Efterlevandepension 18.11.2016
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Förmånens uppbyggnad... 2 1.3.1 Begynnelsepension för efterlevande make... 2 1.3.2 Fortsättningspension för efterlevande make... 2 1.3.2.1 Grundbelopp... 2 1.3.2.2 Kompletteringsbelopp... 3 1.3.3 Engångsbetalning... 3 1.4 Rätt och villkor... 3 1.4.1 Dödsfall... 3 1.4.2 Ålder... 4 1.4.3 Bosättning i Finland... 4 1.4.3.1 Krav på bosättningstid (karenstid)... 4 1.4.4 Äktenskap / Registrerat partnerskap... 5 1.4.5 Gemensamt barn... 5 1.4.6 Inget gemensamt barn... 6 1.4.7 Folkpensionstagare... 6 1.4.8 Internationella bestämmelser... 7 1.4.8.1 EU-lagstiftningens inverkan... 8 1.4.8.1.1 Krav på bosättningstid (karenstid)... 9 1.4.8.1.2 Rätt och villkor... 10 1.4.8.2 Den nordiska konventionen om social trygghet... 12 1.4.8.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 13 1.5 Förhållande till andra förmåner... 14 1.5.1 EU-lagstiftningens inverkan... 15 1.6 Ansökan... 15 1.6.1 Hur ett ärende inleds... 16 1.6.1.1 Anhängiggörande av pensionsansökan... 18 1.6.1.2 Avsändarens ansvar... 18 1.6.1.3 Överföring av handlingar... 18 1.6.2 Vem kan söka förmåner?... 18 1.6.2.1 Personen själv... 19 1.6.2.2 Intressebevakare... 19 1.6.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 20 1.6.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 20 1.6.2.5 Nära anhörig eller annan person... 21 1.6.2.6 Kommun... 21 1.6.2.7 Dödsbo... 21 1.6.3 Ansökningstid... 21 1.6.4 Begäran om tilläggsutredningar... 22 1.6.4.1 Tilläggsutredningar vid efterlevandepension... 24 i
1.6.5 Återtagande av ansökan... 24 1.6.6 Internationella bestämmelser... 25 1.6.6.1 EU-lagstiftningens inverkan... 25 1.6.6.1.1 Ansökan om EU-pensioner när den sökande bor i Finland... 27 1.6.6.1.2 Ansökan om EU-pensioner då sökanden bor i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet... 30 1.6.6.1.3 Återtagande av en EU-ansökan... 32 1.6.6.2 Nordiska konventionen om social trygghet... 33 1.6.6.2.1 Ansökan om grundpensioner när den sökande bor i Finland... 33 1.6.6.2.2 Ansökan till Finland från ett annat nordiskt land... 34 1.6.6.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 34 1.6.6.3.1 Ansökan om pension från ett annat avtalsland... 35 1.6.6.3.2 Ansökan till Finland från ett annat avtalsland... 37 1.7 Belopp... 38 1.7.1 Begynnelsepension... 38 1.7.2 Fortsättningspension... 38 1.7.2.1 Grundbelopp... 38 1.7.2.2 Kompletteringsbelopp... 39 1.7.3 Engångsbetalning... 39 1.7.4 Den minsta pension som betalas ut... 39 1.8 Grunderna för fastställande av kompletteringsbeloppet... 40 1.8.1 Familjeförhållanden... 40 1.8.1.1 Separat hushåll... 40 1.8.1.2 Gemensamt hushåll... 41 1.8.1.3 Samboförhållande... 41 1.8.1.4 Skyddad familjeklass... 41 1.8.2 Inkomster och avdrag... 42 1.8.2.1 Arbetspensioner... 43 1.8.2.1.1 Lagstadgade arbets- och familjepensioner... 43 1.8.2.1.2 Frivilliga tilläggspensioner... 44 1.8.2.1.3 Rehabiliteringsförmåner... 44 1.8.2.2 Olycksfallspensioner... 45 1.8.2.3 Trafikskadeersättningar... 45 1.8.2.4 Militärskadeersättningar... 46 1.8.2.5 Avträdelseersättningar... 46 1.8.2.6 Andra pensioner... 46 1.8.2.7 Förmåner som beaktas som inkomst i begränsad utsträckning... 47 1.8.2.8 Pension från utlandet... 47 1.8.2.9 Frysning av pensionsinkomster... 48 1.8.2.9.1 Kompletteringsbeloppet börjar 1.1.2008 eller senare... 49 1.8.2.9.2 Kompletteringsbeloppet har börjat före 1.1.2008... 49 1.8.2.9.2.1 Pensioner som fryses utan frysningstid... 50 1.8.2.9.3 Ändring av grunderna och upphävande av frysning... 50 1.8.2.9.4 Frysning vid avbruten pensionsutbetalning... 51 1.8.2.10 Utredande av pensions- och ersättningsbelopp... 51 1.8.2.11 Löneinkomster... 52 1.8.2.12 Inkomster av näringsverksamhet... 54 ii
1.8.2.12.1 Utövande av näringsverksamhet inom olika företagsformer... 54 1.8.2.13 Inkomster av jordbruk och renskötsel... 55 1.8.2.14 Inkomster av skogsbruk... 56 1.8.2.15 Aktieutdelning (dividend)... 56 1.8.2.16 Ränteinkomster av kontomedel... 57 1.8.2.17 Överlåtelsevinster... 58 1.8.2.18 Hyresinkomster... 58 1.8.2.19 Sytning... 58 1.8.2.20 Sociala förmåner... 58 1.8.2.21 Prioriterade inkomster... 59 1.8.2.22 Avdrag... 60 1.8.2.23 Uppgifter från penninginstitut... 61 1.8.3 Hur utlandsvistelse inverkar på pensionsbeloppet... 62 1.8.3.1 Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet... 62 1.8.3.2 Avvägning... 62 1.8.4 Internationella bestämmelser... 62 1.8.4.1 EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp... 63 1.8.4.1.1 Försäkringstid som påverkar pensionsbeloppet... 63 1.8.4.1.2 Pensionsinkomster... 65 1.8.4.1.3 Hur familjeförhållandena inverkar... 68 1.8.4.1.4 Beräknande av pensionens belopp... 68 1.8.4.2 Den nordiska konventionen om social trygghet... 71 1.8.4.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 72 1.9 Avgörande... 72 1.9.1 Handläggningsställe... 72 1.9.1.1 Handläggningsställe för internationella pensionsärenden... 76 1.9.2 Jäv... 79 1.9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 79 1.9.2.2 Konstaterande av jäv... 80 1.9.3 Tilläggsutredningar... 80 1.9.4 Hörande... 80 1.9.4.1 När ska kunden höras?... 80 1.9.4.2 Hur går hörandet till?... 81 1.9.5 Meddelande av beslut... 82 1.9.5.1 Interimistiskt beslut... 83 1.9.5.2 Beslutsmottagare... 83 1.9.5.3 Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter... 84 1.9.6 Internationella bestämmelser... 84 1.9.6.1 EU-lagstiftningens inverkan... 85 1.9.6.1.1 E 205-intyg över försäkringsperioder... 85 1.9.6.1.2 Interimistiskt avgörande... 88 1.9.6.1.3 Slutligt avgörande... 89 1.9.6.1.4 E 211-beslutssammandrag... 91 1.9.6.2 Överenskommelser om social trygghet... 92 1.10 Utbetalning... 93 1.10.1 Betalningsadress... 93 1.10.1.1 Utländsk betalningsadress... 93 iii
