Sjuk. Information om socialförsäkringen för dig som är sjuk och inte kan arbeta

Transkript

1 Sjuk Information om socialförsäkringen för dig som är sjuk och inte kan arbeta

2 Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.

3 Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner från socialförsäkringen som du som är sjuk och därför inte kan arbeta, omfattas av och vilka skyldigheter du har. Bland annat kan du läsa om sjuklön, sjukpenning, frivillig sjukpenningförsäkring och närståendepenning. Dessutom kan du läsa om smittbärarpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning samt hur arbetsskadeförsäkringen fungerar. Broschyren tar också upp vad som gäller i samband med rehabilitering och vad som gäller om du blir sjuk i utomlands. Vill du veta mer? Mer detaljerad information om specifika bidrag och förmåner finns att läsa och skriva ut som faktablad på Se hänvisning längst bak i broschyren. Har du inte tillgång till Internet kan du alltid kontakta Försäkringskassan. 3 Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du uppfylla vissa krav. När du ansöker om ersättningen ska du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du har rätt till ersättningen eller inte.

4 Innehåll 4 Om du inte kan arbeta 6 Att vara sjuk 6 Om sjukskrivning 6 Om rehabilitering 6 Utbyte av sjukpenning till sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 7 Om du blir sjuk 7 Sjukpenninggrundande inkomst, SGI 7 Sjuklön 7 Sjukpenning 7 Om du bli arbetslös under sjukskrivning 9 Om du är arbetslös och sjukskriven 9 Återinsjuknanderegel 9 Semesterlön 10 Frivillig sjukpenningförsäkring 10 Om någon närstående blir sjuk 10 Närståendepenning 10 Om du måste avstå från arbete på grund av smitta 12 Smittbärarpenning 12 Om rehabilitering 12 Vad är rehabilitering? 12 Arbetsgivarens ansvar 13 Arbetshjälpmedel 13 Arbetsträning 14 Försäkringskassans roll 14 Ditt ansvar 15 Rehabiliteringsersättning 15 Rehabiliteringspenning 15 Särskilt bidrag 15

5 Om sjuk- och aktivitetsersättning 17 Utbyte av sjukpenning till sjuk- eller aktivitetsersättning 17 Aktivitetsersättning 17 Sjukersättning 18 Om du skadar dig i arbetet 19 Arbetsskadeförsäkringen 19 Sjukdom på grund av arbete 20 Arbetsskada eller inte? 21 Ersättning vid arbetsskada 21 Om du bli sjuk eller skadar dig under civilförsvars- eller militärtjänst 23 Statligt personskadeskydd 23 Ersättning vid sjukdom eller skada 23 Om du blir sjuk utomlands 25 Sjuk vid tillfällig vistelse utomlands 25 Sjuk vid bosättning utomlands 26 Självbetjäning 27 Internet 27 Försäkringskassans servicetelefon Fördjupad information 28 Faktablad 28 5

6 Om du inte kan arbeta Att vara sjuk Att vara sjuk är inte alltid det samma som att inte kunna arbeta. Det är din förmåga att arbeta som avgör om du har rätt att få sjuklön eller sjukpenning, inte sjukdomen eller symtomen i sig. Hur mycket du kan arbeta, trots din sjukdom, beror ofta på vilka arbetsuppgifter du har. Det kan också bero på om arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda dig andra arbetsuppgifter som du kan klara under din sjukdomstid. Istället för sjukpenning kan du i vissa fall få ersättning för resor till och från arbetet. 6 Om sjukskrivning Om du är sjuk och borta från ditt arbete mer än en vecka måste du ha ett läkarintyg. Läkarintyget är till för att din arbetsgivare och Försäkringskassan ska kunna bedöma din rätt till sjuklön och sjukpenning. Intyget är bara en rekommendation och det ger dig inte automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning. Om rehabilitering Om du är sjuk i mer än fyra veckor ska din arbetsgivare tillsammans med dig göra en rehabiliteringsutredning. Det är din arbetsgivare som har huvudansvaret för att klarlägga ditt rehabiliteringsbehov och att göra de ändringar på din arbetsplats som kan behövas för att du ska kunna återgå till arbete. Du själv har också ett ansvar. Du ansvarar till exempel för att delta i planeringen av din rehabilitering och att aktivt delta i själva rehabiliteringen. Försäkringskassan är bland annat ytterst ansvarig för att en rehabiliteringsutredning blir gjord, och kan kontakta din arbetsgivare om han eller hon inte lämnat in en sådan. Försäkringskassan kan också kalla till ett avstämningsmöte med dig, din arbetsgivare och läkare för att diskutera vad som behöver göras för att du ska kunna komma tillbaka till arbetet. Om du är arbetslös är det Försäkringskassan som gör rehabiliteringsutredningen tillsammans med dig. Medan arbetsförmedlingen ansvarar för att du får de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för att du ska kunna arbeta igen.

