Så här gör Örebro kommun för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande

2012-10-31 Så här gör Örebro kommun för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande Visionen är att Örebro ska utvecklas till Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Örebro kommun vill ha aktiva medborgare och en öppen och transparent kommun. Kommun har under flera år arbetat med att skapa nya och bättre vägar för dialog med örebroarna. Vi - såväl politiker som tjänstemän känner oss delaktiga i arbetet kring hur dialogen med örebroarna utvecklas. Vårt fleråriga utvecklingsarbete kring orebro.se har lett till att kommun i SKL:s senaste mätning nått en delad förstaplats avseende mest medborgarvänliga webb. Många nämndsammanträden är öppna för allmänheten och kommunfullmäktiges sammanträden går att följa via webben. På hemsidan finns aktuella styrdokument, föredragningslistor och protokoll. Det är enkelt att få kontakt med ansvariga politiker genom den politikersök som finns på webben. På webben kan våra medborgare också lämna klagomål och synpunkter som sedan hanteras i en kommungemensam rutin. Medborgarna informeras löpande om vad som händer i kommunen via orebro.se, på stadsbibliotekets storbildsskärm och i lokaltidningen Nerikes Allehanda. Informationen publiceras även på orebro.se i lättläst version, som teckenspråksfilm och som ljudfil. Information finns även på andra språk Medborgarna involveras i beslutsprocesser genom medborgarmöten och rådslag. Kopplat till verksamheterna finns handikappråd, pensionärsråd och sociala kanalen - ett samverkansorgan för föreningar verksamma på det sociala området. Ett interreligöst råd har etablerats, ett forum där olika representanter för kulturella, etniska och religiösa grupperingar i Örebro bjuds in till en fördjupad dialog. Under de senaste åren har vi kommungemensamt arbetat med en medborgarorienterad verksamhetsutveckling - kommunen är en servicegivare med medborgarna i fokus. Det är lätt att komma i kontakt med kommunen och få snabba svar på frågor. Förutom en tydlig medborgaringång via orebro.se har vi också skapat en tydlig telefoningång via kundtjänst. Just nu pågår ett arbete med att knyta ihop trådarna och etablera en tydlig och välkomnande ingång även för det personliga mötet i ett servicecenter. Årsredovisningen har utvecklats stor vikt läggs vid redovisning av vad som har hänt i verksamheten. En populärutgåva ges ut där viktiga resultat

redovisas enkelt och tydligt. Ett särskilt bokslut för hållbar utveckling, som beskriver utvecklingen bland örebroarna, görs också. Vi har en policy och riktlinjer för etiskt förhållningssätt för att undvika muta och bestickning. Policyn vänder sig till förvaltningar, bolag och förtroendevalda. Så här gör Örebro kommun för att utveckla effektiva verksamheter och tjänster med hög kvalitet I arbetet med att utveckla de kommunala tjänsterna har vi medborgarna i fokus. Kommunens styrmodell stödjer detta och har sin grund i teorin om balanserad styrning. Betoning ligger på resultat och utveckling. Planering och uppföljning utgår ifrån fyra perspektiv; Är medborgarna nöjda med nämndens tjänster? Jobbar förvaltningen på rätt sätt? Är medarbetarna nöjda? Har anslagna resurser använts på optimalt sätt? Genom projektet Hållbar jämställdhetsintegrering i Örebro kommun" har vi integrerat genusperspektivet i såväl uppföljning som tjänsteutveckling. Kommunens ledare lägger stor vikt vid förhållningssätt hos våra medarbetare och medborgarna ska alltid känna sig sedda och väl bemötta.. Budgetprocessen inleds med en omvärldsdag för att ge politiker och tjänstemän samma bild av förutsättningarna. Den bilden, kommunens egen omvärldsanalys och de ekonomiska ramarna blir budgetförutsättningar för nämnderna. Den politiska viljan på kort och lång sikt uttrycks i kommunfullmäktiges dokument Övergripande strategier och budget. Utifrån strategierna i budgeten formar nämnderna sina egna budgetar. Resultatet följs upp och värderas utifrån de indikatorer som finns angivna i kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. De flesta nämnderna har dialogträffar mellan politiker och verksamheter i sin uppföljningsprocess. Brukarnas åsikter och medborgarnas attityder används regelbundet i uppföljningen av verksamheten. Örebro deltar sedan 2006 i SCB:s årliga medborgarundersökningar och de flesta verksamheter gör årliga brukarundersökningar. Örebro deltar även i Stockholm Business Alliances serviceundersökning som vänder sig till företagare. Resultatuppföljningen har utvecklats och vi har tagit fram en särskild bedömningsmodell som omfattar såväl resurs- som verksamhetsresultat. Med den som grund avgörs hur stort det överförda resultatet blir för verksamheterna. Flera verktyg för systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram, bl a servicegarantier. Garantierna följs upp i årsberättelser och internkontroll. I tjänsteutvecklingen använder vi oss i hög grad av IT som ett stöd. Via e-tjänster kan medborgarna bl a låna böcker på biblioteket, se sina barns närvaro i skolan, söka föreningsbidrag eller boka en lokal för fritidsaktiviteter.

