- 1 - - 2 - Datorkörning/datoranvändning handlar i princip bara om att exekvera program för olika ändamål, explicit eller implicit - explicit: starta uttryckligen ett program med ett visst namn si eller så - implicit: initiera ett kommando - skriv en kommandotext eller klicka nån symbol administrera mina informationsmängder - informationsmängd i vid mening - allt som jag själv sparat - varje informations enhet sparas i (på) en fil - mängden av alla filer organiseras i mappar och i form av ett träd I bakgrunden i varje datasystem lever ett speciellt, överordnat komplex av nödvändiga, understödjande program som kallas operativsystem (OS). Utanpå OS existerar ett - eller flera olika - slags skal som bl a ger mig möjlighet att köra vissa av OS s program, eller kommunicera med OS. - grafiskt fönstersystem - textligt kommandoskal Mina mappar och filer är organiserade som ett träd : mapp home min hemmamapp fil A C Man befinner sig alltid i en viss mapp, och kan flytta omkring. B Min hemmamapp heter typiskt abcde123 och kan alltid refereras med ~abcde123 Närmast överordnade mapp heter alltid.. Från hemmamappen refereras t ex filen C med A/B/C Från mappen B kan hemmamappen refereras med../.. eller med ~abcde123-3 - Filerna i en mapp (ett directory) kan vara t ex direkt läsbara texter ( råtexter ) formaterade dokument ( Word -dokument, eller motsvarande) körbara program www-sidor bilder ljud... eller nya mappar! Man kan när man är i en mapp bl a förflytta sig uppåt och neråt till angränsande mappar lista innehållsförteckning över mappen skapa nya filer/mappar ta bort filer/mappar ge filer/mappar nya namn skaffa kopior av filer/mappar skriva ut vissa filer av vissa slag (varning!) Den mapp man just finns i är mitt sk working directory. - 4 - Namn på filer & mappar Filer och mappar man själv skapar namnger man efter eget huvud. Men inte alltid är det bra att ha med å, ä, ö, Å, Ä, Ö i namnen! Gemener och versaler är olika tecken! Namnen bör innebära något, så att man vet på ett ungefär vad där finns. Siffror, minustecken, understrykningstecken kan finnas i filnamn. En mängd filer finns redan, som understöd för vissa redskap. Många har namn som inleds med punkt. RÖR ALDRIG SÅDA- NA FILER! Ofta har filer (men inte mappar) namn i flera led med punkt emellan. För vissa typer av filer måste det vara så. Man talar om extension i filnamn (eller filtyp). Extension/filtyp säger vanligen något om typen på filens innehåll, hur den är tänkt att användas. Mera senare.
- 5 - - 6 - Textkommandon - terminalfönstret Många administrativa sysslor kan skötas med textkommandon. Sådana skriver jag in i det speciella terminalfönstret - en slags textpanel. Där ges också respons på mina kommandon. Så här kan man få fatt på ett terminalfönster: mir7 <521> pwd /home/ollwi/prtd-m mir7 <522> ls 8-PUZZLE Mud-ans.text ADA-OVERSIKT.frm.gz Muddy-questions.frm.gz ADAINTRO-EX1.gz NY-TENTA ADAINTRO.gz NYLABB adalabbar NYOOLAB ALGOH.frm OM-ACCESSTYPER CELSIUS OO-FÖ DALG-KOMP.gz OO-LAB-OH.frm.gz mir7 <523> ls *text delt-02-1.text Mud-ans.text stud-97.text delt-02-2.text redov01.text mir7 <524> ls R* REDOV97.gz REDOV98.gz REDOV99.gz - 7 - - 8 - mir7 <525> more tester.adb with text_io; use text_io; procedure tester is generic type object_type is (<>); -- a discrete member type package set_adt is type Set is private; procedure Clear(the_set : in out Set); function "+"(left_arg : in Set; right_arg : in Set) return Set; mir7 <526> gnatmake tester.adb gcc -c tester.adb gnatbind -x tester.ali gnatlink tester.ali mir7 <527> tester [] [g] [g w] [g] [g l] [c g l w] [a c g q w y] [a c g q w y] [a c g q w] [a c q w] [a c q w y]
- 9 - mir7 <528> rm tester* rm: remove tester (yes/no)? y rm: remove tester.adb (yes/no)? n rm: remove tester.ali (yes/no)? y rm: remove tester.o (yes/no)? y mir7 <529> cd 8-PUZZLE/ mir7 <530> ls -al total 54 drwxr-sr-x 2 ollwi ida 1024 mar 19 2002. drwxr-sr-x 21 ollwi ida 1536 jan 10 15:46.. -rw-r--r-- 1 ollwi ida 536 feb 26 2002 checkpri.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 2864 mar 19 2002 puzz.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 4753 mar 19 2002 state_adt.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 1106 feb 26 2002 state_adt.ads -rw-r--r-- 1 ollwi ida 346 feb 26 2002 tests.text -rw-r--r-- 1 ollwi ida 2873 mar 19 2002 visitlist.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 219 feb 27 2002 visitlist.ads -rw-r--r-- 1 ollwi ida 4509 mar 14 2002 waitlist.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 2811 mar 14 2002 waitlist.ads mir7 <531> pwd /home/ollwi/prtd-m/8-puzzle - 10 - mir7 <532> cd.. mir7 <533> pwd /home/ollwi/prtd-m mir7 <534> lp -db3w tester.adb request id is b3w-215 (1 file) mir7 <535> man lp User Commands lp(1) NAME lp - submit print request SYNOPSIS lp [ -c ] [ -m ] [ -p ] - 11 - mir7 <536> mkdir ADALIB mir7 <537> cd ADALIB mir7 <538> cp../tester.adb. mir7 <539> ls tester.adb mir7 <540> mv tester.adb prov.adb mir7 <541> ls prov.adb mir7 <542> cd.. mir7 <543> ls ADA* ADA-OVERSIKT.frm.gz ADAINTRO-EX1.gz ADAINTRO.gz ADALIB: prov.adb mir7 <544> script dialog Script started, file is dialog mir7 <308> exit Script done, file is dialog mir7 <545> - 12 - Angivande av fil- & mapp-namn i UNIX-kommandon Ett entydigt, unikt namn, t ex tester.adb eller 8-PUZZLE Med matchningstecken, t ex *text eller M* eller?.adb eller *.? Mappen ovanför aktuell mapp betecknas med.. (punkt punkt) Den aktuella mappen betecknas med. (punkt) En användares huvudmapp ( verkliga användare, eller kurser) kan betecknas som t ex ~TDDB53 eller ~putkl012 (tecknet tilde, snurk) Under inskrivandet av ett fil-/mapp-namn kan man också utnyttja ifyllnads hjälp, med tangenten, tabuleringstangenten.