1.10.2 Betalningsmottagare... 94 1.10.2.1 Förmånstagare... 94 1.10.2.2 Intressebevakningsfullmäktig... 94 1.10.2.3 Intressebevakare... 95 1.10.2.4 Kommun... 96 1.10.2.4.1 Institutions- eller familjevård (klientavgiftslagen, KAL 14 )... 96 1.10.2.4.2 Vård utom hemmet och eftervård... 97 1.10.2.4.3 Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl... 98 1.10.2.5 En fånges familj... 99 1.10.2.6 Dödsbo... 99 1.10.3 Utsökning... 100 1.10.3.1 Inkomstbas... 101 1.10.3.2 Skyddat belopp... 101 1.10.3.3 Åtgärder på byrån... 102 1.10.3.4 Utsökningsmyndighets rätt till uppgifter... 104 1.10.4 Betalning genom regressförfarande... 104 1.10.4.1 Med stöd av lagen om utkomststöd... 105 1.10.4.1.1 Åtgärder på byrån... 106 1.10.4.2 Betalning som ersättning för folkpension (förskott)... 107 1.10.4.3 Som ersättning för särskilt stöd till invandrare... 107 1.10.4.4 Betalning som ersättning felaktigt utbetald rehabiliteringspenning... 107 1.10.4.5 Betalning till Patientförsäkringscentralen... 107 1.10.4.5.1 Åtgärder på byrån... 108 1.10.5 Internationella bestämmelser... 109 1.10.5.1 EU-lagstiftningens inverkan... 109 1.10.5.1.1 Betalning med regressyrkande... 109 1.10.5.1.2 Betalning som återkrav... 111 1.10.5.2 Inverkan av överenskommelser om social trygghet... 111 1.10.6 Dröjsmålsförhöjning... 111 1.10.6.1 Dröjsmålstid... 112 1.10.6.1.1 Tremånadersregeln... 112 1.10.6.1.2 Enmånadsregeln... 113 1.10.6.1.3 Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning)... 114 1.10.6.1.4 Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning)... 115 1.10.6.2 Särskilda situationer... 115 1.10.6.3 Räntesats... 116 1.10.6.4 Ingen dröjsmålsförhöjning... 116 1.10.7 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 117 1.10.7.1 Grunder... 117 1.10.7.2 Erhållande och användning av uppgifter... 119 1.10.7.2.1 Direktöverföringsuppgifter... 119 1.10.7.2.2 Uppgifter från betalningsmottagaren... 120 1.10.7.2.3 Sparande av förskottsinnehållning... 120 1.10.7.3 Verkställande av förskottsinnehållning... 121 1.10.7.3.1 Familjepension... 121 1.10.7.3.1.1 Efterlevandepension... 121 1.10.7.3.1.2 Retroaktiva familjepensionsposter... 122 1.10.7.3.2 Kvittning mellan pensionssystemen... 123 iv
1.10.7.3.3 Inkomstutjämning och periodisering... 124 1.10.7.4 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 124 1.10.7.5 Återbetalda förmåner... 125 1.10.7.6 Regressbetalningar... 126 1.10.7.7 Årsanmälan... 126 1.10.7.8 Månatlig kontroll... 127 1.10.8 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 127 1.10.8.1 Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall... 127 1.11 Anmälningsskyldighet... 127 1.12 Justering... 127 1.12.1 Förändrade familjeförhållanden... 128 1.12.1.1 Makes eller pensionstagares egen institutionsvård... 130 1.12.1.2 Makes fängelsevistelse... 130 1.12.2 Förändrade årsinkomster... 130 1.12.3 Justeringstidpunkt... 131 1.12.4 Kontroll av förhållandena för utomlands bosatta... 131 1.12.5 Permanent flyttning till Finland... 132 1.12.6 Internationella bestämmelser... 133 1.12.6.1 EU-bestämmelser... 134 1.12.6.2 Övergångsbestämmelser vid utvidgningen av Europeiska unionen... 136 1.13 Avbrytande av utbetalning... 137 1.13.1 Temporärt avbrott i utbetalningen... 138 1.13.2 Avbrott på grund av fängelsevistelse... 138 1.13.3 Permanent flyttning till utlandet... 139 1.13.4 Internationella bestämmelser... 140 1.13.4.1 EU-bestämmelsernas inverkan... 140 1.13.4.2 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 140 1.14 Indragning... 141 1.14.1 Indragning på begäran... 142 1.14.2 Internationella bestämmelser... 143 1.15 Felaktig utbetalning (överbetalning)... 144 1.15.1 Återkrav... 144 1.15.2 Regressförfarande... 144 1.15.2.1 Besvär är anhängiga över pension som beaktas som inkomst... 144 1.15.2.2 Betalning av garantipension i ersättning för folkpension... 146 1.15.3 Förskott... 146 1.15.4 Internationella bestämmelser... 146 1.15.4.1 EU-lagstiftningens inverkan... 146 1.15.4.1.1 FPA:s regressyrkande... 147 1.15.4.1.2 Återkrav av FPA-förmåner... 148 1.16 Efterlevande makar födda före 1.7.1950... 149 1.17 Rättelse och undanröjande av beslut... 149 1.18 Muutoksenhaku... 149 v
1.18.1 EU-lagstiftningens inverkan... 149 vi
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas kommer senare att förbättras till denna del. I anvisningarna i pdf-format saknas följande avsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna 1
1.2. Syfte för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). Syftet med efterlevandepensionen är att trygga försörjningen för den efterlevande maken efter det att familjeförsörjaren har avlidit (FPL 568/2007 1 ). 1.3. Förmånens uppbyggnad FPA betalar efterlevandepension som begynnelsepension och fortsättningspension (FPL 568/2007 27 ). 1.3.1. Begynnelsepension för efterlevande make Begynnelsepension betalas för sex månader efter förmånslåtarens död. Begynnelsepension betalas till ett fast belopp (FPL 568/2007 28 ). 1.3.2. Fortsättningspension för efterlevande make Efter begynnelsepensionen betalas fortsättningspension. Som fortsättningspension kan betalas ett grundbelopp och dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp. De kan betalas samtidigt eller så att endast den ena delen betalas (FPL 568/2007 29 ). 1.3.2.1. Grundbelopp Grundbeloppet ingår i fortsättningspensionen när den efterlevande maken har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn under 18 år som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren bor i samma hushåll som den efterlevande maken (FPL 568/2007 29 ). Grundbeloppet betalas tills det yngsta gemensamma barnet fyller 18 år. Om grundbeloppet har beviljats på grund av ett barn som inte är gemensamt, betalas grundbeloppet tills barnet fyller 18 år eller dessförinnan flyttar bort från den efterlevande maken. 2