7 Utbyte av sjukpenning till sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Försäkringskassan kan byta ut din sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning. Det blir aktuellt när Försäkringskassan gör bedömningen att din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Arbetsförmågan ska också bedömas vara nedsatt för minst ett år framåt i tiden. Alla möjligheter till rehabilitering ska vara prövade. Finns det fortfarande möjlighet till rehabilitering kan du ha fortsatt rätt till sjukpenning. Om du blir sjuk Sjukpenninggrundande inkomst, SGI SGI beräknas utifrån din beräknade årliga arbetsinkomst. SGI används bland annat för beräkning av sjukpenning, närståendepenning, smittbärarpenning, rehabiliteringspenning och föräldrapenning. Sjuklön Du som anställs för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar har rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna i din sjukperiod. Den första dagen betalas ingen ersättning ut, den kallas för karensdag. Sjuklönen är 80 procent av lönen dag Du ska göra sjukanmälan till din arbetsgivare första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Om du är sjuk längre tid än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning. Observera att sjuklönereglerna inte gäller för dig som är uppdragstagare eller egen företagare. 7 Sjukpenning Om du inte är anställd och inte får någon sjuklön från en arbetsgivare de första 14 dagarna kan du istället få sjukpenning från Försäkringskassan. Den första dagen i sjukperioden, karensdagen, får du ingen ersättning. Du ska själv anmäla till Försäkringskassan första dagen du blivit sjuk.

8 Du kan få sjuklön och sjukpenning samtidigt om du har inkomst från flera arbetsgivare har inkomst både av anställning och som egen företagare är delvis arbetslös har uppdragsinkomst kombinerad med inkomst av anställning och/eller som egen företagare. Din sjukpenning beräknas då på den inkomst som du inte får sjuklön för. För att få sjukpenning måste du fylla i en begäran om sjukpenning som du ska skicka in till Försäkringskassan. För att styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom måste du senast från och med den 8:e dagen i sjukperioden lämna ett läkarintyg till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan i vissa fall begära ett läkarintyg redan från första dagen i sjukperioden. 8 Hel eller del av sjukpenning Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel sjukpenning, beroende på hur mycket du måste avstå från arbete. Försäkringskassan prövar din rätt till sjukpenning och bedömer då om du har möjlighet att helt eller delvis utföra ditt arbete trots din sjukdom. Försäkringskassan bedömer också om du kan återgå till ditt ordinarie arbete efter din sjukskrivning. Om du kan det, prövas arbetsförmågan i förhållande till ditt ordinarie arbete. Om du inte kan återgå bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda. Har din arbetsgivare inget annat arbete att erbjuda eller krävs det en alltför långvarig rehabilitering prövas din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Det kan vara bra att känna till att om du får hel sjukpenning ska din arbetsgivare betala en avgift till Försäkringskassan. Men observera att det inte gäller om du är deltidssjukskriven. Reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning I vissa fall kan du få reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning. Det gäller om arbetsgivaren eller Försäkringskassan bedömer att du kan arbeta men inte kan ta dig till arbetet på vanligt sätt. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan betalar då skälig ersättning för dina merutgifter för resor till och från arbetet.

9 Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan. Sjukpenning efter 65 år Om du fyllt 65 år och därefter fått sjukpenning i 180 dagar kan Försäkringskassan besluta att du inte längre ska ha rätt till sjukpenning. För dig som fyllt 70 år och fortfarande förvärvsarbetar börjar en nedräkning av sjukpenningdagarna. Då ersättning betalats ut för 180 dagar, från och med den månad du fyllde 70 år, upphör rätten till sjukpenning. Om du blir arbetslös under sjukskrivning Om du blir arbetslös under din sjukskrivning måste du kontakta Försäkringskassan för att få rätt ersättning. Om du inte meddelar Försäkringskassan och därför får för hög sjukpenning, kan du bli återbetalningsskyldig. 9 Om du är arbetslös och sjukskriven Om du är arbetslös när din sjukskrivning upphör måste du anmäla dig som arbetssökande på arbetsförmedlingen första vardagen efter avslutad sjukperiod för att behålla din SGI. Om du inte gör det så förlorar du din SGI och får ingen ersättning vid sjukdom. Din SGI kan förnyas först när du får ett nytt arbete. Återinsjuknanderegel Det finns en regel för återinsjuknande som innebär att om du blir arbetsför och därefter insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar, räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare. I det fallet räknas inte någon ny karensdag Allmänt högriskskydd Antalet karensdagar är begränsade till högst tio under en tolvmånadersperiod. Är du sjuk mer än tio gånger under ett år kan du få ersättning redan från första dagen. Det gäller för sjuklöneperioder från varje arbetsgivare för sig och för sjukperioder från Försäkrings-

