Spillenergi inom industrin i Halland

Spillenergi inom industrin i Halland Resultat av enkätundersökning av 50 företag i Halland Uppgifterna är framtagna av Energirådet Halland på uppdrag av Länsstyrelsen Halland Mars 2007

1. Bakgrund Under hösten 2006 har Energirådet Halland på uppdrag av Länsstyrelsen Halland inventerat hur energin tillförs och används i länet i de olika samhällssektorerna. Rapporten presenterades på ett energiseminarium där politiker och energibolagschefer från kommunerna i länet deltog. Det diskuterades hur man skulle kunna arbeta vidare med energifrågorna i länet. Ett område som skulle behöva undersökas var spillvärme inom industrin. Syfte Syftet med undersökningen är att om möjligt kunna utnyttja energiinnehållet för närliggande uppvärmningsbehov, internt eller som när- fjärrvärme, och därmed minska användningen av framförallt fossila bränslen och el. Metod Länsstyrelsen tog fram en lista på A- och B-anläggningar från Naturvårdsverkets databas EMIR. 50 företag valdes ut från listan och en enkät sammanställdes och skickades ut. Avgränsning På grund av begränsad tid valdes endast 50 företag ut från registret. 42 svar har inkommit efter två påminnelser samt telefonkontakt. Energi för transporter ingår ej i undersökningen.

Resultat av enkätundersökning av spillvärme inom industrin i Halland Energianvändning I de undersökta 42 företagen uppgick energianvändningen till nästan 6000 GWh, vilket motsvarar 88 % av industrins totala energianvändning 2004 i länet enligt SCB samt med vissa kompletteringar. Stora Enso och Värö Bruk dominerar och de båda industrierna står för 79 % av energianvändningen i de undersökta företagen. Tittar man på industrins totala energianvändning i länet motsvarar pappers-, och massaindustrin ca 70 % av energianvändningen. Cirka hälften av den tillförda energin var förnybart bränsle i form av avlutar, trädbränsle och fjärrvärme. Elanvändningen motsvarade 31 % och resterande energi bestod av fossila bränslen. Figur 1 Energianvändning inom industrin 2005 enligt enkätundersökning Energianvändning inom industrin enl. enkät (totalt 5 970 GWh) el 31% kol 0,5% olja, diesel 11% naturgas, gasol 9% trädbränsle 7% fjärrvärme, -kyla 1% avlutar, tallbeck 41% Figur 2 Energianvändning inom industrin i Halland 2004 enligt SCB Energianvändning inom industrin i Halland 2004 (totalt 6 750 GWh) Fjärrvärme 0,3% El 32% Kol 0,5% Eldningsolja 5% Naturgas, gasol 12% Trädbränsle 13% Metanol 1% Avlutar, tallbeck 37%

Energianvändning exklusive Stora Enso och Värö Bruk Eftersom nästan 80 % av energianvändningen i de undersökta företagen sker vid Värö Bruk och Stora Enso har beräkningar gjorts på användningen exklusive dessa företag för att få en bild av vilka energislag som används mest inom övrig industri. Olja och diesel är de vanligaste energislagen med drygt 40 % av energianvändningen följt av el med 34 % av användningen. Användningen av naturgas och gasol motsvarade tillsammans 18 %. Figur 3 Energianvändning inom industrin exkl Värö Bruk och Stora Enso enligt enkät Energianvändning inom industrin enligt enkät exkl. Värö Bruk och Stora Enso (totalt 1 225 GWh) fjärrvärme 5% fjärrkyla 0,1% trädbränsle 0,1% el 34% olja 38% gasol 1% naturgas 17% diesel 5% Vad används energin till? Energin används i första hand till uppvärmning, kyla och processer. Av företagen som svarat angav 70 % att de använder el som energikälla till processer och 45 % naturgas eller gasol och 17 % olja. Ofta använder företagen en kombination av flera bränslen till processer, 38 % använder kombinationen gas och el. När det gäller uppvärmning använde en tredjedel av företagen el, och lika många använde naturgas. 14 % var anslutna till fjärrvärmen och 12 % värmer byggnaderna med olja. El används också för att kyla i en tredjedel av företagen som deltog. Ett av företagen var anslutet till fjärrkyla. Spillenergi I enkäten frågades det efter om det används eller säljs spillenergi idag och om det finns någon spillenergi som inte tillvaratas. 19 av de 42 företagen använder eller säljer någon form av spillenergi. De som levererar till fjärrvärmen är Stora Enso, Pilkington och Värö Bruk, tillsammans drygt 100 GWh. Materialspill till fjärrvärme och avfall till biogasanläggningen i Laholm är exempel på andra typer av spillenergi, Värö Bruk säljer även ånga till Södra Timber. Tolv av företagen använder spillvärme för uppvärmning av lokaler och varmvatten för eget bruk, dessa mängder är inte kvantifierade.