1.3.2.2. Kompletteringsbelopp På kompletteringsbeloppets storlek inverkar pensionstagarens familjeförhållanden årsinkomster den tid som förmånslåtaren varit bosatt utomlands Läs mer om vad som beaktas som inkomst (Grunderna för fastställande av kompletteringsbeloppet > Inkomster och avdrag). 1.3.3. Engångsbetalning Efterlevandepensionen betalas som ett engångsbelopp till en efterlevande make vars fortsättningspension upphör efter att han eller hon ingått nytt äktenskap eller registrerat partnerskap före fyllda 50 år. Detta förutsätter att den efterlevande maken har fått efterlevandepensionen i minst ett år. Vid bedömningen av om detta krav uppfylls beaktas sammanlagt både den tid för vilken den efterlevande maken har fått begynnelsepension och den tid för vilken han eller hon har fått fortsättningspension. Om den efterlevande makens nya äktenskap upplöses, återställs inte rätten till efterlevandepension. (FPL 568/2007 38 ). Läs mer om engångsbetalning (Belopp > Engångsbetalning). 1.4. Rätt och villkor Efterlevandepension kan beviljas en i Finland bosatt efterlevande make under 65 år som uppfyller villkoren för efterlevandepension. Villkoren för beviljande är olika beroende på om den efterlevande maken och förmånslåtaren hade gemensamma barn eller inte. Om den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap får efterlevandepension enligt familjepensionslagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon inte rätt till ny familjepension (FPL 568/2007 26 ). Villkoren för beviljande av begynnelse- och fortsättningspension är desamma, men begynnelsepensionen påverkas inte av familjeförhållandena eller inkomsterna. 1.4.1. Dödsfall Det krävs i regel en officiell dödsanmälan om den avlidna förmånslåtaren. Pensionen kan beviljas också utan denna anmälan om dödsfallet kan anses sannolikt. Sannolikheten för dödsfall avgörs t.ex. utifrån ett polisutredningsprotokoll eller en sjöförklaring. 3
När pensionen beviljas utan officiell dödsanmälan beviljas den för viss tid. Normen är att pensionen beviljas fram till dess att det skulle vara möjligt att dödförklara förmånslåtaren (FPL 568/2007 49 ). Om förmånslåtaren före sin död hade någon annan löpande FPA-förmån, ska utbetalningen av den förmånen avbrytas innan pensionen beviljas. Om ett dödsfall inte kan anses sannolikt, beviljas pensionen först sedan förmånslåtaren blivit dödförklarad. Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död. Uppsåtliga brott är t.ex. mord och dråp. Dödsvållande är inte ett uppsåtligt brott. Det framgår av domstolens beslut vilket brott en person har dömts för. (FPL 568/2007 50 ). Dödsdatum Om datum för dödsfallet saknas i anmälan betraktas den 1 dagen i månaden som dödsdatum. Om tidpunkten för dödsfallet inte har fastställts ens med en månads noggrannhet, utan dödsfallet uppges ha inträffat inom en viss tidsrymd, betraktas den första möjliga tidpunkten som dödsdatum. När någon blir dödförklarad anges dödsdatumet i domstolsbeslutet. 1.4.2. Ålder Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som inte fyllt 65 år (FPL 568/2007 26 ). 1.4.3. Bosättning i Finland Familjepension kan beviljas en i Finland bosatt sökande efter en förmånslåtare som vid sin död var bosatt i Finland. En person anses vara stadigvarande bosatt i Finland (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus ja oleskelulupa > Vakinainen asumistarkoitus) om han eller hon har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här och ständigt huvudsakligen vistas här. En förmånslåtares tidigare utlandsvistelse kan påverka beviljandet av familjepension och pensionsbeloppet, om förmånslåtaren inte har varit bosatt i Finland hela tiden från det han eller hon fyllde 16 år och fram till sin död. Också den tid som den sökande har varit bosatt i Finland kan påverka beviljandet av familjepension. 1.4.3.1. Krav på bosättningstid (karenstid) För folkpensionen intjänar den sökande och för efterlevandepensionen intjänar den sökande och förmånslåtaren försäkringstid för bosättningstid i Finland och för sådan vistelse utomlands då personen fortfarande är försäkrad i Finland i enlighet med tillämpningslagen. Försäkringstid intjänas för två ändamål, dvs. rätt till pension (karenstid) uträkning av pensionsbeloppet, dvs. avvägning. Med karenstid avses den tid under vilken den sökande och förmånslåtaren måste ha bott i Finland eller varit försäkrade här trots sin utlandsvistelse. 4
Exempel En arbetstagare som är utsänd från Finland till Kina intjänar försäkringstid i Finland under den tid för vilken han eller hon enligt FPA:s beslut fortsätter att vara försäkrad i Finland. Att man fyller 65 år eller att man får en pension från utlandet hindrar inte att karenstid intjänas. Som karenstid beaktas även en sådan bosättningstid i Finland under vilken personen tidigare har fått pension eller pensionsstöd för långtidsarbetslösa. För en tillfällig, dvs. i allmänhet kortare än ett års vistelse i Finland, intjänas inte försäkringstid eftersom tiden inte betraktas som boende. Karenstiden är tre år. Den uppfylls när den sökande och förmånslåtaren har intjänat sammanlagt minst tre år försäkringstid efter att ha fyllt 16 år och tills pensionen börjar. Tiden behöver inte vara sammanhängande. (FPL 568/2007 9 ) För barn finns ingen karenstid. Det räcker att barnet är bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttar till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. (FPL 568/2007 9 ) Uppfylld karenstid krävs inte av en ung förmånslåtare eller en ung efterlevande make. Med ung efterlevande make och ung förmånslåtare avses en person som har avlidit eller blivit änka eller änkling innan han eller hon fyllt 19 år. (FPL 568/2007 9 ) Utred boendet i Finland och försäkringstiden här för karenstiden utifrån uppgifterna om den sökandes och förmånslåtarens försäkringsperioder (Vakuutusjaksot). Om uppgifterna är bristfälliga, kompletteras de vid centret för internationella ärenden. Läs mer om karenstid i EU-fall (Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset > EU-säännökset > Karenssiaika) 1.4.4. Äktenskap / Registrerat partnerskap Med efterlevande make avses en person som var gift eller levde i registrerat partnerskap med förmånslåtaren vid dennes död (FPL 568/2007 26 ). En efterlevande har inte rätt till efterlevandepension efter en sambo om makarna var frånskilda och beslutet om äktenskapsskillnad hade vunnit laga kraft vid förmånslåtarens död. Betänketid efter inlämnande av skilsmässoansökan, domstolsbeslut om samlevnadens upphörande eller hemskillnadsdom hindrar inte beviljande av efterlevandepension. Efterlevandepension beviljas inte efter en sambo. 