10 kassan för sig. Egen företagare som har en vald karenstid på tre eller trettio dagar omfattas inte av det allmänna högriskskyddet. 10 Särskilt högriskskydd Om du har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att du ofta måste vara borta från arbetet kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen. Med ofta menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio. Om du ska donera organ eller vävnader eller genomgå utredning om sådant ingrepp, kan du få beslut om särskilt högriskskydd. Då kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen också. Du kan även beviljas särskilt högriskskydd om det finns en risk för att du måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år. I dessa fall kan du inte få sjuklön för första dagen. Observera att om du beviljas särskilt högriskskydd får din arbetsgivare, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Även om du är arbetslös kan du ansöka om särskilt högriskskydd. Ett beslut om särskilt högriskskydd kan vara en viktig handling att visa upp när du söker arbete. Du måste ansöka skriftligt om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Försäkringskassan prövar om du har rätt till särskilt högriskskydd och kan begära att du styrker din sjukdom med ett läkarutlåtande. Det kan också vara bra att veta att om du har särskilt högriskskydd för donation eller eller för en eller flera längre sjukperioder, så betalar din arbetsgivare ingen särskild sjukförsäkringsavgift om du blir sjuk. Semesterlön Anställda har rätt till semesterlön. Viss frånvaro är också semesterlönegrundande. Det gäller till viss del sjukfrånvaro. Fråga din arbetsgivare vad som gäller för dig. Frivillig sjukpenningförsäkring Om du inte har någon inkomst eller låg inkomst kan du teckna en frivillig sjukpenningförsäkring. Mer information om Frivillig sjukpenningförsäkring finns på faktablad på

11 11

12 Om någon närstående blir sjuk Närståendepenning Om du avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk kan du få ersättning från Försäkringskassan, så kallad närståendepenning. Till närstående räknas anhöriga men även andra som du har nära relationer med till exempelvis vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Både du själv och den sjuke måste omfattas av socialförsäkringen. Det innebär att du måste arbeta i Sverige och den sjuke måste arbeta eller bo i Sverige. Vården måste dessutom ges i Sverige. 12 Om du måste avstå från arbete på grund av smitta Smittbärarpenning Om du har eller antas ha en smittsam sjukdom men ändå kan arbeta eller om du smittar eller misstänks föra smitta vidare utan att vara sjuk kan du få ersättning i form av smittbärarpenning från Försäkringskassan. Du har rätt till smittbärarpenning om du måste avstå från arbete på grund av beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen läkarundersökning eller hälsokontroll som klarlagt att du är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller om du har en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada som gör att du inte får hantera livsmedel.

13 Om rehabilitering Vad är rehabilitering? Som sjukskriven behöver man ibland stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Olika myndigheter ansvarar för olika områden. Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna och kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna. Arbetsgivarens ansvar Det är i första hand din arbetsgivare som har ansvaret för att ditt behov av rehabilitering klarläggs. Arbetsgivaren ansvarar sedan för att din rehabilitering kommer igång när det behövs. För dig som inte har en anställning ligger detta ansvar på Försäkringskassan. Det är viktigt att din rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt, för att resultatet ska bli bra. Det är på din egen arbetsplats som de bästa förutsättningarna finns för att din rehabilitering ska lyckas. Du känner redan till verksamheten och kan få stöd av dina arbetskamrater och de fackliga företrädarna. Arbetsgivaren ska göra en rehabiliteringsutredning i samråd med dig när du: 13 har varit sjuk mer än fyra veckor har varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månaders period eller själv begär det. Din arbetsgivare ska också göra de ändringar som är möjliga på din arbetsplats. Det kan vara att: anpassa din arbetsplats ändra dina arbetsuppgifter eller omplacera dig till annat arbete inom verksamheten

14 ändra dina arbetstider, låta dig prova eller träna på att arbeta med dina vanliga arbetsuppgifter eller med nya eller ordna med utbildning. Arbetshjälpmedel Arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön är anpassad till de anställdas förutsättningar och behov. Om ett arbetshjälpmedel eller en anpassning av arbetsplatsen inte kan anses ligga inom arbetsgivarens ansvar för att erbjuda en god arbetsmiljö enligt Arbetsmiljölagen, kan Försäkringskassan ge bidrag till arbetshjälpmedlet eller anpassningen. Bidraget kan ges både till dig och din arbetsgivare. Med arbetshjälpmedel menas både arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen. Dessa kan vara personliga eller knutna till arbetsplatsen. 14 Arbetsträning En vanlig arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd är arbetsträning. Det innebär att du arbetar utan krav på prestation. Du gör det du kan och orkar medan någon annan har ansvaret för att arbetet blir utfört. Du kan arbetsträna på ditt vanliga eller något annat arbete. För att du ska få rehabiliteringsersättning krävs att arbetsträningen ingår i en rehabiliteringsplan som Försäkringskassan och du själv diskuterat fram. Träningen kan börja i liten omfattning och successivt ökas. Försäkringskassans roll Försäkringskassan har ansvaret att uppmärksamma ditt behov av rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Försäkringskassan ska också ta initiativ till, samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs. Viktig information för bedömningen av ditt behov av rehabiliteringsåtgärder är vad du själv anser, arbetsgivarens rehabiliteringsutredning och vad läkaren skrivit i sina intyg och utlåtanden. Har inte Försäkringskassan tillräcklig information kan den ta initiativ till ett avstämningsmöte under pågående sjukskrivning. I avstämningsmötet deltar du själv, din läkare och arbetsgivare eller arbetsförmedlingen om du inte har en anställning. På mötet tar ni upp ditt medicinska tillstånd, din arbetsförmåga samt behov av och möjligheter till reha-

