Oxelösunds kommun Tomas Ekholnn tomas.ekholm oxelosund.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
1(11) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet i årskurs 7-9 under hösten 2016 och början av 2017. Det övergripande syftet med granskningen är att granska om de elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får tillräckligt stöd för att utveckla sina ämneskunskaper så att de uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Granskningen inleddes med att 40 skolor i landet valdes ut. Detta urval gjordes slumpmässigt bland de skolor som enligt senast tillgänglig statistik (Skolverkets sammanställning den 15 oktober 2015) hade minst 10 nyalända- /nyinvandrade elever. Därefter kontaktades skolorna för en telefonintervju med rektor kring studiehandledning på modersmålet. I ett andra steg gjordes därefter ett urval om 15 verksamheter som ingår i granskningen. Huvudkriteriet för att en verksamhet ska bli aktuell för urvalet är inte bara att det finns elever som har behov av studiehandledning på modersmålet, utan att studiehandledning faktiskt tillhandahålls. Breviksskolan i Oxelösunds kommun besöktes den 11 och den 12 januari 2017. Ansvariga inspektörer har varit utredare Renata Grelak och utredare Åsa Lindbäck. I samband med besöket på skolan genomfördes intervjuer med ett urval av elever som får studiehandledning på modersmålet, studiehandledare, ämneslärare, rektor och representant för huvudmannen. I detta beslut redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. I de fall Skolinspektionen identifierat väl fungerande inslag finns dessa beskrivna i beslutet och därefter följer en beskrivning av de utvecklingsområden som bedömts vara mest centrala att prioritera på skolan. När kvalitetsgranskningen i dess helhet är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. Målsättningen är att samtliga rektorer och huvudmän som ingått i granskningen kan använda rapporten i utvecklande syfte. Den kan också fungera som ett stöd för andra rektorer och huvudmän som har elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
2(11) Sammanfattande bedömning Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att samarbetet mellan studiehandledare och ansvariga ämneslärare fungerar väl. Studiehandledare och ämneslärare har en kontinuerlig dialog kring elevernas kunskaper och förförståelse för ämnet. Studiehandledare använder lärares pedagogiska planering som grund för planeringen av studiehandledning. De är också införstådda med de mål undervisningen ska riktas mot samt vad varje elev behöver fokusera på för att utvecklas mot målen. Studiehandledare och ansvariga ämneslärare stämmer regelbundet av med varandra hur det går för eleven och anpassar studiehandledningen utifrån elevernas förutsättningar och behov. Granskningen visar vidare att den studiehandledning som bedrivs på skolan till övervägande del utgör ett adekvat stöd för eleverna. Studiehandledningen genomförs på ett sådant sätt att centrala begrepp och termer inte enbart översätts utan vid behov också sätts in i ett sammanhang utifrån aktuellt ämnesområde. Huvudmannen och rektorn behöver dock vidta åtgärder för att säkerställa att studiehandledare och ansvariga ämneslärare ges den kompetensutveckling som behövs för att de på bästa sätt ska kunna stötta flerspråkiga elevers utveckling av ämneskunskaper. Väl fungerande inslag Skolinspektionen bedömer att följande inslag i Breviksskolans arbete med studiehandledning på modersmålet fungerar väl: Ämneslärare och studiehandledare planerar studiehandledningen tillsammans med utgångspunkt i en bedömning av elevens språk- och ämneskunskaper. Identifierat utvecklingsområde I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudman och rektor behöver se till att studiehandledare och ämneslärare får relevant kompetensutveckling utifrån de behov som skolan har identifierat. Exempelvis handlar det om kompetensutveckling för studiehandledare beträffande deras stödjande uppdrag och för ämneslärarna om interkulturellt förhållningssätt.
