3/2014 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

3/214 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

3/214 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

NOTISER Vattenfall planerar mer vindkraft Ytterligare ett nytt område lämpligt för vindkraftsproduktion har säkrats av Vattenfall i Falkenbergs kommun, Projektet kallas Sjönevad och är utpekat som lämpligt område i kommunens vindbruksplan. I Sjönevad har Vattenfall skrivit avtal med ett tiotal privata markägare för att undersöka möjligheten för ytterligare en vindkraftspark. I området kan det rymmas omkring 1 kraftverk. Vattenfall har tillsatt en projektgrupp som närmare ska undersöka området inför en eventuell etablering. Vi har bedömt platsen som intressant för vindkraft och vill nu närmare undersöka dess lämplighet för en etablering, säger Staffan Snis, projektledare för projektet Sjönevad. Parallellt med vindmätningar görs det många inventeringar och undersökningar som behövs inför en tillståndsansökan. Innan den lagliga processen med samråd och utarbetande av en miljökonsekvensbeskrivning, så kommer ett informationsmöte med närboende och andra intresserade att hållas. Detta möte är planerat till slutet av maj. Vattenfall arbetar aktivt med information kring sina projekt och har en hemsida för projekt Sjönevad: vattenfall. se/sjonevadvind. Ny prognos: Vindkraften i världen fördubblas på fem år u Vindkraften fortsätter att växa kraftigt både i Sverige och globalt. Inom de närmsta fem åren förväntas den installerade effekten vindkraft i världen att fördubblas, enligt en ny prognos från Global Wind Energy Coucil (GWEC). FN:s klimatpanel visade att det krävs en kraftig utbyggnad av vindkraft och annan förnybar elproduktion för att vi ska klara tvågradersmålet. Mot den bakgrunden är det extra positivt att den globala vindkraftsproduktionen fortsätter att öka kraftigt, säger Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi. Kina fortsätter att dominera den globala vindkraftsmarknaden med 45,3 procent av installationerna 213 och ser ut att behålla förstaplatsen under överskådlig framtid. Under 213 kom Sverige på åttonde plats när det gäller installerad kapacitet i världen, och stod för 2,1 procent av de totala installationerna. I år blir det ett nytt utbyggnadsrekord i Sverige när uppemot 1 MW vindkraft installeras, motsvarande cirka 375 vindkraftverk. Åren därpå Annika Helker återgår den årliga Lundström, utbyggnaden till omkring 7 MW, enligt vd på Svensk Vindenergi. Svensk Vindenergis prognos. Att den starka utbyggnaden fortsätter trots låga priser på el och elcertifikat visar att nybyggd vindkraft är konkurrenskraftig. Vindkraften ökar försörjningstryggheten samtidigt som elexporten från Sverige möjliggör minskade koldioxidutsläpp i våra grannländer och på kontinenten, säger Annika Helker Lundström. Läs mer om Svensk Vindenergis prognos på http://www.vindkraftsbranschen.se. Fortsatt utbyggnad av vindkraft trots lågt elpris Trots mycket låga priser på både el och elcertifikat fortsätter utbyggnaden av vindkraft. I år blir det ett nytt utbyggnadsrekord när uppemot 1 MW vindkraft installeras, motsvarande cirka 375 vindkraftverk. Åren därpå återgår den årliga utbyggnaden till omkring 7 MW. Det spår Svensk Vindenergi i en ny prognos. Att den starka utbyggnaden fortsätter trots låga priser på el och elcertifikat visar att nybyggd vindkraft är konkurrenskraftig. Vindkraften ökar försörjningstryggheten samtidigt som elexporten från Sverige möjliggör minskade koldioxidutsläpp i våra grannländer och på kontinenten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Både priset på el och elcertifikat är nere på en historiskt sett låg nivå. Trots det finns det idag uppemot 1 6 MW vindkraft (motsvarande cirka 595 vindkraftverk) under uppbyggnad som driftsätts under 214 och 215. En del av dessa är förseningar från 213. Det mesta är äldre investeringsbeslut men turbinleverantörerna har fått nya order på 16 MW sedan förra kvartalet. Marknadsläget är ovanligt svårbedömt. Det fortsätter att tas investeringsbeslut trots de historiskt sett låga ersättningsnivåerna och svårigheter med traditionell bankfinansiering. En förklaring kan vara att det har blivit vanligare med andra typer av investerare som tittar mer långsiktigt och har lägre avkastningskrav. En annan förklaring är att vindkraften har blivit mycket billigare, säger Mattias Wondollek, analytiker på Svensk Vindenergi. Vindkraftsproduktionen förväntas enligt prognosen öka från cirka 1 TWh vid årsskiftet till cirka 18 TWh vid utgången av 217. Det skulle betyda att vindkraften då motsvarar cirka 13 procent av den nuvarande elanvändningen. Merparten förväntas byggas i norra Sverige vilket ökar behovet av att förstärka den redan i dag begränsade överföringskapaciteten genom stamnätet. För att undvika inlåst elproduktion framöver är det viktigt att Svenska Kraftnät ger den nya ledningen från norr till söder högsta prioritet liksom den nya kabeln till Tyskland, avslutar Mattias Wondollek. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 212-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 8-677 26 2 TELEFAX 8-677 28 43, 8-677 25 6 POSTADRESS Vind, 11 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 214 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 91. ISSN 13-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 18 ex (213). VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: www.falovind.se MILJÖMÄRKT 341 91 64 VIND 3/214

