Funktionshinder Information om socialförsäkringen för dig med funktionshinder
Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.
Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner du som har en varaktig sjukdom eller ett funktionshinder omfattas av och har rätt till från socialförsäkringen. Bland annat kan du läsa om handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd samt assistansersättning. Dessutom finns information om hur du kan söka arbetshjälpmedel. Läs också om sjukersättning och hur du kan få hjälp med boendekostnader. Broschyren tar också upp vad som gäller för dig som är förälder och vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn. Vill du veta mer? Mer detaljerad information om specifika bidrag och förmåner finns att läsa och skriva ut som faktablad på www.forsakringskassan.se Se hänvisning längst bak i broschyren. Har du inte tillgång till Internet kan du alltid kontakta Försäkringskassan. 3 Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du alltid uppfylla vissa krav. När du söker förmånen får du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du får ersättning eller inte.
Innehåll 4 Om du behöver stöd i vardagen 6 Handikappersättning 6 Om ditt barn behöver särskild tillsyn och vård _ 7 Vårdbidrag 7 Barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 8 Hjälp att skaffa bil 9 Bilstöd 9 Hjälp att klara vardagen 10 Assistansersättning 10 Om du behöver hjälpmedel för att kunna arbeta 12 Arbetshjälpmedel 12 Vem kan få hjälpmedel? 12 Stöd från andra myndigheter 13 Om du blir sjuk 13 Sjukpenninggrundande inkomst, SGI 13 Sjuklön eller sjukpenning 13 Reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning _ 14 Förebyggande sjukpenning 14 Aktivitetsersättning 14 Sjukersättning 15 Vilande sjuk- och aktivitetsersättning 15 Om du skadar dig i arbetet 16 Arbetsskadeförsäkring 16 Hjälp tillbaka till arbetet 16 Rehabilitering 16 Om du behöver tandvård 17 Speciella behov av tandvård 17
Hjälp till bostadskostnad 17 Bostadstillägg 17 Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program 17 Aktivitetsstöd 17 Självbetjäning 18 Internet 18 Servicetelefon 18 Fördjupad information 19 Faktablad 19 5
Om du behöver stöd i vardagen Handikappersättning Om du är sjuk eller funktionshindrad och behöver extra hjälp eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionshinder kan du under vissa förutsättningar få handikappersättning fr.o.m. juli månad det år du fyller 19 år. Det krävs att du behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara dina vardagliga behov, ditt arbete, dina studier eller att du har betydande merkostnader. Du måste ha fått ditt funktionshinder innan du fyllt 65 år och ha stödbehov på grund av funktionshindret under minst ett år. För att avgöra frågan om rätt till handikappersättning så väger Försäkringskassan samman olika hjälpbehov och merkostnader. 6 Hur stor blir ersättningen? Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet beroende på vilket behov du har av hjälp eller hur stora merkostnaderna är. Handikappersättningen är skattefri. Om du är blind eller saknar ledsyn får du 69 procent av prisbasbeloppet så länge du inte har hel sjuk- eller aktivitetsersättning eller hel ålderspension, därefter minskas ersättningen. Om du är döv eller gravt hörselskadad får du minst 36 procent av prisbasbeloppet. Vård utanför hemmet Handikappersättning betalas inte ut till dig som vårdas på eller utanför en institution på samhällets bekostnad om vården där beräknas pågå under minst sex månader. För de dagar då du inte vårdas på institutionen kan du däremot ha rätt till daghandikappersättning. Observera dock att om du vårdas på sjukhus eller annan institution under högst sex månader kan du få behålla handikappersättningen under den tiden. Ansökan om handikappersättning görs på särskild blankett som hämtas hos Försäkringskassan eller på www.forsakringskassan.se.
