Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av bedömning och betygsättning vid den fristående grundskolan Glada Hudikskolan i Hudiksvalls kommun

Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av bedömning och betygsättning vid den fristående grundskolan Glada Hudikskolan i Hudiksvalls kommun

1 (22) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Glada Hudikskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av bedömning och betygssättning i grund- och gymnasieskolan under hösten 2013 1. Granskningen vid Glada Hudikskolan i Hudiksvalls kommun ingår i detta projekt. Glada Hudikskolan besöktes den 23-25 oktober 2013. Ansvariga inspektörer har utredaren Pia Dannqvist och undervisningsrådet Marita Bergman varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av bedömning och betygssättning i grund- och gymnasieskolan genomförs i totalt 14 kommunala skolor och 9 fristående skolor. Dessa har valts bland skolor som ingår i omrättningsomgång fyra (Skolinspektionens omrättning av nationella prov gjordes 2012 för fjärde gången). De 32 grundskolor och 14 gymnasieskolor med störst avvikelse mellan provbetyg och slutbetyg (i något av ämnena svenska, engelska eller matematik) har utgjort ett första urval. Bland dessa har sedan de 16 grundskolor och sju gymnasieskolor valts som har störst avvikelse i omrättningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Den enskilda verksamhetsrapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. 1 För information om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, se www.skolinspektionen.se

2 (22) Bakgrundsuppgifter om Glada Hudikskolan Allmänt om skolan Glada Hudikskolan är en fristående grundskola med cirka 304 elever i årskurserna F-9. I årskurs 7-9 går 175 elever och i årskurs 9 går 44 elever fördelade på två klasser. Skolan är belägen i Hudiksvall och startade grundskoleverksamhet den 1 juli 2010 för årskurs 7 och 8. Årskurserna 7-9 leds av en rektor som har det övergripande ansvaret för enheten och som även undervisar 50 procent i skolans val (ledarskap) och matematik. Alla lärare i årskurserna 7-9 ingår i ett arbetslag som träffas varje morgon för en halvtimmes informationsmöte och planering av dagen och veckan. Varje tisdag träffas arbetslaget för att tala om värderingar och organisation samt varannan fredag för att planera teman och diskutera bedömning och betygsättning. Lärarna är också indelade i fem ämneslag som träffas en gång i månaden samt extra vid behov. Glada Hudikskolan har gemensam kompetensutveckling under tre veckor före läsårsstart för att utvärdera det föregående läsåret och planera det nya. Skolledning och lärare uppger att skolan har fyra tydliga värderingar som ska fullföljas av all personal: Bli den du är Skolan vill göra allt för att varje individ ska kunna växa och utvecklas. What goes around comes around Var och en har ett ansvar för hur han eller hon bemöter andra. Genom sitt sätt att agera påverkar man hur andra agerar och därmed hur skolan fungerar. En spade är en spade Skolan lägger vikt vid en rak och tydlig kommunikation. Ord är billiga, handling kostar I skolan skall ord och handling följas åt. Betygsstatistik för skolan Enligt nationell betygstatistik för vårterminen 2013 nådde 95,3 procent av eleverna kunskapskraven i engelska, 100 procent kunskapskraven i matematik och 100 procent kunskapskraven i svenska. Detta år fick 43 elever slutbetyg i årskurs 9.

3 (22) Nationell statistik över skolans resultat i jämförelse med riket för tidigare år framgår av nedanstående tabell: År Engelska Matematik Svenska/Svenska som andraspråk Nått målen i alla ämnen Glada Riket Glada Riket Glada Riket Glada Hudikskolan Hudikskolan Hudikskolan Hudikskolan Riket 2012 95,3 93,7 100 91,2 100 97,1/74,1 90,7 77,4 2011 ---- 93,9 ---- 91,4 ---- 97,1/74,3 ---- 77,3 Andel elever som nått målen/kunskapskraven i engelska, matematik respektive svenska/svenska som andra språk samt andelen elever som nått målen i samtliga ämnen vid Glada Hudikskolan i jämförelse med motsvarande andel i riket. (Källa: Skolverket) Eftersom skolan bara har haft två årskurser som avslutat årskurs 9 finns ingen tidigare betygsstatistik att tillgå. Det första året, som Glada Hudikskolan startade grundskoleverksamhet, höstterminen 2010, hade skolan inga elever i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet vid skolan var 208,9 och i riket 211,4 år 2012. År 2013 var det genomsnittliga mertivärdet 227,1 vid skolan och i riket 212,8. Andelen elever vid skolan som nådde kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2012/2013 var 90,7 procent och i riket 77 procent. Enligt skolans lokala betygsstatistik för vårterminen 2013 nådde 95 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i engelska, 100 procent kunskapskraven i matematik samt 100 procent kunskapskraven i svenska. Jämförelse betyg nationella prov Enligt skolans sammanställning av resultat på nationella prov för aktuella ämnen vårterminen 2013 nådde 95% av alla elever ett godkänt provresultat i engelska, 86 % i matematik och 89 % i svenska.

