Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017
Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen Boverkets föreskrifter o BBR tydligare beskrivning om verifiering (BBR 24, december 2016) o BBR nära-nollenergibyggnader (BBR 25, april 2017) och skärpta energikrav (BBR 2021) för att uppfylla EPBD o BEN normalisering (BEN 1, december 2016) o BED tillsyn Renoveringsstrategin rapport januari 2017
Energiprestandadirektivet reglerar Minimikrav på byggnaders energiprestanda Beräkningsmetod för energiprestanda Kostnadsoptimal nivå Beräkningsmetod för kostnadsoptimal nivå Nära-nollenergibyggnader Renovering Förslag till omarbetat direktiv diskuteras/förhandlas
Reglerna för nära-nollenergibyggnader nu ute på remiss
Systemgräns för näranollenergibyggnader Systemgräns Direktivet anger att beräkningar börjar med nettoenergi, fortsätter med installationerna och avslutas med att beräkna primärenergianvändningen.
Energiprestanda för näranollenergibyggnader Primärenergital PET (kwh/m 2 år) PET E uppv,el F + E kyl,el + E tvv,el + E f,el PE el + E uppv geo F + E kyl + E tvv PE övr geo = A temp E uppv,el, E kyl,el, E tvv,el, E f,el, E uppv, E kyl, E tvv Levererad köpt energi Energi till uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighet uppdelat i elenergi och övrig energi (kwh) F geo Geografisk justeringsfaktor (-) PE el Primärenergifaktor för el (-) PE övr Primärenergifaktor för övrig energi (-) A temp Tempererad area (m 2 )
Geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzonerna De fyra klimatzonerna i BBR ersätts med geografiska justeringsfaktorer F geo fastställda på kommunnivå Län Geografiskt läge (kommun) Geografisk justeringsfaktor F geo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Smedjebacken och Säter Mora, Orsa, Rättvik och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,3 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Halland Jämtland Samtliga utom Ljusdal och Ovanåker 1,1 Ljusdal och Ovanåker 1,2 Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0 Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund 1,3 Härjedalen, Strömsund och Åre 1,4 1,1
Geografiska justeringsfaktorer Klimatzon F geo I 1,2 1,6 II 1,0 1,3 III 0,9 1,1 IV 0,9 1,0 F geo = 1,0 referens i Eskilstuna (klimatzon III) F geo beräknad som ortens klimatindex (SMHI) i förhållande till Eskilstunas klimatindex
Specifik energianvändning översatt till primärenergital för 2017 Energianvändning Småhus Flerbostadshus Lokaler (kwh/m 2, år) El Ej el El Ej el El Ej el BBR 22 (klimatzon III) Krav på specifik energianvändning 55 90 50 80 50 62 El till uppvärmning 50 0 35 0 26 0 El till tappvarmvatten inkl. i 50 50 1,6 0 + 5 1,6 85 inkl. = + 88 5 1,6 i 35 = 93 0 inkl. i 26 0 El till komfortkyla 0 0 0 0 4 4 Fastighetsel 5 5 15 15 20 20 Annan energi till uppv. 0 85 0 65 0 38 Annan energi till vv 0 inkl. i 85 0 inkl. i 65 0 inkl. i 38 Annan energi till kyla 0 0 0 0 0 0 Omräkning till PET Primärenergital (PET) PE el = 1,6 88 93 80 89 80 76 Föreslaget krav på PET 90 85 80
Energikrav 2017 och 2021 Småhus Lokaler Flerbostadshus Primärenergifaktor (el) Krav på primärenergital 2017 90 85 80 1,6 2021 90 + areakorr Specifik energianvändning 2017 55 90 50 80 50 70 85 80 2,5 2021 35 80 35 65 32 44 Skärpning (%) 35 10 30 20 35
BEN förslag för 2017 och 2021 Justeringar som konsekvens av ändringar i BBR Specifik energianvändning ändras till primärenergital Anpassning av att förnybar energi på platsen även omfattar vind, mark och vatten Några förtydliganden Inga förändringar planerade till 2021 som följd av skärpning av kraven i BBR
BED förslag för 2017 och 2021 Energiprestanda i energideklarationer ska också använda primärenergital (EPBD) Målsättningen är att inga förändringar i de indata som energiexperten ska ge Klassningen ej färdiganalyserad med avseende på införandet av primärenergital Revidering av BED under 2017
BEN Erik Olsson
BEN BBR Boverkets byggregler (2011:6) förskrifter och allmänna råd BED Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader CEX Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert BBR BED CEX BEN ny föreskrift Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår BEN E bea = E uppv + E kyl + E tvv + E f E beaspec = EP = E bea A temp BEN reglerar byggnadens energianvändning (kwh/år)
BEN Energiexperter CEX Tekniska egenskaper Värmeisolering Köldbryggor Luftläckage Värme- och kyla Varmvattencirkulation Ventilation Fläktar och pumpar, m.m. BBR Energikrav Energiprestanda BEN BED Brukandet Tappvarmvatten Innetemperatur Internlaster Energideklaration
BEN Varför en ny föreskrift? Energianvändningen ska bestämmas vid ett normalt brukande Energiprestandan ska beskriva byggnadens energitekniska egenskaper, inte hur byggnaden har brukats Energireglerna har inte angett hur normalt brukande ska hanteras Energiprestanda Jämförbarheten EU-kommissionen har framfört att Sverige inte uppfyller energiprestandadirektivet Vad ett normalt brukande är måste regleras BEN
BEN Byggnadens energianvändning Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. CEX Beräkning Mätning BEN Energiprestanda Specifik energianvändning BED BBR
BEN Hur vi har resonerat kring normalisering av energianvändningen Normalt brukande Beräkning Mätning Brukarindata i beräkningen Vilka parametrar ska tas med? Korrigering av uppmätt energi Vilka parametrar ska korrigeras för? Vilka värden ska användas? Vilka värden ska användas? Normalt brukande behöver hanteras på olika sätt Hur har byggnaden faktiskt använts? Vilka parametrar går att följa upp?
