Studiehandledning till Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning 2011 Ämne - Hälsa Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Ämnet utgår från ett helhetsperspektiv på människan som biologisk, psykisk och social varelse. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människors hälsa och om olika former av hälsofrämjande arbete. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om folkhälsopolitiska mål och folkhälsoarbetets framväxt, innehåll och vad som styr detta. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent förhållningssätt vilket innebär att förstärka det friska och se människan som en resurs för eget välbefinnande. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och hur goda arbetsförhållanden kan skapas. De ska dessutom ges möjlighet att utveckla insikt om den egna livsstilen och förmåga att utföra handlingar för ett ökat välbefinnande och en positiv självbild. Problemlösning och handlingsberedskap ska stimuleras i undervisningen. Genom fältstudier och genom att medverka i olika verksamheter ska eleverna ges möjlighet att få inblick i och erfarenhet av sociala och pedagogiska sammanhang. Eleverna ska ges möjlighet att reflektera över och diskutera centrala begrepp och egna och andras handlingar och attityder. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förmåga att kritiskt söka, bearbeta, värdera och använda information från olika källor. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om människors hälsa samt om hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor och vilka konsekvenser de får för hälsan. 2. Kunskaper om folkhälsoarbete och olika former av hälsofrämjande metoder och aktiviteter samt deras hälsoeffekter. 3. Kunskaper om barns utveckling och om preventivt arbete för att främja barns och ungdomars hälsa. 1 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
4. Kunskaper om arbetsmiljöns betydelse för hälsan samt förmåga att medverka till goda arbetsförhållanden. 5. Förmåga att använda begrepp och teorier inom hälsoområdet. 6. Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr hälsoarbetet. Förmåga att arbeta med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet samt på ett yrkesetiskt sätt. 7. Färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika former av hälsofrämjande arbete, metoder och aktiviteter samt undersökningar på individ-, grupp- och samhällsnivå. 8. Förmåga att diskutera egna och andras attityder till och värderingar av hälsa och hälsofrämjande arbete. 9. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer. Kurser i ämnet Barnhälsovård, 100 poäng. Ergonomi, 100 poäng. Friskvård och hälsa, 100 poäng. Hälsopedagogik, 100 poäng. Komplementärmedicin, 100 poäng. Kost och hälsa, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen kost, måltid och munhälsa. Kost, måltid och munhälsa, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen kost och hälsa. Mental träning, 100 poäng. Hälsopedagogik, 100 poäng Kursen hälsopedagogik omfattar punkterna 1 2 och 5 9 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. 2 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven översiktligt folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven redogör översiktligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med viss säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete. Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet. I arbetet söker och bearbetar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med enkla omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven översiktligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en enkel dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp. Eleven diskuterar översiktligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven enkla argument för sina åsikter samt visar respekt för andras 3 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med viss säkerhet, i samarbete och möten med människor. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven utförligt folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven redogör utförligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med viss säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete. Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet. Eleven diskuterar utförligt sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande. I arbetet söker och bearbetar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en noggrann dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp. Eleven diskuterar utförligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven välgrundade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med viss säkerhet, i samarbete och möten med människor. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 4 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete. Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. I planeringen identifierar eleven kritiska moment och förebygger hinder som kan uppstå under genomförandet. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet samt anpassar vid behov genomförandet till ändrade förutsättningar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande. I arbetet söker och bearbetar eleven med säkerhet information från olika källor samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål och deltagarnas respons. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med säkerhet relevanta begrepp. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven välgrundade och nyanserade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med säkerhet, i samarbete och möten med människor. Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja Aronsson, förläggare anja.aronsson@sanomautbildning.se 5 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 1 Hälsa 1. Läs om kasam på s. 21. Vad var det som väckte Aaron Antonovsky intresse för att studera människors känsla av sammanhang? 2. Ge exempel på vad som menas med kasam genom att använda begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 3. Läs på s. 23 25 om de 17 stärkande faktorerna som påverkar kasam. Diskutera med varandra vilka faktorer som kan vara särskilt viktiga i dag att uppmärksamma och stödja för att förbättra känslan av sammanhang. 4. Vad menas med humanistisk människosyn? 5. Varför tror du att Douglas T. Kenrick uppmärksammar till exempel familjens betydelse, grupptillhörighet, social ångest och utanförskap i sin behovspyramid? 6. Redogör för vad skiljer det holistiska synsättet från det biomedicinska. 7. Beskriv översiktligt eller nyanserat hur arv och miljö samverkar och påverkar hälsa och välbefinnande. 8. Vad menas med livsstil respektive levnadsvanor? 6 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 2 Folkhälsoarbetets framväxt 1. Ge exempel på några tidiga insatser för folkhälsan. 2. Hur har barnmorskors, distriktssköterskors, läkares och prästers roll inom folkhälsoarbetet förändrats fram till idag? Diskutera likheter och skillnader. 3. Förklara sambandet mellan förutsättningarna i samhället och våra folksjukdomar. 4. Vilka insatser gör samhället för att bekämpa vällevnadssjukdomar? 5. Redogör översiktligt hur bildnings- eller hälsorörelserna påverkade samhällsutvecklingen i Sverige under 1900-talet. 6. Ta reda på vilka auktoriserade hälsohem som finns idag och jämför likheter och skillnader i deras verksamheter. 7. Hur arbetar skolan i ditt närområde med att omsätta läroplanens hälsofrämjande perspektiv inom ämnet Idrott och hälsa? Intervjua gärna elever, lärare och ansvarig skolledare. 8. Läs om traditioner på s. 20. Diskutera hur olika religioner, traditioner eller moraluppfattningar kan påverka synsätt och livsstil när det gäller ett hälsosamt levnadssätt? 7 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
9. Tuberkulos, tbc, upplevdes som en skamfylld sjukdom runt förra sekelskiftet. Ta reda på vilket synsätt man har på sjukdomen idag. 8 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 3 Barns och ungas hälsa 1. Läs om friskfaktorer på s. 52. Arbeta gärna två och två och ge konkreta exempel på hur friskfaktor som stärker psykisk hälsa kan omsättas i praktisk handling. 2. Läs om externaliserande och internaliserande psykosomatiska symtom på s. 55. Redogör översiktligt eller nyanserat för dessa två begrepp. 3. Vilka skyddsfaktorer finns mot psykisk ohälsa? 4. Läs om elevhälsan på s. 62. Redogör för hur elevhälsans nya roll har förändrats. 5. Läs om sociala insatser s. 63. Vilka sociala insatser erbjuds för att stödja barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa? 6. Vad är ett minimum av fysisk aktivitet för barn och ungdomar ska bevara en god hälsa? 7. Fråga några ungdomar vilka för- och nackdelar det kan innebära att vara tillgänglig på mobiltelefonen dygnet runt. 9 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 4 Äldres hälsa 1. Läs om äldre gammal på s. 83 84. Vad påverkar vår syn på äldres hälsa, välbefinnande och status i samhället? 2. På vilket sätt kan en hund ha hälsofrämjande inverkan på personer som bor på ett vård- och omsorgsboende? 3. Redogör översiktligt för vilka ålderskrämpor som kan förebyggas genom goda levnadsvanor och en hälsosam livsstil. 4. Hur många år beräknas kvinnor respektive män leva idag efter att de går i pension vid 65 års ålder? 5. Hur hög beräknas medellivslängden bli för dem som föds idag? 10 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 5 Hälsosam livsstil 1. Läs om självkänsla och självförtroende på s. 90 91. Beskriv översiktligt skillnaderna mellan självkänsla och självförtroende. Ge exempel på båda. 2. Förklara vad som menas med självbild. 3. Tänk på en händelse/situation där ditt självförtroende stärktes. Vad var utmärkande för den situationen? 4. Läs om frukost på s. 99. Vad kan du göra för att öka matlusten på morgonen? 5. Redogör för sportdryckers påverkan prestationsförmågan? 6. Skriv upp allt du dricker under ett dygn och beräkna summan av kilokalorierna. Se listan över kaloriinnehåll för olika drycker. Inom parentes anges kilokalorierna i antalet sockerbitar. Antalet kilokalorier per dl: läsk 41 (11) lättöl 30 (8) starköl 47 (13) rött vin, 12 procent, 72 (20) vitt, torrt vin, 12 procent 67 (19) juice, färskpressad 48 (13) mellanmjölk, 1,5 procent 48 (13) kaffe och te utan socker 0 (0) 11 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
