Utbildningsplan Magisterprogram i Kultur och mediegestaltning 60 Högskolepoäng Inledning Att producera och förmedla innehåll information, kunskap, underhållning, upplevelser och gestalta det inom olika medier spelar en central roll i dagens samhälle. Magisterprogrammet i Kultur och mediegestaltning är en utbildning på avancerad akademisk nivå som särskilt utmärks av att kombinera vetenskapliga och gestaltningsmässiga perspektiv och av att omsätta vetenskaplig kunskap i innehållsdriven medial gestaltning. Programmet förenar teori och praktik, forskning och medieproduktion. I programmet kombineras undersökning och uppsats med medieproduktion inom ramen för ett integrerat projektarbete. Programmet syftar till att den studerande skall lära sig behärska mediegestaltning på avancerad vetenskaplig och medial/produktionsmässig nivå. Programmet knyter samman ett kritiskt och undersökande forskningsperspektiv med ett mer praktikerorienterat producentperspektiv. Programmets pedagogik är upplagd för att främja studentaktiva arbetssätt där teoretiska studier, egna undersökningar och eget gestaltande arbete knyts samman. Magisterprogrammet syftar till att tillgodose samhällets behov av akademiskt skolade personer som på ett kritiskt och medvetet sätt har skaffat sig avancerad kompetens att producera, gestalta och kritiskt analysera olika medierade former av narrativt innehåll inom i vid mening kultur-, medie-, informations-, journalistik- och kunskapssektorn. Programmet förbereder vidare för forskarutbildning inom relevanta medie- och kulturorienterade forskningsområden. Mål Övergripande programmål är att studenten efter genomförd utbildning ska - kunna genomföra självständiga utrednings- och forskningsuppgifter samt ha kompetens att gestalta och förmedla olika former av innehåll - visa förmåga att självständigt och i samarbete med andra driva projekt. - visa kunskap och kompetens som behövs för att exempelvis som producent eller projektledare arbeta med produktion och gestaltning av innehåll. Kunskap och förståelse För magisterexamen ska studenten enligt högskoleförordningens examensordning visa kunskap och förståelse inom huvudområdet (här kultur och mediegestaltning), inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet (här kultur och mediegestaltning)
För magisterexamen inom kultur och mediegestaltning ska studenten vidare visa förmåga att använda vetenskapliga verktyg att problematisera, analysera, förstå och förklara det samhälle som man verkar inom visa goda kunskaper rörande gestaltning och gestaltningens produktionsförhållanden uppvisa en kritisk förståelse av kulturproduktion och dess villkor grundad på aktuell forskning kunna redogöra för kultur- och medievärldens villkor och arbetssätt Färdigheter och förmåga För magisterexamen skall studenten enligt högskoleförordningens examensordning visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet För magisterexamen inom kultur och mediegestaltning ska studenten vidare visa en god kompetens att på effektivt sätt gestalta kunskaper som narrativt innehåll och förmedla dem till andra genom olika medier visa god förmåga till idéutveckling: att skapa, avgränsa, förankra en produktionsidé samt att utveckla ett innehåll från idé till färdig (kunskaps- och gestaltningsmässig) produktion visa kännedom om kultur/medieområdets olika handhavandekompetenser kunna kommunicera med representanter för olika professioner inom kultur- och medieområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten enligt högskoleförordningens examensordning visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling
Programmets uppläggning och innehåll Programmets första termin ägnas åt kurser som ger bred överblick över kultur och mediegestaltning, fördjupning i vetenskaplig metod, samt förbereder studenten för det kommande projektarbetet. Den andra terminen ägnas åt ett självständigt projektarbete, i form av dels ett kvalificerat vetenskapligt arbete, dels ett medialt undersöknings- och gestaltningsprojekt. Projektarbetet resulterar i en magisteruppsats och en medial gestaltning. Projektarbetets inriktning bestäms utifrån en utarbetad och behandlad projektansökan i vilken studenten beskriver ett förslag till projekt som bygger på och vidareför den studerandes grundläggande kompetens inom ramen för huvudområdets vetenskapliga innehåll och metodologi. Arbetet kan genomföras individuellt eller gruppvis inom ramen för en gemensam projektgrupp, men där gemensam del skiljs från en individuell del. Huvudområdet kultur och mediegestaltning är tvärvetenskapligt och tvärmedialt. Programmets kurser tar fasta på växelspelet och tvärbelysningen mellan å ena sidan gestaltning inom interaktiva och kommunikativa