BEN Strukturen i förskriften Beräkning Mätning Beräkningsverktyg Sättet att räkna Före normalisering Bearbetning mätvärden Placering, orientering mm Termiska egenskaper Tekniska byggnadssystem Sveby Vad ska beaktas Brukarindata Normalisering Korrigering genom beräkningsmodell Tappvarmvatten Innetemperatur Internlaster Korrigering genom beräkningsmodell E bea E bea Byggnadens energianvändning
BEN Normalisering av uppmätt energi Tappvarmvatten Småhus, kwh/år 20 A temp η tvv Flerbostadshus, kwh/år 25 A temp η tvv Innetemperatur Småhus, C Flerbostadshus, C 21 22 Internlaster Energi till uppvärmning och komfortkyla får korrigeras för internlaster som har avvikit från det normala, t ex hushållsenergi
BEN Byggnadens energianvändning (E bea ) utgör grunden BBR E bea = E uppv + E kyl + E tvv + E f BEN E beaspec = EP = E bea A temp BEN reglerar byggnadens energianvändning (kwh/år) BED CEX Framtidens energiprestanda uttrycks i primärenergi: primärenergital (PET) PET = E uppv,el F geo + E kyl,el + E tvv,el + E f,el PE el + E uppv F geo + E kyl + E tvv PE övr A temp BEN ska användas på samma sätt som tidigare, men energianvändningen måste delas upp på elenergi respektive övriga energibärare.
Energideklarationsregistret Roger Antonsson
Snart 10 år BEN NNE Tillsynen
2017 har det gått 10 år sen 1:a deklarationen Vad behövs Vad kan vi göra för att underlätta En smidig uppdatering
2017 har det gått 10 år sen 1:a deklarationen
BEN
NNE Nära-NollEnergibyggnader Så lite förändring som möjligt Geografiska justeringsfaktorer - Klimatzoner Primärenergital Energiklasserna
Tillsynen Nytt systemstöd Ökad takt Bättre träffsäkerhet
Nya och avslutade tillsynsärenden
Antal byggnader Datum Antal byggnader Antal deklarerade Antal undantagna feb-16 715 11 13 Antal annullerade mar-16 722 26 10 1 apr-16 480 44 17 maj-16 107 89 14 3 jun-16 651 151 42 2 jul-16 69 7 aug-16 621 157 36 sep-16 79 228 14 2 okt-16 589 150 14 1 nov-16 420 197 77 5 dec-16 219 71 8 jan-17 2 045 108 49 9
När får man deklarera mer än en byggnad på samma deklaration? Utgångspunkten är en byggnad en energideklaration. Boverket har i ett allmänt råd lämnat en möjlighet till att deklarera mer än en byggnad på samma energideklaration; Sammanbyggda byggnader (Allmänt råd till 5 BED) Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem. Förtydligande av det allmänna rådet. Sammanbyggda byggnader avser byggnader med samma typ av klimatskal, kan vara något förskjutna. För radhus kan det även godtas som sammanbyggda om det finns ett uppvärmt förråd mellan byggnaderna. Med enhetliga byggnadstekniska förutsättningar avses att byggnaderna är byggda vid samma tid och under samma byggnadsregler. Gemensamt inomhusklimat avses att det finns invändiga öppningar/passager mellan byggnaderna och ett gemensamt tekniskt försörjningssystem för värme, vatten och ventilation. Radhus med ett klimatskal runt hela byggnaden och lägenhetsskiljande väggar mellan bostäderna kan deklareras i samma deklaration.
Frågor roger.antonsson@boverket.se