4 (22) Nationell statistik över andelen elever med lägre respektive högre slutbetyg i förhållande till resultat på nationella prov i jämförelse med riket för tidigare år framgår av nedanstående tabell: År/Ämne Engelska Matematik Svenska Svenska som andra språk Glada Riket Glada Hudikskolan Hudikskolan Riket Riket Glada Glada Hudikskolan Hudikskolan Riket Lä Hö Lä Hö Lä Hö Lä Hö Lä Hö Lä Hö Lä Hö Lä Hö 2012 10,5 5,3 6,1 7,8 0,0 81,6 0,7 25,6 0,0 34,2 6,0 14,6 --- --- 4,9 18,7 2011 --- --- 8,0 7,1 --- --- 1,0 27,4 --- --- 6,4 15,9 --- --- 4,5 20,4 Andel elever med lägre respektive högre slutbetyg årskurs 9 i förhållande till resultat på nationella prov vid Glada Hudikskolan i jämförelse med motsvarande andelar i riket. (Källa: Skolverket) Andelen elever som fått samma provbetyg och slutbetyg läsåret 2011/2012 varierar mellan 18,4 och 84,2 procent. Av den nationella statistiken framkommer att det har varit en hög andel elever som fått ett mycket högre slutbetyg i jämförelse med resultat vid nationella prov, främst i matematik men även i svenska. Enligt skolans egna uppgifter är de inrapporterade resultaten av de aktuella nationella proven i matematik vårterminen 2012 felaktiga. Felet beror på ett avläsningsfel och visar ett sämre värde än de verkliga resultaten. I engelska fick fler elever lägre betyg än vad resultaten vid nationella prov visar. Jämförelse skolans rättning av nationella prov och Skolinspektionens omrättning Glada Hudikskolan har ingått i det urval skolor av vilka Skolinspektionen omrättat nationella prov. I Glada Hudikskolans fall är det nationella prov i matematik för årskurs 9. Omrättningens resultat i relation till ursprungliga rättningen redovisas på delprovsnivå. För att ta del av Skolinspektionens omrättning se: http://www.skolinspektionen.se/sv/beslut-ochrapporter/publikationer/rapporter-till-regeringen/ För information om Skolinspektionens omrättning se slutet av denna rapport.

5 (22) Resultat 1. Beslutar lärare om betyg med utgångspunkt i de krav som anges i styrdokumenten? 1.1 Använder läraren kontinuerligt formativ bedömning 2 för att stärka elevernas kunskapsutveckling? Här undersöks om lärarna informerar eleverna om de grunder som tillämpas vid bedömning och betygssättning. Vidare undersöks om lärarna planerar för och genomför kontinuerliga bedömningar av elevernas kunskaper. Om lärarna samtalar med eleverna kring deras kunskapsutveckling och hur de kan påverka sin kunskapsutveckling undersöks också. I skollag och läroplan finns bestämmelser om hur eleverna och deras vårdnadshavare ska informeras om elevens kunskapsutveckling. Bestämmelserna anger det minimum av tillfällen då eleverna ska ges information. Av Skolverkets allmänna råd framgår att läraren för egen del redan i planeringen av undervisningen bör identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella ämnesområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. Lärarna bör också kontinuerligt ge återkoppling på elevernas arbete och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare. Av forskning och erfarenhet framgår bland annat att eleverna behöver förstå syftet med undervisningen, känna sig delaktiga i syftet och hur bedömningar görs. Det är gynnsamt att på olika sätt göra eleverna förtrogna med bedömningspraxis genom att låta eleverna bedöma egna och andras arbete. Att eleverna bedömer egna och andras arbeten kan också bidra till att eleverna blir mer förtrogna med hur uppgifter lösts med olika kvalitet. Allmänt Enligt rektorn och lärarna används den digitala lärplattformen Schoolsoft för att dokumentera, möjliggöra tydlighet och samarbete kring bedömning och betygsättning samt för att synliggöra elevernas resultat i syfte att stärka kunskapsutvecklingen. Alla elever har detta läsår fått en dator för att kontinuerlig återkoppling bättre ska kunna möjliggöras. Lärare och elever hänvisar ofta till den digitala lärplattformen under intervjuerna. I lärplattformen finns kun- 2 En bedömningsprocess som kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. Skolverkets stödmaterial 2011 Kunskapsbedömning i skolan, sid 16.

6 (22) skapskrav formulerade, och bedömningsmatriser som lärarna kopplar sina planeringar till. Där finns också generell information, arbetsuppgifter till eleverna samt elevens individuella utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen. Vid intervjuer med lärare och elever framkommer att alla lärare inleder varje arbetsområde med att en så kallad pedagogisk planering där kunskapskrav presenteras både muntligt och skriftligt. Alla intervjuade elever bekräftar att de är informerade om vilka grunderna för bedömning och betygssättning av ett arbetsområde är, men att de inte är förtrogna med dem. En av lärarna ger vid intervjun en beskrivning av hur det går till när alla lärare på skolan planerar ett arbetsområde: När vi gör planeringar har vi suttit tillsammans och planerat, det gör vi tre veckor innan eleverna kommer. Vad vill vi se? Vilka kunskapskrav vill vi lyfta? Vilket centralt innehåll vill vi lyfta? Och så planerar vi utifrån det. Vi jobbar tematiskt. Vi ser vilka förmågor eleverna behöver visa, t.ex. förmågan att kunna lyssna och förstå, kommunicera i tal och skrift. De flesta intervjuade elever uppger att de förstår kunskapskraven, men de är inte förtrogna med dem. Det är nog bara vid presentationen vid ett nytt område från lärare till elev men inte tvärtom", svarar en lärare på frågan om hur förtrogna eleverna är med kunskapskraven och hur väl de känner till sin egen kunskapsutveckling. Flertalet av de intervjuade eleverna tycker att kunskapskraven och matriserna är svåra att förstå, men det finns också elever som har lärt sig att förstå dem och som frågar lärarna om de inte förstår. Parallellt med skolans digitala lärplattform framhåller rektorn och lärarna att skolans värdegrund och elevfokus är viktiga för att ge feedback kontinuerligt både under lektioner och raster. Enligt rektorn och lärarna ska eleverna coachas på en personlig nivå i sin sociala och kunskapsmässiga utveckling. Detta bekräftar och uppskattar eleverna vid intervjuer. Alla elever har en coach som har ett övergripande ansvar för elevens skolsituation. Varje måndag har eleven ett coach-möte som genomförs i grupp eller individuellt. Varje fredag har eleven en loggbokstimma. Här får eleven summera hur veckans skolarbete har gått. Coach-tid och loggbok används främst för att främja elevernas sociala utveckling men också för att främja den kunskapsmässiga utvecklingen. Målen som bestäms vid utvecklingssamtalet ska hållas levande genom coach-tiden uppger både elever och lärare vid intervjuer. Intervjuade elever beskriver att lärarna tar reda på hur långt eleverna har kommit i sin kunskapsutveckling genom att låta eleverna göra utvärderingar av undervisningen med en analys av elevens förståelse när det gäller både uppgift och process. Det varierar dock hur olika elever uppfattar utvärderingen av undervisningen. Vi gör utvärderingar på allt vi gör, främst i bild och slöjd, i de praktiska ämnena ska vi förklara hur vi har gjort och analys, berättar en elev.