1.4.5. Gemensamt barn En efterlevande make har rätt till pension om han eller hon uppfyller de allmänna villkoren (dödsfall, ålder, bosättning i Finland, äktenskap/registrerat partnerskap) och han eller hon har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren och 5
äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år. Med gemensamt barn avses den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma egna barn gemensamma adoptivbarn barn till den ena parten i ett registrerat partnerskap som den andra parten adopterat. Den efterlevande maken har inte rätt till pension på grundval av makens barn. Rätt till pension saknas om den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn har adopterats bort före förmånslåtarens död eller om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död (FPL 568/2007 26 ). 1.4.6. Inget gemensamt barn En efterlevande make som inte har gemensamma barn med förmånslåtaren ska förutom de allmänna villkoren (dödsfall, ålder, bosättning i Finland, äktenskap/registrerat partnerskap) dessutom uppfylla följande villkor (FPL 568/2007 26 ): den efterlevande maken hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande maken fyllde 50 år äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år och äktenskapet hade varat minst fem år. 1.4.7. Folkpensionstagare Rätt att välja Åtgärder Den efterlevande maken har inte rätt till efterlevandepension om han eller hon får folkpension (sjukpension/rehabiliteringsstöd eller ålderspension, t.ex. i form av förtida ålderspension) eller pension från utlandet som motsvarar folkpension. Begynnelsepension kan dock betalas samtidigt med ovannämnda förmåner. I begynnelsepension betalas då skillnaden mellan begynnelsepensionen och de ovannämnda pensionsförmånerna. Beräkna skillnaden mellan pensionerna så att du jämför pensionernas bruttobelopp sinsemellan separat för varje månad. Gör jämförelsen och avgörandet om begynnelsepension först efter att familjepensionen från arbetspensionssystemet har avgjorts och även folkpensionen justerats så att den motsvarar de nya inkomsterna och familjeförhållandena. Fortsättningspension för efterlevande make betalas inte för samma tid som den efterlevande maken får (FPL 568/2007 29 ). folkpension motsvarande pension från utlandet 6
Rätt att välja Åtgärder Om den efterlevande maken har rätt till såväl fortsättningspension som folkpension eller motsvarande pension från utlandet, kan han eller hon välja den pension som är mest fördelaktig för honom eller henne. En löpande förtida ålderspension kan dock inte dras in på begäran. Om en utländsk pension kan dras in eller inte beror på det aktuella landets bestämmelser. Gör en förmånlighetsjämförelse genom att jämföra pensionernas bruttobelopp. Den sökande tar själv reda på skattens andel för de olika pensionerna. Som folkpensionstagare betraktas inte en pensionstagare vars pension har lämnats vilande. För den tid pensionen lämnats vilande betalas efterlevandepension på samma sätt som till andra efterlevande makar som inte får folkpension. Den som får fortsättningspension för efterlevande make kan alltid beviljas folkpension. Dra in efterlevandepensionen på basis av ansökan om folkpension. Indragning förutsätter inte en skriftlig begäran. (FPL 568/2007 37 ). En folkpensionstagare kan beviljas fortsättningspension för efterlevande make, om den sökande skriftligt anhåller om att folkpensionen ska dras in. Den som får förtida ålderspension kan dock inte beviljas fortsättningspension, eftersom en löpande förtida ålderspension inte kan dras in. Fortsättningspension kan dock beviljas, om den förtida ålderspensionen upphör t.ex. på grund av att inkomsterna eller familjeförhållandena förändrats. För att fortsättningspension ska beviljas en person som får utländsk folkpension förutsätter det att han eller hon företer en utredning om indragning av den utländska pensionen. Om folkpension och fortsättningspension för efterlevande make har sökts samtidigt och den pensionssökande väljer familjepension, ska du be den sökande återta ansökan om folkpension. Återtagandet kan också göras muntligen. Anteckna då detta i fältet för kommentarer i Oiwa och avslå ansökan om folkpension. Om den sökande väljer folkpension ska du avslå ansökan om familjepension. Eftersom pensionerna inte betalas samtidigt, ska man från den folkpension som beviljas avdra familjepensionen för motsvarande tid. Den familjepension som betalats ut betraktas då som förskott på folkpensionen. Från fortsättningspension som beviljas avdrar man på samma sätt folkpensionen för motsvarande tid (FPL 568/2007 69 ). Läs mer om förskott (Ratkaisutyö > Eläke-etuudet > Etuusohje > Liikamaksu > Ennakkosuoritus) 1.4.8. Internationella bestämmelser En utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folkpension och familjepension samt pensionsbeloppet och utbetalningen, om den pensionssökande eller förmånslåtaren inte har bott i Finland hela tiden efter fyllda 16 år eller den sökande bor utomlands då pensionen söks eller 7