Om ditt barn behöver särskild tillsyn och vård Vårdbidrag Vad är vårdbidrag? Vårdbidrag är en ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till. Vem kan få vårdbidrag? Du kan få vårdbidrag om du som förälder vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn. Ett krav är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionshinder. Du kan få vårdbidrag redan när barnet är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Du kan endast få vårdbidrag från och med den månad din ansökan inkommer till Försäkringskassan. 7 Om ersättningen Det kan vara bra att veta att ersättningen räknas som en skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt men att den inte räknas som sjukpenninggrundande inkomst. Merkostnaderna är inte skattepliktiga eller pensionsgrundande. Man kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller en fjärdedels vårdbidrag. Flera funktionshindrade barn i samma familj Om det finns flera barn med funktionshinder i samma familj så ser man på det sammanlagda behovet av vård och tillsyn och på de sammanlagda merkostnaderna. På så sätt kan du få vårdbidrag, även om varje barn för sig inte skulle ge rätt till vårdbidrag. Vård utanför hemmet Om ditt barn tillfälligt vårdas på sjukhus eller annan institution kan du få behålla vårdbidraget under sex månader, i särskilda fall även under längre tid. Ett barn som vårdas på institution kan också ibland vistas utanför institutionen. Ferievårdbidrag kan betalas ut för tid,
då barnet vistas i hemmet, om tiden uppgår till minst tio dagar per kvartal eller minst tio dagar i följd vid kvartalsskifte. Om ditt barn vistas på elevhem vid statlig specialskola eller till exempel ett riksgymnasium, kan du få vårdbidrag för den tid ditt barn vistas i hemmet. Ansökan om vårdbidrag görs på särskild blankett som finns hos Försäkringskassan och kan hämtas på www.forsakringskassan.se. Barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS För barn som omfattas av LSS gäller särskilda regler. Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan få ersättning för högst tio kontaktdagar per barn och år. Dagarna kan tas ut från barnets födelse tills barnet fyller 16 år. Kontaktdagarna kan till exempel användas vid 8 föräldrautbildning, till exempel kurser där man lär sig vårda ett funktionshindrat eller sjukt barn invänjning eller besök i den förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg som barnet deltar i. Dessa dagar räknas inte in i de övriga dagarna med tillfällig föräldrapenning och kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid. Men det finns inte något krav att barnet ska vara med vid besöken. Föräldrar till barn som omfattas av LSS kan få ersättning för vård av ett barn som fyllt 16 men inte 21 år om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete på grund av barnets sjukdom. Man kan få ersättning när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionshinder blir akut sjukt i en annan sjukdom eller om grundsjukdomen förvärras. En förutsättning för ersättning är också att barnet inte har flyttat hemifrån till eget boende. Om barnet har fyllt 21 år och går i särskolans gymnasieutbildning eller annan särskild gymnasieskola för rörelsehindrade barn, kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och med vårterminens slut det år barnet fyller 23 år.
Hjälp att skaffa bil Bilstöd Bidrag till bil kan du få om du på grund av varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Det kan till exempel gälla dig som är beroende av olika hjälpmedel för att kunna förflytta dig. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra allvarliga medicinska tillstånd kan bidrag ges. Föräldrar som har ett funktionshindrat barn kan i vissa fall ha rätt till bilstöd om de behöver bilen för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet. Bilstöd kan även avse bidrag till annat transportmedel, som moped eller motorcykel. Bidrag inom bilstöd Grundbidrag som ges för köp av bil oavsett inkomst. Anskaffningsbidrag som är inkomstprövat och ges till den som har en låg inkomst. Anpassningsbidrag lämnas för kostnader i samband med att bilen förses med sådan specialutrustning som kompenserar funktionsnedsättningen. Anpassningsbidraget har ingen övre beloppsgräns. Bidrag till körkortsutbildning kan lämnas under vissa förutsättningar. 9 Nytt grund- eller anskaffningsbidrag kan beviljas endast om sju år har förflutit sedan den sökande senast beviljades sådant stöd. Om det finns medicinska eller trafiksäkerhetsskäl kan nytt grund- eller anskaffningsbidrag beviljas inom sjuårsperioden. Det finns ingen tidsgräns för nytt anpassningsbidrag. Ansökan om bilstöd görs på särskild blankett som finns hos Försäkringskassan och kan hämtas på www.forsakringskassan.se. Val av bil Vid köp av bil ska du välja en bil som är lämplig att anpassa med hänsyn till ditt eller ditt barns funktionshinder och som är i sådant skick att den kommer att hålla i minst sju år. Bilen kan byggas om och förses med specialutrustning som kompenserar funktionsnedsättningen.
