Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen, dvs. sökande med betyg enligt den nya betygsskala som infördes genom gymnasiereformen 2009, som enligt gällande bestämmelser vid urval på grundval av betyg delas in i urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan, ska dessutom delas in i en egen urvalsgrupp (särskild gymnasieexamensgrupp). Syftet med förslaget är att motverka att urvalsreglerna blir till nackdel för sökande med betyg enligt den nya betygsskalan. För urvalsgruppen för sökande med kompletterade betyg föreslås däremot ingen förändring. Enligt gällande bestämmelser ska en tredjedel av platserna i gruppen för kompletterade betyg föras över till gruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan. Enligt förslaget ska dessa platser i stället tillföras gruppen med betyg från gymnasieskolan och den särskilda gymnasieexamensgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i respektive grupp. De sökande med gymnasieexamen som delas in i en egen urvalsgrupp ska dock inte ingå i underlaget för beräkning av platser till urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. De nya bestämmelserna kommer att tillämpas vid antagning till utbildningar som påbörjas efter den 31 maj 2014 men före den 1 juni 2017. Inga övergångsbestämmelser föreslås. Inledning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) och innehåller förslag gällande ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen vid urval på grundval av betyg vid ansökning till högskolan. Förslaget ska gälla under en övergångsperiod. Promemorian innehåller förslag till ändringar i högskoleförordningen.
2 Bakgrund Riksdagen biföll den 19 februari 2009 propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). Beslutet innebar att en betygsskala med sex betygssteg infördes. Betyg för godkända resultat betecknas A, B, C, D eller E. Betygsskalan gäller fr.o.m. den 1 juli 2011 i gymnasieskolan och den 1 juli 2012 i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Liksom tidigare tillämpas hela betygsskalan när kursbetyg sätts. Den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 i gymnasieskolan och den 1 juli 2012 i den gymnasiala vuxenutbildningen hade fyra steg: Icke godkänt (IG), Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG). Riksdagen fattade den 21 oktober 2009 beslut om regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8). Beslutet innebar bland annat att en gymnasieexamen av två slag, yrkesexamen eller högskoleförberedande examen, infördes. Utbildning som syftar till en gymnasieexamen bedrivs enligt de nya ämnesplaner som infördes i gymnasieskolan den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå den 1 juli 2012. I denna promemoria kommer sökande med gymnasieexamen fortsatt att kallas sökande med nya betyg. Utbildning som bedrivs enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 leder fram till ett slutbetyg. I denna promemoria kommer sökande med slutbetyg och äldre motsvarigheter att kallas sökande med gamla betyg. Av 4 kap. 3 högskolelagen (1992:1434) framgår att urval ska göras bland de sökande om alla behöriga sökande till en utbildning inte kan tas emot. I fråga om urval på grundval av betyg finns enligt 7 kap. 13 och 18 högskoleförordningen (1993:100) vissa närmre bestämmelser om platstilldelning och meritvärdering i bilaga 3 till förordningen. Av bilaga 3 framgår att betygsgruppen delas in i grupperna (nedan urvalsgrupper) I och II. I det följande kommer urvalsgrupp I att benämnas urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan och urvalsgrupp II att benämnas urvalsgruppen för sökande med kompletterade betyg. I den inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) utarbetade promemorian Förslag om ändrade regler för tillträde till högskoleutbildning med anledning av den reformerade gymnasieskolan och gymnasiala vuxenutbildningen (U2011/963/UH) angavs skäl för att tillträdesbestämmelserna bör ändras mot bakgrund av
