca 4,5 km långa, GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt och överregionalt mycket stor dignitet. I området vid Ravlunda och Kivik finns det många välkända arkeologiska platser. Exempelvis korsas Klammersbäcks dalgång kring vilken åtskilliga mycket viktiga lokaler grupperar sig, t.ex. handels- och hantverksplatsen vid Maletofta (Fabech 1998; Helgesson 2002, s. 68). Omedelbart intill väg 9 finns ett antal registrerade fornlämningar, bl.a. ett gravfält med resta stenar, domarringar och en skeppssättning (Ravlunda 171:1) och en 500 meter lång jordvall (Vitaby 47:1). Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet är därför stor. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr. 431 31993 2015). Läge och topografi Gång- och cykelvägen utmed väg 9 är planerad att sträcka sig från en befintlig GC-väg söder om marknadsplatsen i Kivik, till befintliga busshållplatser direkt norr om Ravlunda korset, några hundra meter nordost om Ravlunda kyrka. Den del av väg 9 som kommer att beröras av den planerade GC-vägen ligger mellan 500 meter och 3 km väster om Hanöbukten och Östersjöns kust, ca 25-40 m ö.h. Den av utredningen berörda delen av väg 9 sträcker sig genom ett landskap som består av böljande jordbruksmarker och ett kuperat och öppet hedlandskap, där öppenheten bryts av skogsdungar och fruktodlingar. Vägen korsar dels Mölleåns dalgång i söder, vilken har sitt utlopp i den norra delen av Vitemölla, och dels Klammersbäcks dalgång i norr. Syfte och metod Ett syfte med den arkeologiska utredningen steg 1 var att bedöma om det inom utredningsområdet finns ytor med risk för under mark dolda lämningar, vilka behöver utredas vidare i steg 2. Ett annat syfte var att bedöma möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. Fältarbetet inleddes med en okulär besiktning av de fornlämningsmiljöer som både direkt kan komma att beröras av GC-vägen och som ligger i utredningsområdets närhet. Besiktningen berörde framför allt sådana topografiska lägen där boplatser och gravar kan förekomma. Efter besiktningen av utredningsområdet vidtog en grov fältinventering av de ytor där det kan finnas under mark dolda, ej kända fornlämningar. I syfte att samla in material om de fornlämningar som direkt kan komma att beröras av GC-vägen utfördes arkivarbete på Historiska museet i Lund, på ATA hos Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer i Stockholm och på Österlens museum i Simrishamn. Dessutom studerades för utredningsområdet adekvat litteratur. Slutligen genomfördes arkiv- och litteratursökningar på Internet. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 3. Översiktskarta på fornlämningar i närheten av det aktuella utredningsområdet längs väg 9, mellan marknadsplatsen i Kivik och Ravlundakorset, norr om Ravlunda by. För att synliggöra fornlämningarna bättre har vägsträckningen delats in i område 1 och 2 (figur 4 och 5). Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök. Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar Den planerade gång- och cykelvägen utmed väg 9 kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder. Omedelbart intill väg 9 finns ett antal registrerade fornlämningar, t.ex. ett gravfält med resta stenar, domarringar och en skeppssättning. Även i vägsträckningens närområde finns ett stort antal registrerade fornlämningar. I närområdet kan det även finnas ej registrerade potentiella boplatser och gravfält. Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet är således stor. Utredningsområdet omfattar en zon om 20 meter på vardera sidan av befintlig väg 9. Här nedan kommer fornlämningar som ligger högst 200 meter på vardera sidan av befintlig väg 9, med vissa undantag, att presenteras. Anledningen är att fornlämningar, såsom t.ex. boplatser, gravfält och bytomter kan ha en större utsträckning än vad som redovisas i Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). För att åskådliggöra fornlämningarna bättre har vägsträckningen delats in i två områden (område 1 och 2). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 7

Figur 4. Område 1. Fornlämningar i området kring väg 9, södra delen av utredningsområdet. De röda pilarna markerar sträckningen på väg 9. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). FORNLÄMNINGAR Område 1 RAÄ Vitaby 134:1: Omkring 60 meter öster om väg 9 finns en registrerad boplats med okänd utsträckning. Storleken på boplatsen har uppskattats till ca 60 meter i diameter. I markytan upphittades en flintskrapa samt flera flintavslag. Boplatsen ligger på en förhöjning intill sänka i sandplatå. RAÄ Vitaby 120:1: Omkring 140 meter väster om väg 9, ca 240 meter norr om Mölleån, finns en uppgift om en hög. Den är markerad på en lantmäterikarta från 1846. Terrängen utgörs idag av ett flackt sandmarksområde, som nu är betesvall. RAÄ Vitaby 119:1: Omkring 200 meter nordväst om RAÄ Vitaby 120:1, ca 175 meter sydväst om väg 9, finns ytterligare en uppgift om en hög. Även denna är markerad på lantmäterikartan från år 1846. Terrängen utgörs idag av ett flackt sandmarksområde, som nu är betesvall. Väster om de ovan nämnda högarna finns ytterligare ett stort antal högar och en stensättning. RAÄ Ravlunda 168:1: Omkring 300 meter nordost om väg 9 finns lämningar av hög, ca tio meter i diameter och 0,9 meter hög. Högen ligger visserligen relativt långt ifrån utredningsområdet, men närvaron av högen visar att den nya GC-vägen mycket väl kan sträcka sig genom ett område med numera försvunna högar och andra gravar. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 5. Område 2. Fornlämningar i området kring väg 9, norra delen av utredningsområdet. De röda pilarna markerar sträckningen på väg 9. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Område 2 RAÄ Vitaby 7:1: Alldeles intill väg 9 finns en milsten av gråsten. På den mot nordost vända sidan finns inhugget 1/4 M (1/4 mil). Milstenarna är daterade till 1600-1800-tal. RAÄ Vitaby 5:1: Omkring 60 meter sydväst om milstenen, ca 80 meter väster om väg 9, finns en hög som är 20 meter i diameter och 3 meter hög. Gravhögen är belägen på ett krön av liten höjdrygg. RAÄ Vitaby 6:1: Omkring 115 meter söder om RAÄ Vitaby 5:1 finns ytterligare en gravhög. Den är belägen ca 150 meter väster om väg 9. Gravhögen är 20 meter i diameter och 3 meter hög. Den är belägen på ett krön med en svag västsluttning. Den ligger i gammal åkermark. Gravar och boplatser, övrigt: Väster om gravhögarna RAÄ Vitaby 5:1 och 6:1 finns ett par mindre sjöar. Väster om dessa finns resta stenar (RAÄ Vitaby 26:1-2), två dösar (RAÄ Vitaby 23:1 och 25:1), en hällkista (RAÄ Vitaby 24:1) samt flera boplatser (RAÄ Vitaby 51:1, 53:1 och 95:1). Omkring 200 meter norr om ovannämnda gravar och boplatser finns dessutom en stensättning (RAÄ Vitaby 27:1). Den är belägen ca 90 meter söder om Klammersbäck och 250 meter sydväst om väg 9. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 9