7 (22) I slutet frågar lärarna om eleverna är nöjda med sin insats under lektionen, berättar en annan elev. Goda exempel av kontinuerlig formativ bedömning ges av eleverna i de samhällsorienterade ämnena och de praktisk-estetiska ämnena där eleverna får feedback under arbetets gång eller efter varje uppgift. I ämnet slöjd har eleverna haft diskussion i par och fått ge exempel på kunskapskraven och olika betygsnivåer. Eleverna använder samma språk, säger läraren som en förklaring till att det är ett bra sätt för att göra eleverna förtrogna med kunskapskraven. Lärarna och eleverna uppger att de använder kamratbedömningar i viss utsträckning, men att självbedömning är sällsynt som en modell för att tydliggöra målen och lära sig förstå skillnader i kvalitet av olika uppgifter. Engelska I de planeringar som läraren gör i engelska inför varje nytt arbetsområde finns kunskapskraven tydligt beskrivna och gås igenom så att eleverna förstår dem berättar eleverna vid intervjuer. I klassrummet tar läraren före varje arbetsområde upp vad man måste göra för att få ett särskilt betyg. Eleverna berättar också att kamratbedömningar kan förekomma. Enligt en elev kan läraren säga: be en vän läsa innan du lämnar in. Vi skickade runt varandras böcker och vi fick läsa varandras texter, säger en annan. Under intervjun understryker läraren att kamratbedömningar är ett bra sätt att få med eleverna, men uppger att det inte görs regelbundet. När det gäller att ge kontinuerlig återkoppling hänvisar lärare till skolans digitala lärplattform, men säger också att elevernas ges muntlig feedback. Man måste tala om vad de ska utveckla och ge exempel, man måste ge exempel. Det framkommer under intervjuer att elevernas egen upplevelse av om de får kontinuerlig återkoppling eller ej varierar. Framförallt är det elever med lägre studieresultat som uppger att de inte får det i tillräcklig utsträckning utan blir hänvisade till Schoolsoft. Matematik Alla intervjuade elever säger att de förstår kunskapskraven i matematik. Lärarens genomgångar och förhållningssätt tillsammans med läroboken där varje kapitel i boken har ett angivet syfte och olika svårighetsnivåer gör att eleverna upplever att de förstår vad som kommer att bedömas och vad de ska göra för att utvecklas. Alla elever uppger att läraren är bra på att stödja och få eleverna att tro på sig själva. Läraren pratar med eleverna under lektionerna om eleverna behöver hjälp. Man kan fråga så får man hjälp, säger en elev. Matteläraren är bra på att

8 (22) peppa och tala om vad jag ska göra för att nå högre mål, säger en annan elev.. Om det är något jag tycker är lätt kan jag hoppa över de. Vi pratar mycket och hon undrar hur det går, säger ytterligare en elev. Detta framkommer av elever med såväl höga som låga kunskapsresultat. Samma elev som under intervjun säger sig veta vad som ska göras för att klara kunskapskraven i matematik och att läraren ger beröm och peppar bra säger sig samtidigt vara osäker på ämnet. Hen jobbar bara på och tror att hen ska klara sig. I matten gör lärarna avcheckningar hela tiden så att lärarna ska veta var eleverna befinner sig och kan sätta in åtgärder så tidigt som möjligt, berättar rektorn som även har så kallad dubbelpostering på en matematiklektion. Förutom återkoppling under lektionerna får eleverna feedback via Schoolsoft efter en skriftlig inlämningsuppgift eller prov. Ett annat exempel på hur den digitala lärplattformen änvänds är att lärarna före ett prov lägger ut repetitionsuppgifter med facit. Flera elever uppger dock att de inte har lika stort behov av återkoppling via Schoolsoft då de får det under lektionerna. I matte behöver jag inte för jag vet vad jag ska göra, får det på lektionerna. Matematikläraren berättar att självvärderingar och kamratbedömningar görs ibland men inte regelbundet. Ett exempel är att eleverna får förklara för varandra hur de tänker för att lösa en uppgift. Svenska I svenska upplever alla elever att de förstår kunskapskraven. För att eleverna ska förstå vad de behöver göra för att utvecklas får de återkoppling av lärarna via den digitala lärplattformen eller muntligt i klassrummet. Elevernas upplevelse av kontinuerlig feedback varierar. Jag vet att jag behöver träna min läsförståelse. Jag får ett särskilt häfte, säger en elev. Jag tror att jag behöver läsa mera, jag har haft svårt att läsa, säger en annan elev. Läraren håller med om att alldeles för få elever vet hur långt de har kommit i sin kunskapsutveckling och säger att hon skulle vilja ge kontinuerlig återkoppling oftare. Större återkoppling är ju bra för alla, men det är svårt att få in de svagares alster och därför blir det svårare att ge feedback, säger läraren. Kamratbedömning sker i enstaka fall. Läraren har exempelvis prövat Two stars and a wish 3. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att lärarna på Glada Hudikskolan använder kontinuerlig återkoppling för att stärka elevernas kunskaps- 3 Christian Lundahl. Bedömning för lärande. Norstedts, 2011, s.138.