gymnasiereformen. I promemorian föreslogs att sökande med nya betyg skulle konkurrera i en gemensam urvalsgrupp med sökande med gamla betyg vid urval på grundval av betyg. Promemorian har remitterats. Bland de som avstyrkte förslaget fanns Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Sveriges universitetslärarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO). Göteborgs universitet framförde exempelvis att risken är stor att elever med betyg enligt den nya skalan kan missgynnas under en tämligen lång övergångsperiod, då det kommer att bli färre elever än tidigare som uppnår högsta möjliga betyg. Sökande med gymnasieexamen ska därför enligt universitetets mening konkurrera i en egen urvalsgrupp. Bland de som tillstyrkte förslaget fanns Statens skolverk, Högskoleverket, Folkbildningsrådet, Verket för högskoleservice, Uppsala universitet, Lunds universitet m.fl. Regeringen fattade den 8 september 2011 beslut i enlighet med förslagen i promemorian. 3 Behov av förändring I och med gymnasiereformen se propositionerna En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169) och Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8) har kraven på grundläggande behörighet skärpts. De högskoleförberedande gymnasieprogrammen som har införts fr.o.m. den 1 juli 2011 är utformade för att bättre förbereda för högskolestudier än vad de tidigare studieförberedande programmen gjorde. När det gäller det högsta betygssteget enligt den gamla skalan (MVG) kunde brister inom ett eller ett par betygskriterier kompenseras av särskilt utvecklad förmåga avseende ett eller ett par andra betygskriterier (se Skolverkets föreskrifter om tillämpning av betygskriterier i gymnasieskolan SKOLFS 2000:134). Någon motsvarighet till det finns inte i regleringarna av den nya skalan. Eleven måste istället uppfylla alla delar av vad som beskrivs i kunskapskravet för betygsstegen A, C och E. En elev som inte helt men till övervägande del uppfyller kraven för C respektive A betygssätts med D respektive B. Den nya betygsskalan utgör ett mer precist mått på elevens kunskaper, eftersom kunskapskraven är tydligare formulerade. En konsekvens av de tydligare kunskapskraven och fler betygssteg är att samma kunskapsnivå kan komma att motsvaras av olika betygsnivåer och därmed av olika meritvärden, beroende på vilken betygsskala som använts.
4 Mot denna bakgrund kommer sannolikt en mindre andel elever att få det högsta betyget A enligt den nya skalan än de som har fått MVG enligt den gamla skalan. Färre elever kommer därmed sannolikt att få högsta meritvärde. Även de preliminära betyg som hittills inkommit till Skolverket stödjer antagandet om en lägre betygsnivå. Underlaget med preliminära betyg är dock osäkert, eftersom betygen är just preliminära och eftersom det bara är betyg i vissa ämnen inom vissa program som tagits fram. Förslag till förändring Sökande med nya betyg ges möjlighet att antas i ytterligare en urvalsgrupp Förslag: Sökande med gymnasieexamen som vid urval på grundval av betyg delas in i urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan ska dessutom indelas i en egen urvalsgrupp. Skälen för förslaget: Införandet av den nya betygsskalan med tydligare kunskapskrav innebär sannolikt att det blir svårare att få högsta betyg. Att sökande med gamla och nya betyg konkurrerar i samma urvalsgrupp, vilket är fallet enligt nuvarande bestämmelser, riskerar därför att vara till nackdel för sökande med nya betyg. Det gäller särskilt vid urval till utbildningar med hård konkurrens. Med hänsyn till att en av utgångspunkterna med gymnasiereformen är att eleverna vid högskoleförberedande gymnasieprogram ska få en bättre förberedelse för högskolestudier, bör systemet utformas så att denna effekt motverkas. Mot denna bakgrund bör under en övergångsperiod också en särskild urvalsgrupp införas för sökande med nya betyg (särskild gymnasieexamensgrupp), dvs. dessa sökande finns då i två urvalsgrupper. Att sökande med nya betyg också delas in i en egen urvalsgrupp kan i vissa fall medföra att fler sökande med nya betyg antas än vad som vore fallet om de endast skulle delas in i urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan, alternativt enbart i en egen urvalsgrupp. Ordningen är dock, som ovan redovisats, av vikt för att sökande med nya betyg inte ska missgynnas vid urval till utbildning på grundval av betyg. För att inte syftet med en egen urvalsgrupp för sökande med nya betyg ska undermineras föreslås dessutom att sökande med nya betyg endast ska generera platser i urvalsgruppen för sökande med sådana betyg när beräkningen av antal platser till varje grupp sker. En liknande metod med skilda urvalsgrupper användes vid tillträdesreformen 1997. Ett system av detta slag inrättades då under en övergångsperiod för att låta betygsreformen få genomslag. Sedan slogs grupperna åter samman till en gemensam urvalsgrupp. Även modellen att