förmånslåtaren bor utomlands vid sin död. Europeiska unionens förordningar om social trygghet 883/2004 (grundförordning) och 987/2009 (tillämpningsförordning), som tillämpas från 1.5.2010, och de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 samt de avtal som Finland ingått om social trygghet har jämfört med folkpensionslagen fördelaktigare bestämmelser om villkoren för rätt till pension när en sökande eller en förmånslåtare varit försäkrad i länder där de nämnda internationella bestämmelserna tillämpas. På basis av internationella förordningar och avtal kan pension beviljas även en person som är bosatt i ett annat land, vilket enligt nationell lag inte är möjligt. 1.4.8.1. EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 artiklarna 44 59) (1408/1971 artiklarna 37-49) (859/2003 artikel 1) (1231/2010 artikel 1) (EU:s blandkommittés beslut 1/2012) (EES blandkommittés beslut 76/2011) På FPA-pensioner tillämpas från 1.5.2010 grundförordningen 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009 beträffande de EU-medborgare som varit pensionsförsäkrade i Finland och i minst ett annat EU-land (EU-länder) Maasta- ja maahanmuutto > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Työvoiman vapaa liikkuvuus > Alueellinen soveltamisala). Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har genom förordning 1231/2010 utsträckts att fr.o.m. 1.1.2011 även gälla tredjelandsmedborgare. Före 1.5.2010 tillämpades mellan EU-/EES-länderna de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972, som gällde arbetstagare och deras familjemedlemmar och som Finland började tillämpa 1.1.1994. Med undantag för Danmark har EU-länderna från 1.6.2003 och på basis av förordning 859/2003 tillämpat EUförordningarna 1408/1971 och 574/1972 även på arbetstagare i tredje land och dessa arbetstagares familjemedlemmar, förutsatt att de vistas lagligt inom EU:s territorium. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein började från 1.6.2012, genom beslut 76/2011 av EES blandkommitté, tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009 på EU- och EESmedborgare, men inte på medborgare i tredje land. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein tillämpade inte heller förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på tredjelandsmedborgare. Island och Norge tillämpar emellertid dessa förordningar på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna, detta tills den nya nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft. Schweiz, som inte är medlem i Europeiska unionen, tillämpar från 1.4.2012 förordningarna 883/2004 och 987/2009 på schweiziska medborgare och EU-medborgare, detta genom beslut 1/2012 av EU:s blandkommitté. Schweiz tillämpar inte förordningarna på EES- eller tredjelandsmedborgare. 8
Före 1.4.2012, på basis av ett separat avtal mellan EU och Schweiz, tillämpade Schweiz de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på EUmedborgare, men inte på bulgariska eller rumänska medborgare eller på EESeller tredjelandsmedborgare. Varje land handlägger pensionsansökningarna enligt sin nationella lagstiftning och beaktar dessutom pensionsbestämmelserna i förordningarna. Exempelvis är det möjligt att en sökande inte betraktas som arbetsoförmögen i alla länder där pension har sökts. 1.4.8.1.1. Krav på bosättningstid (karenstid) Enligt EU-förordningarna om social trygghet intjänas försäkringstid för såväl pensionsrätt som för pensionsbelopp av arbete och i regel från endast ett land åt gången. Genom bosättning intjänas försäkringstid i de länder där den sökande även har pensionsskydd som grundar sig på bosättning. Om en person arbetar i ett land och bor i ett annat, intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet. Arbete i ett land åsidosätter således samtidig bosättning i ett annat land. Exempel En i Sverige bosatt gränsarbetare som arbetar i Finland tjänar under tiden i arbetet in försäkringstid för folkpension enbart i Finland. Vissa länder uppger i sina intyg över försäkringsperioder (E 205, P5000) huruvida försäkringstid har intjänats för pensionsrätt eller för pensionsbeloppet eller för bägge. Om detta inte har meddelats, tolkas försäkringstiden som intjänad för båda två. I Finland intjänas försäkringstid för pensionsrätt (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Suomessa asuminen > Karenssiaika) genom bosättning och arbete här enligt samma principer som enligt nationell lag. Under tiden 1.1.1994 31.7.2004 har för arbetstagare intjänats försäkringstid även för sådan arbetsgrundad tid i Finland som är omfattad av arbetspensionsförsäkringen och för vilken arbetstagaren på basis av tillämpningslagen inte skulle ha ansetts bosatt i Finland för att tiden varit så kort. Efter juli 2004 måste en arbetstagare oberoende av om han eller hon är arbetspensionsförsäkrad ha arbetat i Finland i minst fyra månaders tid för att intjäna försäkringstid för folkpension och familjepension. Kom ihåg att vid utredning av bosättningstid i Finland beakta vad som stadgas i förordningarna 1408/71 och 883/2004 om lagval, d.v.s. vilket lands lagstiftning som tillämpats på arbetstagare under tiden 1.1.1994 30.4.2010 och på personer från och med 1.5.2010 samt vad som stadgas i tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71 > Lainvalintamääräysten periaatteet ja Maastaja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > kansallinen lainsäädäntö). Beakta även FPA:s beslut om försäkringstillhörighet. Då du utreder bosättningstiden i Finland före år 1994 ska du iaktta de bestämmelser som vid varje särskild tidpunkt enligt folkpensionslagen varit i kraft i fråga om boende i Finland samt föreskrifterna i den nordiska konventionen om social trygghet och föreskrifterna i de bilaterala socialskyddsavtalen om val av lag som ska tillämpas. Vid handläggning av pensionsansökningar, beakta också de försäkringsperioder som fastställts av Norge, Island, Liechtenstein, Danmark och Schweiz, även när dessa länder inte tillämpar förordning 883/2004 eller 1408/71 på grund av avtalet mellan EU och Schweiz förordning 859/2003 som gäller tredjelandsmedborgare som är arbetstagare 9