Vindkraft 213 Vindkraft 213 4 3 Effekt MW 3 2 2 1 Trend Medeleffekt 1142 MW y =,885x + 753,8 1 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov 73 146 219 292 365 438 511 584 657 73 83 876 Figur 1. Vindkraftsproduktion i Sverige under 213. Timvärden. Medeleffekt och linjär trend markerade. Källa för rådata Svenska Kraftnät. 1 TWh vindkraft: Något mindre betalt vid hög vindkraftseffekt Det är känt att de danska elpriserna går ned när det blåser mycket. Motsvarande effekt kunde under 213 spåras även i Sverige. I genomsnitt påverkades dock inte ersättningen till den svenska vindkraften. text: staffan engström u Under 213 uppnådde den svenska vindkraften 1 TWh i elproduktion, se figur 1. En naturlig fråga är hur detta påverkade elpriserna, som under året utvecklade sig enligt figur 2. Samhörande dygnsvärden för vindkraftsproduktion och elpriser plottades som en funktion av effekten i figur 3. Den tillhörande linjära regressionskurvan har gjorts enligt minsta kvadratmetoden. Resultatet blev att elpriserna minskar svagt vid ökande vindkraftseffekt, från 34,5 öre per kilowattimme utan vindkraft till 3, öre vid högsta noterade dygnsvärde 3 25 MW (av 4 469 MW installerat vid senaste årsskifte). Medeleffekten, räknad på hela året, blev 1 142 MW och motsvarade priset 32,9 öre. Elpriserna (genomsnitt för elområde 1 4) sjönk under året från 34,5 öre till 29,9 öre och var i medeltal 32,9 öre, det vill säga samma som den ersättning som i genomsnitt betalades till vindkraften. Se regressionskurvan i figur 1. Alltså kan man hävda att ersättningen inte påverkades. Men å andra sidan skulle betalningen blivit lägre om en större andel av produktionen skett vid tillfällen då vindkraften totalt i landet gav en hög uteffekt. Inverkan är dock liten. Liten skillnad Det som ytterligare komplicerar bilden är att den installerade effekten i vindkraften ökade med 19 procent under året och att det sista kvartalet dessutom var betydligt blåsigare än normalt. Det medförde att vindkraftens medeleffekt under året ökade från cirka 75 MW till det dubbla, som framgår av regressionslinjen. Samtidigt sjönk alltså elpriserna under året. Detta borde medföra att vindkraftens ersättning relativt sett blev sämre än som annars skulle blivit fallet. Vindkraften producerar normalt mest under vinterhalvåret. Under 213 blev andelen 61 procent. Också elpriserna brukar vara högre under vintermånaderna, vilket höjer ersättningen så att vindkraften brukar tjäna mer än genomsnittspriset. Detta år var emellertid skillnaden mellan sommar och vinter så liten, bara 1,6 öre, att den förväntade ändringen av ersättningen bara blev något tiondels öre. u forts VIND 3/214 65