RAÄ Vitaby 48:1: Omkring 120 meter öster om väg 9 finns en ca 450x70 meter stor boplats. Vid en besiktning påträffades sex flintavslag och ett 10- tal flintavfall. Förekomsten av bearbetad flinta var sparsam. Boplatsen ligger i åkermark i en svag väst-sluttning på en flack höjd. Boplatsen är belägen ca 250 meter söder om Klammersbäck. RAÄ Vitaby 47:1: Omedelbart intill väg 9 finns en ca 500 meter lång jordvall. Vallen, vars norra del är belägen ca 60 meter söder om Klammersbäck, är 1-3 meter bred och 0,5-1.5 meter hög. Vallen ligger i den nuvarande sockengränsen. RAÄ Ravlunda 171:1: Omedelbart intill jordvallen och öster om väg 9 finns ett gravfält med ca 16 registrerade fornlämningar. Gravfältet är ca 70x50 meter stort och består av två domarringar, en skeppsättning och 13 resta stenar. Domarringarna är 8-9 meter i diameter och består av fyra respektive fem liggande klumpstenar. Skeppsättningen har förmodligen varit 26x8 meter stor och består av 9-10 resta stenar. Av de 13 resta stenarna är sex ännu stående. I gravfältets södra kant intill och norr om landsvägen är två stenar liggande i vägslänten. De placerades här år 1959 efter avslutad undersökning av den del av skeppsättningen, som då berördes av ett vägarbete. Gravfältet är beläget drygt 100 meter sydväst om Klammersbäck. Gravfältet är bevuxet med bokskog. På 1860-talet besökte Hans Hildebrand gravfältet. Hildebrand nämner bl.a. en storartad skeppssättning, och att det vid den tidpunkten fanns närmare 50 stenar bevarade inom hela gravfältet (Hildebrand 1873, s.7). RAÄ Ravlunda 166:1: Omkring 90 meter öster om väg 9, ca 50 meter söder om Havängs sommarby och drygt 200 meter norr om Klammersbäck, finns en ca 50x30 meter stor boplats. I uppkomna markskador har det iakttagits enstaka flintavslag av sydvästskånsk flinta och Kristianstadsflinta samt enstaka skörbrända stenar. Boplatsen ligger i skogsmark i en sydostlig sluttning. RAÄ Ravlunda 115:1: Omedelbart söder om infarten till Havängs sommarby korsar väg 9 den östra delen av ett flatmarksgravfält. Gravfältet, vilket är ca 200x100 meter stort, undersöktes delvis 1949. Då framkom elva gravar i form av små jordblandade överodlade rösen. Fynd gjordes av bl.a. keramik, en rakkniv av brons och brända ben (Magnusson-Strömberg 1950, s. 15ff). Gravfältet är beläget i åkermark i en flack sydsluttning. RAÄ Ravlunda 116:1: Endast 100 meter söder om flatmarksgravfältet (RAÄ Ravlunda 115:1), ca 250 meter söder om väg 9, finns en ca 120x80 meter stor boplats. I markytan fanns det måttligt med flintavslag samt enstaka brända stenar. Boplatsen har sannolikt en större utbredning då marken vid tillfället för inventeringen inte var besiktningsbar åt öster, väster och söder. Boplatsen ligger i åkermark i en sydsluttning. RAÄ Ravlunda 62:1: Omkring 260 meter väster om flatmarksgravfältet (RAÄ Ravlunda 115:1), ca 200 meter söder om väg 9, finns en ca 10 meter i diameter och 0,4 meter hög överodlad gravhög. Högen ligger i hagmark, på krönet av en flack förhöjning i ett höjdområde. Omkrng 150 meter söder om högen finns ytterligare en gravhög (RAÄ Ravlunda 61:1). RAÄ Ravlunda 32:1: Endast ca 10 meter norr om väg 9, ca 140 meter öster om Ravlundakorset, finns ännu en gravhög. Denna är 21 meter i 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

