Rapport VA-teknik, LTH Reserapport: Studieresa inom EVAA-projektet April 2013 Hamse Kjerstadius, VA-teknik LTH
1(8) PM Studieresa inom EVAA-projektet Representanter för Helsingborg stad, Öresundskraft, NSR och NSVA reste 20-22 mars till fallstudieområden i Tyskland och Nederländerna som en del av utredningsarbetet kring etapp 2 inom EVAA-projektet. Under resan besöktes fallstudieområden som information tidigare inhämtats från inom EVAA-projektet och representanter från organisationer som driver dessa områden. Med på resan följde även representanter från VA-teknik vid Lunds Tekniska Högskola samt Emulsionen ekonomisk förening som båda utfört delstudier inom EVAA. EVAA-gruppen tillsammans med representanter för Emulsionen ek.för. och VA-teknik, Lunds Tekniska Högskola utanför Hamburg Wassers huvudkontor i Hamburg, Tyskland. Totalt besöktes tre fallstudieområden under resan: HafenCity (Hamburg, Tyskland) där vattenära stadsdelsrenovation och problematik med stigande havsvattenivåer diskuterades. Jenfelder Au (Hamburg, Tyskland) som kommer att bli Europas största stadsdelsområde med sorterande avloppsystem och innovativa behandlingsystem för klosettvatten och gråvatten när det står färdigkonstruerat år 2016. Noorderhoek (Sneek, Nederländerna) implementerat sorterande avloppssystem baserat på vakuum för flerfamiljs- och lägenhetshus. Området stod färdig 2006 och kommer då det står färdigt att bli Europas näst största system med sorterande avlopp när alla fastigheter är färdigkonstruerade 2015/2016. Resan leddes av Jens Gille (Helsingborgs stad) och Hamse Kjerstadius (VA-teknik LTH).
HafenCity (Hamburg, DE): Vattennära stadsdelsrenovation och problematik med stigande havsvattenivåer. 2(8) Stadsdelsprojektet HafenCity ligger i Hamburgs gamla hamnområde och har därmed många likheter med H+ området i Helsingborg som vattennära bebyggelse, ett centralt läge samt liknande områdesstorlek. Vidare hotas Hamburg, utöver tidvattensförändringar, av översvämningar från Elbe vilket återkommande har drabbat hamnområdet under historiens lopp. EVAA-gruppen besökte under en förmiddag området och fick en föreläsning om projektet HafenCity samt dess arbete med hållbarhet och stigande havsvattenivåer, besöket leddes av Thorsten Gödtel från informationsavdelningen på HafenCity GmbH, det stadsägda företag som leder implementeringen av HafenCity-projektet. Thorsten Gödtel har varit aktiv inom projektet sedan 2003 och är expert på översvämningsfrågor. Området HafenCity i hamburg. Foto med tillstånd av HafenCity Hamburg GmbH. Under mötet presenterades projektplanen för HafenCity-området samt de projekt som hittills realiserats. Mest slående för EVAA-gruppen var den hastiga utvecklingen för området. Grundritningen gjordes år 2000, de första boende flyttade in år 2005 (då lagerbyggnader i området fortfarande användes för kommersiellt bruk) och i dagsläget är stora delar av HafenCity färdigbyggda eller under konstruktion. Det som har gjort detta möjligt, förklarade Thorsten Gödtel, är att både mark och exploateringsbolag ägdes av staden och att det har funnikts en klar politisk vilja kring vad som skall implementeras i området. Ambitionen att uppnå en social mix har varit en viktig del i beslutsfattandet kring vilka som skall tillåtas köpa mark i området och subventionerade boenden för låginomsttagare blandas där med väletablerade företagskvarter för Kuehne Nagel, Der spiegel och Greenpeace tyska högkvarter. Denna metod underlättades av att HafenCity GmbH under de första åren hade fasta markpriser varför områden kunde erbjudas de organisationer som bedömdes mest lämpliga snarare än ges till högst bjudande.