Kommundirektören samlar två gånger per år kommunens 450 chefer i ett Chefsforum. Cheferna ingår i ett 60-tal tvärsammansatta lärgrupper. Grupperna arbetar tillsammans dels i själva forumet men även däremellan. Vi tror att nya perspektiv och nya sammanhang föder innovation och utvecklingskraft. Kommunen deltar i SKL:s nätverk Väl mätt, Kvalitet i korthet, Kvalitetsledarnätverket och Kostnad per brukare. På kommunledningskontoret har en speciell uppföljningsgrupp inrättats som har till uppgift att fördjupa analysen av verksamheternas resultat och göra jämförelser med andra kommuner och andra organisationer. En särskild analyskommitté bestående av bl a programdirektörer och ekonomidirektör analyserar resultatet. Tanken är att den gruppen också ska kunna ge förslag till förändringar i resursfördelningsmodeller, mm utifrån resultatet. I den omorganisation som pågår på kommunledningskontoret har behovet av bättre analyser som grund för strategiska utvecklingsinsatser lyfts fram. Ett särskilt process/funktions-team har bildats för att utveckla verktyg och metoder, stödfunktion och rutiner för hur resultat ska analyseras och leda till relevanta åtgärder som ligger i linje med övergripande strategier och budget. Sedan ett år tillbaka pågår också utbildning i analys för ett 80-tal berörda handläggare. Kommunen arbetar aktivt för att vidga utbudet av utförare. Medborgare som redan har, eller är i behov av hemvård i form av servicetjänster, får välja vem som ska komma hem och utföra dessa. Utbudet av utförare av servicetjänster visas på orebro.se. Att utvecklingsarbetet är effektivt och att medborgarna erbjuds tjänster av hög kvalité bekräftas genom en rad utmärkelser som kommunen och dess verksamheter erhållit under året. Örebro tog hem första pris när utmärkelsen Sveriges Friluftskommun delades ut av miljöministern, och utsågs också till Årets förebyggande kommun av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Örebro utsågs till årets näst bästa kommun ur ett miljöperspektiv och på skolområdet har Stora Mellösa skola tagit emot utmärkelsen Bättre skola från Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) och nu är man nominerade som en av tre finalister till utmärkelsen Svensk Kvalitet. Konstutställningen Open Art har bidragit till en mer tillgänglig kulturupplevelse för medborgarna, och har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Open Art återkommer under 2013 och 2015. Så här gör Örebro kommun för att utveckla en god arbetsmiljö och delaktiga medarbetare Kommunens medarbetarpolicy utgår från att varje enskild medarbetare har ett ansvar att sätta medborgaren i centrum. Just nu pågår ett arbete för att ta fram en ny ledarplattform. Den ska utgöra en värdegrund och ange