diameter och 2,2 meter hög. Gravhögen, vilken är benämnd Brunne hög, ligger i hagmark, i ett ganska flackt höjdområde. RAÄ Ravlunda 31:1: Omkring 140 meter söder om väg 9, ca 180 meter söder om Ravlundakorset och endast 35 meter norr om Ravlunda bytomt, finns ytterligare en gravhög. Högen syns som en oval förhöjning, 23x17 meter stor och 2,5 meter hög. Gravhögen ligger i hagmark i ett tämligen flackt höjdområde. RAÄ Ravlunda 172:1: Slutligen bör även Ravlunda gamla bytomt omnämnas i fornlämningssammanställningen. Den norra delen av Ravlunda bytomt, enligt lantmäterikarta från 1823, är belägen ca 200 meter söder om väg 9 och Ravlunda korset. Det äldsta skriftliga belägget för Ravlunda bytomt är från 1231. I den norra delen av bytomten finns ett borgområde (RAÄ Ravlunda 30:1), ca 60x40 meter stor. Inom området finns en ca 35x25meter stor och 4-5 meter hög borgkulle, benämnd Vallabacken. Omkring 85 meter norr om borgen finns Ravlunda medeltida kyrka. Området kring Ravlunda har länge uppmärksammats inom järnåldersforskningen. Fornlämningar, det arkeologiska fyndmaterialet, topografiska förhållanden och namn tyder på att området kring Verkaån, eller Skepparpsån, haft en stor betydelse under järnåldern. I området finns flera av de funktioner som konstituerar järnålderns centralplatser. Ravlunda har även haft en speciell betydelse under medeltiden. Här har förmodligen funnits ting, och böndernas har haft särskilda marknadsrättigheter. Ravlunda var även ett kungalev (kunglig egendom) enligt Valdemars jordebok från 1230-talet. Detta innebär att en kungsgård kan ha funnits här redan under tidig medeltid. Norr om Ravlunda bytomt finns ett stort område som benämns Toften och öster om detta finns ett åkerfall med namnet Smedjebackeåkrarna. Fil. Dr. Mats Riddersporre tolkar detta stora toftområde som en eventuell huvudgårdstoft, där smidesverksamhet eller järnhantering i anslutning till huvudgården kan ha skett på Smedjebackeåkrarna (Riddersporre 1998, s. 167ff). På s.k. tofter med placering i anslutning till bytomter (bygatan) finns ofta sen vikingatida och tidigmedeltida bebyggelser (Jönsson & Persson 2008, s. 71ff; 102ff). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET De fornlämningar som tidigare har berörts av arkeologiska undersökningar är gravfältet (RAÄ Ravlunda 171:1) omedelbart öster om väg 9 och flatmarksgravfältet (RAÄ Ravlunda 115:1) omedelbart väster om vägen. I samband med vägarbete år 1959 berördes en del av skeppssättningen inom gravfältet RAÄ Ravlunda 171:1. Vid undersökningen påträffades bl.a. brandgravar. Fynden utgjordes bl.a. av pärlor och keramik. Fyndmaterialet daterar brandgravarna och skeppssättningen till sen vendel/tidig vikingatid (ca 700 800-tal). Minst tre stenar från skeppssättningen flyttades. Efter avslutad undersökning placerades två av stenarna som tidigare ingått i skeppssättningen i vägkanten (Strömberg 1961 del I, s. 55; Strömberg 1961 del II, s. 13ff samt Taf. 19 och Taf. 49). Flatmarksgravfält (RAÄ Ravlunda 115:1) undersöktes delvis 1949. Då framkom elva gravar i form av små rösen. Fynden bestod bl.a. av en rakkniv av brons, keramik och brända ben (Magnusson-Strömberg 1950, s. 15ff). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 11

Figur 6. Ortofoto över väg 9 och det intilliggande utredningsområdet. Sträckningen för den aktuella delen av väg 9 är markerat med en röd heldragen linje. Fornlämningarna är blåmarkerade. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Arkeologiska förutsättningar och antikvariska bevarandeintressen ARKEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Väg 9 och det aktuella utredningsområdet ligger i ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder. I vägsträckningens närområde finns ett stort antal registrerade fornlämningar, såsom förhistoriska boplatser, flatmarksgravfält, gravfält (domarringar, resta stenar och en skeppssättning), gravhögar, en bytomt (Ravlunda), en jordvall och en milsten. Utredningsområdet är således beläget i en rik och mycket komplex fornlämningsmiljö. Öster om vägen berörs direkt ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171:1), en jordvall (RAÄ Vitaby 47:1) och en gravhög (RAÄ Ravlunda 32:1). Väster om väg 9 berörs ett flatmarksgravfält (RAÄ Ravlunda 115:1) och en milsten (RAÄ Vitaby 7:1). ANTIKVARISKA BEVARANDEINTRESSEN Inom det aktuella utredningsområdet finns ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171:1), en jordvall (RAÄ Vitaby 47:1) och en gravhög (RAÄ Ravlunda 32:1). Dessa fornlämningar är belägna öster om väg 9, och kan komma att direkt beröras av den nya gång- och cykelvägen. Dessa fornlämningar är av regionalt stor dignitet och har således ett stort antikvariskt bevarandeintresse. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 7. Karta som visar sträckningen för väg 9 och den planerade gång- och cykelvägen mellan marknadsplatsen i Kivik och Ravlundakorset. Inom utredningsområdet har 30 st utredningsytor med potentiella fornlämningar markerats på båda sidor om av vägen. Utredningsytorna är blåmarkerade. För att synliggöra utredningsytorna bättre har vägsträckningen delats in i delområde 1, 2 och 3. Utdrag ur Fastighetskartan. Undersökningsresultat Den ca 4,5 km långa gång- och cykelvägen utmed väg 9 är planerad att sträcka sig från en befintlig GC-väg söder om marknadsplatsen i Kivik, till befintliga busshållplatser direkt norr om Ravlunda korset, några hundra meter nordost om Ravlunda kyrka. Utredningsområdet omfattar en zon om 20 meter på vardera sidan av befintlig väg 9. Inom utredningsområdet har 30 st utredningsytor, med potentiella under mark dolda fornlämningar, lokaliserats på båda sidor av vägen. Utredningsytorna har delats in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 har hög prioritering och prio 2 har lägre prioritering. Utredningsytorna har markerats på fyra kartor (figur 7, 8, 18 och 28). För att synliggöra utredningsytorna bättre har vägsträckningen delats in i tre delområden. Område 1 är sträckan mellan Kiviks marknadsplats och Mölleån. Område 2 är sträckan mellan Mölleån och Klammersbäck, Område 3 är sträckan mellan Klammersbäck och Ravlunda korset. Nedan redovisas samtliga utredningsytor områdesvis. Enligt Trafikverkets önskemål kommer dessutom markförhållanden, topografi och tillgänglighet att beskrivas i text och bild. Slutligen har en bedömning gjorts av möjligheten och lämpligheten för att anlägga en gång- och cykelväg i närheten av befintliga fornlämningar. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 13