Observera att du inte kan få ekonomiskt bidrag i form av grund- och anskaffningsbidrag för fordon som du köpt innan Försäkringskassan har fattat beslut i ärendet. Därför bör du alltid kontakta Försäkringskassan innan du beställer eller köper bilen. Dessutom måste du själv vara registrerad som ägare av bilen. 10 Hjälp att klara vardagen Assistansersättning Du som har svåra funktionshinder och behöver personlig hjälp för att klara vardagen kan ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Har du behov av personlig assistans för de grundläggande behoven i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka och är under 65 år kan du ha rätt till assistansersättning. Är behovet av hjälp 20 timmar i veckan eller mindre är det kommunen som har ansvaret. Den som bor i gruppbostad kan inte få assistansersättning. Personlig assistans med de grundläggande behoven innebär hjälp med personlig hygien, att klä på och av sig, att äta, att meddela sig med andra personer eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om ditt funktionshinder. Om du behöver hjälp med de grundläggande behoven kan du även ha rätt till personlig assistans för andra kvalificerade personliga vardagsbehov, om de inte tillgodoses på något annat sätt. För att beviljas assistansersättning ska du tillhöra någon av följande grupper personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Ansökan och anmälan Kontakta Försäkringskassan så får du hjälp att fylla i Ansökan om assistansersättning. Blanketten kan även hämtas på: www.forsakringskassan.se. Kommunen kan också anmäla till
11
12 Försäkringskassan att du har behov av assistansersättning. Då krävs ingen egen ansökan från dig. Även i de fall då kommunen gjort anmälan kommer Försäkringskassan att samråda med dig om ditt hjälpbehov. Det kan också vara bra att veta att assistansersättning normalt omprövas vartannat år, men har det skett en väsentlig förändring ska ärendet omprövas efter kortare tid. Om du behöver hjälpmedel för att kunna arbeta Arbetshjälpmedel Arbetsgivarens ansvar Det är arbetsgivaren som har det grundläggande ansvaret för att arbetsmiljön är anpassad till de anställdas förutsättningar och behov. Om det krävs hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen som inte kan anses ingå i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, finns möjlighet att få bidrag från Försäkringskassan. Vem kan få hjälpmedel? Både anställda, egna företagare och arbetsgivare kan få bidrag till hjälpmedel. En anställd som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att klara av arbetet eller behöver hjälp för att kunna återgå i arbete kan få bidrag till arbetshjälpmedel. Arbetsgivare kan få bidrag för anpassning av arbetsplatsen. Observera att bidrag kan lämnas till en person till och med månaden innan han fyller 65 år. Ansökan Bidrag till arbetshjälpmedel och/eller anpassning av en arbetsplats kan sökas i rehabiliterande eller förebyggande syfte. Men bidrag kan inte sökas till hjälpmedel/anpassning som normalt behövs i verksamheten. Ansökan görs på blanketten Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel som finns hos Försäkringskassan och kan hämtas på www.forsakringskassan.se. Observera att ansökan ska lämnas före inköpet eller ombyggnaden.
Stöd från andra myndigheter Länsstyrelsen kan ge bidrag till lantbrukare för rationalisering av ett lantbruk eller som stöd till lantbruk i glesbygd. Arbetsmarknadsmyndigheterna ansvarar för anskaffning av arbetshjälpmedel under de första 12 månaderna till den som är handikappad och påbörjar en anställning. Därefter övertar Försäkringskassan ansvaret och kan t.ex. ge bidrag till reparation av hjälpmedlet. Hälso- och sjukvården svarar för de hjälpmedel som en handikappad behöver för sin dagliga livsföring. Om du blir sjuk Sjukpenninggrundande inkomst, SGI Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, används för att räkna ut till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Din SGI fastställs av Försäkringskassan utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. Sjuklön eller sjukpenning Du som anställts för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar kan ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna i sjukperioden (sjuklöneperiod). Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning. Den som inte har rätt till sjuklön kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Du ska själv göra sjukanmälan första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Den första dagen betalas ingen ersättning ut, den kallas för karensdag. Om du är sjuk mer än en vecka måste du visa läkarintyg för att få fortsatt ersättning. Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel ersättning, beroende på hur mycket du måste avstå från arbete. 13 Allmänt högriskskydd Antalet karensdagar är tio under en tolvmånadersperiod. Är du sjuk mer än tio gånger kan du få ersättning redan från första dagen. Det gäller för sjuklöneperioder från varje arbetsgivare för sig och för sjukperioder från Försäkringskassan för sig. Egen företagare som har en vald karenstid av 3 eller 30 dagar omfattas inte av det allmänna högriskskyddet.
14 Särskilt högriskskydd Det finns tre olika former av särskilt högriskskydd: Om du har en medicinsk väl dokumenterad sjukdom som gör att du ofta måste vara borta från arbetet, kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen. Med ofta menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio. Om du ska donera organ eller vävnader eller genomgå utredning om sådant ingrepp, kan du få särskilt högriskskydd. Du kan då också få sjuklön redan från första dagen. Om det finns risk för att du måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år, kan du få särskilt högriskskydd. Men den här formen av särskilt högriskskydd är den första dagen en karensdag. Observera att om du beviljas särskilt högriskskydd får din arbetsgivare, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Även om du är arbetslös kan du ansöka om särskilt högriskskydd. Ett beslut om särskilt högriskskydd kan vara en viktig handling att visa upp när du söker arbete. Du måste ansöka skriftligt om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Försäkringskassan prövar sedan om du har rätt till särskilt högriskskydd och kan begära att du styrker din sjukdom med ett läkarutlåtande. Om du har särskilt högriskskydd för donation eller särskilt högriskskydd för en eller flera längre sjukperioder betalar din arbetsgivare ingen särskild sjukförsäkringsavgift om du blir sjuk. Reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning I vissa fall kan du få reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning. Det gäller om arbetsgivaren eller Försäkringskassan bedömer att du kan arbeta men inte kan ta dig till arbetet på vanligt sätt. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan betalar då skälig ersättning för dina merutgifter för resor till och från arbetet. Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan.