15 bilitering. När det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska Försäkringskassan, tillsammans med dig, göra en rehabiliteringsplan. Planen ska omfatta de åtgärder som behövs för att du ska kunna gå tillbaka i arbete. Rehabiliteringsutredningen från din arbetsgivare och din läkares bedömning är tillsammans med din egen uppfattning av situationen det viktigaste underlaget för rehabiliteringsplanen. Försäkringskassan har ansvar för att planera rehabiliteringen även för dig som inte har en anställning och som behöver rehabilitering. När du har varit sjukskriven i 60 dagar har du rätt att få en kontaktperson på Försäkringskassan. Försäkringskassan kan vid behov stödja dig i din kontakt med myndigheter och andra så att du får den hjälp med rehabilitering som du behöver. Ditt ansvar I ditt eget ansvar ligger att: lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga ditt behov av rehabilitering delta i utredningen och planeringen av en lämplig rehabilitering efter bästa förmåga aktivt delta i rehabiliteringen och till Försäkringskassan anmäla ändrade förhållanden, som har betydelse för rätten till eller storleken på rehabiliteringsersättningen. 15 Rehabiliteringsersättning När du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha rätt till rehabiliteringsersättning. En förutsättning är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan som du gjort tillsammans med Försäkringskassan. Situationer som kan ge rätt till ersättning är till exempel arbetsträning under en period eller utbildning under högst ett år. Rehabiliteringsersättning består av två delar Rehabiliteringspenning som du får när du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med sådan rehabilitering.

16 Rehabiliteringspenning Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenningen minskas med det belopp du för samma tid får som studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag eller utbildningsarvode (inte den återbetalningspliktiga delen). Särskilt bidrag Ett särskilt bidrag kan betalas ut för att täcka vissa kostnader i samband med rehabiliteringen. Du kan få ersättning för resor och traktamente om du måste bo på annan ort. Ersättningen kan också betalas ut för läromedel och kursavgifter. Det särskilda bidraget betalas bara ut om du inte har fått kostnaderna ersatta på annat sätt, till exempel genom arbetsgivaren eller annan försäkring. Du ska styrka dina kostnader med originalkvitton. 16 Ledighet Du kan få vara ledig och behålla din rehabiliteringsersättning vid: enskild angelägenhet av vikt eller uppehåll i rehabiliteringen. Uppehåll i rehabiliteringen Du har rätt till rehabiliteringsersättning under sådana uppehåll som har beslutats av skol- eller kursledningen och under kortare uppehåll som jullov, sportlov och påsklov. Vid längre uppehåll som till exempel sommarlov vid terminsbunden utbildning eller semesteruppehåll hos utbildningsanordnaren kan du få rehabiliteringsersättning om du deltar i andra rehabiliteringsaktiviteter. Om några andra rehabiliteringsåtgärder inte går att genomföra kan du få behålla rehabiliteringsersättningen under högst fyra veckor. Om du arbetstränar kan du få behålla rehabiliteringsersättningen om arbetsplatsen stänger för semester. Rehabiliteringsersättning upphör Din rehabiliteringsersättning upphör att gälla i följande fall vid sjukdom för tillfällig vård av barn

17 vid vård av närstående om du är smittbärare. Kontakta Försäkringskassan om du behöver vara ledig eller inför uppehåll. Om sjuk- och aktivitetsersättning Utbyte av sjukpenning till sjukersättning eller aktivitetsersättning Det är viktigt att du får rätt ersättning vad gäller såväl belopp som förmån. Om du har sjukpenning ska Försäkringskassan, senast ett år efter anmälningsdagen, ha utrett om det finns förutsättningar för att byta ut sjukpenningen mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning Du som är mellan år kan få aktivitetsersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad tid (minst ett år) med minst en fjärdedel. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning. Det beror på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt och vilka möjligheter du har att försörja dig genom ett arbete. 17 Förlängd skolgång på grund av funktionshinder Om du har ett funktionshinder som innebär att du måste förlänga din skolgång på grundskole- eller gymnasienivå har du rätt till aktivitetsersättning under tiden du studerar utan att arbetsförmågan prövas. Aktiviteter Under tiden du har aktivitetsersättning finns det möjlighet att delta i aktiviteter som ha till syfte att ge förutsättningar att förbättra din arbetsförmåga. En förutsättning är att aktiviteterna kan antas ha en gynnsam inverkan på de förhållanden som medför att din arbetsförmåga är nedsatt.