3(11) Beskrivning av huvudman och besökt verksamhet Oxelösunds kommun ligger i Södermanlands län och har drygt 11 800 invånare. Inom kommunen finns det sammanlagt fyra grundskolor. Breviksskolan som Skolinspektionen i denna granskning har besökt är en skola för elever i årskurs 6-9. Skolan ligger både centralt och naturnära och har drygt 400 elever. Lärare arbetar i arbetslag runt en årskurs i taget, det vill säga varje arbetslag har samma elever under fyra år. Skolenheten leds av en rektor. Ansvaret för studiehandledning på modersmålet ligger på rektorn vilket innebär att det inte finns några centralt anställda studiehandledare. När en nyanländ elev kommer till skolan tas eleven emot av skolans så kallade mottagningsenhet som genomför kartläggning av elevens kunskaper och skolbakgrund. Inledningsvis får eleven sin undervisning i en förberedelsegrupp för att så småningom få placering i en ordinarie klass. I samband med klassplaceringen får eleven en mentor och ett individuellt schema av vilket framgår vilka ämnen eleven ska få i den ordinarie klassen och vilka ämnen som ska läsas med förberedelsegruppen. Vid tiden för skolbesöket är det flest elever i årskurs 7-9 som får studiehandledning på arabiska och dan. I båda dessa språk finns det studiehandledare anställda på skolan, som dock jobbar i olika omfattning. Samtliga studiehandledare ingår i det/de arbetslag som ansvarar för undervisning av de elever som är i behov av studiehandledning. Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1. Stöttas elevens utveckling av ämneskunskaper genom att studiehandledaren på modersmålet och ansvariga ämneslärare arbetar tillsammans? 1.1 Planerar studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare tillsammans med utgångspunkt i en bedömning av elevens språk- och ämneskunskaper?
4(11) Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att skolans arbete med att planera studiehandledning med utgångspunkt i en bedömning av elevens språk- och ämneskunskaper i huvudsak fungerar väl. Studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare samverkar kring planeringen av studiehandledningen som dels utgår från lärares pedagogiska planeringar, dels bygger på en kontinuerlig dialog inom arbetslaget. De olika formerna av kommunikation leder också till att studiehandledare och ämneslärare har en gemensam bild av elevernas kunskaper och förståelse för ämnet. Detta utgör en av utgångspunkterna för planeringen. Skolinspektionens utredning Studiehandledare och ämneslärare samverkar kring planeringen av studiehandledningen I intervjuer med studiehandledare och ämneslärare framkommer att ämneslärama delar sina pedagogiska planeringar med studiehandledarna. Av planeringarna framgår vilka mål som undervisningen i det aktuella ämnet riktar sig mot samt vilka kunskapskrav som eleverna behöver arbeta med för att utvecklas mot målen. Med vilken framförhållning ämneslärarna bidrar till planeringen av studiehandledningen kan dock enligt biträdande rektor skilja sig beroende på ämnet och läraren. Vissa ämneslärare har en tydlig planering för en hel termin medan andra planerar från dag till dag. "Studiehandledare lyfter själva att de inte kan få ett prov ena dagen och översätta det till nästa dag" säger biträdande rektorn. De intervjuade eleverna uppger att studiehandledarna tar del av lärares planeringar och att de därför vet vad det är som de som arbeta med under studiehandledningen. Vidare uppger eleverna att lärarna kommer med förslag på uppgifter eller med prov som eleverna kan göra med hjälp av studiehandledaren. Studiehandledarna uppger att de har tid avsatt för planering och att de utgår från lärares pedagogiska planering och det material som klassen ska jobba med för att förbereda sig inför mötet med eleven. Men både studiehandledarna och ämneslärarna lyfter vikten av "det personliga samtalet". Även rektorn beskriver i intervjun att studiehandledningen bygger på en dialog mellan studiehandledare och ämneslärare. Enligt rektorn ska studiehandledare vara med på arbetslagsmöten men i praktiken har vissa studiehandledare större möjligheter än andra att delta i samtliga möten. "Det blir sviktande för studiehandledare för mindre språkgrupper" säger biträdande rektorn. Samtidigt uttrycker rektorn att det är studiehandledarnas och lärarnas ansvar att se till att de har dialog kring eleverna.