medier som en tekniskt underbyggd, kreativ och organiserande process, och å andra sidan undersökande, analyserande och problematiserande arbete utifrån kultur-, samhälls- och medieteoretiska aspekter. Kultur och mediegestaltning inrymmer särskilt följande möjligheter till tematisk, vetenskaplig profilering och fördjupning: Gestaltningsformer som kulturella företeelser med avseende på uttrycksmöjligheter (berättelseelement, formvärld, genrer) och hur de relaterar till sociala, ekonomiska och politiska förutsättningar. Medierna och människan i förhållande till den publika sfären. Här ingår hur människor omorganiserar sitt liv och skapar sin identitet och mening genom olika vardagliga aktiviteter, vidare också mediernas och samhällets diskurser, makt, demokrati och politik. Medie- och informationsteknik i relation till samtida och historiska perspektiv på visuell kultur, vetenskaplig visualisering och visuell populärkultur samt också de olika medietekniker som utnyttjas för förmedlingen av vetenskap. Kulturarvet som ett historiskt, kulturellt, politiskt och samhälleligt fenomen i relation till både kunskapssamhället och den ökande globaliseringen, medialiseringen och marknadiseringen. Medialt ligger programmets tyngdpunkt på att gestaltningsmässigt utveckla idéer, tankar och medvetenhet om berättandeformer och genrer. Programmets medier erbjuder olika gestaltningsformer och olika tekniska verktyg för att arbeta med innehållsdriven gestaltning inom interaktiva och kommunikativa medier. Inom en tvärmedial ram utgår programmet från audio-, video- och utställningsmedierna och problematiserar rumslighet och virtualitet, linjära vs icke-linjära genrer och medieformat, samt olika former av mediesymbioser (ljud och bild, ljud i rummet, webbformat). Gemensamt för de olika medierna är ett fokus på dokumentära berättarformer samt på pedagogiska och dramaturgiska perspektiv på berättande och förmedlande. Ytterligare möjligheter till profilering och fördjupning inom programmet kan erbjudas genom att projektarbetet anknyts till relevant forsknings- eller produktionsmiljö.
Kursuppläggning Termin 1 Gestaltningens teori och praktik, 15 hp Att arbeta i medie-/kulturprojekt, 15 hp Termin 2 Projektarbete 30 hp Termin 1 Gestaltningens teori och praktik, 15 hp Denna kurs ger en introducerande överblick över kultur och mediegestaltning och fokuserar särskilt på medial gestaltning som kulturell företeelse. Det vetenskapliga studiet analyserar och diskuterar gestaltningsformer, deras uttrycksmöjligheter, formvärld och berättelseelement i relation till sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar och konsekvenser. I studiet problematiseras medier, gestaltning och den publika sfären; kulturarv som gestaltning; samt hur gestaltning bidrar till skapandet av identitet och mening i vardagliga aktiviteter. Medialt introducerar kursen olika sätt att arbeta med innehållsdriven gestaltning inom interaktiva kommunikativa medier, särskilt audio-, video- och utställningsmedierna. Dokumentära berättarformer och anspråk samt pedagogiska och dramaturgiska perspektiv på berättande och förmedlande länkas i kursen samman med kulturvetenskaplig analys av hur kunskaper gestaltas och med kritisk diskussion av de verklighetsbilder och narrativa innehåll som produceras av aktörer i medie-, kultur- och den vetenskapliga världen. Kursen innefattar slutligen studentens inventering av hur egna förutvarande kunskaper kan omsättas inom kultur och mediegestaltning. Att arbeta i medie-/kulturprojekt, 15 hp Denna kurs fördjupar vetenskapliga perspektiv, teorier och metoder inom kultur- och mediegestaltning. Kursen tar sin utgångspunkt i medie/kulturprojektet som arbetsform och fokuserar på och problematiserar kulturproduktionens villkor: aspekter som styrning, resurser, projektplanering; upphovsrätt och piracy; arbete och arbetsliv inom kulturfältet; samt politisk styrning och kulturpolitik granskas kritiskt och diskuteras. Kursen innefattar fördjupning i vetenskaplig metod. För kultur och mediegestaltning relevanta metoder presenteras här som ett avgörande led i en genomtänkt forskningsstrategi: det vill säga hur filosofi och kunskapssyn hänger ihop med teori, metod och analytiska strategier. Metodmomentet innefattar också frågor kring vetenskaplig systematik, formuleringar av frågeställningar, samt sätt både att hämta in och att analysera data. Kursen avhandlar härutöver också gestaltningsmässig metodologi och strategier för vetenskaplig förankring i och integration med gestaltning. Metodmomentet knyts till etiska tillämpningsområden inom forskning och gestaltning såväl som inom mer generella samhällsfrågor och förankras i etisk teoribildning samt i värdeteori (metaetik).