Figur 8. Delområde 1 Kiviks marknadsplats-mölleån. Inom delområde 1 finns 10 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar. Utdrag ur Fastighetskartan. DELOMRÅDE 1 KIVIKS MARKNADSPLATS-MÖLLEÅN Utredningsyta 9 öster om väg 9 Utredningsytan utgör en fortsättning på den mindre höjdplatån inom utredningsyta 1 i den södra delen av utredningsområdet. Ytan, vilket utgörs av ett gräsbevuxet område inom marknadsplatsen, kunde inte fältinventeras. Utredningsytan är ca 60 meter lång. Prio 2. Gräsbevuxen mindre höjdplatå inom marknadsplatsen med god tillgänglighet. 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 9. Utredningsyta 1 mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 1 väster om väg 9 Utredningsytan ligger på en mindre höjdplatå i den södra delen av utredningsområdet. Utredningsytan är ca 70 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 2. Gräsbevuxen mindre höjdplatå med god tillgänglighet. Figur 10. Utredningsyta 2 mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 2 väster om väg 9 Utredningsytan är belägen på en relativt flack höjdplatå. Omkring 30 meter sydväst om vägen finns på den topografiskt högsta platsen ett antal synliga stenar i marken samt ett antal markanta förhöjningar. Stenarna och förhöjningarna kan vara markeringar för gravar. Dessa är dock inte medtagna i fornminnesregistret. Utredningsytan är ca 190 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 1. Gräsbevuxen höjdplatå med god tillgänglighet. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 15

Figur 11. Utredningsyta 8 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 8 öster om väg 9 Utredningsytan är belägen på en mindre förhöjning inom marknadsplatsen, på samma flacka höjdplatå som utredningsyta 2. Utredningsytan är ca 200 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 1. Gräsbevuxen mindre höjdplatå inom marknadsplatsen med god tillgänglighet. Figur 12. Utredningsyta 3 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 3 väster om väg 9 Utredningsytan är belägen på en ganska lång höjdplatå, vilken egentligen består av två förhöjningar och något lägre terräng mellan dessa. Utredningsytan är ca 260 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 2. Gräsbevuxen relativt lång höjdplatå med två högre belägna ytor och något lägre terräng mellan dessa. Tillgängligheten är god. 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 13. Utredningsyta 7 mot sydväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 7 öster om väg 9 Strax söder om utredningsyta 6, på samma höjdplatå som utredningsyta 3, finns en mindre förhöjning. Utredningsytan är belägen omkring 50 meter väster om en boplats med okänd utsträckning (RAÄ Vitaby 134). Detta innebär att boplatsen kan ha sin utsträckning ända fram till väg 9. Dessutom finns det en eventuell högrest inom utredningsytan. Denna är dock inte medtagen i fornminnesregistret. Utredningsytan är ca 55 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 1. En gräsbevuxen mindre förhöjning vid en mindre markväg. Tillgängligheten är god. Figur 14. Utredningsyta 6 mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 6 öster om väg 9 Mellan väg 9 och en magasinsbyggnad, på samma höjdplatå som utredningsyta 3, finns en mindre förhöjning. Utredningsytan är ca 100 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 2. En gräsbevuxen mindre förhöjning mellan väg 9 och en magasinsbyggnad. Tillgängligheten är god. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 17

Figur 15. Utredningsyta 4 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 4 väster om väg 9 Strax söder om Mölleån finns ett potentiellt boplats- och gravläge på en markant höjdplatå. På ytan växer delvis buskar och sly och delvis gräs. Utredningsytan är ca 70 meter lång. Ytan kunde inte fältinventeras. Prio 1. Höjdplatå med buskar och sly, delvis även gräsbevuxen. Ytan måste röjas innan en arkeologisk utredning kan genomföras. Tillgängligheten är god. Figur 16. Utredningsyta 5 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 5 öster om väg 9 Strax söder om Mölleån, på samma höjdplatå som utredningsyta 4, finns ett potentiellt bra boplats- och gravläge. Utredningsytan är ca 100 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 1. Gräsbevuxen höjdplatå med fruktträd. Tillgängligheten är god. 18 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 17. Utredningsyta 14 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 14 öster om väg 9 Strax norr om Mölleån, omedelbart söder om vägen till en gård, finns en tydlig förhöjning. Utredningsytan är ca 50 m lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Området är markerat med ett S på fastighetskartan. Prio 2. Gräsbevuxen förhöjning med god tillgänglighet. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 19