låta sökande förekomma och konkurrera i flera urvalsgrupper har prövats tidigare, när det gäller urval på grundval av högskoleprov. Genom denna lösning undviks dessutom det problem som annars skulle kunna uppstå: att endast en egen urvalsgrupp för sökande med nya betyg skulle kunna bli utan platser. 5 Urvalsgruppen för sökande med kompletterade betyg påverkas inte av förslaget Bedömning: Ingen förändring föreslås för urvalsgruppen för sökande med kompletterade betyg. Skälen för bedömningen: Det finns inte tillräckliga skäl att inom urvalsgruppen för kompletterade betyg (grupp II) skapa en undergrupp för sökande med gymnasieexamen. En sådan grupp skulle riskera att bli för liten för att tilldelas platser. En ordning med ett stort antal urvalsgrupper bedöms dessutom vara svår att hantera. En sökande som endast delas in i urvalsgruppen för kompletterade betyg ska inte heller delas in i den särskilda gymnasieexamensgruppen. Det sagda gäller oaktat att den sökande genom sin komplettering kan ha fått en gymnasieexamen. Skälet till det är följande. Många sökande med kompletterade betyg kommer under den övergångsperiod som förslaget ovan är avsett att gälla, att ha en övervägande andel betyg som har meddelats enligt den tidigare ordningen för betygssättning. Eftersom det enligt den tidigare ordningen sannolikt var enklare att få ett högt meritvärde, finns inte samma skäl att även låta dessa sökande som har fått en gymnasieexamen delas in i den särskilda gymnasieexamensgruppen. Det ska dock noteras att en sökande som såväl delas in i urvalsgruppen med betyg från gymnasieskolan som i den särskilda gymnasieexamensgruppen dessutom kan förekomma i urvalsgruppen för kompletterade betyg. Detta kan exempelvis bli fallet om den sökande efter sin gymnasieexamen kompletterar sin utbildning med att läsa en enstaka meritkurs inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att få fler meritpoäng, dvs. tilläggskompletterat. Den sökande delas då in i alla tre grupper, men kommer att konkurrera med olika meritvärden i respektive grupp eftersom den kompletterade meritkursen endast får räknas tillgodo inom urvalsgruppen för kompletterade betyg.
6 Omfördelning av platser mellan urvalsgrupperna Förslag: De platser i gruppen för kompletterade betyg som enligt gällande bestämmelser om reducering med en tredjedel ska föras över till gruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan, ska i stället tillföras gruppen med betyg från gymnasieskolan samt den särskilda gymnasieexamensgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i respektive grupp. Skälen för förslaget: Enligt nuvarande bestämmelser sker platsfördelningen i betygsurvalet i två steg. Först fördelas platserna till de olika betygsgrupperna i förhållande till antalet behöriga sökande i respektive grupp. Sedan reduceras platserna till gruppen för sökande med kompletterade betyg med en tredjedel. Motsvarande antal platser tillförs gruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan. Syftet med konstruktionen är att premiera elevernas ansträngningar i gymnasieskolan. Det ovan angivna syftet bör fortfarande gälla. Men platserna bör istället fördelas på gruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan respektive den särskilda gymnasieexamensgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i respektive grupp. Utländska betyg Bedömning: Sökande med utländska betyg ska som idag delas in i urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan. Skälen för bedömningen: Den särskilda gymnasieexamensgruppen införs, som redovisats ovan, mot bakgrund av att den nya betygsskalan med tydligare kunskapskrav sannolikt innebär att det blir svårare att få högsta betyg. Motsvarande förändring av förutsättningarna för betygssättning har inte skett för sökande med utländska betyg. Det är också viktigt att säkerställa att gruppen som de utländska