18 Aktivitetsersättningens storlek Aktivitetsersättning betalas ut dels som inkomstrelaterad ersättning och dels som garantiersättning. Båda gäller under förutsättning att du uppfyller vissa krav när det gäller arbete eller bosättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är baserad på din arbetsinkomst. Garantiersättningen får du om du har haft låg eller ingen inkomst. Garantiersättningen ska ge ett ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster. Storleken beror på hur många år du har bott i Sverige. 18 Pröva att arbeta utan att förlora ersättning Du som har aktivitetsersättning har möjlighet att arbeta utan att förlora rätten till ersättningen. Det kallas vilande aktivitetsersättning. När du haft aktivitetsersättning i minst ett år och vill pröva om du klarar av att arbeta kan du ansöka om en prövotid med ersättning och lön samtidigt. Om arbetsförsöket fungerar kan du ansöka om att få din ersättning vilande. Prövotiden och tiden med vilande ersättning kan sammanlagt pågå högst 24 kalendermånader eller under den återstående tid som du beviljats ersättning. Sjukersättning Du som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. När din arbetsförmåga är nedsatt under en begränsad tid, men minst ett år kan du få tidsbegränsad sjukersättning. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Det beror på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt och vilka möjligheter du har att försörja dig genom ett arbete. Sjukersättningens storlek Sjukersättning betalas ut dels som inkomstrelaterad ersättning och dels som garantiersättning. Båda gäller under förutsättning att du uppfyller vissa krav när det gäller arbete eller bosättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är baserad på din arbetsinkomst. Garantiersättningen får du om du har haft låg eller ingen inkomst. Garantiersättningen ska ge ett ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster. Storleken beror på hur många år du har bott i Sverige.

19 Pröva att arbeta utan att förlora ersättning Du som har sjukersättning har möjlighet att pröva att arbeta utan att förlora rätten till ersättningen. Det kallas vilande sjukersättning. När du haft sjukersättning i minst ett år och vill pröva om du klarar av att arbeta kan du ansöka om en prövotid med ersättning och lön samtidigt. Om arbetsförsöket fungerar kan du ansöka om att få din ersättning vilande. Prövotiden och tiden med vilande ersättning kan sammanlagt pågå högst 24 kalendermånader eller under den återstående tid som du beviljats ersättning. Anmäl förändringar Har du beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning är du skyldig att anmäla till Försäkringskassan om du: börjar förvärvsarbeta börjar förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare eller fortsätter att förvärvsarbeta sedan beslut om vilande förklaring av aktivitetsersättning har upphört. Anmälningsskyldigheten gäller också om din arbetsförmåga väsentligt förbättras utan att du förvärvsarbetar. Om du inte gör anmälan kan det medföra att ersättningen minskas eller dras in för viss tid eller tills vidare. Du kan också bli återbetalningsskyldig om för högt belopp har betalats ut. Om du skadar dig i arbetet Arbetsskadeförsäkringen En arbetsskada är en skada eller sjukdom som beror på olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Om du skadar dig på arbetsplatsen, eller på väg till eller från arbetet, kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringen gäller för alla som förvärvsarbetar: anställda, uppdragstagare och egen företagare. 19 Olycksfall Olycksfall är en skada som uppkommit i samband med en särskild händelse (olycksfallsmoment). Händelsen ska vara relativt kortvarig och i viss mån ovanlig och oförutsedd.

20 Färdolycksfall Råkar man ut för ett olycksfall och skadar sig under direkt färd till eller från arbetet, betraktas det som arbetsskada. Sjukdom på grund av arbete I arbetsmiljön kan det finnas skadliga faktorer som kan ge upphov till olika sjukdomar. Med skadlig inverkan i arbetet menas i huvudsak de faktorer i arbetsmiljön som kan påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt. Exempel på skadliga faktorer i arbetet som kan leda till arbetssjukdomar är: tungt eller ensidigt arbete vibrationer eller skakningar buller olika ämnen eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden. 20 Exempel på sådant som inte räknas är sjukdomar av psykisk eller psykosomatisk natur som beror på: företagsnedläggning bristande uppskattning av arbetsinsatser och vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater. Smitta En del smittsamma sjukdomar betraktas som arbetsskador. Dit hör till exempel gulsot och den så kallade sjukhussjukan. En förutsättning för att försäkringen ska gälla vid smittsamma sjukdomar är att kontakten med smittan har skett under arbete i sjukvårdsinrättning vid behandling, vård eller omhändertagande av en smittförande person. Smittokontakten kan också ha förkommit i arbete med smittförande djur eller material. Sjukdomar som har framkallats genom smitta omfattas alltid av försäkringen om smittan har skett vid arbete i laboratorium. Försäkringen gäller alltid för smittsamma sjukdomar som beror på olycksfall i arbetet.

