Besvarande av remiss Översyn av den kommunala energioch klimatrådgivningen

Relevanta dokument
Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Översyn av den kommunala energioch. klimatrådgivningen

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Nya förordningen och föreskrifter för energioch klimatrådgivning

Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning

i rapporten "Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen".

Kommunal energi- och klimatrådgivning i Strömstads kommun

(34)

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

(48)

Föreskrifter om kommunal energi- och klimatrådgivning Remiss från Statens energimyndighet

CAMP 2050 Nässjö Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

Kallelse till sammanträde med ekoutskottet

Energikontor Värmland

Remiss En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle. KS

Plats och tid: Trosa kommunhus, kl Dan Larsson (M) Christer Påhlson (S) Göran Hammarlund (L) Sofia Ölander, sekreterare

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380

Motion om utökat antal solcellspanelladdare för elbil. (AU 299) KS

Kallelse till sammanträde med ekoutskottet

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Översyn av stadens budget- och skuldrådgivning och Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Översyn av Energikontoret Östra Götaland AB

Regional utvecklingsledare

1. Energikontor Norr AB 2. Energikontoret Jämtland Härjedalen 3. Energikontor Västernorrland 4. Energikontor Gävleborg 5. Energikontor Dalarna 6.

Remiss - Regional biblioteksstrategi

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184)

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Sara Ridderstedt, ordförande (MP) Annika Falk (S) Anders Åkerlind (M)

Vägledningsdokument för verksamhetsplan

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013

Riktlinjer för kommunikation för kommunal energi- och klimatrådgivning

Håkan Englund (S), Ordförande Mikael Jonsson (M), 1:e vice ordförande Hans Jonsson (C) Kent Olsson (L)

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Yttrande över remiss - Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Energi- och klimatrådgivning 2017

Remiss - Konsumenten i centrum - ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:43)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (15) Tekniska nämnden. Plats och tid Stenabro förskola, onsdag den, kl. 09:00-12:00.

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Remissvar angående särskilda arkivuppgifter på det statliga arkivområdet för Stockholms stadsarkiv, Värmlandsarkiv och Malmö stadsarkiv

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Förslag till remissvar

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Särskilda arkivuppgifter på det statliga arkivområdet för Stockholms stadsarkiv, Värmlandsarkiv och Malmö stadsarkiv

Introduktion till metodstöd inom projektet Incitament för energieffektivisering

Översyn av den kommunala energioch. klimatrådgivningen

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Verksamhetsplan Energikontor Norra Småland

Motion om utökat antal solcellspanelladdare för elbil. KS

Uppsökande verksamhet på landsbygden, svar på motion (V)

Haparanda Stads Kvalitetssatsning

Kallelse till sammanträde med ekoutskottet

Lantmäterinämnden 21 oktober 2015

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

105 Remiss: Tydligare regler för små avloppsanläggningar

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Borås Stads remissyttrande över Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Vi växer för en hållbar framtid!

Minnesnoteringar från medverkan av Fredrik von Malmborg, Kerstin Grönman och Stig Hammarsten vid LEKS workshop 26 mars 2014

Energikontor Gävleborg hösten 2015

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Västerviks Kommuns 1 (6) Förvaltnings AB

59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56)

Kommunhuset, Kungshamn, Mikael Sternemar (L), ordförande Jeanette Loy (M)

Beslut om avtal avseende gemensam energi- och klimatrådgivare med Sollentuna och Upplands Väsby kommun 19 KS

Protokoll. Demokratiberedning. stadshuset, Kompassen, kl.09:00-10:00

Insatsprojekt Energimyndigheten

Minskade medel till Energi- och klimatrådgivning - besked från Energimyndigheten

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Yttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)

Yttrande över policy för medarbetare, chefer och ledare (KSKF/2018:409)

Kallelse till sammanträde med ekoutskottet

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Samverkansöverenskommelse avseende kommunal energi- och klimatrådgivning i Stockholms län samt Håbo) KS/2017:304

Energiplan för Vänersborg År

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

Sammanträdesprotokoll Sida 1(17)

på väg mot ett hållbart energisystem

Energi- & klimatplan

Trosa kommun, sammanträdesrummet, Västra Långgatan 4, Trosa, kl Maria Arman (MP) Dan Larson (M) Göran Hammarlund (L)