6 Systempris Systempris Sverige 213 6 Elpris som Elpris som funktion av vindkraftseffekt av vindkraftseffekt Elpris SEK/MWh 4 3 2 y = -,1615x + 358,59 Elpris SEK/MWh 4 3 2 y = -,14x + 345,5 1 1 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 33 36 Dag Figur 2. Systempris Sverige (medelvärde elområde 1-4) 213. Dygnsvärden. Källa för rådata Nordpool. 1 1 2 2 3 3 Vindkraft MW Figur 3. Elpris som funktion av vindkraftseffekt i Sverige 213. Dygnsvärden. Källor för rådata Svenska Kraftnät och Nordpool. Jylland Jylland Reglering av vattenkraft Reglering av vattenkraft 6 3 3 Elpris SEK/MWh 4 3 2 1 y = -,693x + 396,11 1 1 2 2 3 3-1 Effekt MW Figur 4. Elpris som funktion av vindkraftseffekt i Danmark DK1 (Jylland) 213. Dygnsvärden. Källor för rådata Energinet DK och Nordpool. MW 2 2 1 1 26 213 1 2 3 4 6 7 8 Timme Figur 5. Dygnsreglering av svensk vattenkraft 213 (1 TWh vindkraft) och 26 (1 TWh vindkraft). Kurvorna visar absolutvärden för skillnaden mellan vattenkraftens dygnsmedeleffekt mellan två på varandra följande dygn, ordnade efter fallande storlek. Källa för rådata Svenska Kraftnät. forts från föregående sida u Som jämförelse visar motsvarande dansk statistik att elpriserna på Jylland sjönk med 23 och på Själland med 15 svenska öre då vindkraften ökade från ingen till full effekt, se figur 4. Under 213 noterades negativt elpris vid ett tillfälle, på julafton (!). Den danska vindkraften producerar ungefär lika mycket som den svenska, men är instängd på en mindre marknad med relativt svaga utlandsförbindelser och därmed utan full tillgång till den nordiska vattenkraftens reglermöjligheter. Vattenkraft balanserar Den svenska elkonsumtionen nådde sitt högsta värde under året, 25 33 MW, kl 8 9 den 25 januari. Vindkraften producerade då 891 MW, vilket var 24 procent av den installerade effekten och 78 procent av årets medeleffekt. I det nordiska kraftsystemet är det vattenkraften som i första hand sköter balansen mellan konsumtionen och produktionen i övriga kraftslag. Därför är det intressant att studera hur den svenska vattenkraftens reglering påverkades under 213, med 1 TWh vindkraft, och några tidigare år, med mindre vindkraft. Vindkraft präglar I figur 5 har kurvor för vattenkraftens reglering lagts in för såväl 213 som för 26, då vindkraften gav ett i detta sammanhang försumbart bidrag, 1 TWh. Det är uppenbart att vattenkraften reglerades mer under 213, med en största variation mellan två dygn om 3 787 MW, vilket är 65 % mer än motsvarande värde för 26. Men redan från fjärde dygnet stabiliseras den ökade regleringen vid omkring 3 %. Om man i stället studerar timvärden blir skillnaderna mellan 26 och 213 mindre, som mest 27 procent, och med en snar stabilisering under 2 procent. Denna reglering ska ställas i relation till att den svenska vattenkraften under 212 och 213 enligt Svenska Kraftnäts statistik reglerades mellan 1 791 och 13 694 MW, vilket innebär 11 9 MW i reglerutrymme. n 66 VIND 3/214