21 Arbetsskada eller inte? Försäkringskassan utreder bara en arbetsskada om det finns en ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det innebär att Försäkringskassan aldrig gör en prövning bara för att fastställa en arbetsskada. Försäkringskassan börjar sin utredning med att ta reda på om du har varit utsatt för olycksfall i arbetet eller om några skadliga faktorer funnits i din arbetsmiljö. Det måste också finnas ett läkarutlåtande med en utförlig beskrivning av sjukdomen/skadan, uppkomst och orsak samt hur den påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan gör en helhetsbedömning när man tar ställning till om det är en arbetsskada. Vid bedömningen tas hänsyn till skäl som talar både för och emot att skadan eller sjukdomen är orsakad av arbetet. Om Försäkringskassan konstaterar att övervägande skäl talar för att skadan uppkommit till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetslivet, kan du få ersättning från försäkringen. Ersättning vid arbetsskada Du kan till exempel få ersättning för tandvård, eller särskilda hjälpmedel som du behöver efter skadan. Du kan få ersättning för den inkomstförlust du gör till följd av en arbetsskada. Blir du sjukskriven på grund av en arbetsskada får du sjukpenning enligt samma regler som vid annan sjukdom. För skador som inträffat före 1 juli 1977 gäller särskilda regler. Kontakta Försäkringskassan för mer information om du har en gammal skada. 21 Livränta Om din förmåga att skaffa dig inkomst genom arbete blivit nedsatt med minst en femtondel, till följd av en arbetsskada, kan du få livränta. Nedsättningen ska vara varaktig eller antas bestå under minst ett år och din årliga inkomstförlust måste vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet. Livräntan ska täcka den inkomstförlust du har gjort på grund av skadan upp till 7,5 prisbasbelopp. Livränta kan beviljas: under arbetslivsinriktad rehabilitering (utbildning eller omskolning) vid omplacering eller byte till annat arbete med lägre inkomst och när förmågan att skaffa inkomst genom arbete nedsatts varaktigt eller kan antas bestå under minst ett år.

22 Livränta kan beviljas för viss tid eller tills vidare. När Försäkringskassan beräknar livräntan jämförs den inkomst du skulle ha haft om du inte blivit skadad, med den inkomst du beräknas få efter skadan. Livräntan är skillnaden mellan inkomsterna. Sjukpenning Sjukpenning vid arbetsskada betalas ut på samma sätt som vid annan sjukdom. Det är endast då du inte är sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring som du kan få sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen. Särskild arbetsskadeersättning Om du beviljas livränta eller sjukpenning enligt arbetsskadeförsäkringen får du automatiskt ersättning som kompenserar inkomstförlust för två karensdagar. Har du haft inkomstförlust för fler än två karensdagar kan du ansöka hos Försäkringskassan om att även få ersättning för dessa dagar. 22 Tandvård När du haft kostnader för tandvård till följd av skadan kan du få ersättning för tandvården. En förutsättning är att tandläkaren arbetar inom den offentliga vården eller finns i Försäkringskassans förteckning. Särskilda hjälpmedel Behöver du ett särskilt hjälpmedel till följd av skadan kan du få kostnaderna ersatta av försäkringen. Begravningshjälp Vid dödsfall till följd av en arbetsskada kan begravningshjälp betalas ut. Begravningshjälp betalas ut med ett belopp som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet då dödsfallet inträffade. Livränta till efterlevande Livräntan ska ersätta en del av det inkomstbortfall som uppstår på grund av ett dödsfall och kan betalas ut som barnlivränta, omställningslivränta eller änkelivränta.

23 Om du blir sjuk eller skadar dig under civilförsvarseller militärtjänst Statligt personskadeskydd Skadar du dig under värnplikten, kan du få ersättning från det statliga personskadeskyddet. Det gäller om du tjänstgör i totalförsvaret, civilförsvaret eller liknande. Du omfattas av personskadeskyddet från och med att tjänstgöringen påbörjas och till och med den avslutas. Denna tid kallas skyddstid. Personskadeskyddet omfattar de flesta skador och sjukdomar som du kan drabbas av under skyddstiden. Ersättning vid sjukdom eller skada Efter skyddstidens slut kan du få sjukpenning sjukvårdsersättning livränta eller särskild arbetsskadeersättning. 23 Sjukpenning Sjukpenning betalas ut med samma belopp som vid annan sjukdom. Du får sjukpenning så länge som du är sjuk och sjukdomen hindrar dig från att arbeta till minst en fjärdedel av din ordinarie arbetstid. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från arbete på grund av sjukdomen. Särskild sjukpenning Du som blir sjuk strax efter värnplikten kan i vissa fall få särskild sjukpenning. Det gäller om du är sjuk vid utryckningen även om sjukdomen inte har samband med tjänstgöringen. Bestämmelserna gäller även om du blir sjuk under utryckningsmånaden eller månaden efter utryckningen.