Figur 18. Delområde 2 Mölleån-Klammersbäck. Inom delområde 2 finns 9 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar. De gråa markeringarna är fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets FMIS/Fornsök. Utdrag ur Fastighetskartan. DELOMRÅDE 2 MÖLLEÅN-KLAMMERSBÄCK Utredningsyta 10 väster om väg 9 Utredningsytan är belägen på åkermark med två höjdplatåer och något lägre terräng mellan dessa. Området utgör ett potentiellt boplats- och gravläge. Omkring 140 meter sydväst om vägen finns det uppgifter om en hög (RAÄ Vitaby 120). Den södra delen av området är markerat med ett S på fastighetskartan. Utredningsytan är ca 240 meter lång. Vid fältinventeringen påträffades inget fyndmaterial. Prio 1. Två höjdplatåer i åkermark. Utredningsytan avgränsas i norr av ett stengärde. Tillgängligheten är god. Figur 19. Den södra delen av utredningsyta 10 mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 20 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 20. Utredningsyta 13 mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 13 öster om väg 9 Utredningsytan är belägen på samma höjdrygg som utredningsyta 10, och utgör en fortsättning på utredningsyta 12. Området har ett ur fornlämningssynpunkt bra läge för en potentiell boplats och bortodlade gravar. Utredningsytan är ca 210 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera då fältet redan var bevuxet med gröda. Prio 1. Höjdrygg i åkermark med god tillgänglighet. Figur 21. Den södra delen av utredningsyta 11 mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 11 väster om väg 9 Utredningsytan, vilken ligger i ett flackt sandmarksområde som nu är betesvall, är belägen omedelbart norr om utredningsyta 10. Utredningsytan avgränsas i söder av ett stengärde. Därifrån stiger terrängen fram till ytterligare ett stengärde. Utredningsytan fortsätter något norr om detta stengärde. I det norra stengärdet, ca 30-40 meter från vägen, finns en potentiell högrest. Denna är inte medtagen i fornminnesregistret. Omkring 175 meter sydväst om vägen finns en uppgift om en hög (RAÄ Vitaby 119:1). Utredningsytan är ca 280 meter lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 1. En flack höjdplatå i ett sandmarksområde i betesvall. Utredningsytan avgränsas av två gärdesgårdar. Tillgängligheten är god. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 21

Figur 22. Utredningsyta 12 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 12 öster om väg 9 Utredningsytan ligger på samma höjdrygg som den väster om vägen belägna utredningsyta 11. Området har ett ur fornlämningssynpunkt bra läge för potentiella boplatser och bortodlade gravar. Utredningsytan är ca 300 m lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera då fältet redan var bevuxet med gröda. Prio 1. Höjdrygg i åkermark med god tillgänglighet. Figur 23. Den södra delen av utredningsyta 17 mot väster. Väster om utredningsytan finns två gravhögar (RAÄ Vitaby 5 och 6). Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 17 väster om väg 9 Utredningsytan är belägen på en liten höjdrygg i gammal åkermark som nu är betesvall. Mellan 60 och 130 meter väster om utredningsytan finns två gravhögar (RAÄ Vitaby 5 och 6). Endast 5-10 meter från vägen, dvs. inom utredningsytan, finns dessutom en potentiell gravhög. Omedelbart intill vägen finns även en milsten (RAÄ Vitaby 7). Det är således ett ur fornlämningssynpunkt intressant område. Utredningsytan är ca 240 m lång. Ytan var gräsbevuxen och gick inte att fältinventera. Prio 1. Figur 24. En milsten (RAÄ Vitaby 7) strax intill väg 9, i den norra delen av utredningsyta 17. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. En liten höjdrygg i gammal åkermark som nu är betesvall. Tillgängligheten är god. 22 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 25. Utredningsyta 16 mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 16 öster om väg 9 Utredningsytan ligger inom en tydlig förhöjning i åkermark, på samma höjd som utredningsyta 17. På den västra sidan av vägen finns en potentiell gravhög. Utredningsytan är ca 120 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera då fältet redan var bevuxet med gröda. Prio 1. Tydlig förhöjning i åkermark med god tillgänglighet. Utredningsyta 15 öster om väg 9 Utredningsytan ligger i åkermark i en svag västsluttning på en flack höjd, strax söder om utredningsyta 30 med ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och en jordvall (RAÄ Vitaby 47). Utredningsytan ligger dessutom ca 100 meter väster om en boplats (RAÄ Vitaby 48). Utredningsytan är ca 90 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera då ett högt stängsel och en hög grind hindrade passagen in till området. Prio 2. Svag västsluttning på en flack höjd i åkermark. Tillgänglighet är god, finns bara en grind att passera. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 23