Snabbreferat av beslut vid stadsdelsnämnden Östra Göteborgs sammanträde 23 april 2019

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Transkript:

~ f.!j.~~0t;;!/fta 2015-09-01 8 (48) Ks 137 Dnr 2015/196 Besvarande av remiss Översyn av den kommunala energioch klimatrådgivningen s beslut ställer sig bakom och skickar nedan redogjort remissvar till Miljö- och energidepartimentet. Sammanfattning av ärendet Energimyndigheten har i uppdrag på regeringen utfört en översyn av energioch klimatrådgivningen i syfte att vidareutveckla den samt att öka samhällsekonomisk effektivitet. Den 30 april redovisades således deras resultat i rapporten "Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen". Översynen innefattar också förslag på förändringar av förordningen som reglerar energi- och klimatrådgivningen. Ovanåkers kommun har valts ut att vara remissinstans i ärendet. Översynen har identifierat fyra områden där de vill ändra nuvarande förordning. Andring av JOrordningsnamn och bidragsbegrepp Energimyndigheten vill genomgående byta ut ordet bidrag mot stöd. Andringar avseende målgrupper och inriktning for radgivning. Energimyndigheten vill ta bort det idag frivilliga uppdraget att ge rådgivning kring transporter. Man vill också styra energi- och klimatrådgivarna att prioritera de målgrupper som energimyndigheten anger som mest prioriterade. Andring avseende den regionala samordningen. Regional samordning nämns inte alls i nuvarande rorordning, den vill Energimyndigheten formalisera genom att lyfta in den i förordningen. Andrade JOrutsältningar for stöd och stödets storlek. Energimyndigheten vill sätta en gräns på 18 000 invånare för att få söka stödet, små kommuner ska tvingas gå ihop för att komma upp till gränsen. De vill också kunna reglera storleken på stödet i föreskrifterna. Fia Johannessen och Olle Berglund har skrivit ett remissvar. Skickas till För kännedom: Miljö- och energidepartementet

~ fva'!,f ~~o':~!fta 2015-09-01 9 (48) Ärendet 58 %, av våra kommuner kan komma att ställas utanför Remissvar av rapporten Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen MlO 151214.//Ee. Sammanfattning Ovanåkers kommun instämmer i att Förordning (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning ska tomyas. Det är även tydligt att förslaget till förändring kommer från energimyndigheten. Som myndighet vill man göra det så enkelt som möjligt för sig. Sammanfattningsvis anser Ovanåkers kommun: o Det är svårt att yttra sig i de förändringar som innebär nya föreskrifter, då förslag på nya föreskrifter inte finns med i rapporten. o Vi har inget att invända mot att ordet bidrag byts till stöd o Vi ser nackdelar med att ta bort formuleringen kring transporter av personer och gods. Se rubrik Förändringen rörande 1ransporlfrågan s. 2 o Det är rimligt att de idag etablerade energikontoren regleras (se 4 )i någon form av författning. Ur ett ekonomiskt perspektiv ska det lokala arbetet gå före det regionala. o Vi ställer oss negativa till att begränsa möjligheten för stöd i mindre kommuner då detta bidrar till att utarma samhällsservicen i stora delar av landet. Av Sveriges kommuner är 58 % för små för att kunna få stöd enligt förslaget. Se rubrik Förändringen rörande minimi-gräns på 18 000 invånare s.3 o Vi är positiva till viss styrning från Statens energimyndighet genom att de kan peka ut prioriterade målgrupper. Den slutliga prioriteringen av arbetet ska ligga kvar på lokal nivå som har den bästa kunskapen om de lokala förutsättningarna. o Vi ser både fördelar och nackdelar i att stödets storlek regleras i föreskrifterna. En god kompetens kräver kontinuitet. Kommuner ska inte behöva känna osäkerhet och tvingas använda tidsbegränsade anställningar för verksamheten. Vi ser helst någon grundreglering av stödets storlek i förordningen. Se rubrik Förändringen alt stödets storlek regleras ifiireskrifierna s.3 o Vi vill se en breddning av uppdraget där tyngd även läggs på klimat och miljö. Se Breddning av uppdraget, med fokus även på klimat och miljö s.3