24 Sjukvårdsersättning Personskadeskyddet ger ersättning för alla nödvändiga kostnader för sjukvård utomlands, tandvård och särskilda hjälpmedel. En förutsättning för att du ska få ersättning när det gäller tandvård är att tandvården ges inom offentlig vård eller av vårdgivare som är ansluten till den allmänna försäkringen. Utökat skydd Du som gör värnplikten har dessutom ett utökat skydd efter skyddstidens slut. Du har rätt till ersättning för nödvändiga kostnader under högst tre år för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård, läkemedel samt resor. För att du ska får ersättning för de kostnader du haft måste du visa skrivna behandlingskvitton där ditt namn och personnummer finns med. 24 Livränta Om din förmåga att skaffa dig inkomst genom arbete blivit nedsatt med minst en femtondel till följd av skadan kan du få livränta. Nedsättningen ska vara varaktig eller antas bestå under minst ett år och din årliga inkomstförlust måste vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet. Livräntan ska ge ersättning för den inkomstförlust som blir följden av skadan. Vid beräkning av livräntan jämför Försäkringskassan den inkomst du skulle ha haft om skadan inte inträffat och den inkomst du kan få trots skadan. Din förmåga att skaffa arbetsinkomst bedöms med hänsyn till bland annat skadans art, din utbildning och tidigare verksamhet, ålder och bostadsförhållande. Särskild arbetsskadeersättning Om du beviljats livränta eller sjukpenning från personskadeskyddet får du automatiskt ersättning som kompenserar inkomstförlust för två karensdagar. Har du haft inkomstförlust för fler än två karensdagar kan du ansöka hos Försäkringskassan om att få ersättning även för dessa dagar. Dödsfall till följd av skada under exempelvis civilförsvarseller militärtjänst Vid dödsfall kan livränta betalas ut till de efterlevande. Vid dödsfall till följd av en skada kan även begravningshjälp betalas ut.

25 Sveda, värk och kroppslig skada Du som omfattas av det statliga personskadeskyddet kan också få ersättning för ideell skada. Det innebär att du kan få ersättning för sveda, värk, kroppslig skada och eventuellt men. Kammarkollegiet handlägger ersättningsfrågorna och tar emot skadeanmälan. Om du blir sjuk utomlands Sjuk vid tillfällig vistelse i ett annat EU/EESland När du åker på semester, ska studera eller av någon annan anledning tillfälligt vistas i ett annat EU/EES-land har du som är försäkrad i Sverige rätt till nödvändig sjukvård på samma ekonomiska villkor som andra försäkrade i det land du besöker. I Schweiz och Liechtenstein krävs förutom att du är försäkrad i Sverige också att du är medborgare i ett EU/EES-land eller i Schweiz för att få rätt till nödvändig sjukvård. Du måste vända dig till en läkare eller annan vårdpersonal som är ansluten till det allmänna sjukvårdssystemet i landet och dessutom ha med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) som visar att du är försäkrad i Sverige. EU-kortet kan du beställa på Försäkringskassans hemsida, via servicetelefon eller hos Försäkringskassans kundtjänst. Om du glömmer att ta med dig EU-kortet kan det ändå finnas en möjlighet att få ersättning från Försäkringskassan när du kommer hem. Då är det Försäkringskassan som prövar om det rörde sig om sådan vård som det kan utgå ersättning för. Glöm inte att ta med dig kvitton och annan dokumentation om vården. Reseförsäkring Det Europeiska sjukförsäkringskortet ersätter inte privat vård eller ersättning för specialtransport vid hemresa. Det kan därför vara värt att teckna en separat reseförsäkring via din hemförsäkring eller ett privat reseförsäkringsbolag. Om du ska resa till ett land utanför EU/EES-området eller ett land som Sverige inte har avtal med bör du också se över ditt privata reseskydd, så att du är försäkrad för bland annat sjukvårdskostnader. 25

