Kursplan för kurs på grundnivå Svenska som andraspråk för döva I Swedish as a Second Language for the Deaf I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: LISD10 Gäller från: HT 2011 Fastställd: 2009-06-09 Ändrad: 2011-03-15 Institution Institutionen för lingvistik Ämne Svenska, andraspråk för döva Beslut Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2011-03-15 (och är en revision av den 2009-06-09 fastställda planen). Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Engelska B/Engelska 6. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 1011 Grammatik 7.5 1020 Textanalys och textskapande 7.5 1030 Tvåspråkighet 7.5 1040 Projektarbete 7.5 Kursens innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om svenska som skriftspråk: viktigare genrer, text- och språkstruktur. Analysen av svenska görs under jämförelse med det svenska teckenspråket. Kursen innehåller också praktiska skrivövningar och ett självständigt utfört projektarbete. Även tvåspråkighetsfrågor uppmärksammas. Kursen består av följande fyra delkurser: Delkursen syftar till att studenten ska få bekanta sig med grundläggande språkvetenskapliga begrepp och analysmetoder. I delkursen ingår övningar i att identifiera och beskriva språkliga drag i svenska på olika nivåer. Analysen av svenskans struktur görs så långt som möjligt kontrastivt mot det svenska teckenspråket. Det ges även en orientering över användningen av det svenska skriftspråket i dagens samhälle. Delkurs 2: Textanalys och textskapande, 7,5 hp I delkursen behandlas olika slag av sakprosetexter och deras språkliga kännetecken. I anslutning till textstudiet får studenten öva sig i att skriva egna texter och att bedöma andras texter. Delkursen innehåller också övningar i att använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel. Studenten får också bekanta sig med några grundläggande begrepp och metoder inom muntlig framställning. Delkursen behandlar tvåspråkighetsforskningens huvudfrågor och viktigare teorier, metoder och resultat med särskild tonvikt lagd vid forskning kring dövas och hörselskadades tvåspråkighet. Delkursen innehåller också Sidan 1/5
övningar i att analysera typiska drag i inlärartexter. Delkursen syftar till att studenten ska öva sin förmåga att på ett självständigt sätt tillämpa kunskaper och färdigheter som förvärvats på de övriga delkurserna och presentera sitt arbete i skrift. Förväntade studieresultat - hantera grundläggande språkvetenskapliga begrepp samt att identifiera och beskriva viktiga språkdrag på olika nivåer i texter - diskutera drag i svenska texter kontrastivt mot det svenska teckenspråket - redogöra för några användningsområden för det svenska skriftspråket. Delkurs 2: Textanalys och textskapande, 7,5 hp - analysera och redogöra för kännetecken och viktigare användningsområden för modern svensk sakprosa - skriva egna texter och anpassa dem efter krav på textmönster, genre och språkriktighet - använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel. - redogöra för tvåspråkighetsforskningens huvudfrågor, metoder och resultat - redogöra för skillnader mellan tvåspråkighet i allmänhet och dövas och hörselskadades tvåspråkighet - analysera och beskriva inlärartexter i enlighet med gängse metoder. - självständigt genomföra ett mindre projektarbete, knutet till något av de områden som tagits upp i de tidigare delkurserna - framställa arbetet i skriftlig form på ett klart och begripligt sätt som i huvudsak överensstämmer med skriftspråkets normer. Undervisning Undervisningen ges på teckenspråk och sker i form av föreläsningar och/eller gruppövningar/seminarier. Undervisning kan också ges via Internet (e-post och/eller lärplattform). Undervisningens närmare uppläggning redovisas i kursbeskrivningen som delas ut vid kursstart. Kunskapskontroll och examination a) Kursen examineras genom i) salsskrivningar; ii) hemskrivningar; iii) genom aktivt deltagande i undervisningen. b) Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d) För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga moment samt ev kurskrav fullgjorda. Försent inlämnade/genomförda examinationsuppgifter kan påverka betygssättningen. e) Vid underkännande gäller att studerande som har fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. En student som ligger nära gränsen för godkänd, dvs fått betyget Fx, kan av examinatorn istället för omexamination ges möjlighet att komplettera ett kursmoment. Examinatorn bestämmer i sådant fall vilka uppgifter den studerande ska utföra utifrån de studieresultat som inte uppnåtts. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Sidan 2/5