Världens största vindkraftverk är danskt Till det yttre är V164 ett konventionellt vindkraftverk. I början av året producerade det senaste världsstörsta vindkraftverket sina första kilowattimmar vid danskarnas nya provplats Østerild på nordvästra Jylland. Det gällde Vestas nya mastodontverk V164 med hela 8 MW i generatoreffekt. text: staffan engström foto: vestas u För ett havsbaserat vindkraftverk svarar turbinleveransen för bara en tredjedel av totalkostnaden. Resten består av fundament, elanslutning, transporter, montering samt underhåll. Kostnaden för dessa varierar inte så mycket med turbinens storlek. Därför finns det ett starkt tryck att bygga så stora havsverk som möjligt. Det senaste Vestas-verket V164 är en följd av detta fenomen. Det tas fram i samarbete med japanska Mitsubishi och kan i ett senare skede förses med den hydrauliska transmission ( växellåda ) som Mitsubishi utvecklar. Se ERA/Vind 7/212. Till det yttre är V164 ett konventionellt vindkraftverk. Den trebladiga vindturbinen med 164 meters diameter driver en kuggväxel, som i sin tur är kopplad till en permanentmagnetiserad synkrongenerator, vilken via elektriska frekvensomriktare är ansluten till elnätet. Högvarviga PMgeneratorer är kompaktare än den tidigare vanliga lösningen med dubbelmatade, släpringade asynkrongeneratorer (DFIG) och de har också högre verkningsgrad, särskilt vid dellast. Frekvensomriktare för hela generatoreffekten gör det lättare att uppfylla nätägarnas krav men medför å andra sidan en merkostnad och drar ned verkningsgraden jämfört med DFIGsystemets mindre omriktare. De 8 meter långa turbinbladen av glasfiberarmerad epoxiplast har utvecklats och tillverkats vid Vestas bladfabrik på Isle of Wight, Storbritannien. Längden av varje blad är som världens största flygplan Airbus A38 och rotdiametern 4,6 meter är stor nog u forts VIND 3/214 67

Varje blad är som världens största flygplan Airbus A38 och rotdiametern 4,6 meter är stor nog för en dubbeldäckad buss. u forts för att en dubbeldäckad buss skulle kunna köra in. Vikten 35 ton per blad är påtagligt låg. Turbindiametern 164 m innebär att den verksamma, svepta ytan är hela 21 124 kvadratmeter, alltså mer än två hektar. Maskinhuset till det första verket monterades och provades i Lindö Industrial Park nära Odense på Fyn. Måtten, med 8 meters bredd och höjd samt 2 meters längd, utesluter längre vägtransport. Vikten inklusive nav är 39 ton. Frakten skedde därför på båt till den nya provplatsen Österild nära Thisted på nordvästra Jylland. Den har tillkommit som ett statligt initiativ sedan danskarna vuxit ur de tidigare provplatserna Risö och Havsöre. Än så länge har Siemens och Vestas köpt vardera två platser och kinesiskt ägda Envision, med utvecklingskontor i Silkeborg, hyrt en. Provning kan ske av verk med upp till 25 meters totalhöjd. V164 når upp till 187 meters höjd. Verket är konstruerat för en specialklass enligt IEC med medelvinden 11 m/s och turbulensklass B. Vestas räknar med att börja serietillverkning av V164 under 215, förutsatt beställningar. De storleksrekord som nu slås har innehafts av Siemens med 6 MW och 154 meters diameter. Alstoms största har samma effekt och 15 meters diameter. Enercon levererar sin E-126 med 7,6 MW effekt och 127 meters turbindiameter. Men utvecklingen slutar inte med det nya Vestas-verket. n FAKTA Vestas v164 Effekt Turbindiameter 8 MW 164 m Bladrot och största bladkorda 4,6 m Navhöjd (prototyp) Startvind Full effekt vid Stoppvind Produktion vid 9 m/s medelvind Varvtalsområde Nominellt varvtal dito spetshastighet 15 m 4 m/s 13 m/s 25 m/s 34 GWh/år 4,8 12,1 rpm 1,5 rpm 9 m/s