26 Sjukvårdsavtal med länder utanför EU/EES-området Du kan även ha rätt till viss sjukvård i några länder utanför EU/EESområdet. Sverige har idag olika sjukvårdsavtal för tillfälliga besökare i Australien och Algeriet. I de här länderna gäller inte EU-kortet utan du behöver ta med dig särskilda intyg eller identitetshandlingar. Sverige har också speciella sjukvårdsavtal med Quebec, Turkiet och Israel. Kontakta Försäkringskasan för att få reda på vad som gäller i respektive land före avresan. 26 Sjuklön eller sjukpenning utomlands? Om du reser utomlands under den tid som du har rätt till sjuklön bör du kontakta din arbetsgivare före avresan. Är du fortfarande sjuk när sjuklöneperioden upphör måste du i god tid före resan höra med Försäkringskassan om du kan få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen. Ett villkor för att du ska få sjukpenning är att resan inte hindrar ditt tillfrisknande eller förvärrar sjukdomen. Blir du akut sjuk i EU/EES-land eller ett land som Sverige har konvention om social trygghet med ska du göra sjukanmälan till arbetsgivaren alternativt till Försäkringskassan, första dagen du är sjuk. Om du blir sjuk i ett land utanför EU/EES-området eller som Sverige inte har konvention med så kan du inte få sjukpenning förrän du är tillbaka i Sverige. Vård för arbetsskada Om du befinner dig utomlands och behöver söka läkare på grund av en tidigare arbetsskada, kan du få ersättning för nödvändiga kostnader vid sjukvård. Sjuk vid bosättning utomlands Du har rätt till den sjukvård som gäller för försäkrade i landet där du arbetar. Försäkringsformerna skiljer sig i de olika länderna. Den vård du har rätt till kan vara annorlunda än den svenska. Utsänd av arbetsgivare Om du är utsänd av din arbetsgivare gäller den svenska socialförsäkringen på samma sätt som i Sverige, vilket medför att du också omfattas av svensk arbetsskadeförsäkring. Ett villkor är att din arbetsgivare har begärt utsändningsintyg som utfärdats av Försäkringskassan. Att vara utsänd innebär att du av din arbetsgivare sänts ut till ett annat landför att där utföra arbete för arbetsgivarens räkning.

27 Reglerna gäller även för egna företagare som alltså kan sända ut sig själva. Som utsänd måste du ta med dig det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) från Sverige för att få rätt till nödvändig sjukvård i det land där du arbetar. Om du är utsänd och har familjemedlemmar med dig, ska de också ta med sig EU-kort från Sverige så länge de inte arbetar. En familjemedlem som arbetar i ett EU-land är själv försäkrad där han eller hon arbetar. Självbetjäning Internet Nu för tiden kan du snabbt och enkelt sköta flera av ärenden hos Försäkringskassan med hjälp av våra självbetjäningstjänster på Försäkringskassans servicetelefon Genom att ringa Försäkringskassans servicetelefon kan du anmäla vård av barn, göra sjukanmälan, och ansöka om pension, beställa ansökan om bostadsbidrag samt beställa det Europeiska sjukförsäkringskortet, intyg, blanketter och broschyrer. Servicetelefonen är öppen dygnet runt. 27

28 Läs mer om självbetjäningstjänster i broschyren Självbetjäning som finns att hämta hos Försäkringskassan eller att beställa på eller via servicetelefon Fördjupad information Faktablad Här nedan följer en lista över hänvisningar till fördjupad information som du hittar på i form av faktablad för utskrift. Har du inte tillgång till Internet och skrivare hemma eller på jobbet kan du alltid vända dig till Försäkringskassan för hjälp. Se även sidhänvisning, bakom varje faktablad, för ärendeslag i den här broschyren. 28 Aktivitetsersättning Sid 17 Arbetshjälpmedel Sid 14 Arbetsskadeförsäkring Sid 19 Frivillig sjukpenningförsäkring Sid 10 Närståendepenning Sid 12 Rehabilitering Sid 13 Sjukersättning Sid 18 Sjuklön Sid 7 Sjukpenning Sid 7 Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Sid 7 Sjuk vid bosättning utomlands Sid 26 Sjuk vid tillfällig vistelse utomlands Sid 25 Smittbärarpenning Sid 12 Statligt personskadeskydd Sid 23 Vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Sid 19

29 Anteckningar 29

30 30

31 Skyldigheter Vad händer om du får för hög ersättning? Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även om det inte är ditt fel att du fått ersättningen. Det är brottsligt att fuska På Försäkringskassan ser vi allvarligt på fusk. Med fusk menar vi att någon medvetet försöker kringgå reglerna för att få en ersättning. Vad händer då om man fuskar, till exempel genom att lämna felaktiga uppgifter eller genom att låta bli att anmäla ändrade förhållanden? Jo, den som fuskar blir alltid återbetalningsskyldig, och riskerar dessutom att bli straffad med böter eller fängelse. Anmäl förändringar till Försäkringskassan! Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning.

32 Sjuk Fk GRAFISK FORM: BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: JØRGEN REIMER Myndighetsguide Här nedan har vi samlat adresser till några av de vanligaste myndigheternas webbsidor. På finns generell information om socialförsäkringen men även fördjupad information om enskilda ärendeslag. Arbetsförmedlingen och kommunernas näringslivssekreterare är andra informationskällor för dig som har frågor om arbete och arbetsmarknaden. är en sida där många frågor och kontakter med olika myndigheter finns. Har du frågor om skatt kan du gå in på På socialstyrelsens sida kan du läsa mer om underhållsbidrag. Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet. Ytterligare information kan du få hos Försäkringskassan eller på eller ring servicetelefon Broschyren finns även i lättläst version. Information finns på talkassett och i punktskrift som beställs gratis från Inläsningstjänst AB på telefon Ljudfiler finns också på Internet.