förordning 1231/2010 som gäller tredjelandsmedborgare. I den nordiska konventionen om social trygghet, som i EU-fall - utöver EU-förordningarna om social trygghet - tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna, finns en bestämmelse om retroaktivtider med följande innehåll: Om en pensionssökande före år 1994 hade intjänat rätt till grundpension genom att bo i ett nordiskt land och samtidigt hade intjänat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, betraktas också grundpensionen som intjänad i samma land som arbetspensionen. Om den sökande samtidigt har arbetat i två nordiska länder och även varit bosatt i det ena, har grundpension intjänats endast i bosättningslandet. (Nordiska tryggh.konventionen artikel 11) Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ska för pensionsrätten vid behov även beaktas de tider som intjänats för beräkning av pensionsrätt och pension i ett annat land. Försäkringstiden i Finland måste ändå uppgå till minst ett år. Om en kund inte i något land intjänat ett års försäkringstid, har personen i alla fall rätt till folkpension, om han eller hon senast har varit försäkrad i Finland och den sammanlagda försäkringstiden från alla länder uppgår till minst tre år. (FPL 568/2007 9, 1408/1971 artikel 48, 883/2004 artiklarna 6 och 51) Om en arbetstagare vid tillämpning av förordning 1408/1971 inte har varit försäkrad i Finland minst den lagenliga tiden på tre år ska vid beräknandet av karenstiden, förutom försäkringstiden i Finland, även beaktas de försäkringstider som intjänats endast för pensionsrätt i andra länder som tillämpar EUförordningarna. 1.4.8.1.2. Rätt och villkor (883/2004 artiklarna 51 och 52) (1408/1971 artiklarna 45 och 46) Beräkningen av beloppet (Lapseneläke > Määräytymisperusteet > Kv-säännökset > Määrän laskeminen) av familjepensionen påverkas av den grund på vilken rätten till pension uppkommer i EU-situationer. Anteckna grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet (Tekniset ohjeet > Lapseneläke > Ulkomaalaisasiat > Uusi hakemus). Beräknandet av beloppet av efterlevandepension (Leskeneläke > Täydennysmäärän määräytymisperusteet > Kv-säännökset > EU-säännökset > Määrän laskeminen) påverkas av den grund på vilken pensionsrätten i EU-fall uppkommer. Skriv in grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet. (Tekniset ohjeet > Leskeneläke > Ulkomaalaisasiat > Uusi hakemus) Rätt med stöd av folkpensionslagen Också i EU-fall uppkommer rätt till familjepension med stöd av av folkpensionslagen när bägge villkoren uppfylls, om förmånslåtaren avlider medan han eller hon är bosatt i Finland förmånslåtarens karenstid på tre år uppfylls med den finska försäkringstiden utan att försäkringstid som intjänats i andra länder beaktas. Pensionsrätten påverkas inte av hur länge den som ansöker om familjepension har varit bosatt i Finland. En efterlevande make har rätt till fortsättningspension, om han eller hon är bosatt i Finland vid ansökan om pension och vid förmånslåtarens död förmånslåtaren har arbetat i Finland eller bott i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna, 10
antingen den efterlevande maken eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna förmånslåtaren vid sin död bodde i Finland förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad minst tre år i Finland. Rätt med stöd av pensionsbestämmelserna i förordningen om social trygghet Rätt till familjepension uppkommer med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004 och 1408/71), om förmånslåtaren avlider medan han eller hon är bosatt i ett annat land som tillämpar förordningarna eller avlider medan han eller hon är bosatt i Finland men hans eller hennes treåriga karenstid uppfylls endast med beaktande av de försäkringstider som intjänats också i andra länder. För ett föräldralöst barn bestäms pensionsrätten separat efter vardera förmånslåtaren. Barnet kan ha rätt till pension på olika grunder beroende på var förmånslåtarna har varit bosatta när de avled och hur karenstiderna har uppfyllts. Om ett barn blir föräldralöst när den enda förmånslåtaren avlider, bestäms rätten till pension i fråga om bägge pensionerna på grund av uppgifterna om den enda förmånslåtaren. Rätt till barnpension och studiepension har ett barn om han eller hon är bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet när han eller hon ansöker om familjepension och förmånslåtaren avlider. Barnet behöver inte ha varit bosatt i Finland. förmånslåtaren hade arbetat i Finland eller hade varit bosatt i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna antingen barnet eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna, förmånslåtaren vid sin död var bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna och förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om den treåriga karenstiden inte uppfylls med den finska tiden, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. En efterlevande make har rätt till efterlevandepension (883/2004 och 1408/1971), om han eller hon vid ansökan om pension och vid förmånslåtarens död är bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet. Den efterlevande maken behöver inte någonsin ha bott i Finland. förmånslåtaren har arbetat i Finland eller bott i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna, antingen den efterlevande maken eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna förmånslåtaren vid sin död var bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna och förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år varit försäkrad i Finland minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om den treåriga karenstiden inte uppfylls med den finska tiden, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. 11