Figur 26. Utredningsyta 18 mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 18 väster om vägen Denna utredningsyta ligger på en mindre höjdplatå i åkermark. Omedelbart öster om vägen är ett känt gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och en jordvall (RAÄ Vitaby 47) belägna. Således ett ur fornlämningssynpunkt intressant område, där möjligheten att gravfältet fortsätter in i utredningsytan 18 är stor. Utredningsytan är ca 300 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera då fältet redan var bevuxet med gröda. Prio 1. En mindre höjdplatå i åkermark med god tillgänglighet. Figur 27. Utredningsyta 30 med ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och en jordvall (RAÄ Vitaby 47). Foto mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 30 öster om vägen Inom utredningsyta 30 finns ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och en jordvall (RAÄ Vitaby 47). Gravfältet består av två domarringar, en skeppsättning och 13 resta stenar. Delar av gravfältet grävdes ut år 1959 i samband med ett vägarbete. Vallen ligger i den nuvarande sockengränsen. Dessa fornlämningar bör under inga omständigheter beröras av GC-vägen. Utredningsytan är ca 500 meter lång. Prio 1. Gravfältet, vilket är beläget drygt 100 meter sydväst om Klammersbäck, är bevuxet med bokskog. 24 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 28. Delområde 3 Klammersbäck-Ravlundakorset. Inom delområde 3 finns 11 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar. De gråa markeringarna är fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets FMIS/Fornsök. Utdrag ur Fastighetskartan. DELOMRÅDE 3 KLAMMERSBÄCK-RAVLUNDAKORSET Utredningsyta 19 nordost om väg 9 Utredningsytan är beläget i ett kuperat område i glesbevuxen skogsmark, med en sydostlig sluttning i söder och en höjdplatå i nordväst. Omkring 70 meter nordost om utredningsytan finns en boplats (RAÄ Ravlunda 166). Utredningsytan är ca 210 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 1. Kuperat område i glesbevuxen skogsmark, med en sydostlig sluttning i söder och en höjdplatå i nordväst. Relativt god tillgänglighet, dock avgränsad med stängsel vid vägen. Figur 29. Utredningsyta 19 mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 25

Figur 30. Utredningsyta 20 mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 20 sydväst om väg 9 Utredningsyta 20 är beläget på en höjdplatå i ängsmark. Ytan ligger på en markant förhöjning som sträcker sig fram till Ängdala Vandrarhem. Utredningsytan är ca 140 meter lång. Utredningsytan ligger i ängsmark och gick inte att fältinventera. Prio 2. Höjdplatå i ängsmark, strax norr om en fotbollsplan. God tillgänglighet från vandrarhemmet. Figur 31. Utredningsyta 21 mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 21 sydväst om vägen Utredningsytan är beläget på samma höjdsträckning som utredningsyta 22. Den sydöstra delen av utredningsytan ligger inom ett inhägnat gräsfält vid vandrarhemmet, medan den nordvästra delen av ytan ligger i gammal åkermark som nu är gräsbevuxen. Utredningsytan är ca 200 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Den sydöstra delen av utredningsytan har prio 2, medan den nordvästra delen har prio 1. Höjdplatå i gammal åkermark som nu är gräsbevuxen. Den sydöstra delen av utredningsytan är belägen inom Ängdala Vandrarhem och Campingplats. God tillgänglighet från vandrarhemmet. 26 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Utredningsyta 22 norr om väg 9 Utredningsytan är belägen på samma höjdsträckning som utredningsyta 21. Inom området finns idag fruktodling. Utredningsytan är ca 260 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 2. Höjdplatå där det idag finns fruktodling. Tillgängligheten är relativt god, förutom att ett antal fruktträd måste tas bort innan en arkeologisk utredning, steg 2 kan genomföras. Figur 32. Utredningsyta 23 mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 23 söder om väg 9 En tydlig förhöjning i en flack sydsluttning i gräsbevuxen åkermark i träda. Inom utredningsytan finns ett flatmarksgravfält (RAÄ Ravlunda 115), vilket delvis undersöktes 1949. Utredningsytan är ca 155 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 1. Tydlig förhöjning i en flack sydsluttning i gräsbevuxen åkermark. God tillgänglighet från mindre väg. Utredningsyta 24 norr om väg 9 En mindre förhöjning strax norr om ett flatmarksgravfält (RAÄ Ravlunda 115), på motsida sidan av vägen som utredningsyta 23. Möjligtvis kan flatmarksgravfältet sträcka sig in i utredningsytan. Utredningsytan är ca 160 meter lång. Prio 1. En mindre förhöjning i gräsbevuxen åkermark. Ytan är belägen omedelbart söder om infarten till Havängs sommarby. Tillgängligheten är god. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 27

Figur 33. Utredningsyta 25 mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 25 söder om väg 9 En markant förhöjning i odlad åkermark, endast ca 50 meter väster om flatmarksgravfältet (RAÄ Ravlunda 115) i utredningsyta 23. Ett ur fornlämningssynpunkt bra topografiskt läge för boplats och gravar. Utredningsytan är ca 140 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera då det växte gröda på fältet. Prio 1. Markant förhöjning i odlad åkermark. Tillgängligheten är god. Figur 34. Utredningsyta 26 mot nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 26 norr om väg 9 Ett markant höjdområde i ett skogsparti strax väster om Havängs sommarby. Ett ur fornlämningssynpunkt bra topografiskt läge för boplats och gravar. Utredningsytan är ca 80 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 2. Markant höjdområde i skogsmark. Tillgängligheten är god, förutom att träd bör fällas innan en arkeologisk utredning, steg 2 kan genomföras. 28 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 35. Utredningsyta 27 mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 27 sydväst om väg 9 En markant förhöjning i ett svårtillgängligt skogsparti med tallar. Området är beläget på motsatta sidan av utredningsyta 28, där gravhögen RAÄ Ravlunda 32 är belägen. Ett ur fornlämningssynpunkt bra topografiskt läge för bortodlade gravar. Utredningsytan är ca 85 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 1. En markant förhöjning i ett svårtillgängligt skogsparti med tallar. En del av träden bör fällas innan en arkeologisk utredning, steg 2 kan genomföras. Figur 36. Utredningsyta 28 mot sydost. På bilden skymtar en gravhög (RAÄ Ravlunda 32). Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 28 norr om väg 9 Utredningsytan ligger i hagmark i ett ganska flackt höjdområde. Inom området, endast 10 meter norr om vägen, är en gravhög (RAÄ Ravlunda 32) belägen. Utredningsytan är ca 8 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 1. Hagmark i ett ganska flackt höjdområde. Tillgängligheten är god. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 29