5(11) Studiehandledning planeras med utgångspunkt i en bedömning av elevers språk- och kunskapsutveckling Lärarna uppger att den aktuella organisationen av studiehandledning, som innebär att studiehandledarna följer klassens ordinarie undervisning samt ingår i skolans arbetslag, underlättar för samverkan och planeringen. En av lärarna beskriver hur hen, tillsammans med studiehandledaren, kommer att gå igenom aktuell lektionsplanering samt vad som förväntas av eleverna inom det aktuella arbetsområdet. Även studiehandledarna beskriver att de hela tiden kommunicerar kring studiehandledning i arbetslaget. En studiehandledare tillägger "Om jag inte hinner kontakta ämnesläraren kommer läraren till mig och berättar vilket material de ska jobba med". De intervjuade studiehandledarna och ämneslärarna uppger sig vara nöjda med den ömsesidiga kommunikationen. En studiehandledare beskriver att om en fråga dyker upp kan hen vända sig till ämnesläraren eller elevens mentor. Vidare uppger såväl studiehandledarna som ämneslärarna att diskussion kring elevernas behov och kunskapsutveckling kontinuerligt sker i arbetslaget. "Eftersom vi jobbar mest med dem [eleverna] och vi förstår språket vet vi vad de behöver" säger en studiehandledare. Eleverna uppger att de diskuterar kunskapskrav och mål med studiehandledare och ämneslärare. En av de intervjuade eleverna ger exempel då studiehandledaren och ämnesläraren hade en dialog kring vilken hjälp eleven behövde för att höja sitt betyg i ett ämne. 1.2 Följer studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare tillsammans kontinuerligt upp elevens kunskapsutveckling? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att studiehandledares och ansvariga ämneslärares kontinuerliga uppföljning av elevens kunskapsutveckling fungerar väl. Granskningen visar att ämneslärare och studiehandledare regelbundet stämmer av med varandra hur det går för eleven och vid behov justerar upplägg och genomförande av studiehandledningen. De för också en dialog med eleven om elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens utredning Elevernas behov och progression följs upp i samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare Enligt rektorn är studiehandledarnas löpande dialog med undervisande lärare om elevernas situation fastslaget i den uppdragsbeskrivning som har utarbetats för varje studiehandledare. Rektorn uppger att skolledningen har, genom att
6(11) knyta studiehandledare till skolans arbetslag, skapat förutsättningar för informationsutbyte kring elevernas språk- och kunskapsutveckling. "I arbetslaget kan de [studiehandledarel få information och ge information om eleverna" säger biträdande rektorn. Rektorn tillägger att studiehandledarna inte ska agera som tolk utan att de faktiskt känner eleverna och ser deras utveckling. Vidare säger rektorn att studiehandledarna är mycket engagerade i eleverna och att de kommer och berättar om de känner oro för vissa elever. Studiehandledarna och ämneslärarna uttrycker samstämmigt i intervjuer att de tillsammans kontinuerligt följer upp enskilda elevers kunskapsutveckling och behov. Lärare berättar att en sådan uppföljning sker under lektionens gång, vid provtillfällen och i samtal med studiehandledaren. Vidare lyfter såväl studiehandledarna som ämneslärarna arbetslagets regelbundna möten som ett viktigt forum där elevernas progression, starka sidor och behov diskuteras. "Där kan vi också prata ifall vi har märkt att det är någon elev som behöver mer studiehandledning än vad eleven har. Eller också tvärtom" säger en lärare. Eftersom studiehandledning ges under ordinarie lektioner uppger lärarna att det underlättar för dem att kontinuerligt följa elevernas progression. "Förut var det mer prov- och resultatinriktat. Nu kan vi se progressionen i klassrummet", säger en lärare. Enligt studiehandledarna signalerar de ibland till lärare att material eller uppgifter behöver anpassas till en elev. Lärare och studiehandledare säger att de för en dialog när elevernas kunskapsutveckling i de olika ämnena ska bedömas, men att det alltid är tydligt att det är läraren som ansvarar för att sätta betygen. Eleverna får återkoppling på sin kunskapsutveckling Studiehandledarna berättar att de har dialog kring elevers behov och kunskapsutveckling inte enbart med ämneslärarna utan också med eleverna. Eleverna bekräftar i intervjuer att de får löpande återkoppling från studiehandledare eller ämneslärare var de befinner sig kunskapsmässigt. Eleverna säger också att deras ämneslärare följer upp med dem hur det gick på studiehandledningen och ifall den hjälpte dem att förstå ämnesområdet. Samtliga intervjuade uppger att studiehandledarna också närvarar vid utvecklingssamtal där elever, elevernas vårdnadshavare och elevernas mentorer deltar. 2. Ges eleven adekvata förklaringar och kontextualiseringar av ämnesspecifika begrepp och terminologi? 2.1 Ges eleven genom studiehandledningen adekvat stöd i att utveckla sina ämneskunskaper?