Villkoren i de föregående styckena iakttas från 1.5.2010 också vid tillämpningen av förordning 883/2004, dock så att förmånslåtaren också kan ha varit icke-aktiv, dvs. en person som inte har varit arbetstagare eller företagare. Om förmånslåtaren (arbetstagare eller icke-aktiv) har avlidit medan han eller hon var bosatt i ett annat land, räcker det att han eller hon varit försäkrad endast i Finland. Den försäkringstid som intjänats för beräkning av pension i ett annat land kan också användas för kompensering av en resterande del av den treårstid i Finland som krävs för pensionsrätt. Om en icke-aktiv förmånslåtare är medborgare i ett tredje land börjar rätten till pension tidigast 1.1.2011. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ska antingen förmånslåtaren eller den sökande vara medborgare i ett land som tillämpar förordningarna om social trygghet. Fr.o.m. 1.6.2003 har familjepension kunnat beviljas med stöd av nämnda förordning också efter en tredjelandsmedborgare, om han eller hon var arbetstagare (EG-förordning 859/2003). 1.4.8.2. Den nordiska konventionen om social trygghet I förordning 883/2004 har personkretsen utvidgats att omfatta alla personer, så denna punkt kommer i fråga endast när pensionen efter en icke-aktiv person som rört sig i Norden börjar före 1.5.2010 och bestäms på basis av den nordiska konventionen om social trygghet (gäller sedan 1.8.2004). Bestämmelserna om pension i den nordiska konventionen om social trygghet (gäller sedan 1.8.2004) gäller personer som har varit bosatta i minst två nordiska länder och som inte är arbetstagare eller företagare. (Nordiska konv. art. 8 och 9) Den nordiska konventionen om social trygghet håller på att förnyas. Den nya konventionen är avsedd att endast gälla färöiska och grönländska medborgare som EG-förordningarna om social trygghet inte tillämpas på. Rätt och villkor Rätt till familjepension har efterlevande make och barn som är bosatta i Finland eller i ett annat nordiskt land, om förmånslåtaren inte var arbetstagare eller företagare, varit bosatt i två eller flera nordiska länder, vid sin död bodde i Finland eller ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet och varit bosatt minst tre år i Finland efter att ha fyllt 16 år. Den sökandes och förmånslåtarens medborgarskap saknar betydelse. En kund anses vara bosatt i det nordiska land där han eller hon är folkbokförd (Nordiska konv. art 1). Om en person de facto bor i ett annat nordiskt land än det där personen är folkbokförd, kan institutionerna i dessa länder avtala om vilket land som ska anses vara personens bosättningsland. Vid avtal om bosättningsland används den samnordiska blanketten N 100. 12
1.4.8.3. Bilaterala överenskommelser om social trygghet Finland har gällande bilaterala överenskommelser om social trygghet med Amerikas förenta stater, Kanada, Chile, Israel, Estland och Australien. En efterlevande make och barn som är bosatta i Finland får i allmänhet familjepension med stöd av folkpensionslagen. Överenskommelsen i fråga tillämpas om förmånslåtaren vid sin död är bosatt i ett annat avtalsland. Överenskommelserna innehåller följande pensionsslag respektive artiklar USA Kanada Chile Israel Estland ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension ålderspension och familjepension Australien ålderspension artikel 15 Tyskland Luxemburg Rätt och villkor Rätt till familjepension har ett barn som ålderspension, familjepension och sjukpension ålderspension, familjepension och sjukpension är finsk medborgare eller medborgare i ett avtalsland och är bosatt i Finland eller i ett avtalsland. För barn finns ingen karenstid. Rätt till familjepension har en efterlevande make som artikel 6 och 8 artikel 11 är medborgare i Finland eller ett annat avtalsland, är bosatt i Finland eller ett annat avtalsland och har bott i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. Dessutom förutsätts att förmånslåtaren uppfyller följande villkor: artikel 6 artikel 10 artikel 12 artikel 14 artikel 2 var finsk medborgare eller medborgare i ett annat avtalsland var bosatt i ett annat avtalsland eller i Finland varit bosatt i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. inte var anställd eller företagare (endast överenskommelsen med Estland). Flyktingar och statslösa jämställs med finska medborgare. 13
En efterlevande make och barn som är bosatta i Finland får i allmänhet familjepension med stöd av folkpensionslagen. Överenskommelsen i fråga tillämpas om förmånslåtaren vid sin död är bosatt i ett annat avtalsland. 1.5. Förhållande till andra förmåner Inte samtidigt Samtidigt, inverkar inte Samtidigt, inverkar En efterlevande make som har rätt till såväl fortsättningspension för efterlevande make som folkpension eller motsvarande pension från utlandet kan välja den pension som är mest fördelaktig för honom eller henne. Läs mer om rätten att välja (Oikeus ja edellytykset > Kansaneläkkeen saaja). Inte samtidigt Inte samtidigt Den efterlevande maken kan inte få efterlevandepension om han eller hon får folkpension (sjukpension/rehabiliteringsstöd eller ålderspension, t.ex. i form av förtida ålderspension) eller pension från utlandet som motsvarar folkpension (Observera dock EU-lagstiftningens inverkan) Begynnelsepension kan dock betalas samtidigt med ovannämnda pensionsförmåner. I begynnelsepension betalas då skillnaden mellan pensionsförmånerna. Mellan fortsättningspensionen för efterlevande make och ovan nämnda pensioner görs en förmånlighetsbedömning (FPL 568/2007 29 ). Samtidigt, inverkar inte Samtidigt med efterlevandepension kan följande FPA-förmåner eller motsvarande förmåner från utlandet betalas. Förmånerna inverkar inte heller på beloppet av efterlevandepensionen vårdbidrag för pensionstagare fronttillägg barnbidrag handikappbidrag för personer över 16 år studiepenning rehabiliteringspenningsförmåner bostadsbidrag för pensionstagare allmänt bostadsbidrag militärunderstöd Samtidigt, inverkar Samtidigt med familjepension kan nedanstående FPA-förmåner eller motsvarande förmåner från utlandet betalas, och den förmån som betalas inverkar då på den efterlevande makens inkomstrelaterade kompletteringsbelopp. grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och utbildningsdagpenning utbildningsstöd dagpenning enligt sjukförsäkringslagen moderskaps- och föräldrapenning 14