vilket ledarskap och chefsskap kommunen behöver för att klara kommande förändringar. Medarbetarna får vartannat år ge sin syn på arbetsmiljö, inflytande, karriärmöjligheter, mm i en gemensam medarbetarundersökning. Resultatet analyseras inom respektive verksamhet och förbättringsåtgärder redovisas i årsberättelserna. Medborgarna ställer allt högre krav på bättre kvalitet, högre grad av service och större måluppfyllelse. Vår organisation måste kunna möta dessa krav. Den centrala administrationen har krympt till förmån för ett mer verksamhetsnära stöd. Det ger ledarna förutsättningar att ännu mer driva på arbetet med att ställa om kommunen till en kommun med medborgarfokus. Som ett led i detta arbete har Örebro kommun instiftat ett kvalitetspris, som kan sökas av enheter som med systematisk utveckling i fokus och handlingskraft har åstadkommit förenkling, förnyelse och förbättring till nytta för kommunens medborgare. Priset ska uppmuntra till systematiskt utvecklingsarbete, och vinnande enhet får förutom uppmärksamhet också en större prissumma att använda till fortsatt utvecklingsarbete. Samtliga ansökningar som uppfyller de formella kriterierna lyfts fram som goda exempel att ta efter. Vi erbjuder våra chefer olika former av utvecklingsprogram, en del i samarbete med andra arbetsgivare. Chefer på alla nivåer har möjlighet till handledning. Samtliga chefer utvärderas regelbundet. Chefer och medarbetare får stöd i att använda resultatet i utveckling av ledarskapet. Vi har ett speciellt utvecklingsprogram för potentiella nya ledare. Kommunen använder sig av en gemensam kompetensstyrningsmodell för att säkerställa rätt kompetens i relation till funktion. Så här gör Örebro kommun för att utveckla goda förutsättningar för företag och samhälle Örebro fortsätter att växa och invånarna är nu drygt 137 000. Örebro kommun och Lekebergs kommun samarbetar inom ramen för EU-projektet New Bridges. Projektet handlar om livskvalitet i samhällsplaneringen. Att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för området Vintrosa-Latorp-Hidinge-Lanna är en del i EU-projektet. Andra delar är kollektivtrafik, lokalutnyttjande, medborgarmedverkan och verktyg för konsekvensbedömning. Fokus ligger på frågor som handlar om gemensam utveckling över kommungränsen. I planeringen läggs stor vikt vid barnperspektivet. Samspelet mellan kommun, landsting, näringsliv och universitet utvecklas ständigt. Läkarutbildning till Örebro universitet är ett exempel på detta. Samverkan sker även kring flera forskningsmiljöer. Kommunen är väldigt aktiv i det regionala samarbetet och i förverkligandet av den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som är

framtagen. I det arbetet görs analyser av ut- och inpendling och kommunen är motor i att utveckla infrastrukturen och länstrafiken mm. Stadsliv Örebro är ett visionsarbete som har pågått under en längre tid och med många inblandade. Gator och torg i Örebros stadskärna har byggts om och fräschats upp för att bli vackrare, tillgängligare och mera funktionella. Nu arbetar vi vidare med att utveckla vår stad och kommun ytterligare med att bli Årets stadskärna 2012. Klimat- och miljösidan har uppmärksammats i två olika sammanhang där vårt arbete rankades bland Sveriges två bästa kommuner inom området. Som en av de första kommunerna har vi i Örebro en policy för samverkan med det civila samhället. Som stöd för samverkan finns ett fristående, ideellt utvecklingscentrum. En överenskommelse om samverkan mellan Örebro kommun och det civila samhället har beslutats av kommunfullmäktige och ett flertal föreningar har undertecknat överenskommelsen. Årligen bjuder vi in våra uppdragstagare, som god man, förvaltare, kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem på en helkväll med god mat och underhållning som tack för goda insatser. Kommunen ger omfattande stöd till både elitidrottsklubbar och föreningar eller idrottsklubbar med mer breddidrott. Nya riktlinjer för hantering av all elitidrottssponsring har tagits fram och en tydlig ingång i kommunen har skapats för föreningarna. Sedan 2008 ordnas varje år Örebrogalan. Syftet är att hylla Örebros eldsjälar och framgångar. Elva priser delas ut - till människor, företag och organisationer som har lyckats extra bra inom kultur, idrott, näringsliv etc. Staffan Isling Kommundirektör