sökande ingår i kommer att tilldelas platser. Sammantaget talar detta för att låta sökande med utländska betyg även fortsättningsvis konkurrera i urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan. När skilda urvalsgrupper tillämpades mellan 1997 och 2003 hanterades sökande med utländska betyg på liknande sätt. Tidsbegränsning Förslag: Ordningen med att sökande med gymnasieexamen, utöver att delas in i urvalsgruppen för sökande med betyg från gymnasieskolan, även ska delas in i en särskild gymnasieexamensgrupp vid urval på grundval av betyg ska gälla vid antagning till utbildning som påbörjas efter 31 maj 2014 men före den 1 juni 2017. Skälen för förslaget: Antalet sökande med gamla betyg med höga meritvärden förväntas minska i takt med att sådana sökande antas till
7 utbildningar. Antalet sökande med betyg från gymnasieskolan kommer däremot att öka och på sikt att utgöra majoriteten av de sökande. Mot denna bakgrund minskar successivt behovet av en särskild urvalsgrupp för sökande med nya betyg. Exakt under hur lång tid de föreslagna lösningarna bör tillämpas är svårt att avgöra eftersom konkurrensen mellan och fördelningen av sökande med nya respektive gamla betyg ser olika ut vid olika utbildningar. Systemet bör dock vara tydligt och förutsägbart, vilket talar för en på förhand bestämd tidsgräns. När det gäller skilda urvalsgrupper talar erfarenheterna från den förra betygsreformen för att de olika grupperna bör slås samman efter en inte allt för lång tid. Mot denna bakgrund bör modellen som föreslås ovan tillämpas under tre år, dvs. vid antagning till utbildningar som påbörjas efter den 31 maj 2014 och före den 1 juni 2017. Övriga sökande Sökande med mer än två tredjedelar av gymnasiepoängen från gymnasial vuxenutbildning eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Sökande med minst två tredjedelar av gymnasiepoängen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå behandlas i dag när det gäller antagning på samma sätt som sökande med betyg från gymnasieskolan, dvs. de konkurrerar i samma urvalsgrupp. Ingen förändring föreslås på denna punkt. Om dessa sökande dessutom har en gymnasieexamen kommer de således även att konkurrera i den särskilda gymnasieexamensgruppen. Sökande med en gymnasial yrkesexamen som kompletterat för att uppnå grundläggande behörighet Personer med gymnasieexamen från ett yrkesprogram som inte har uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har enligt 20 kap. 19 skollagen (2010:800) rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå sådan behörighet. Sådana sökande konkurrerar vid urval på grundval av betyg i samma grupp som sökande med betyg från gymnasieskolan. Dessa sökande kommer således även att konkurrera i den särskilda gymnasieexamensgruppen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. De nya bestämmelserna kommer att tillämpas vid antagning till utbildningar som påbörjas efter den 31 maj 2014 men före den 1 juni 2017. Inga övergångsbestämmelser behövs.
8 Förslag till författningstext Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till högskoleförordningen 1 (1993:100) ska ha följande lydelse. Bilaga 3 2 Nuvarande lydelse Platsfördelning på grundval av betyg 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. Föreslagen lydelse Platsfördelning på grundval av betyg 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. 2a. Vid urval till utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2014 och före den 1 juni 2017 ska sökande med gymnasieexamen som indelas i I dessutom indelas i en särskild gymnasieexamensgrupp. Dessa sökande med gymnasieexamen ska inte ingå i underlaget för beräkning av platsfördelning till I. Vid platsfördelning ska den särskilda gymnasieexamensgruppen samt de övriga grupperna tilldelas platser enligt den princip om platstilldelning som framgår av 1. Den andel platser som enligt 2 annars skulle tillföras I ska istället fördelas mellan I och den särskilda gymnasieexamensgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i de två grupperna. Meritvärdering av betyg Meritvärdering av betyg Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och gäller till och med utgången av maj 2017. 1 Förordningen omtryckt 1998:1003. 2 Senaste lydelse 2012:712.