~ fv.~~~/;~.{fta 2015-09-01 10 (48) Synpunkter på iiversynen av energi- och klimatrådgivningen Energimyndigheten har under många år strävat efter en likformning, generalisering och centralisering av verksamheten. Översynen har ibland inte full insikt om hur ett brett och mångfaciterat energirådgivningsarbete fungerar rent praktiskt. I Gävleborg och Dalarna har energikontoret precis delats. På energikontor Gävleborg finns ca 4 tjänster och totalt i Gävleborg finns 10 kommuner med 9 energi- och klimatrådgivare. Av dessa är det 4 kommuner som har mindre än 18000 invånare. Ovanåkers kommun anser att energi- och klimatrådgivarna gör ett viktigt och uppskattat arbete, något som också översynen betonar flera gånger. Om det är brist på pengar som ligger till grund för flera av förslagen anser vi att det är viktigare att centrala resurser läggs på den lokala nivån än den regionala. Energimyndigheten har satt upp en vision för energi- och klimatrådgivningen (s. 9) som lyder "energieffektivisering genom rådgivning". Skälet till att vi vill ha energieffektivisering är för att minska den miljöpåverkan som sker vid all energiproduktion. Varför nämns inte minskad miljöpåverkan från vår energianvändning i visionen också? Senare i målbilden nämns miljöpåverkan och det är olyckligt att miljön (och därmed också klimatet) fallit bort ur huvudvisionen. Ibland måste man göra val mellan liten klimatpåverkan och liten energianvändning. Man får aldrig glömma att det är en bättre miljö för nästkommande generationer som är målet, inte någon allmän snålhet. Vad är annars nyttan med ordet klimat i energi- och klimatrådgivning? Som exempel har vi bioenergin som är en stor del av energitillförseln i Sverige. När man pratar energieffektivisering så är det lätt att välja värmepumpsalternativet både i villasegmentet och i större fastigheter. Effektiviseringen blir fantastiskt på pappret, men är bytet av energiform från kanske flis som gjorts av restprodukter från skogen, till en ökad belastning på elnät och elanvändning något som samhället vill eftersträva? Här behöver vi en mycket mer nyanserad bild som inte bara utgår från effektiviseringar som ser fina ut i statistiken. Vi upplever också, efter att ha läst översynen och förändringsförslagen, att myndigheten vill ha större kontroll över energi- och klimatrådgivningen. Det är själklart att man ska kunna se vilken faktisk nytta skattebetalarnas pengar gör, och ett visst mått av kontroll är fullkomligt rimligt. Samtidigt måste man också lita på att kommunerna vill och gör ett bra arbete.

~ ~~~~o':~lfta 2015-09-01 11 (48) Synpunkter på förändringarna i förordningen Förändringen rörande transportfrågan Vi samtycker att transportfrågan är svårgreppbar men i skälen till att ta bort transport ur energi- och klimatrådgivningens uppdrag ser rapporten bara till delar av det förändringsarbete som behöver göras. Det är sant att fä personer kontaktar energi- och klimatrådgivaren för att fä råd vid bitköp men vid den utåtriktade verksamhet som energi- och klimatrådgivaren gör är rådgivningen ett bra verktyg för att minska transportsektorns utsläpp. Energi- och klimatrådgivaren har goda förutsättningar att bedriva informationskampanjer mot privatpersoner eller ta upp transportfrågan vid uppsökande verksamhet mot mindre företag. Verktyg som är minst lika viktiga för att nå en fossilfri transportsektor som de verktyg de nationella politikerna har rådighet över. Från vissa håll finns det en oro för att energi- och klimatrådgivarens uppdrag är för brett och otydligt med transportfrågan inkluderad och förslaget föreslår ju att den ska bort. Men i och med att andra förändringar träder in, som att energimyndigheten kan peka ut prioriterade målgrupper, kan också otydligheten minimeras. Ovanåkers kommun har valt att arbeta bredare och anser att även staten kan bredda uppdraget med en helhetssyn för energi och hållbarhets frågor. Som det ser ut idag är det frivilligt för energi- och klimatrådgivaren att arbeta med transportsektorn och så bör det ättningsvis vara. Förändringen rörande minimi-gräns på 18 000 invånare Energi- och klimatrådgivningen tillhör inte den mest grundläggande servicen en kommun ska kunna erbjuda. Men i det välfärdsamhälle vi idag lever i, med de resurser, den vilja och klimatansvar vi vill ta är energi- och klimatrådgivningen en självklar del av medborgarservicen. Om förslaget går igenom så kan det leda till att över hälften, 58 %, av våra kommuner ställs utanför. Av landets kommuner har 158 stycken mindre än 18 000 medborgare. Förslaget är ett hot mot rättvisan och demokratin när vissa invånare nekas en service andra tär. En onyanserad strävan efter en samhällsekonomisk effektivitet för medborgarservicen leder dessvärre till diskriminering av de som bor på landsbygden. För Ovanåkers del finns det välfungerande samarbeten som inte är formellt beslutade i en politisk församling. Energirådgivarna i Hälsingland har sen början av 2000-talet samarbetat nära, samtidigt har fördelen med rådgivarna nära invånarna bibehållits.