3(8) Presentation av HafenCity samt rundvandring i området med Thorsten Gödtel från HafenCity GmbH. HafenCitys strategi för en anpassning till successivt stigande havsnivåer och extrema vattenstånd i Elbe har varit att höja marknivån 2-4 m för bostadsområden, bygga vattentåliga konstruktioner i källarplan samt i möjligaste mån undvika att de understa våningarna i varje hus är bostäder. Det ger en total höjdskillnad på 7-8 meter mot havsnivån. Inom området premieras också hållbart byggande och konstruktörer kan bygga efter en av flera nivåer inom HafenCitys miljöcertifiering. I början handlade det mest om att få till en etablering inom området, som tidigare varit otillgängligt för allmänheten. Men under den successiva utbyggnaden av området har kraven ökats på exploatörer att kunna visa upp ett hållbart koncept med lösningar såsom urbana odlingar, gröna tak och allmänna utrymmen som caféer mm i bottenplan premierats. Områdets lösningar för avfall och avlopp diskuterades även vid besöket och det konstaterades att inga områdesspecifika lösningar hade planlagts inom projektet även om miljöcertifieringssystemet gett upphov till att en del byggnader implementerat t ex vakuum- och gråvattensystem för att minska sin vattenkonsumtion. Ett fjärrvärmenät distribuerar värme i HafenCity, vilket är en ganska ovanlig lösning i Tyskland där man i många städer har ett gasnät och en eller flera gasbrännare i varje enskild lägenhet. I västra HafenCity är målet att uppvärmning skall ske till ett koldioxidutsläpp av 175 g CO 2 -eq per kwh och i östra delen är kravet 125 g CO 2 -eq per kwh. Några anläggningstyper som används är träflisbrännare, solvärmepaneler, biometanbränslecell, värmepumpar och som utsläppgränserna indikerar så kommer fortfarande fossilgas bidra med en ganska stor andel värme, precis som i övriga Tyskland. För mer information besök: http://www.hafencity.com/en/home.html
4(8) Jenfelder Au (Hamburg, DE) - Besök vid europas största stadsdelsområde med sorterande avlopp I området Jenfelder Au i Hamburg som tidigare rymde gamla militärbaracker byggs just nu Europas största stadsdelsområde med sorterande avloppssystem för klosettvatten och gråvatten. Projektet drivs av Hamburg Wasser, det stadsägda vatten- och avloppsbolaget, tillsammans med Hamburg stad och lokala byggherrar och kommer då det står färdigt år 2016 rymma boende för 2 000 personer fördelat på 35 ha. De första invånarna beräknas kunna flytta in redan 2013/2014. Hela området samt de tekniska VA-lösningarna är en del av konceptet Hamburg Water Cycle (HWC) som utarbetas av Hamburg Wasser under de senaste 15 åren. Modellskiss av området Jenfelder Au i Hamburg. Bild med tillåtelse av IBA Hamburg. EVAA-gruppens besök leddes av Anne-Katrin Skambraks och Kim Augustin från Hamburg Wasser som båda arbetar inom Jenfelder Au projektet. Kim Augustin leder sedan 2006 avdelningen Future Technologies vid Hamburg Wasser och arbetar främst med analys och prognos kring framtida krav för vattenförsörjning och VA-system. Anne-Katrin Skambraks är projektledare vid samma avdelning och utvecklar konceptet HWC och dess implementering I området Jenfelder Au. Vid mötet med EVAA-gruppen diskuterades de tekniska lösningar för avlopps- och matavfallshantering som skall användas i området samt hur samordningen med byggherrar och berörda myndigheter sett ut under beslutsprocessen att implementera innovativa hållbara system i Jenfelder Au. Det kom vid besöket fram att Hamburg Wassers främsta drivkraft bakom HWC-konceptet var att minska energiförbrukningen för VA-hantering och därmed närma sig ett energineutralt boende. Det bör påpekas att hela Hamburg med omnejd motsvarande 2 miljoner personekvivalenter (pe) är anslutna till ett enda avloppsreningsverk (Europas största) som utan problem skulle kunna hantera belastningen från 2000 pe i Jenfelder Au. Den valda lösningen i Jenfelder Au är således driven av att utveckla konceptet HWC och undersöka möjligheterna för hållbar och mer energineutral teknik. Som en del i denna lösning har det beslutats att vakuumtoaletter kommer att implementeras i samtliga hushåll i området. Vidare har det skrivits in i byggkontrakten för områden, då Hamburg stad säljer tomter i området, att byggherrar måste installera dessa vakuumsystem. Att drivkraften var att öka energineutraliteten var intressant att höra för EVAA-gruppen då dennas egna utredningar visat att VA-systemen endast står för en bråkdel av den totala energikonsumtionen i ett bostadsområde (när transporter räknas in) varför sorterande VA-system enligt EVAA:s utredningar främst bör motiveras med hållbar, energisnål, återförsel av näringsämnen till jordbruksmark.