9 (22) utveckling och som underlag för betygssättning. För att kunskapskraven ska bli tydliga och begripliga för alla elever behöver dock skolan utarbeta strategier för att göra eleverna förtrogna med dem. Skolinspektionen bedömer även att lärarna behöver skapa en struktur i undervisningen där lärandet synliggörs med exempelvis kamratbedömning, självvärdering, elevexempel och sammanfattning av lektionen/arbetsområdet. Återkoppling sker i stor utsträckning på personlig nivå och uppgiftsnivå, men behöver i större utsträckning ske på processnivå och metakognitiv nivå. 4 1.2 Är kunskapskraven styrande för lärarens bedömning? Här undersöks hur läraren/skolan arbetar för att lärarens bedömning och betygssättning ska uttrycka i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns i engelska, matematik respektive svenska och tar utgångspunkt i de ämnesspecifika kunskapskrav som finns för olika betygssteg. Här undersöks också om lärarna samverkar och sambedömer elevarbeten för att öka följsamheten till kunskapskraven och därmed likvärdigheten i bedömning och betygssättning. Av läroplanen framgår att läraren vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven. Av forskning och erfarenhet framkommer att samverkan mellan lärare och att lärare sambedömer elevers arbeten förbättrar förutsättningarna för att bedömningen och betygssättningen ska bli likvärdig. Allmänt Under intervjuer med elever och lärare framkommer att alla lärare går igenom kunskapskraven och förklarar dem i början av ett arbetsområde. Eleverna säger att de känner till dem och förstår dem men är inte förtrogna med dem. Bedömningmsatriser underlättar för att kunskapskraven ska vara styrande. Lärarna bedömer mot kunskapskraven, de jämför uppgiften med bedömningsmatrisen, säger en elev. Vi pratar mycket om dem, säger en annan. Eleverna uppger i intervjuer att de uppfattar att kunskapskraven är styrande för lärarns bedömning. Enligt intervjuade elever och lärare varierar det i vilken utsträckning lärarna konkretiserar kunskapskraven i undervisningen. Elevexempel som syftar till att 4 Skolverket. Skolverkets stödmaterial Kunskapsbedömning i skolan-praxis, begrepp, problem och möjligheter, 2011, s. 17.

10 (22) konkretisera kunskapskraven och dess olika nivåer används i liten utsträckning. Vissa ämnen har visat elevexempel, t.ex. i SO. Vi fick titta och säga vad vi trodde var e,c,a i grupper, säger en elev. Skolan har ämnesövergripande undervisning, temaarbeten, där några ämnen samverkar. Detta i kombination med att lärarna som undervisar i samma ämnen samarbetar, samplanerar och sambedömer underlättar för att öka likvärdigheten vid bedömning och betygsättning eftersom olika tolkningar av kunskapskrav och betygskriterier minskar 5. De lärare som är ensamma lärare i sitt ämne uppger att de saknar andra lärare att samplanera och sambedöma med, men berättar också att det finns planer för samarbete med andra friskolor i grannkommunerna vilket rektorn bekräftar. Engelska När temat gås igenom med eleverna, för det är flera ämnen som är kopplade till temat, då får alla elever ett häfte med en matris, berättar intervjuad lärare och förklarar att det finns färdiga matriser i Schoolsoft som kopplas till varje arbetsområde eller tema. Eleverna bekräftar att det går till på detta sätt inför varje nytt arbetsområde. För att eleverna ska förstå matriserna har den intervjuade läraren förklarat och förenklat texterna, vilket eleverna bekräftar. Vidare berättar läraren att de har diskuterat, i kollegiet, att skapa en bank med elevexempel på olika nivåer och förklarar hur hon gör innan detta är klart. Man kan ta exempelmeningar på tavlan, försöka ge korta exempel eller beskriver kort. När det gäller bedömning och betygssättning samarbetar, samrättar och sambedömer engelsklärarna uppgifter, prov och nationella prov. Vi bollar med varandra hela tiden och framför allt de elever som man är osäker på. Vi visar texter och läser upp för varandra så det känns som en trygghet att ha varandra. Rektorn har uppmanat ämneslagen att träffas minst en gång per månad och samrättning och sambedömning av nationella prov möjliggörs, berättar läraren. Matematik Det är tveksamt om eleverna förstår texterna i matriserna. Man måste prata med eleverna vad matriserna står för och visa exempel. Vi pratar om värdeorden. I matematiken handlar det om att förklara sitt tänk och uträkningarna, berättar intervjuad lärare. 5 Skolverket. Skolverkets stödmaterial Kunskapsbedömning i skolan-praxis, begrepp, problem och möjligheter, 2011.

11 (22) Läraren ger exempel från nationella prov, prov som eleverna har gjort och även exempel som läraren själv har konstruerat för att tydliggöra för eleverna hur de kommer att bli bedömda. För att utvärdera huruvida eleverna har nått kunskapskraven i ämnet gör läraren regelbundna utvärderingar. Eleverna kollas med diagnoser och läxförhör för att veta om eleverna hänger med. Svenska I svenska uppger eleverna att de har sett och diskuterat elevexempel i enstaka fall. Intervjuade elever tycker det är bra. Man vet hur man ska skriva säger en elev. En annan elev säger; Vi har sett elevexempel, en text där man skulle skriva en åsikt och motivera varför då fick vi se en A-text t.ex. och i samband med det hade vi argumentation där vi var två grupper och hade en debatt. Både lärare och elever berättar att eleverna har fått se ett exempel på hur man skriver ett CV med olika kvalieteter i det temaarbete som pågår under besöket för kvalitetsgranskningen. När det gäller sambedömning berättar läraren att det inte finns något systematiserat men vi delar kontor så det är väldigt lätt och det blir regelbundet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att lärarna på Glada Hudikskolan är förtrogna med kunskapskraven och att dessa är styrande för lärarnas bedömning och betygsättning, men inte styrande för hela undervisningsprocessen. Lärarna behöver utveckla arbetet med att konkretisera de kunskapskrav som finns för olika betygssteg för eleverna, exempelvis med hjälp av elevarbeten eller annat underlag för att öka elevernas förståelse för hur en uppgift kan lösas med olika kvalitet. Lärarna samarbetar, sambedömer och samverkar men skolan behöver utveckla samarbetet med en annan skola i kommunen för att öka likvärdigheten vid bedömning och betygsättning i alla ämnen.