Figur 37. Utredningsyta 29 mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 29 söder om väg 9 Utredningsytan är belägen i hagmark i ett tämligen flackt höjdområde. På gamla kartor är området benämnt Smedjebackeåkrarna. Dessa ligger strax norr om Ravlunda gamla bytomt. Inom utredningsytan kan finnas arkeologiska lämningar i form av t.ex. grophus och smidesgropar från 1000-1100-tal. Omkring 120 meter söder om utredningsytan finns dessutom en gravhög (RAÄ Ravlunda 31). Utredningsytan är ca 100 meter lång. Utredningsytan gick inte att fältinventera. Prio 1. Ett tämligen flackt höjdområde i hagmark. Tillgängligheten är god. 30 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Figur 38. Utredningsområdet längs väg 9 mellan Kiviks marknadsplats och Ravlundakorset. De rödmarkerade utredningsytorna har prioriteringsgrad 1, medan de blåmarkerade utredningsytorna har prioriteringsgrad 2. Utdrag ur Fastighetskartan. Utvärdering Inom utredningsområdet, vilket motsvarar en sträcka på 4,5 km och en zon på 20 meter på vardera sidan av väg 9, har 30 st utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar lokaliserats. Av utredningsytorna har 14 st lokaliserats väster (söder) om vägen och 16 st öster (norr) om vägen. Utredningsytorna har delats in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 har hög prioritet och prio 2 har lägre prioritet. Sannolikheten för att det finns under mark dolda fornlämningar inom utredningsytor med prio 1 har bedömts vara stor, i vissa fall mycket stor, medan det inom utredningsytor med prio 2 finns en lägre, men ändock relativt stor möjlighet att påträffa under mark dolda fornlämningar. Utredningsytorna med prio 1 bör därför utredas intensivt, dvs. längs hela den markerade sträckan, medan ytorna med prio 2 kan utredas mer extensivt, dvs. på de topografiskt mest intressanta platserna inom respektive utredningsyta. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 31