5(8) Kim Augustin från Hamburg Wasser presenterar Jenfelder Au projektet för EVAA-gruppen. För mer information besök: www.hamburgwatercycle.de/index.php/the-jenfelder-au-quarter.html www.iba-hamburg.de/en/themes-projects/jenfelder-au/projekt/jenfelder-au.html
6(8) Sneek Noorderhoek (Sneek, NL) - Bostadsområde med sorterande avlopp och eget avloppsreningsverk I småstaden Sneek i Nederländerna finns två kvarter där vakuumbaserade system för insamling av gråvatten, klosettavlopp samt matavfall har installerats. Båda områdena har kompakta små reningsverk i anslutning till bostadsområdena där organiskt material omvandlas till biogas, fosfor kan återvinnas i form av struvit och kväve renas med anammoxbakterier. Anläggningarnas kompakthet samt de minskade kostnaderna för att lägga vakuumavlopp istället för större vattenburna system gör systemen ekonomiskt gångbara enligt projektledare Brendo Meulman vid företaget DeSaH som är ansvariga för driften av systemen. Meulman menar vidare att det finns flera skäl att införa sorterande VA-system i mindre skala: Rena avlopp kan sorteras från oönskade vilket ökar kvalitén på de näringsämnen som kan återföras, transporter av både avloppsvatten och slam kan minskas samt att man undviker att bygga in sig i stora centraliserade VA-system som blir svåra att anpassa mot framtida förändringar på vattenkonsumtion samt krav på utsläppsnivåer och näingsåterförsel. Vidare medför den valda tekniken med vakuumsystem i Sneek, enligt representanten från VA-teknik vid LTH, att mycket kompakta avloppsreningsverk kan byggas utan behov av sedimentationsbassänger vilket gör avloppsreningsverk mer attraktiva att rymma i stadsnära miljö. Att ha ett reningsverk i närhet till boendet har gjort de boende i området Sneek Noorderhoek mer medvetna om sin vattenkonsumtion enligt Brendo Muelman. Bostäder i Sneek Noorderhoek. EVAA-gruppen besökte under resan området Sneek Noorderhoek som är den större av de båda kvarteren med vakuumsystem och är planerad för 250 hushåll varav ca 60 är konstruerade i dagsläget. Ett foto av dessa bostäder visas ovan. Hela området skall stå färdigt under 2016. Värd för besöket var Brendo Muelman (DeSaH) som är projektansvarig för de båda områdena och tidigare bodde i en lägenhet i det mindre av de två (Sneek Lemmerweg). Företaget DeSaH BV har sedan 2006 designat och konstruerat innovativa och hållbara sanitetslösningar och har nära kopplingar till Wetsus (Vattenteknologiskt forskningsinstitut i Leeuwarden, Nederländerna) och universiteten Groningen och Wageningen som båda är välkända inom avloppsvattenrening och biogasteknik. DeSaH är dotterbolag till jordbruksföretaget Landustrie.