12 (22) 1.3 Nyttjar läraren vid betygssättningen all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper? Här undersöks om läraren vid bedömning och betygssättning nyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Bland annat om lärarna använder sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Här undersöks också hur nationella prov används för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och som stöd för betygssättningen. Av skolförordningen framgår att nationella prov ska användas som stöd för betygssättningen i grundskolan. För att öka den tillgängliga informationen om elevers kunskaper i förhållande till kunskapskraven kan bedömningstillfällen vara av olika slag, till exempel praktiska arbetssituationer, klassrumsdiskussioner, rollspel, laborationer och prov. Varierade bedömningsformer är ett sätt att minska felkällors påverkan på bedömningar. Allmänt Under intervjuer med såväl elever som lärare framkommer att alla lärare på Glada Hudikskolan arbetar efter ett gemensamt förhållningssätt att elever kan prestera olika beroende på situation och examinationsform. Rektorn berättar att tanken är att alla lärare ska dokumentera löpande i den digitala lärplattformen men inget beslut är dock taget om hur och när det ska genomföras. En gemensam strategi som skolan har för att göra en allsidig bedömning är en så kallad förstärknings- och fördjupningsvecka. Vi får en dead-line, sen får vi en förbättringsvecka efter lovet, berättar intervjuade elever. Skriftliga och muntliga bedömnings- och redovisningsformer dominerar, säger intervjuade elever och lärarna bekräftar detta. De ämnen som eleverna framhåller som goda exempel på att de får visa sina kunskaper på olika sätt har en mer praktisk och konkret karaktär, såsom slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap. I dessa ämnen uppfattar även eleverna att återkopplingen på deras arbeten är tydlig och ger information om vad som behöver utvecklas vidare. Även de samhällsorienterade ämnena framhålls återigen som ett bra exempel. Vid intervjun ger eleverna exempel på hur ett prov i samhällsorienterade ämnen kan utformas. Vi får tre breda frågor och har chans att utveckla och visa allt man kan. På slutet finns en Nödraket, en sista fråga som kan höja betyget. Jag

13 (22) kanske läste om koncentrationsläger men det kom ingen fråga på provet om det, då kan man skriva om det. Skolan har 70-minuters lektioner vilket en av lärarna vid gruppintervjun anger som en garanti för att lektionerna blir varierade. Elevernas uppfattning är att det inte är en garanti utan att det beror på vilket ämne och vilken lärare som undervisar. Varierande bedömningsformer är en garanti för att se till att alla elever får visa sina kunskaper 6. Lärarna uppger under intervjuerna att det är självklart att eleverna ska ges möjligheten att få visa sina kunskaper på olika sätt. Det varierar dock hur de intervjuade eleverna på Glada Hudikskolan uppfattar möjligheterna till detta. De elever som har svårigheter i skolarbetet säger vid intervjutillfällena att de vill visa sina kunskaper på andra sätt än skriftligt och/eller muntligt, men har inte upplevt sig kunna göra det. Elever som har goda studieresultat uppger att de kan komplettera och skriva om en skriftlig inlämningsuppgift eller ett prov för att få ett högre betyg, komplettera inlämningsuppgifter och redovisa på det sätt som passar dem bäst. Till detta måste dock eleven själv ta initiativ, uppger intervjuade elever. Nationella proven samrättas och ses som ett prov i mängden, som stöd för bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet enligt lärarna. Lärarna och rektorn berättar under intervjuer att elever som inte klarar nationella proven och riskerar att inte få betyget E ges särskilt stöd under elevens val-veckor, efter skolan vid läxhjälp och sommarskola. Lärare som genomför nationella prov sambedömer dessa. Engelska I engelska uppger lärarna att de har valt bort lärobok för att möjliggöra variation av undervisning och bedömning av elevernas kunskaper samt öka förutsättningarna att anpassa undervisning efter aktuell elevgrupp. Eleverna bekräftar att undervisningen och bedömningsformerna är varierade. Läraren påpekar vid intervjun vikten av att bestämma bedömnings- eller redovisningsform redan vid planeringen. Det tänker vi på när vi gör en terminsplanering tillsammans. Vi försöker jobba så att det inte blir för mycket av en sak. Det är därför vi valt att inte ha en bok för det kan bli för enformigt. Sen ska man ju skapa möjligheten i klassrummet så att de får visa det. Nu kommer vi flytta fokus mot läsa från att skriva och prata. Just nu har de en muntlig sak som de spelar in, de har muntliga presentationer och gruppresentationer. 6 Skolverket. Skolverkets kunskapsöversikt Kunskapsbedömning- Vad, hur och varför?, 2011, s.121.