Figur 4 Antal företag som tillvaratar spillvärme internt resp. levererar externt Antal företag som tillvaratar spillenergi internt resp. externt (totalt 19 företag) Antal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Internt Externt Luft Varmvatten Ånga Rökgaser Restprodukter Avlopp Spillenergi Outnyttjade spillenergitillgångar 28 av företagen har spillenergitillgångar som inte tillvaratas idag. Hos en del av de större industrierna rör det sig om betydande energimängder som idag går till spillo. Höganäs AB, Halmstadverken gjorde en utredning 2003 där man kom fram till en total spillenergimängd på 58 GWh, tekniska problem med låga temperaturer och höga stoftmängder i rökgaserna behöver lösas för att kunna utnyttja spillenergin. Pilkington har enligt enkäten 19 GWh lätt åtkomligt hetvatten som skulle kunna anslutas till HEM:s fjärrvärme. De har dessutom ca 50 GWh varmvatten 50ºC med jämn tillgång över året och 15 000 m3 varmluft/h vid 200ºC, där det kan finnas SO2. Stora Enso har tillgångar på 169 GWh i form av 30ºC avloppsvatten samt varmluft motsvarande 240 GWh. Värö Bruk har stora mängder varmvatten, hetvatten och rökgaser. Överskottet på hetvatten är årstidsberoende och är störst under sommaren. Under 2007 ska ytterligare en fjärrvärmeväxlare installeras för att öka mängden spillvärme till Varberg Energis fjärrvärmenät. Flera av industrierna har uppgett att det finns stora mängder varmluft och varmvatten, det har inte gjorts några utredningar på mängd och energiinnehåll. Figur 5 Antal företag med outnyttjade spillenergitillgångar fördelat på kategori 20 15 Antal företag med outnyttjade spillenergitillgångar Antal 10 5 0 varm- hetvatten rökgaser varmluft annat Typ av spillvärme

Tabell 1 Outnyttjad spillvärme i företagen som deltog i enkätundersökningen Företag Varmvatten Hetvatten Rökgas Varmluft Annat 1 Okänd mängd 2 Okänd mängd Okänd mängd pappersmakulat ur 3 Okänd mängd 4 56 GWh 6 6000 m 3 35ºC Okänd mängd 58 000 m 3 11 Okänd mängd 12 50 GWh 50ºC 19 GWh 15 000m 3 /h 200ºC 13 Okänd mängd 14 60% av den avgivna energin (27 TWh vid 18 TWh elproduktion) 15 Varmluft sommartid 18 50º 660 m 3 /h 70ºC 300 m 3 /h 180ºC 380 000 m 3 ntg/h 25ºC avlopp 19 80ºC okänd mängd 22 Okänd mängd 24 Okänd mängd 40-60ºC 25 Ammoniak okänd mängd 26 Okänd mängd 27 Okänd mängd Okänd mängd 28 Uppvärmd färdigvara 29 300-700 kw 5-10º över Lagans temp. lokalluft 30 Vattenånga 32 70-90ºC oregelbun. 33 1200 m 3 /år 30-40ºC Från kompranl. 2*20kW *5000 h spillvärme 75-80 % ca 200 MWh 35 80 000 m 3 /h ca 22ºC 37 240 GWh Avlopp 30ºC 169 GWh 38 30-50ºC 80-90ºC ånga från tork 39 Okänd mängd

Företag Varmvatten Hetvatten Rökgas Varmluft Annat 40 Okänd mängd 41 Okänd mängd 42 Avlopp Ånga Ammoniak Energiändringar 19 av de tillfrågade företagen planerar för energiändringar av något slag under 2007. Kontinuerlig energibesparing, effektivisering, belysning är områden som flertalet har uppgett. Fyra företag ska gå över till fjärrvärme och 5 företag planerar för att utnyttja spillenergitillgångar internt eller externt. Slutsatser Det finns stora ekonomiska, miljömässiga och försörjningsmässiga fördelar med att tillvarata industrins spillvärme i ett fjärrvärmenät. Att använda spillvärme ger inte upphov till några ytterligare utsläpp vilket är ett starkt argument för att utnyttja spillvärmen. Idag används ca 100 GWh spillvärme från industrin till fjärrvärme i Halland. Värö Bruk, Pilkington och Stora Enso är de företag som distribuerar sin spillvärme till fjärrvärmeaktörer. Flera av företagen i undersökningen har uppgett att de använder spillvärme för att värma lokalerna, men några beräkningar på energimängden är inte gjorda. I enkätsvaren har framkommit att 28 av företagen har outnyttjad spillenergi av något slag. Varmluft är den vanligaste tillgången hos de undersökta företagen. De flesta företagen är väl medvetna om potentialen men tekniska problem behöver lösas för att kunna använda energin för uppvärmning internt eller till närliggande fjärrvärmesystem. De största tillgångarna finns hos ett fåtal stora industrier. Energiinnehållet hos dessa är enligt uppgift drygt 500 GWh. Om man antar att 500 GWh spillvärme skulle ersätta en blandning av naturgas och olja skulle det motsvara minskade koldioxid utsläpp på ca 120 000 ton. Spillvärmen vid Ringhals kärnkraftverk utgör ca 60 % av den avgivna energin, vid en elproduktion på 18 TWh skulle detta innebära 27 TWh spillenergi. Utredningar har gjorts om möjligheterna att ta tillvara spillvärmen. Det anges där att möjligheterna att finna avsättning för överskottsvärmen från Ringhals i Göteborgsregionen är starkt begränsade på grund av att värmebehovet idag till stor del baseras på spillvärme från raffinaderier och avfallsförbränning.