Studerande som har fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur (med reservation för ändringar pga tillgänglighet) Ahlgren, I. & Bergman, B. 2006. Det svenska teckenspråket. I Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskapsoch forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar. (2006:29). 11-70. 70 s. enligt lärarens http://regeringen.se/sb/d/108/a/60648 Bergman, B. 2007. Det svenska teckenspråket ett språk i fyra dimensioner. I Årsbok 2007. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 39 52. 13 s. Hedlund, A. 2006. Klarspråk lönar sig. Klarspråksarbete i kommuner, landsting och statliga myndigheter. (2006:10). Regeringskansliet, Justitiedepartementet. Handbok av Anneli Hedlund och klarspråksgruppen. 1 13. 12 s. http://www.sprakradet.se/servlet/getdoc?meta_id=2078 Holm, L. & Larsson, K. 1998 (2a uppl.). Svenska meningar. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 7. Lund: Studentlitteratur. 154 s. Holmberg, P. & Karlsson, A-M. 2006. Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 37. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 9 161. 152 s. Josefsson, G. 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. Enligt lärarens Josefsson, G. 2009. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. Lund: Studentlitteratur. Enligt lärarens Karlsson, A-M. 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Småskrift utgiven av Språkrådet 2006. Norstedts Akademiska Förlag. 168 s. Hjälpmedel Svenskt teckenspråkslexikon. http://www.ling.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=10567&a=56692 Delkurs 2: Textanalys och textproduktion, 7,5 hp Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T. 2002. Skriva för att lära. Skrivandet i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1 10. 148 s. Hellspong, L. & Ledin, P. 1997 (2a uppl.). Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. 295 s. Milles, K. 2008. Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt. Småskrift utarbetad av Språkrådet 2008. Norstedts Akademiska Förlag. 121 s. Strömquist, S. 2008. (4e uppl.). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. 248 s. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden 2006. Norstedts Akademiska Förlag. 138 s. Sidan 3/5
Hjälpmedel Garlén, C. & Sundberg, G. 2008. Handbok i svenska som andraspråk. Utarbetad av Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Hultman, T.G. 2003. Svenska akademiens språklära. Stockholm: Norstedts. Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck. 1999. Stockholm: Norstedts. Språkriktighetsboken. 2005. Stockholm: Norstedts & Svenska språknämnden. Svensk ordbok. 1986. Utarbetad vid Språkdata, Göteborgs universitet. Stockholm: Esselte Studium. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL). 2006 (13e uppl.). Stockholm: Norstedts. Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet. 2008. Stockholm: Liber. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. 2003. Stockholm: Norstedts & Svenska språknämnden. Viberg, Å. m.fl. 1986. Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och Kultur. Ahlström, M. & Svartholm, K. 1998. Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. I Ahlgren, I. & Bergman, B. (red.) Forskning om teckenspråk XXI. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 40 s. Axelsson, M. 2004. Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 503 537. 34 s. Bergman, P. & Abrahamsson, T. 2004. "Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever!". I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 597 625. 28 s. Danielsson, B. & Hendar, O. 2009. "Kokleaimplantat är bra men inte alltid tillräckligt". I: Läkartidningen. Nr 46. Vol. 106. 3090 3091. 2 s. Ekerot, L-J. 1995. Ordföljd, tempus, bestämdhet. Föreläsningar om svenska som andraspråk. Lund: Gleerups. 7 127. 120 s. Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. 2010. Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. 124 s. Håkansson, G. 2003. Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Cirka 140 s. efter lärarens Schönström, K. 2010. Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenskt teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Cirka 70 s. efter lärarens Svartholm, K. 1984. Döva och samhällets skrivna språk. En forskningsöversikt och en tillbakablick. Forskning om Teckenspråk XII. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 61 s. Svartholm, K. 2002. Språk och skola, tvåspråkighet hos döva och hörselskadade. Föredrag vid NAS 2002: Nordiska Audiologiska Sällskapet, 14. Kongress, Helsingfors, Finland, 26 29.5, Kongressvolymen. 48 52. 4 s. Svartholm, K. 2006. Svenska som andraspråk för döva en ämnesöversikt. I Hoyer, K., Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Nordica. Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. 23 51. 28 s. Sidan 4/5
Svartholm, K. 2010. Tvåspråkighet och måluppfyllelse i ett historiskt perspektiv. Avdelningen för svenska som andra språk för döva, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 12 s. Uhlén, I., Bergman, B., Hägg, Å. & Eriksson, C. 2005. Tvåspråkighet avseende tidig parallell tal- och teckenspråksutveckling hos barn med hörselskada eller dövhet. I Logopednytt. Nr 6. S. 12 16. 4 s. Wennerberg, J. 2002. "Dövas läsning en forskningsöversikt" I Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning, 3. 9 13. 4 s. Hjälpmedel Hultman, T.G. 2003. Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedts. Viberg, Å. m.fl. 1986. Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och Kultur. Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. 2007 (2a uppl). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. 176 s. Studenterna förväntas själva ge förslag på den litteratur som de anser sig behöva för sitt projektarbete. Detta innebär att de dels väljer ut relevant litteratur från någon/några av de tre tidigare delkurserna, dels letar upp ytterligare ca 70 sidor relevant litteratur. Det slutliga urvalet görs tillsammans med läraren. Sidan 5/5