14 (22) I intervjun uppger läraren att de nationella proven används som ett stöd för bedömningen. Matematik Läraren i matematik uppger att bedömningen består av praktiska uppgifter i form av muntliga redovisningar, läxförhör, diagnos och prov. De är alltid muntliga eller skriftliga. Det är mycket samma i matten, man blir uttråkad. Mest individuellt arbete. Jag vill ha mera samarbetsuppgifter, uträkningar, program för att se flera lösningar. Vi kan ha praktiska övningar, kanske en gång i månaden, säger en elev. En annan elev tycker att det är lättare att visa sina kunskaper i matematik där det finns en bok med en tydlig struktur. Nationella proven ses av läraren som ett stöd i bedömningen. Svenska Läraren uppger att de redovisningsformer som används mest är muntliga och skriftliga. Jag försöker hålla mycket muntligt. Men jag har en del som inte fixar att hålla ett muntligt föredrag. Lärare uppger också att det är svårt att få in skriftliga bedömningsunderlag från elever med lägre studieresultat vilket också försvårar möjligheterna att återkoppla på uppgiftsnivå. Det varierar hur intervjuade elever upplever variationen av undervisnings- och bedömningsformer. Elever med låga kunskapsresultat uppger i intervjuer att varken undervisningen eller bedömningen är positiva och skulle vilja visa sina kunskaper på andra sätt än det som läraren har bestämt, men att det inte alltid är möjligt. Enligt intervjuad lärare i svenska utgör de nationella proven en viktig del av bedömningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Glada Hudikskolan överlag ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på ett allsidigt sätt. Dock behöver skolan utveckla arbetet så att lärarnas bedömning blir tydlig även för eleverna. Det är även viktigt att lärarna utvärderar bedömningstillfällena och upprättar rutiner för detta så att inga elever missgynnas. Skolans samrättning av nationella prov ger goda förutsättningar för att öka likvärdigheten i de bedömningar som görs inom skolan. Ett sätt att utveckla detta arbete är att avidentifiera proven.

15 (22) 1.4 Hur arbetar läraren för att eleverna ska känna förtroende för bedömning och betygssättning? Här undersöks hur lärarna arbetar för att eleverna ska känna förtroende för bedömning och betygssättning. Detta kan bland annat ske genom att låta varje elev få tillfälle att utveckla förmågan att bedöma egna och andras resultat. Här undersöks också hur lärarna kan förklara för eleverna syftet med de aktiviteter som sker, vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla samt på vilket sätt de ska få visa sina kunskaper. Enligt läroplanen är skolans mål att varje elev utvecklar förmågan att bedöma sina och andras resultat. Skollagen anger att barn och elever ska ges inflytande och kunna påverka utbildningen. Enligt Skolverkets allmänna råd bör lärare se till att eleverna förstår syftet med undervisningen och vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper. Vidare anges att lärarna ska använda sig av effektiva rutiner och former för dokumentation som väl återspeglar elevernas kunskaper och ger grund för kommunikation av bedömning med elever samt inte innehåller integritetskänsliga uppgifter. Forskning och erfarenhet visar att elevernas förståelse av bedömning ökar om lärarna arbetar med kamratbedömning. Om lärarna använder strukturerade metoder (till exempel trafikljusmetoden) för att försäkra sig om att eleverna uppfattar undervisningens syfte och de uppgifter de ska genomföra ökar elevernas möjligheter att tillägna sig kunskap. Allmänt Vid intervjuer med lärare och elever framkommer att värdegrunden på skolan har stor betydelse för att eleverna känner förtroende för lärarna och deras bedömning och betygssättning. Lärarna anpassar sig efter oss elever, de jobbar mycket med oss, hur man är som person hur man ska uppföra sig. Man är inte bara en elev, en i mängden och de accepterar en och hjälper en. Förhållningssättet bland lärarna på skolan är att alla elever ska kunna få det betyg de vill ha. Bedömningsmatriserna i lärplattformen är enligt rektorn och lärarna tänkta att fungera som verktyg för att visa elevens kunskapsutveckling. Det varierar dock hur intervjuade elever förstår dessa matriser och hur de ska göra för att få det betyg de vill ha. Kamratbedömningar och självbedömningar förekommer i liten utsträckning eller spontant mellan elever. Skolan har ingen modell för att försäkra sig om att eleverna förstår syftet med undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla och de uppgifter de ska genomföra. De flesta eleverna säger att de har förtroende för lärarnas bedömning och betygsättning, men detta gäller inte alla elever och inte alla lärare. Lärarna borde kunna hjälpa mer under lektionerna, säger en elev. Flera intervjuade elever upp-

16 (22) ger att de på eget intiativ kan fråga läraren hur de ligger till och att läraren då ger dem en vink om var de befinner sig. Det hänger mycket på mig, mest på mig om jag ska nå mina mål, säger en elev med goda kunskapsresultat. Elever med låga kunskapsresultat uppger att de vill ha mer feedback under lektionerna men inte tar initiativ själva för att få stöd att utvecklas. Det framkommer av intervjuerna att ansvaret att ta kontakt och kommunicera om en elev inte förstår ligger till stor del på eleverna själva istället för att skolan utarbetar en systematik för att försäkra sig om att eleverna förstår de uppgifter de ska genomföra och hur de ligger till. Skolledningen berättar vid Skolinspektionens återföring att alla elever tränas i att ta ansvar för sitt skolarbete. Lärarna som undervisar i samhällsorienterade ämnena framhålls som goda exempel där lärarna tar intiativ till kommunikation och kan ge kompletteringar eller kommentarer för att eleven ska ges möjlighet att utveckla och visa sina kunskaper. Skriver du mer om det här så får du bättre betyg, berättar en elev att kommentaren från lärarna i de samhällsorienterade ämnena kan vara. Obehöriga lärare, lärarbyten, lång sjukfrånvaro där vikarier har satts in har fått konsekvenser för elevernas förtroende för lärarnas bedömning och betygssättning i vissa ämnen. Eleverna upplever att det är oklart hur de har blivit bedömda i vissa ämnen och fått sänkt betyg i andra ämnen utan förklaring. Engelska När jag lämnar ut en uppgift säger jag att nu frågar ni om ni inte förstår. Jag instruerar att det är det här jag ska titta på och bedöma det här.jag har varit i England och besökt en skola där de hade mål med lektionen på tavlan men jag har inte kommit dit ännu eller check på lektionen. Man kan ju alltid bli tydligare, säger intervjuad lärare i engelska. Intervjuad lärare uppger att bedömningsmatriserna behöver kombineras med elevexempel för att öka elevernas förståelse av bedömning. Vidare berättar läraren att hon försöker använda samma begrepp vid bedömning i klassrummet som på Schoolsoft så att eleverna ska känna igen sig men kan också konstatera att kommunikationen i lärplattformen är ensidig från lärare till elev, vilket inte leder till någon utveckling för eleven. Flera elever uppger vid intervjun att läraren inte kommer så ofta och hjälper till under lektionerna och att de själva måste ta initiativ till kommunikation. Läraren tar de elever som kan svara och inte dem som inte räcker upp handen, säger en elev. Man önskar att de har förtroende för min bedömning annars får man hoppas att de hör av sig, säger engelskläraren.