Örebro kommun Kommunens egenbeskrivning lingsarbete lämnas på www.kvalitetskommun.se före 1 november 2012. Första steget besvara kryssfrågorna. Markera hur långt kommunen kommit i sitt utvecklingsarbete genom att kryssa för siffran 0, 1, 2 eller 3 för var och en av de femtio frågorna. 0. Ej alls genomfört i några tillämpliga avseenden (0 %). 1. Delvis genomfört i tillämpliga avseenden (mindre än 50 %). 2. I hög grad genomfört i tillämpliga avseenden (mer än 50 %). 3. Fullt ut genomfört i alla tillämpliga avseenden (100 %). Andra steget beskriv kommunens utvecklingsarbete. Beskriv i text hur kommunen arbetar för att förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Kommunens fria text skall vägledas av de frågeställningar som anges i respektive ingress nedan och får totalt vara på högst 12 000 tecken. Det motsvarar fyra A4-sidor och lämpligt kan vara att skriva ca en A4-sida om varje huvudområde. Tänk på att så mycket som möjligt peka på uppnådda resultat. 1. Rapporteras resultat från brukarundersökningar och övriga kvalitativa resultat från verksamheterna till medborgarna? 2. Har medborgarna tillgång till fullmäktiges, styrelsers och nämnders sammanträdestider, föredragningslistor, handlingar och protokoll på kommunens hemsida? 3. Finns öppet forum på kommunens hemsida för att lägga förslag, uttrycka åsikter och bilda opinion i kommunala frågor? 4. Kan medborgarna närvara och ställa frågor på kommunfullmäktige och de kommunala nämndernas sammanträden? 5. Finns det möjligheter för medborgarna att ta del av kommunfullmäktigesammanträden via TV, radio eller Internet? 6. Kan medborgarna delta i processen för budget och årsredovisning, t ex genom hearings? 7. Kan medborgarna delta i den fysiska planeringen, t ex genom hearings, rådslag etc? 8. Finns det en kommunövergripande strategi för att främja ett etiskt förhållningssätt och motverka korruption? Demokrati är en viktig utgångspunkt för att fatta gemensamma beslut inom en kommun. Centrala värden för demokratin är att så många som möjligt av medborgarna är välinformerade i gemensamma frågor och deltar i diskussionen om kommunens verksamhet och utveckling. Hur gör kommunen för att öka medborgarnas engagemang och delaktighet? Hur stimuleras ett ökat deltagande i exempelvis kommunalval och budgetprocess? Hur informeras medborgarna om kommunens verksamheter och resultat? Hur gör kommunen för att få med ungdomar och minoritetsgrupper i framtidsdiskussionen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 4

Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att hushålla väl med resurserna. Här tänker vi på ledarskapet och verk samhetsstyrningen och att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Hur gör kommunen för att stärka värdeskapandet i verksamheterna och ta bort onödiga kostnader? Hur definieras och kontrolleras kvalitetskrav vid upphandling av tjänster? Hur samverkar kommunen över sektorsgränserna? Hur är förmågan till innovation och förnyelse? Är kommunen en lärande organisation med öppna gränser? 9. Anger budget och årsredovisning vilka kvalitetsmål som gällt för verksamheterna och hur väl dessa mål nåtts? 10. Mäter verksamheterna antal prestationer och kostnad per prestation samt rapporterar till kommunledningen? 11. Mäter verksamheterna brukartillfredsställelsen och andra indikatorer på kvalitet samt rapporterar till kommunledningen? 12. Erbjuder kommunen e-tjänster som gör det tillgängligt och enkelt för medborgare och företag att få service direkt via kommunens hemsida? 13. Finns det en samlad strategi och system för det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet i kommunen? 14 Har kommunen ett system för att få in, analysera, besvara och åtgärda klagomål samt rapportera för politikerna? 15. Presenterar kommunen resultat från kommunens egna enheter, så att medborgare/brukare har möjligheter att jämföra kvalitet och resultat? 16. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig externt mot andra utförare som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 17. Har kommunen undanröjt enkelt avhjälpta hinder, som gör att personer med funktionsnedsättningar stängs ute eller har svårt att besöka kommunens egna lokaler och allmänna platser? 18. Har kommunen skapat en kultur för att befrämja innovationer och nytänkande i de egna verksamheterna? 19. Har medborgarna möjlighet att välja mellan olika driftformer vid sidan av egen regi, t ex privata och kooperativa utförare? 20. Använder kommunen brukarundersökningar och/eller brukarpaneler, som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 21. Bedriver kommunen någon utbildning för medarbetarna i servicekänsla och att bemöta allmänheten? 22. Har kommunen förbättrat sina resultat det senaste året vad gäller produktiviteten (den reala kostnaden per prestation) i de kommunala tjänsterna? 23. Arbetar kommunen med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser (kostnad, tid, etc) i relation till uppnådd kvalitet? 24. Har kommunen förbättrat sina resultat de senaste tre åren vad gäller kvaliteten på de kommunala tjänsterna? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 5