Aktivitetsersättning Du som är mellan 19 och 29 år kan få aktivitetsersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under minst ett år med minst en fjärdedel. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning. Det beror på vilken grad din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom ett arbete. Förlängd skolgång på grund av funktionshinder Har du ett funktionshinder som innebär att du måste förlänga din skolgång på grundskole- eller gymnasienivå har du rätt till aktivitetsersättning under den tid studierna pågår utan att arbetsförmågan prövas. Aktiviteter Under tiden du har aktivitetsersättning finns det möjlighet att delta i aktiviteter som har till syfte att ge förutsättningar att förbättra din arbetsförmåga. En förutsättning är att aktiviteterna kan antas ha en gynnsam inverkan på de förhållanden som medför att din arbetsförmåga är nedsatt. 15 Ansökan Du kan antingen själv ansöka om aktivitetsersättning eller så kan Försäkringskassan byta ut din sjukpenning mot aktivitetsersättning. Ansökan om aktivitetsersättning görs på särskild blankett som finns hos Försäkringskassan och kan hämtas på www.forsakringskassan.se Sjukersättning Du som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Är din arbetsförmåga nedsatt under en begränsad tid, men minst ett år kan du få tidsbegränsad sjukersättning. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Det beror på i vilken grad din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom ett arbete.
Ansökan Antingen ansöker du själv om sjukersättning eller så kan Försäkringskassan byta ut din sjukpenning mot sjukersättning. Ansökan om sjukersättning görs på särskild blankett som finns hos Försäkringskassan och kan hämtas på www.forsakringskassan.se. Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Du som har sjuk- eller aktivitetsersättning har möjlighet att arbeta utan att förlora rätten till ersättningen. Det kallas vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. När du haft sjuk- eller aktivitetsersättning i minst ett år och vill pröva om du klarar av att arbeta kan du ansöka om en prövotid med ersättning och lön samtidigt. Om arbetsförsöket fungerar kan du ansöka om att få din ersättning vilande. Prövotiden och tiden med vilande ersättning kan sammanlagt högst pågå under 24 kalendermånader eller under den återstående tiden du beviljats ersättning för. 16 Om du skadar dig i arbetet Arbetsskadeförsäkring Den som skadas i arbetet eller på väg till eller från arbetet, kan ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringen gäller även så kallade arbetssjukdomar, till exempel hudbesvär efter kontakt med vissa ämnen eller ryggbesvär på grund av olämplig arbetsställning. En del smittsamma sjukdomar som exempelvis sjukhussjuka och gulsot kan också betraktas som arbetsskada. Om du skadar dig i arbetet ska du genast meddela din arbetsgivare. Arbetsgivaren ska anmäla skadan till Försäkringskassan och till skyddsombudet. Hjälp tillbaka till arbetet Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering Försäkringskassan ska bedöma om du har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna återgå till arbete. Om särskilda rehabiliteringsinsatser behövs ska du, Försäkringskassan och andra berörda
tillsammans diskutera fram en rehabiliteringsplan. Försäkringskassan har ansvaret att samordna insatserna. Rehabiliteringsersättning När du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha rätt till rehabiliteringsersättning. En förutsättning är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan som du gjort tillsammans med Försäkringskassan. Rehabiliteringsåtgärder som kan ge rätt till ersättning är till exempel arbetsträning under en period eller en utbildning som pågår högst ett år. Rehabiliteringsersättning består av två delar, rehabiliteringspenning som du får när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med sådan rehabilitering. Om du behöver tandvård Speciella behov av tandvård Olika sjukdomar eller funktionshinder kan väsentligt öka behovet av tandvård. Din tandläkare kan då ansöka om ett högre ersättningsbelopp under förutsättning att du har ett läkarintyg som visar att du har en långvarig sjukdom som påverkar tandhälsan. Försäkringskassan gör sedan en bedömning. Äldre och funktionshindrade som omfattas av den kommunala omsorgen och som har svårt att ta sig till en tandläkare kan få kostnadsfria besök där behovet av förebyggande och nödvändig tandvård fastställs. Hör med landstinget om vad som gäller för den här typen av tandvård. 17 Hjälp till bostadskostnad Bostadstillägg Bostadstillägg är ett inkomstprövat tillägg som kan gälla bland annat dig som har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det kan vara bra att komma ihåg att din bostadskostnad och dina inkomstförhållanden gemensamt påverkar bostadstilläggets storlek.