- 13 - Sammanfattning av några grundläggande UNIX-kommandon pwd ls Talar om i vilken mapp jag just nu är (path to working directory) Visar kortfattat vilka filer och mappar som finns i den aktuella mappen, utom sk punkt-filer (list) ls -a Visar alla filer, även punktfiler, i aktuell mapp. ls -l eller ls -al Ger en mer detaljerad förteckning, utan/med punktfiler. ls fil/mappnamn eller ls -l fil/mappnamn Visar en (detaljerad) förteckning över de filer/mappar vars namn matchar fil/mappnamn td Som ls -l men visar filerna i ordning efter den tidpunkt innehållet senast modifierades (senast först). - 14 - cat filnamn Skriver ut filens hela innehåll (inte så ofta användbart)! more filnamn Skriver ut innehållet i den filen, men man får själv stega radvis framåt (bara!) med <RETURN> eller sidvis <SPACE> less filnamn ett mer avancerat kommando än more. Man kan bl a stega baklänges genom filen. Prova att när less har startats skriva h (för help). rm filnamn Tar bort alla filer vars namn matchar filnamn Men man man måste bekräfta varje namn! (remove) rm -r mappnamn Tar bort denna mapps innehåll, och slutligen mappen själv, efter bekräftelse från dig. mkdir mappnamn Skapar en ny (tom!) mapp med detta namn (make directory) - 15 - cd mappnamn Förflyttar mig (byter) till mappen med detta namn; denna blir därmed aktuell mapp (change directory). Kan förstås ske uppåt eller neråt, en eller flera nivåer. cd.. Byter följdaktligen mapp till den närmast ovanför. cd utan mappnamn, alltså: Byter alltid till hemmamappen. cp från-fil till-fil Skapar en kopia av från-fil vilken får namnet till-fil (copy). cp från-fil. Obs punkten! I detta fall placeras kopian i den aktuella mappen och får samma namn som originalet. Kan begagnas när flera filer ska kopieras nånstans ifrån till hit. - 16 - mv från-fil till-fil Filen från-fil byter namn till till-fil. Ingen kopiering, alltså! Detta kan också innebära att filen faktiskt flyttas mellan mappar! (move) lp filnamn Filen med detta namn skrivs ut på default -skrivaren. lp -dskrivarnamn filnamn Filen skrivs ut på skrivaren med beteckningen skrivarnamn lp-kommandot bekräftar med t ex request id is b3w-215 (1 file) Detta request id (b3w-215) kan man behöva minnas! cancel request-id Avbryter (så fort det går) utskriften med denna identitet. script filnamn... exit Alla utskrifter som sker i terminalfönstret mellan dessa kommandon kommer också att skrivas i filen filnamn
- 17 - quota -v Ger en upplysning om hur mycket fil-utrymme man lagt beslag på, och hur mycket man tillåts ha. man namn Visar en hjälptext för kommandot namn. Är kanske inte alltid så lätt att förstå! - 19 - - 18 - Särskilda tecken man kan skriva i terminalfönstret Control C avbryter exekveringen av ett program man startat. Control L rensar terminalfönstret. piltangenterna UPP och NER stegar över kommandon man givit. piltangenterna VÄNSTER/HÖGER stegar genom den kommandorad man just skriver. Något om emacs emacs är en texteditor, dvs ett program med vars hjälp man bygger upp råa texter. För att t ex skapa mina program - den ursprungliga sk källkoden - är emacs ett naturligt verktyg. Man arbetar så att säga direkt i den text man framställer, och kan på olika sätt styra vad man vill göra; menyval eller tangentbordskommandon. förflyttning av aktuell position - markören eller cursorn inskrivning av ny text borttagning av text kopiering av text sökning filhantering Tangentbordskommandon är oftast korta kontroll-sekvenser : Control f Control k flyttar markören ett tecken framåt tar bort alla tecken från markören till radens slut > flyttar markören till textens slut tar bort tecknet före markören och backar markören ett steg Control x Control w för att spara texten i en fil, som man också ska namnge