7(11) Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att den studiehandledning som bedrivs på skolan till övervägande del ger eleverna ett adekvat stöd i att utveckla sina ämneskunskaper. Granskningen visar att studiehandledning som regel ges som direkt hjälp under en pågående lektion och att den typen av stöd uppskattas av såväl eleverna som ämneslärarna. Det framkommer också att eleverna ges förklaringar av begrepp på olika sätt och att studiehandledarna försäkrar sig om att eleverna förstår. Studiehandledare använder sig vid behov av såväl svenska som elevernas modersmål samt sätter ämnesterminologi och begrepp i ett för eleven meningsfullt sammanhang. Men skolan skulle kunna överväga om det finns elever som bättre gynnas av studiehandledning som går ut på att hjälpa eleverna att befästa och repetera kunskaper eller att ge dem förförståelse för ämnet. Skolinspektionens utredning Studiehandledning under pågående lektion dominerar Av studiehandledares uppdragsbeskrivning framgår att det ingår i rollen som studiehandledare att, utifrån elevens individuella förutsättningar, avgöra om studiehandledning ska ske innan, under eller efter genomförda lektioner. Enligt rektorn och biträdande rektorn förekommer alla dessa modeller på skolan, dock i olika utsträckning. Den studiehandledning som eleverna får under sin första tid på skolan, i den så kallade förberedelsegruppen, ses som ett sätt att förbereda dem inför undervisning i den ordinarie klassen. När eleverna väl har slussats ut och deltar i lektioner med sin ordinarie klass är det vanliga att de får studiehandledning under en pågående lektion. Vidare uppger rektorerna att det även finns möjlighet att använda drop-in tid då studiehandledare är tillgängliga för eleverna så att de kan komma med olika uppgifter. Lärarna beskriver i intervjun att de under de senaste åren har prövat olika modeller för studiehandledning. Studiehandledarna har bland annat varit med i klassrummet men de har även arbetat med sina språkgrupper i en annan del av skolan. Lärarna uppger att de har sett fördelar med att arbeta med studiehandledning i klassrummet och därför är det den modell som numera dominerar. Enligt lärarna underlättar det för studiehandledarna eftersom de hör vad som gås igenom och vad som pågår när de är med på klassens gemensamma genomgångar och i övrigt följer den ordinarie undervisningen. Lärarna beskriver att det även är lättare för dem att följa elevernas arbete och deras progression samt vid behov komma in och ta sitt ansvar som undervisande ämneslärare. Studiehandledarna och ämneslärarna säger i intervjun att studiehandledning som syftar till att ge eleverna förförståelse för ämnet sällan förekommer. Både ämneslärama och studiehandledarna uttrycker att de inte hinner med detta då
8(11) de har valt att ge eleverna stöd i klassrummet. Studiehandledarna uppger dock att eleverna bland annat kan använda inläsningstjänst för att själva förberedda sig inför en kommande lektion. "Vi har visat eleven vägen till att få förkunskaper men det är mycket upp till eleverna också", säger en studiehandledare. På Skolinspektionens fråga om eleverna tror att de skulle bli hjälpta av studiehandledning som syftar till att ge dem förf örstålse inför en kommande lektion svarar en av eleverna: "Ja, det skulle kunna vara bra. Då förstår vi vad läraren säger och vi kan bli effektivare i klassen och svara på frågorna som lärarna har och fråga läraren om saker". Även en av ämneslärarna uppger i intervjun att det som eventuellt skulle kunna bli bättre med studiehandledningen är att hitta tid för att kunna förberedda eleverna inför lektioner genom att ge dem förkunskaper. Studiehandledare förklarar och kontextualiserar begrepp och terminologi Studiehandledarna beskriver hur de arbetar med eleverna för att på bästa sätt stödja deras språk- och kunskapsutveckling. De uppger bland annat att stödet behöver anpassas till varje enskild elev. Vissa elever får det material som studiehandledaren har förberett och klarar mycket på egen hand, medan andra behöver aktiv hjälp och stöttning. En studiehandledare