~ fva~fl,.~/:1/fta 2015-09-01 12 (48) Förändringen att stödets storlek regleras i föreskrifterna När stödet regleras med absoluta belopp i en förordning måste en justering ske med tiden när det faktiska värdet förändras. Fördelen med att reglera stödet i föreskrifterna i stället är att regleringen blir enklare. Men med en enklare reglering ökar också osäkerheten. För vill man ha god kompetens krävs kontinuitet på energi rådgivningen. I översynen har man identifierat problemen med svårigheter att rekrytera rätt kompetens m.m. Med större osäkerhet för kommunerna kommer också antalet kommuner som tvingas till tidsbegränsade anställningar av energi- och klimatrådgivare att öka. Därför anser vi att det behövs någon form av reglering i förordningen, antingen lika fast som idag eller att endast grundbeloppet regleras. Förordningen bör också vara formulerad så bidragsnivån årligen justeras. Om endast grundbeloppet regleras i förordningen finns det utrymme energimyndigheten att dels justera tilläggsbeloppet mer proportionerligt till stora kommuner och dels fördela pengarna efter var de prioriterade målgrupperna finns. I dagsläget är det också problematiskt att denna förordning kommer till så sent på året. Kommunernas budgetar är ofta redan beslutade och vi har fortfarande inte sett något förslag på hur stödet ska regleras nästa år. När väl alla författningar är på plats kommer det vara ont om tid innan pengarna för nästa år ska sökas. Breddning av uppdraget, med fokus även på klimat och miljö Avsaknad av att se om det går att nå ett bättre resultat om man breddar till områden som myndigheten i första hand inte har ansvar för. I Ovanåkers kommun har vi valt att ha en egen energi och klimatrådgivare trots att bidraget/stödet på långa vägar inte räcker till. Det väljer vi att göra för vi breddar tjänstens uppdrag till att också innefatta arbetet med hållbarhet och miljömålsarbete, både externt och internt. Vi ser klara fördelar att ha en egen energi- och klimatrådgivare än att ha en delad tjänst med andra kommuner. Det skulle innebära en förlust för kommunens invånare.

lfll Edshyn &Alfta ~Ovanåkers kommun SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 2015-09-01 13 (48) Vi ser att rollen som energi- och klimatrådgivare allmänt skulle kunna breddas där flera myndigheter är ansvariga. På det lokala och praktiska planet hänger alla frågor ihop och det är relevant att både Energimyndigheten och Naturvårdsverket, men också Trafikverket och Boverket sammarbetar om denna lokala funktion. Miljöarbetet i Sverige, som energifrågorna är en stor del av, skulle må bra av en bredare lösning såväl centralt som lokalt. o Beslutsunderlag Energimyndighetens rapport: Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen ER 2015: 14. Remissvar, Fia Johannessen, 2015-08-04 Tjänsteskrivelse, Fia Johannessen, 2015-08-04 KsAu 47, 2015-08-18