18 Om du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program Aktivitetsstöd Om du deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik eller verksamhet på datortek kan du få aktivitetsstöd. Aktivitetsstödet är i regel lika stort som det belopp du skulle ha fått i dagpenning från din arbetslöshetskassa. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från Arbetslöshetskassan kan ändå ha rätt till viss ersättning. Unga med funktionshinder som deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program i mer än tolv månader omfattas av särskilda regler. Det är Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen som anvisar till de arbetsmarknadspolitiska program som ger rätt till aktivitetsstöd. Försäkringskassan beräknar och betalar ut stödet. Läs mer om aktivitetsstöd i broschyren Nystart information om aktivitetsstöd som finns att hämta på www.forsakringskassan.se eller hos Försäkringskassan. Självbetjäning Internet Nu för tiden kan du snabbt och enkelt sköta flera ärenden hos Försäkringskassan med hjälp av våra självbetjäningstjänster på www.forsakringskassan.se Försäkringskassans servicetelefon 020 524 524 Genom att ringa Försäkringskassans servicetelefon kan du anmäla vård av barn, pappadagar och föräldrapenning. Du kan ansöka om pension, göra sjukanmälan samt beställa intyg, blanketter och broschyrer. Servicetelefonen är öppen dygnet runt och samtalet är gratis.
Läs mer om självbetjäningstjänster i broschyren Självbetjäning som finns att hämta hos Försäkringskassan eller att beställa på www.forsakringskassan.se eller via servicetelefon 020 524 524. Fördjupad information Faktablad Här nedan följer en lista över hänvisningar till fördjupad information som du hittar på www.forsakringskassan.se i form av faktablad för utskrift. Har du inte tillgång till Internet och skrivare kan du alltid vända dig till Försäkringskassan för hjälp. Se även sidhänvisning, bakom varje faktablad, för förmåner i den här broschyren. Aktivitetsersättning sid 14 Arbetshjälpmedel sid 12 Arbetsskadeförsäkring sid 16 Assistansersättning sid 10 Bilstöd sid 9 Bostadstillägg sid 17 Handikappersättning sid 6 Vårdbidrag sid 7 Rehabilitering sid 16 SGI sid 13 Sjukersättning sid 15 Sjuklön sid 13 Sjukpenning sid 13 Vilande sjuk- och aktivitetsersättning sid 15 19
20 Anteckningar
21
22
Skyldigheter Vad händer om du får för hög ersättning? Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även om det inte är ditt fel att du fått ersättningen. Det är brottsligt att fuska På Försäkringskassan ser vi allvarligt på fusk. Med fusk menar vi att någon medvetet försöker kringgå reglerna för att få en ersättning. Vad händer då om man fuskar, till exempel genom att lämna felaktiga uppgifter eller genom att låta bli att anmäla ändrade förhållanden? Jo, den som fuskar blir alltid återbetalningsskyldig, och riskerar dessutom att bli straffad med böter eller fängelse. Anmäl förändringar till Försäkringskassan! Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning.
Funktionshinder Fk 4013 05.01 GRAFISK FORM: BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: JØRGEN REIMER Myndighetsguide Här nedan har vi samlat adresser till några av de vanligaste myndigheternas webbsidor. På www.forsakringskassan.se finns generell information om socialförsäkringen men även fördjupad information om enskilda ärendeslag. Arbetsförmedlingen www.ams.se och kommunernas näringslivssekreterare är andra informationskällor för dig som har frågor om arbete och arbetsmarknaden. www.foretagarguiden.se är en sida där många frågor och kontakter med olika myndigheter finns. Har du frågor om skatt kan du gå in på www.skatteverket.se. På socialstyrelsens sida www.socialstyrelsen.se kan du läsa mer om underhållsbidrag. Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet. Ytterligare information kan du få hos Försäkringskassan eller på www.forsakringskassan.se eller ring servicetelefon 020-524 524. Broschyren finns även i lättläst version. Information finns på talkassett och i punktskrift som beställs gratis från Inläsningstjänst AB på telefon 08-556 115 64. Ljudfiler finns också på Internet.