17 (22) Matematik I matematik uttrycker eleverna förtroende för den bedömning och betygsättning som görs. De uppger i intervjuer att de får öva på gamla nationella men att kamratbedömningar och självbedömningar inte förekommer. Man måste prata med eleverna vad matriserna står för och visa exempel, säger matematikläraren och berättar vidare att hon alltid frågar eleverna vilket betyg de vill ha. Svenska I svenska kommunicerar läraren mycket via Schoolsoft, uppger läraren och eleverna vid intervjuer. Läraren berättar att hon i början av ett arbetsområde visar matrisen och berättar vad hon kommer att bedöma. Jag skriver också en kommentar när jag mottagit uppgiften, man kan välja om eleven och föräldrar kan kommentera och det syns om eleven har sett det. Även i svenska uppger eleverna att det hänger mycket på dem själva om de ska nå sina uppsatta mål och att de måste själva ta initiativ till att fråga på lektionerna för att få veta hur de ligger till och vad de ska utveckla. Svenska är ett av de ämnen där det förekommit flera lärarbyten och där flera elever uppger vid intervjun att deras betyg sänkts flera steg och att de inte heller känner igen sig i de satta betyget eller fått förklaringar till varför det skett. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Glada Hudikskolan behöver fortsätta utveckla arbetet för vad kunskapskraven innebär, så att eleverna känner förtroende för lärarnas betygssättningen och att den bygger på kunskap om vad som bedöms, oavsett vilken lärare eleven har. Skolan behöver försäkra sig om att alla elever förstår undervisningens syfte och de uppgifter de ska genomföra. Ett sätt att göra det är med hjälp av trafikljusmetoden 7 i undervisningen. 7 Christian Lundahl. Bedömning för lärande. Norstedts, 2011, s.103.

18 (22) 2 Skapar rektor förutsättningar för kunskapsbedömning och betygssättning enligt styrdokumenten? 2.1 Hur ger rektor stöd till enskilda lärare och stödjer lärares samarbete om bedömning och betygssättning? Här undersöks hur rektorn arbetar för att stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper samt hur rektor tar ansvar för att betyg sätts enligt bestämmelserna. Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att personalen får relevant kompetensutveckling. Skolverkets allmänna råd anger att lärare tillsammans regelbundet bör analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven. Rektor bör stödja lärarna i detta arbete genom att tillsammans med dem utveckla gemensamma former och rutiner för att utvärdera elevernas kunskaper. Vidare bör rektor skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva former och rutiner för dokumentation. Enlig lärarna ger rektorn stöd för att utveckla arbetet med betyg och bedömning, är lätt att ta kontakt med och är ofta ute i klassrummen. Rektorn själv berättar att han tittar på att undervisningen är inriktad mot kunskapskraven och att matriserna används. Rektorn undervisar halvtid och leder alla möten. Alla lärare som undervisar i årskurs 7-9 är ett arbetslag och träffas varje morgon, varje tisdag och varannan fredag. På fredagarna träffas lärarna i ämneslag för att planera teman och diskutera betyg och bedömning. Lärarna sitter nära varandra ämneslagsvis i sina arbetsrum vilket ger stora möjligheter till samarbete. Skolans utvecklingsområden är enligt rektorn: Bedömning och betygssättning (Högre resultat på nationella prov). Skicklig lärare (Det finns en plan för utvecklingsarbetet med föreläsningar och studiedagar). Formativ bedömning (Till grund för detta arbete ligger John Hatties forskning med fokus på synligt lärande). Skolans gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling finns från och med detta år i den digitala lärplattformen. Skolledningen har beslutat att planeringar, matriser, uppgifter, IUP:er med skriftliga omdömen ska läggas ut där.

19 (22) Alla lärare har semesteranställning och planerar tillsammans tre veckor innan eleverna börjar på terminen. Lärarna berättar vid intervjuer att det är ett bra kommunikations- och samarbetsklimat på skolan. Vi pratar oerhört mycket. Här är det självklart att man samarbetar. Vi har temaperioder och vi har en fast punkt varje tisdag i arbetslaget om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att rektorn stödjer lärarna i deras arbete och samarbete med bedömning och betygsättning. Dock behöver rektorn fortsätta utveckla det arbete som påbörjats om bedömning och betygssättning för att utveckla gemensamma former och rutiner för att utvärdera och dokumentera elevernas kunskaper. 2.2 Hur arbetar skolan i sitt kvalitetsarbete med frågor rörande bedömning och betygssättning? Här undersöks hur rektor tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till nationella mål och om lärarna systematiskt och kontinuerligt utvärderar i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga. Enligt skollagen ska kvalitetsarbete på enhetsnivå genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar enligt läroplanen för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Enligt Skolverkets allmänna råd bör rektorn tillsammans med lärarna systematiskt och kontinuerligt följa upp och utvärdera de rutiner och former för dokumentation som används så att de är effektiva och ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorn bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten. Enligt Skolverkets stödmaterial Kunskapsbedömning i skolan kan den information som läraren samlar in för att bedöma elevernas kunskaper, i syfte att kunna ge god återkoppling (formativ bedömning), även tjäna till att utveckla undervisningen. På Glada Hudikskolan följs elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling upp med hjälp av Trafikljusmetoden. Metoden innebär att elevernas resultat följs upp på klassnivå, ämnesnivå och individnivå två gånger per termin. Alla elever och alla ämnen markeras med någon av färgerna grön, gul eller röd. Färgerna symboliserar följande: grön eleven är på banan, gul- eleven riskerar att inte nå kunskapskraven, röd eleven når inte kunskapskraven. Man kan se vart det regnar förklarar rektorn och lärarna. Det kan regna på individnivå, lärarnivå, ämnesnivå eller gruppnivå. Detta arbete gör alla lärare tillsammans.