beskriver hur hen anpassar stödet till de elever som inte har någon skolbakgrund. Enligt studiehandledaren lär sig eleverna snabbare om de jobbar med praktiska exempel. "Att bara översätta leder inte till att eleverna lär sig lika snabbt" säger studiehandledaren. En studiehandledare berättar att hen kommit överens med ämnesläraren att skapa ordlistor med svåra ämnesbegrepp som både översätts till elevens modersmål och förklaras. Studiehandledarna ger i intervjuer några exempel på hur de sätter in ämnesbegrepp och termer i ett sammanhang som eleverna känner igen. När eleverna jobbade med demokrati diskuterade de betydelsen av ett fritt samhälle. Studiehandledaren har då jämfört kvinnors rättigheter och skyldigheter i Sverige och elevens hemland. Lärarna uttrycker i intervjun att den studiehandledning som elever får i deras ämnen inte enbart handlar om översättning utan också om att sätta det aktuella ämnesområdet i ett sammanhang. Samtidigt tillägger ämneslärarna att det skiljer sig mellan olika studiehandledare hur mycket de jobbar med att enbart översätta och hur mycket de ägnar sig åt att förklara för eleven. Eleverna uttrycker i intervjuer att studiehandledarna är måna om att eleverna har förstått genom att förklara, ge exempel eller visa olika hjälpmedel på intemet. Eleverna får stöd i att tillägna sig ämnesterminologi på såväl svenska som modersmålet Studiehandledarna beskriver att studiehandledning genomförs växelvis på
9(11) modersmålet och på svenska. Först går studiehandledarna igenom det aktuella momentet på modersmålet och successivt "slänger in" motsvarande begrepp på svenska. På så sätt får eleverna tillägna sig ämnesterminologi på båda språken. En av de intervjuade studiehandledarna berättar vidare att hen efter genomgången på båda språken försäkrar sig om eleverna har förstått vad begreppen betyder. När eleverna ska jobba med de tilldelade uppgifterna berättar studiehandledaren att hen först kollar om de kan svara på frågan. "Då kan de svara på vilket språk de vill bara för att jag vill se att de har förstått begreppen", säger studiehandledaren. Därefter formulerar eleverna, med studiehandledarens hjälp, svaren på svenska. Rektorn och biträdande rektorn uppger att syftet med studiehandledningen är att eleverna ska utvecklas kunskapsmässigt, både i ett specifikt ämne och i svenska. Eleverna ska därför kunna visa sina ämneskunskaper på modersmålet. Men samtidigt ska de uppmuntras att använda och lära sig det svenska språket. "I verkligheten är det kanske lite för mycket på modersmålet. Där kan en studiehandledare möta motstånd i att eleverna väljer att svara på modersmålet" säger biträdande rektorn. 2.2 Ges studiehandledare på modersmålet och ansvariga ämneslärare den kompetensutveckling som krävs för att kunna stötta elevens utveckling av ämneskunskaper? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att den kompetensutveckling som erbjuds studiehandledare och ansvariga ämneslärare behöver vidareutvecklas för att dessa i ännu högre grad ska kunna stötta elevernas kunskapsutveckling. Granskningen visar att studiehandledarna kontinuerligt skaffar sig kunskap om kursplaner och ämnesspecifik terminologi. Här ligger ett stort ansvar på studiehandledare och ämneslärare och höga krav på den samverkan som sker dem emellan. Skolan har identifierat behov av kompetensutveckling för studiehandledare beträffande deras stödjande uppdrag men även för ämneslärarna om interkulturellt förhållningssätt. Rektorn behöver därför säkerställa att såväl studiehandledarna och ämneslärarna får och fullföljer den kompetensutveckling som krävs för att de på bästa sätta ska kunna stötta flerspråkiga elevers kunskapsutveckling. Skolinspektionens utredning Studiehandledare skaffar sig insikt i kursplaner och ämnesspecifika begrepp Studiehandledarna, lärarna och rektorn uppger samstämmigt i intervjuerna att studiehandledares bakgrund har stor betydelse ifråga om nödvändiga kunskaper för att kunna stötta eleverna i olika ämnen. De studiehandledare som Skolinspektionen intervjuat har själva en pedagogisk bakgrund och de uppger