Bilaga 1 Enkät till driftansvarig Företagets namn:.. Kontaktperson:. 1. Vilka energiinköp gjordes till företaget under 2005 (exkl energi till transporter)? Ange mängd i MWh om möjligt Olja........ Diesel Naturgas Gasol El Fjärrvärme Trädbränsle.... Annat. 2. Vad används energin till? Energislag (ange vilka energislag som användes till vad) Uppvärmning Kyla Processer...... Annat..

3. Används eller säljs någon form av spillenergi från egna processer? Nej Ja Om ja ange mängd, energiinnehåll om möjligt och användningsområde eller köpare Luft Vatten Annan vätska Biprodukter... Annat. 4. Om det finns förbränningsanläggning, vilken effekt har anläggningen och vad förbränns? 5. Finns energiutvinning ur rökgaserna? 6. Finns det någon spillenergi inom företaget som inte används idag? Nej Ja Om ja ange vilken form av spillenergi, kvalité (temperatur, åtkomlighet, jämnhet etc) samt mängd Varmvatten. Varmluft. Annan vätska.. Biprodukter

Annat..... Ja 7. Planerar ni att göra några energiändringar 2007? Ange vad.. Nej Övriga kommentarer......

Bilaga 2 Deltagande företag (nr 1-42 har svarat på enkäten) 1 Jirotex Furudahlsgruppen AB GETINGE 2 Falkenbergs Tryckeri AB FALKENBERG 3 Halmstads Varmförzinkning, AB HALMSTAD 4 Höganäs Halmstadsverken HÖGANÄS 5 Arla Foods AB, Falkenbergsmejeriet FALKENBERG 6 Kvibillemejeriet HALMSTAD 7 Halmstads Kyrkliga Samfälligh., krematoriet HALMSTAD 8 Dormer Tools AB HALMSTAD 9 Halmstads Gummifabrik AB HALMSTAD 10 Nya Torsåsen Fågelprodukter AB FALKENBERG 11 Laholm Industrier AB LAHOLM 12 Pilkington Floatglas AB HALMSTAD 13 National Gummi AB HALMSTAD 14 Ringhalsverket VÄRÖBACKA 15 Viking Malt AB HALMSTAD 16 Lundgrens Gjuteri, AB M HALMSTAD 17 Laholms Biogas AB LAHOLM 18 Södra Cell Värö VÄRÖBACKA 19 Flexopac AB HALMSTAD 20 Skal-Man i Halmstad Potatis AB HARPLINGE 21 E.ON Gasturbiner Sverige AB, Halmstadverket KARLSHAMN 22 Knäreds Werkstads AB KNÄRED 23 Swedish Oat Fiber KB VÄRÖBACKA 24 Fodermedelsfabriken, Fbg FALKENBERG 25 Lantmännen Axa Food Service AB LAHOLM 26 Maa Såg, AB ULLARED 27 ÅGES Metallgjuteri AB UNNARYD 28 Reci Industri AB HALMSTAD 29 DIAB AB LAHOLM 30 Torupstvätten MALMÖ 31 Annebergssågen AB KUNGSBACKA 32 Svenska Örtmedicinska Inst. AB GÖTEBORG 33 Sia Glass AB SLÖINGE 34 Dooria Kungsäter AB KUNGSÄTER 35 SCA FALKENBERG 36 Carlsberg Sverige AB FALKENBERG 37 Stora Enso Hylte AB HYLTEBRUK 38 Eko Tvätt Bergmanngruppen AB OSKARSTRÖM 39 Okome Träindustri AB ULLARED 40 Nya Metallgjuteriet AB HALMSTAD 41 Varbergs Kyrkogårdsförvaltning VARBERG 42 Krönlein Bryggeri AB HALMSTAD Kinnaredssågen AB KINNARED Genevads Grönfodertork Ek för LAHOLM AGA Gas AB HALMSTAD Plönningegymnasiet HARPLINGE Wapnö AB HALMSTAD R.M.G. AB LAHOLM Hannells Industrier, AB FALKENBERG Falkenbergs Laxrökeri AB FALKENBERG Södra Timber Värö VÄXJÖ Elanders Tryckeri AB KUNGSBACKA

Beiersdorf AB KUNGSBACKA