alterneringsersättning vårdpenning, partiell vårdpenning och kommunalt tillägg inom stödet för hemvård av barn vårdpenning, vårdtillägg och kommunalt tillägg inom stödet för privat vård (vårdarens inkomst). 1.5.1. EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 artikel 55) (1408/1971 art. 46c) Enligt folkpensionslagen har en efterlevande make inte rätt till fortsättningspension om han eller hon får sjukpension eller ålderspension från utlandet. Enligt EU-bestämmelserna får egen pension som betalas från ett annat land inte helt hindra efterlevandepension. I EU-fall beviljas alltså fortsättningspension, men egen pension från ett annat land beaktas som pensionsinkomst, eftersom den är en förmån av annat slag i förhållande till familjepensionen. Se också pensionsinkomster (Ratkaisutyö > Perhe-eläkkeet > Etuusohje > Määräytymisperusteet > Kv-säännökset > EU-säännökset > Eläketulott). 1.6. Ansökan Ansökan om efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna Ansökan om utländsk tilläggspension Utan ansökan Bilagor Begynnelsepension och fortsättningspensionens grundbelopp söks med blanketten Ansökan om familjepension (ETK/Kela 7004r). Inkomstrelaterat kompletteringsbelopp och justering av det söks med blankett EV 277r. Kompletteringsbeloppet ska alltid sökas separat. Läs om ansökan om pension från länder som tillämpar förordningen om social trygghet och överenskommelser om social trygghet. Ansökan om efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna Efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna söks också med blanketten Ansökan om familjepension (ETK/Kela 7004r). Ansökan kan lämnas till FPA-byrån. Läs mer om arbetspensionsservice (Menettelyohjeet > Työeläkepalvelu). Utan ansökan Utan ansökan betalas en engångsbetalning, när en efterlevande make har ingått nytt äktenskap eller registrerat partnerskap före fyllda 50 år fortsättningspensionens grundbelopp, om sjukpension/rehabiliteringsstöd för viss tid som beviljats efter efterlevandepensionen har upphört. En engångsbetalning betalas ut utan ansökan. När information om ingående av äktenskap eller registrering av partnerskap har inkommit (TORE / Tarkistettavat asiat / Eläkkeet ja vammaisetuudet / yleistietomuutokset) ska du kontakta mottagaren av efterlevandepension och 15
reda ut beskattningsförfarandet i fråga om engångsbetalningen. Om den efterlevande maken inte har någon personlig skatteprocent för engångsbetalningen verkställs förskottsinnehållningen enligt en fastställd procent (40 %). Pensionen kan dras in utan ansökan när en efterlevande make har ingått äktenskap eller registrerat partnerskap före fyllda 50 år en pensionstagare beviljas folkpension en mottagare av studiepension har avslutat skolgången. Pensionstagaren ska höras innan pensionen dras in. Ansökan om utländsk tilläggspension Bilagor I många länder förekommer utöver de lagstadgade pensionssystemen även tilläggspensionssystem som bekostas av arbetsgivarna och från vilka sådana pensioner betalas till arbetstagarna som enligt folkpensionslagen alltid beaktas som inkomst, oavsett vilket land de betalas från. Det mest typiska exemplet utgörs av tilläggspensionssystemet i Sverige, som grundar sig på arbetsmarknadsavtal och från vilket avtals- och tjänstepensioner betalas till personer som arbetat i Sverige. Kontrollera med en pensionssökande som arbetat utomlands om han eller hon har omfattats av ett sådant tilläggspensionssystem. Om den sökande redan har tilläggspension ska du be att få pensionsbeslut och betalningskvitto. I annat fall ska du uppmana personen att söka tilläggspension och vid behov ge råd och hjälp med ansökan. I punkt 6 i bilaga U kan den pensionssökande ge sitt samtycke till att den utländska pensionsinrättning som betalar tilläggspension får ge FPA information om tilläggspensionen. Registrera med hjälp av HEMU / Henkilön yleistiedot > Ulkomaiset lisäeläkelaitokset den sökandes samtycke, den pensionsinrättning som betalar tilläggspensionen och uppgift om huruvida inrättningen betalar den sökandes egen pension eller familjepension som tilläggspension. Uppgifter om tilläggspension som registrerats i kundens namn kan efterfrågas med HEKY. Om tilläggspension betalas ut av en inrättning om vilken inga uppgifter ännu förekommer i registret över utländska tilläggspensionsinrättningar, ska du meddela uppgifterna om den inrättning som saknas i registret t.ex. per e-post till brevlådan för internationella pensionsärenden, ETTKVELMA. Som bilaga till pensionsansökan ska den sökande lämna in: bilaga U Bosättning och arbete utomlands (ETK/Kela 7110r) och andra bilagor, om han eller hon har bott eller arbetat utomlands beslutskopia och betalningskvitto över utländsk pension Uppgifter om pensioner och ersättningar från Finland får FPA direkt av pensionsutbetalaren, så den sökande behöver inte lämna in några beslutskopior över dessa pensioner. Om kundens uppgifter ändå saknas eller avviker från uppgifterna i HEKY / Työeläke- ja korvaustiedot, ska du be datasupporten skaffa uppgifterna åt FPA. Läs mer om processchemat för familjepension. 1.6.1. Hur ett ärende inleds Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare 16