I ett individualiserat moment ringar studenten in och presenterar ett delområde av relevans för det egna, kommande projektarbetet och relaterar detta till sin kompetensinventering (i föregående kurs) och till vilka fält och frågeställningar som tänks vara centrala i projektarbetet. Studenten går därefter vidare till att formulera ett väl utarbetat och förankrat förslag till magisterprojekt. Detta ges formen av en projektansökan för ett magisterprojekt som innefattar både medialt gestaltande arbete och vetenskapligt forsknings- och uppsatsarbete på sedvanlig magisternivå. Termin 2 Projektarbete, 30 hp. Kursen innefattar genomförandet av ett projekt som integrerar avancerat vetenskapligt uppsatsarbete och medialt IT- baserat produktions och gestaltningsarbete. Kursen är indelad i tre integrerade etapper. Projektarbete, etapp 1 (5 hp) Denna etapp inleds med att projektet, inklusive projektplan, presenteras, seminariebehandlas och vid behov revideras varefter studenten påbörjar sitt genomförande av projektet. Projektarbete, etapp 2 (20 hp) Denna etapp innefattar det huvudsakliga genomförandet av projektet och avslutas med att projektet, inklusive genomförda undersökningar och preliminära versioner av gestaltning och uppsats, presenteras och seminariebehandlas vid ett etappseminarium. Projektarbete, etapp 3 (5 hp) Denna etapp innefattar först att det färdiga projektet ventileras vid oppositioner (för uppsats respektive för gestaltning) och presenteras. Därefter presenterar den studerande en framtidsstrategi för hur projektet och dess lärdomar kan knytas till och vidareutvecklas i en vetenskaplig kontext och i medie/kulturvärlden. Utöver självständigt, handledningsstött arbete med uppsats och gestaltning/produktion innefattar kursen lärarledda examinerande seminarier. Utgångspunkten för dessa seminarier är studenternas projektutveckling baserat på deras individuella specialiseringar inom huvudområdet. Avslutningsvis försvarar studenten sitt arbete vid oppositioner (för uppsats respektive gestaltning) samt presenterar sitt projekt vid offentlig visning för andra publiker och målgrupper än medstudenter och lärare.
Behörighet Grundläggande behörighet Behörig att antas till ett utbildningsprogram som leder till en generell examen på avancerad nivå är den som har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag får göras från kravet på en examen om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte ha hunnit utfärdas. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Språkkunskaper har kunskaper i engelska och svenska motsvarande engelska A (godkänd kurs) och svenska B (godkänd kurs). Arbetsformer och undervisning Programmets arbetsformer är knutna till projektuppläggningen. Det innebär att handledning är en viktig undervisningsform i den i grunden studentdrivna pedagogiken. Varje student har två handledare (en med akademisk forskningsinriktning, en med gestaltningsinriktning). Programmet är upplagt för att främja studentaktiva arbetssätt där teoretiska studier, egna undersökningar och eget gestaltande arbete integreras. Undervisningen sker förutom genom handledning i form av seminarier av olika slag, föreläsningar, workshops, produktionsövningar och laborationer. Vissa moment kan ha engelska som undervisningsspråk och projekt med internationell inriktning kan utföras på engelska, eller delvis på annat språk för vilket språkområde projektet kan rikta sig till, efter godkännande av kursledningen och under förutsättning att det kan handledas, bedömas, presenteras och examineras av kursledningen och inom utbildningens ram. Examination Examinationen sker fortlöpande skriftligt, muntligt, och i form av medieproduktioner, presentationer, tillämpningsuppgifter, skriftliga inlämningsuppgifter samt vetenskaplig uppsats. Betyg Programmets kurser tillämpar en tregradig betygsskala; väl godkänd, godkänd och underkänd. Se vidare i kursplanerna. Examensbevis Student som inom programmet uppfyller kraven för magisterexamen erhåller ett tvåspråkigt examensbevis på svenska och engelska med beteckningen: Filosofie magisterexamen med huvudområdet Kultur och mediegestaltning, Degree of Master (60 credits) of Arts in Culture and Media Production. Examensbevis utfärdas av Filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande.
Tillgodoräknande av utbildningar utom och inom landet Prövning av i vilken mån sådana utbildningar eller kurser som inte ingår i programmet kan godtas för tillgodoräknande görs av fakultetsstyrelsen eller av lärare som fakultetsstyrelsen utser. Antagningsförfarande Studenten antas till programmet i sin helhet. Utbildningsplanen fastställs av filosofiska fakultetsstyrelsen 2015-06-09 Utbildningsplanen gäller för studerande antagna fr o m höstterminen 2015. Programkod: F7MKM Diarienummer: LiU-2015-01159