Kommunal verksamhet är personalintensiv. Värdet av kommunens tjänster skapas ofta i den direkta relationen mellan medarbetare och brukare. Hur gör kommunen för att rekrytera och behålla kompetent och välmotiverad personal som kan trivas och utvecklas i sina arbeten? Hur gör kommunen för att skapa bra arbetsmiljö och ta vara på personalen den viktigaste resursen? 25. Genomförs regelbundna medarbetarundersökningar för att förbättra kvaliteten på tjänsterna? 26. Genomförs chefsutvärderingar, som får konsekvenser för chefernas fortsatta förtroende och utveckling? 27. Är medarbetarna informerade om och delaktiga i kommunens kvalitetsmål, kvalitetssystem och kvalitetsarbete? 28. Har kommunen utbildningsprogram för att ge medarbetarna motivation, förutsättningar och kunskaper att agera som kvalitetsförbättrare i jobbet? 29. Tillämpar kommunen principer och/eller kriterier för löneutveckling, som premierar förtjänstfulla insatser för förbättring av effektivitet och kvalitet? 30. Används medarbetarsamtal, med individuella mål och förväntningar, som ett aktivt instrument för service- och organisationsutvecklingen? 31. Har kommunen, som ett led i utvecklingen av kvalitet och effektivitet, vidtagit åtgärder för att öka personalens möjligheter att arbeta heltid och/eller välja annan önskad sysselsättningsgrad? 32. Har kommunen vidtagit åtgärder för att öka rörligheten och främja karriärmöjligheter bland kommunens anställda? 33. Stödjer kommunen friskvårdsinsatser som kommer alla medarbetare till del (t ex träningsmöjligheter på arbetstid, ersättning för träningsavgifter eller liknande)? 34. Finns organiserade former för att tillvarata och stimulera medarbetarnas kreativitet och innovationsförmåga? 35. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att klara problemet med generationsväxling bland personalen och rekrytera ny arbetskraft till kommunen? 36. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i sådana jobb som är ensidigt dominerade av det ena könet? 37. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att underlätta för medborgare med invandrarbakgrund att få olika typer av arbete i kommunen, inkl chefsjobb? 38. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att stödja och stimulera öppenhet och att olika medarbetare kan komma till tals, även i frågor som är besvärande för kommunledningen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 6

Grundläggande för kommunens långsiktiga utveckling och människors livskvalitet är näringslivet på orten och den fysiska miljön. Bra offentlig service, god infrastruktur samt öppna kanaler till forskning och företag skapar grogrund för tillväxt och sysselsättning. Hur gör kommunen för att skapa ett bra klimat för innovationer, forskning och företagsutveckling? Hur gör kommunen för att ge människor en god miljö att bo och arbeta i? Hur gör kommunen för att gardera sig mot stora risker för miljö och människor? 39. Har kommunen ett aktivt och återkommande samarbete med företagen och företagens organisationer för att främja näringslivet? 40. Har kommunen vidtagit åtgärder för att få fler ungdomar och utlandsfödda i arbete? 41. Har kommunen beredskap för att avvärja och möta krisartade händelser inom infrastruktur och teknisk service? 42. Ställer kommunen miljökrav vid offentlig upphandling? 43. Arbetar kommunen med systematiska åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, kemikalier eller andra miljöbelastande ämnen i den egna verksamheten? 44. Har kommunen ett miljöledningssystem för mätning och förbättringar av den fysiska miljön? 45. Analyserar kommunen sociala, trafikmässiga, eko nomiska och miljömässiga konsekvenser vid beslut om nya utbyggnader i kommunen? 46. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ideella frivilliginsatser inom verksamheterna? 47. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ett vitalt föreningsliv i kommunen? 48. Har kommunen något samarbetsorgan som träffas regelbundet med representation från kulturföreningar, kulturpersonligheter, fria kulturgrupper, m.m.? 49. Följer och analyserar kommunen orsaker till att medborgare flyttar till, stannar kvar eller flyttar från kommunen? 50. Arbetar kommunen med att motverka social och etnisk segre gation i lokalsamhället, t ex i bostadsområden? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun kommer att utdelas på GöteborgsOperan den 19 november 2013. 7