Delområde 1 prio 1 Delområde 2 prio 1 Delområde 3 prio 1 Utredningsyta 2 - V Utredningsyta 10 - V Utredningsyta 19 - Ö Utredningsyta 7 - Ö Utredningsyta 13 - Ö Utredningsyta 21 - V Utredningsyta 4 - V Utredningsyta 11 - V Utredningsyta 23 - V Utredningsyta 5 - Ö Utredningsyta 12 - Ö Utredningsyta 24 - Ö Utredningsyta 14 - Ö Utredningsyta 17 - V Utredningsyta 25 - V Utredningsyta 16 - Ö Utredningsyta 27 - V Utredningsyta 18 - V Utredningsyta 28 - Ö Utredningsyta 30 - Ö Utredningsyta 29 - V Tabell 1. Utredningsytor inom respektive delområde med prioriteringsgrad 1. Ur tabellen framgår även vilken sida av vägen som utredningsytorna är belägna på (V=väster, Ö=öster). Delområde 1 prio 2 Delområde 2 prio 2 Delområde 3 prio 2 Utredningsyta 9 - Ö Utredningsyta 15 - Ö Utredningsyta 20 - V Utredningsyta 1 - V Utredningsyta 21 - V Utredningsyta 8 - Ö Utredningsyta 22 - Ö Utredningsyta 3 - V Utredningsyta 26 - Ö Utredningsyta 6 - Ö Tabell 2. Utredningsytor inom respektive delområde med prioriteringsgrad 2. Ur tabellen framgår även vilken sida av vägen som utredningsytorna är belägna på (V=väster, Ö=öster). MÖJLIGHET OCH LÄMPLIGHET ATT ANLÄGGA GC-VÄGEN Den arkeologiska utredningen, steg 1 visar att det finns goda möjligheter att anlägga gång- och cykelvägen längs den västra (södra) sidan av vägen. Längs den västra sidan av vägen finns 11 st utredningsytor med prio 1 och 4 st utredningsytor med prio 2. Inom utredningsyta 17 berörs en milsten (RAÄ Vitaby 7) och en eventuell gravhög direkt av GC-vägen. Inom utredningsyta 18 berörs sannolikt ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och inom utredningsyta 23 ett flatmarksgravfält (RAÄ Ravlunda 115) av GCvägen. Men i övrigt finns det inga registrerade fornlämningar inom utredningsytorna. Däremot finns det risk för under mark dolda lämningar inom de övriga utredningsytorna. Dessa behöver utredas vidare i steg 2. Emellertid finner vi det ytterst olämpligt att anlägga gång- och cykelvägen längs den östra (norra) sidan av vägen. Längs den östra sidan finns 10 st utredningsytor med prio 1 och 6 st utredningsytor med prio 2. Inom utredningsyta 30 finns ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171) och en jordvall (RAÄ Vitaby 47), och inom utredningsyta 28 en gravhög (RAÄ Ravlunda 32). Detta är fasta fornlämningar, vilka är synliga ovan mark och viktiga inslag i dagens kulturlandskap. De är av regionalt stor dignitet och har således ett stort antikvariskt bevarandeintresse. Men i övrigt finns det inga registrerade fornlämningar inom utredningsytorna. Däremot finns det risk för under mark dolda lämningar inom de övriga utredningsytorna. Dessa behöver utredas vidare i steg 2. Österlenarkeologi vill därför förorda att den nya gång- och cykelvägen mellan Kivik och Ravlunda placeras på den västra (södra) sidan av väg 9. 32 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska utredningen, steg 1 avseende byggandet av en ny gångoch cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik bedrevs av Österlenarkeologi med Lars Jönsson som ansvarig. Lars Jönsson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Han ansvarade även för rapportarbetet. Referenser Litteratur Fabech, Ch. 1998. Kult og Samfund i yngre jernalder Ravlunda som eksempel. I: Larsson, L. & Hårdh, B. Centrala platser, Centrala frågor. Samhällsstrukturen under Järnåldern. Uppåkrastudier 1. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8, No. 28. Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8, No. 38. Hildebrand, H. 1870-1873. Antiqvariska undersökningar i Skåne. En reseberättelse. Antiqvarisk tidskrift för Sverige. Tredje delen. Utgifven af Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien. Genom Bror Emil Hildebrand. Stockholm. Jönsson, L. & Persson, L. 2008. Det organiserade landskapet. Malmöfynd nr 13. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmö Kulturmiljö. Magusson-Strömberg, M. 1950. Brandgravar från yngre järnåldern i Ravlunda. Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1950. Riddersporre, M. 1998. Ravlunda och Uppåkra. Två exempel på försvunna storgårdar? I: Larsson, L. & Hårdh, B. Centrala platser, Centrala frågor. Samhällsstrukturen under Järnåldern. Uppåkrastudier 1. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8, No. 28. Strömberg, M. 1961. Untersuchungen zur Jüngeren Eisenzeit in Schonen. I Textband. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4. N 4. Bonn/Lund. Strömberg, M. 1961. Untersuchungen zur Jüngeren Eisenzeit in Schonen. II Katalog und taffeln. Acta Archaeologica Lundensia Series in 4. N 4. Bonn/Lund. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 33

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431-31993-2015 Österlenarkeologis diarienummer... ÖA 160005 Arkivnummer... ÖA 160005 Län... Skåne Kommun... Simrishamn Socken... Ravlunda och Vitaby Fastighet... Väg 9 RAÄ-nummer... Vitaby 7, Vitaby 47, Ravlunda 32, Ravlunda 115, Ravlunda 171 Ekonomiska kartans blad... 2D5j SÖ och 2D5j SV Koordinatsystem... RT90 x koordinat... 6176227 y koordinat... 1397986 M ö.h.... Fältarbetstid... 2016-04-21 2016-04-22 Antal arbetsdagar... 2 Antal arkeologtimmar (besiktning och fältinventering)... 13 Arkivarbete, litteraturstudier, internet... 12 Utredningsområde... 180 000 m 2 Undersökt yta... Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Trafikverket LUHMnr:... Fynd:... Dokumentationsmaterial:... Minnesanteckningar, karta samt digitala foton Beslutade kostnader, arkeologi Fält- och arkivarbete:... Okulär besiktning och fältinventering:.... 10 400 kr Arkivarbete, litteraturstudier och Internet:... 7 800 kr Rapportarbete:... 13 000 kr Layout och tryck av rapport:... 800 kr Resor:... Bil:... 1 200 kr Resa till ATA, Stockholm:... 1 000 kr Totalkostnad, beslutad:...34 200 kr Faktiska kostnader, arkeologi Fält- och arkivarbete... Okulär besiktning och fältinventering... 8 450 kr Arkivarbete, litteraturstudier och Internet... 7 800 kr Rapportarbete... 13 000 kr Layout och tryck av rapport:... 800 kr Resor:... Bil... 1 200 kr Resa till ATA, Stockholm... 880 kr Totalkostnad, faktisk:...32 130 kr 34 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9

Österlenarkeologi Rapporter 2016 1. Glemminge 39:6. Husbyggnation. RAÄ Glemminge 38:1, Glemminge socken i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson. 2. Tjustorp 156:6. VA-utbyggnad. RAÄ Smedstorp 64:1, Smedstorps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson. 4. Kv. Erik 30, Ystad. Miljöteknisk undersökning. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson 5. Simrishamn 2:32 Brunnsgatan och Östergatan. Dagvattenbrunnar. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 6. Simrishamn 2:42 Strömmens Strädde. VA-ledning och dagvattenbrunnar. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år 2016. Lars Jönsson. 7. Norr om Vallby. VA-arbeten. RAÄ Vallby 39:1, 62:1 och 63:1, Vallby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson. 8. Flintebro 1 m fl, Skurup. Inför detaljplan. RAÄ Skurup 55:1, Skurups socken i Skurups kommun, Skåne län. AU år 2016. Lars Jönsson. 9. GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik. Gång- och cykelväg. Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län. AU, steg 1 år 2016. Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:9 35