7(8) Brendo Muelman från DeSaH guidar EVAA-gruppen under ett besök vid reningsverket vid Sneek Noorderhoek. I fotot till höger visas prover på avloppsvattenprover från vakuumtoalett respektive gråvattensinsamling upp. EVAA-gruppens besök hos DeSaH i Sneek innefattade en generell presentation av bostadsområdena med särskilt emfas på ekonomi och samarbetsprocessen mellan olika berörda organisationer och samarbetspartners som krävdes för att ro projekten i hamn. Vidare gav Brendo Muelman sin profesionella syn på framtiden för vakuumbaserade system för hushållsavlopp samt en jämförelse mellan implemnetering av sorterande avloppssystem i Tyskland och Holland. Budskapet som EVAAgruppen tog med sig från besöket var vikten av tydliga uppsatta mål och delmål för att ett projekt liknande det i Sneek skall kunna genomdrivas med en samstämmighet mellan byggherrar, beslutsfattare och berörda kommunala bolag. För mer information besök: www.desah.nl/projecten/noorderhoek-sneek/ (holländska med infoblad på engelska)
8(8) Sammanfattade lärdomar för EVAA-gruppen var: Inte i något av de besökta projektområdena har man undersökt på alla områden som kan rymmas inom begreppet hållbarhet utan istället fokuserat på några utvalda aspekter (t.ex. social hållbarhet i HafenCity respektive hållbara VA-lösningar för vattenresursanvändande och näringsåtervinning i Sneek). Att man i Hamburg, som har Europas största reningsverk (2 miljoner pe), väljer att satsa på ett decentraliserat försörjningssystem i Jenfelder Au. Det gör man för att det finns ett teknikoch miljöintresse hos Hamburg Wasser samt hos exploatörer/boende, och inte för att det är det är mest ekonomiska. Detta gäller även för systemet i Sneek. En klar politisk vilja och nära samarbete med exploateringsföretag gör stora förändringar möjliga under kort tid, vilket exemplet HafenCity visar. Kommentarer från VA-teknik, LTH (som utförde svartvattens- och matavfallsutredning inom EVAA) samt Emulsionen ekonomisk förening (som utförde gråvattensutredning inom EVAA) som deltog i resan utöver EVAA-gruppen: VA-teknik: Sorterande VA-system eller val av liknande hållbara lösningar kan antagligen inte motiveras enbart (eller alls) av ekonomiska skäl i norra Europa idag där vi har god tillgång till vatten och än så länge låga kostnader för (samt säker tillgång på) fossil fosfor. Det är därför andra värden som gör sådana lösningar vettiga att implementera. VA-teknik: Det starkaste argumentet för sorterande avloppssystem (baserat på vakuum) är att det går att kombinera ökad renhet på rötrest (vilket gör den mer attraktiv för fosforåterförsel till jordbruksmark) med ökad biogasproduktion samt ett mycket kompakt avloppsreningsverk utan behov av sedimenteringsbassänger, aktivt slam bassänger eller gravitationsförtjockare (dessa delar tar upp mycket yta och ligger ofta öppna mot atmosfären). Vidare medger samtliga sorterande system av svartvatten att (i min åsikt troliga) framtida krav på läkemedelsrester i utloppsvatten blir lättare att hantera då mindre volymer vatten behöver hanteras för att rena dessa (läkemedelsrester återfinns primärt i svartvattnet). Emulsionen: Den stora ekonomiska fördelen med ett separerande system där gråvatten behandlas mycket lokalt, gärna i enskild fastighet, bör poängteras. Då blir investering och underhåll av infrastruktur (avloppssystem) minimal. Detta bekräftades av Brendo Muelman i Sneek. Att sorterande system (för grå- och svartvatten) har en mycket god potential ur ekologiskt perspektiv ter sig för mig mycket tydligt.