20 (22) Eleverna är allas elever och alla ska ta ansvar för de akademiska resultaten, säger rektorn. En följd av detta utvärderingsarbete är att det från och med detta läsår finns två lärare, så kallad dubbelpostering, i ämnena engelska, matematik och svenska. Det är dock oklart vad resurslärarens uppgift är och hur resursen stärker elevernas kunskapsutveckling. Dessutom skiftar resursläraren och kan vara så många som tre olika under en vecka. Dokumentation i den digitala lärplattformen ska enligt rektorn säkra betygsättning och bedömning vid skolan. Bedömnings- och dokumentationsformer har dock inte utvärderas i skolans egen kvalitetsenkät och eleverna har i liten grad varit delaktiga i utvärderingen, uppger rektorn. Skolan har över huvud taget få frågor i sin egen kvalitetsenkät som handlar om kunskapsmålen eller om bedömning och betygssättning. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det systematiska kvalitetsarbetet vid Glada Hudikskolan fungerar väl men att utvärderingen av bedömnings- och dokumentationsformer behöver utvecklas så att kunskapskraven är styrande i hela bedömningsprocessen. Skolan har goda förutsättningar för att utveckla arbetet med bedömning och betygsättning tack vare att arenor för professionella samtal, fortbildning, dokumenation och systematiskt kvalitetetsarbete finns. Syfte och frågeställningar Skollagen anger allmänna bestämmelser om betygssättning. I skolförordningens 6 kapitel och i gymnasieförordningens 8 kapitel finns bestämmelser om betygssättningen i grund- respektive gymnasieskola. Rektor har ansvar för att betygssättning sker enligt skollagen och andra författningar. Skolverket förordar att lärare kontinuerligt analyserar de kunskaper som elever visar utifrån vad som behandlats i undervisningen. Lärarna bör också använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Skolinspektionen framhåller i en forskningsöversikt den formativa bedömningen samt kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömningar av resultat som framgångsfaktorer. Olika gransknings- och tillsynsrapporter samt utvärderings- och forskningsrapporter visar att det är oklart på vilka grunder bedömningar görs och betyg sätts.

21 (22) Denna kvalitetsgransknings syfte är att bedöma likvärdighet och kvalitet i betygssättningen i ett antal grund- och gymnasieskolor. Granskningen fokuserar på betygens avspegling av elevernas kunskap och hur skolorna använder de nationella proven för att styra sin betygssättning mot ökad likvärdighet inom ämnena engelska, matematik och svenska. De centrala frågeställningarna är: Beslutar lärare om betyg med utgångspunkt i de krav som anges i styrdokumenten? Skapar rektor förutsättningar för kunskapsbedömning och betygssättning enligt styrdokumenten? Metod och material Projektet har i huvudsak använt dokumentstudier och intervjuer för att få underlag för att besvara projektets frågeställningar. Dokumentstudier har gjort av offentlig statistik avseende de ingående skolornas resultat i form av betyg och resultat på nationella prov. Även dokument från de representerade skolorna har studerats, bland annat en av rektor upprättad verksamhetsredogörelse. Andra dokument från skolorna som har studerats är exempel på underlag vid olika bedömningstillfällen och dokumentation om elevers kunskapsutveckling. Vid varje skolbesök har intervjuer genomförts med elever i årskurs 9 alternativt elever i gymnasieskolan (både individuellt och i grupp), lärare (både individuellt och i grupp) samt rektor. Besöken har avslutats med en återkoppling till rektor och lärare kring inspektörernas preliminära bedömningar. Vid Glada Hudikskolan intervjuades, förutom skolans rektor, 12 elever och 9 lärare.

22 (22) Skolinspektionens omrättning av nationella prov År 2013 har Skolinspektionen omrättat 31 800 elevlösningar av nationella prov på delprovsnivå från 461 skolor. Ett slumpmässigt urval av elevlösningar gjordes vid omgång 4 bland de obligatoriska proven i grundskolan och gymnasieskolan. Proven omfattar ämnena svenska/svenska som andraspråk för årskurs 6 och ämnena engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi i årskurs 9. I gymnasieskolan omfattar urvalet kursproven i engelska 5, matematik 1a, 1b och 1c och svenska 1/svenska som andraspråk 1. Urvalet genomfördes på ett sådant sätt att erhållna resultat skulle vara representativa dels på nationell nivå per ämne och årskurs, dels på skolnivå för de utvalda skolorna ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs 9 i grundskolan och gymnasieskolan. 490 skolor kontaktades och ombads skicka in kopior av rättade elevlösningar till Skolinspektionen. Den ursprungliga rättningen och annan information som kunde leda till identifiering av enskilda elever togs bort. Drygt 140 ämnesutbildade och erfarna lärare kontrakterades för att rätta om proven. Resultat från omrättningen jämfördes med skolans ursprungliga rättning.