10(11) att de har relevant kompetens för uppdraget. Studiehandledarna uppger vidare att de får kunskap om respektive ämnes mål och kunskapskrav genom lärares pedagogiska planeringar. Enligt dem handlar det om ett löpande arbete för att tillägna sig såväl mål som ämnesspecifika begrepp och terminologi. "Jag måste vara förberedd om eleven kommer med en fråga för att de ska ha förtroende för mig" säger en studiehandledare. Enligt lärare har studiehandledarna kunskap om respektive ämnes mål och kunskapskrav samt behärskar ämnets terminologi i tillräcklig omfattning för att stödja eleverna så att de når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Men lärarna tillägger att det skiljer sig mellan olika studiehandledare hur mycket ämneskunskap de har. Lärarna berättar att det ställs stora krav på studiehandledare att förbereda sig och lägga mycket tid på att läsa in sig på ett arbetsområde. Att vara med på lektionerna är också ett sätt att ta till sig nödvändiga kunskaper, uppger lärarna. Enligt eleverna är deras studiehandledare kunniga och har tillräcklig kunskap för att kunna hjälpa dem i de olika ämnena. Vidare säger eleverna att studiehandledare kan få hjälp av ämneslärare med att förstå och förklara för eleven svårare moment inom ett ämne. Kompetensutveckling för studiehandledare och ämneslärare behöver stärkas Studiehandledarna uppger i intervjun att de efterfrågar en utbildning som riktar sig till studiehandledare, något som en grannkommun har planerat att anordna. Utbildningen har dock ännu inte påbörjats och enligt biträdande rektorn är det osäkert om och när den startar. Vidare uppger studiehandledarna att de på arbetslagsmöten kan lyfta frågor om exempelvis skillnader mellan olika länders skolsystem eller styrdokument. En studiehandledare beskriver: "I Sverige är det mest frågor om att eleven ska vara självgående och självständig. Eleverna från Syrien saknar den biten". Enligt studiehandledaren har lärarna i arbetslaget uppmärksammats på detta men det händer sällan att den typen av diskussioner förs på skolövergripande nivå. Inte heller har de intervjuade studiehandledarna deltagit i någon fortbildning gällande flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling. De intervjuade lärarna berättar att de har blivit erbjudna en utbildning som handlar om nyanlända elever men att de på grund av tidsbrist fick prioritera ned detta. I övrigt har lärare i svenska som andraspråk fått någon form av fortbildning och varit piloter för övriga lärare på skolan.
11(11) Biträdande rektorn och rektorn uppger i intervjun att de har uppmärksammat behov av kompetensutveckling, framför allt hos de lärare som tar emot eleverna när de slussas ut från förberedelsegruppen till ordinarie klass. Dessa lärare behöver fortbildning i interkulturellt förhållningssätt. En grupp lärare kommer enligt rektorn att delta i en sådan utbildning inom någon månad. Vidare uppger rektorerna att "språkutvecklingsarbetet" är ytterligare ett område där lärarnas kompetenser behöver höjas. Enligt rektorn borde det finnas en mer systematisk lösning för att säkerställa att studiehandledarna har relevant kompetens för uppdraget. Rektorerna uttrycker att det bör finnas en utbildning för studiehandledare så att de får lära sig grundläggande kunskaper om det svenska skolsystemet. Studiehandledarna behöver också avgränsade arbetsuppgifter; "det har funnits studiehandledare som har tagit för stort ansvar socialt", säger biträdande rektorn. Rektorerna inväntar svar från grannkommunen som eventuellt ska anordna en utbildning för studiehandledare. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 16 augusti 2017 skriftligt redovisa till Skolinspektionen vidtagna åtgärder samt resultat av de vidtagna åtgärderna. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund eller per e-post till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se med en kopia till föredragande inspektör. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 40-2015:3531) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar f Gabriel Brandström Enhetschef 6;~ ata Glak Utredare