7. Gör en utställning om socker, fett och salt där ni tar reda på hur mycket socker, salt och fett som finns: färdiglagade varmrätter färdiglagade soppor fruktyoghurt naturell yoghurt pålägg bröd snacks kaffebröd Läs om individuell plan, mål och delmål på s. 254. Hur många minuter per dag utför du arbete som är måttligt ansträngande, så kallad vardagsmotion, till exempel cyklar till och från arbetet, tar trapporna i stället för hissen, går till buss eller tunnelbana eller städar? Hur många minuter per dag genomför du en aktivitet där du blir andfådd med något förhöjd puls, till exempel en rask promenad till och från skola eller arbete? Hur många minuter per vecka genomför du träning som tränar muskler och/eller kondition? 12 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Anteckna din vardagsmotion och veckoträning, och jämför med rekommenderat behov. Vad fungerar och vad behöver du förbättra? - < 10 minuter per dag - 10 20 minuter per dag - 20 30 minuter per dag - > 30 minuter per dag Resultat vardagsmotion: minuter/dag Resultat pulshöjande motion: minuter/dag Resultat träning, tungt arbete: minuter/vecka Utvärdera din egen aktivitet. Är den tillräcklig för att främja hälsan? För mycket för att kroppen ska orka? Hur kan du förändra dina vanor? 8. Läs om övervikt och fetma på s. 106. Förklara varför överviktiga barn har svårare att gå ner i vikt som vuxna än normalviktiga barn. 9. Förklara varför vi inte går ner i vikt trots att midjemåttet minskar när vi tränar mer. 13 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
10. Räkna ut vad rökning och/eller snusning kostar. Fyll i tabellen och räkna ut slutsumman för konsumtionen. Antal cigaretter/dag Kostnad /dag Kostnad /vecka Kostnad /månad Kostnad /år Kostnad /10 år Kostnad /50 år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Röker du fler än 10 cigaretter lägger du ihop de summor som överensstämmer med antal cigaretter. 11. Tar du för givet att det du själv tycket är normalt? Träna tänkande genom att se på saken från olika perspektiv och synsätt. Utmana varandra i gruppen genom att hitta olika sätt att tolka olika situationer. Arbeta i grupp där ena gruppen argumenterar för och den andra mot lightprodukter, rökning/snusning på arbetsplatsen, alkoholförsäljning i butik, affärernas öppettider, förbud att använda mobiltelefon på lektioner och möten på arbetsplatsen. 14 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
12. Redogör för vilka faktorer som påverkar barns och ungdomars val av strukturerade eller ostrukturerade fritidsaktiviteter. Hur påverkar dessa faktorer barns och ungdomars hälsofrämjande utveckling? 13. Läs om stress på s. 112 113. Vilka är dina individuella stressorer? 14. Ge exempel på förebyggande åtgärder mot stress och hur de kan skydda dig. 15. Läs om sömn på s. 120. Vilka råd ger du till en person som har oregelbundna arbetstider och är i behov av bättre sömn? 16. Diskutera i grupp för- och nackdelar med att gränsen mellan arbete och fritid har suddats ut. 17. Läs om kriser på s. 122. Redogör för hur du bemöter en människa i kris när du utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. 18. Läs om coping på s. 123. Förklara vad som menas med aktiv och passiv copingstrategi. 19. Arbeta i grupp och berätta för varandra vad ni åt till lunch i skolan när ni var barn. 15 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
20. a) Ta reda på hur godisätandet har förändrats de senaste 20 åren. b) Vad kan tänkbara orsaker vara? c) Vad räknar du som godis? d) Vilket godis väljer du om du vill ha mindre fett, socker och kemiska tillsatser? 21. Vad är det för likhet och skillnad mellan socker och sötningsmedel? 22. Läs om gruppens betydelse på s. 121. På vilket sätt får du stöd av gruppen du tillhör för att uppnå välbefinnande? 23. Vilka andra grupper ger dig stöd för att uppnå välbefinnande? 24. Läs om kriser på s. 121. Ge exempel på individuella reaktioner vi kris. 25. Förklara orsaken till att det finns socioekonomiska skillnader i sättet att hantera problemsituationer. 16 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 6 Hälsofrämjande arbetsplats 1. Läs om WHO på s. 131. Gör en jämförelse mellan WHO:s definition av hälsa på arbetsplatsen och Nordenfelts definition av hälsa på s. 15. Motivera ditt svar. 2. Redogör för chefens arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen genom att ge konkreta exempel. 3. Arbeta i grupp den ena gruppen ska argumentera för sjuknärvaro den andra gruppen ska argumentera mot sjuknärvaro. Redovisa och diskutera sedan tillsammans. 4. Redogör för vad arbetskamrater, chef och organisation kan göra för att underlätta för en arbetskamrat som återkommer till arbetet efter en längre sjukfrånvaro. 5. Hur kan du bidra till att skapa en god arbetsmiljö på arbetsplatsen? 6. Skriv ner mötesregler formulerade i positiv anda. Skriv ner köksregler i positiv anda. Skriv ner grupparbetsregler i positiv anda. 7. Vad menas med tvärsektoriella och tvärvetenskapliga undersökningar? 8. Ta reda på vad en hälsopedagog har för arbetsuppgifter. 17 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 7 Hälsopedagogiskt arbete 1. Ge exempel på en händelse som kan tolkas ur patogent respektive salutogent perspektiv. 2. Reflektera över vad det är som gör att du fortsätter med en ovana trots att du vet att den inte är bra. Diskutera sedan med dina studiekamrater. 3. Läs om beteendeförändring på s. 166 168. Genomför ett förändringsarbete i klassen/studiegruppen med stöd av den arbetsmodell som finns på s. 159 166. Förslag på tema kan vara: Hur skapar vi en god start på skoldagen. 4. Vad svarar du om du får frågan: Hur kan dina tankar påverka din hälsa och ditt välbefinnande? 5. Arbeta två och två. En av er ska förbättra en ovana, den andre ska vara coach. Följ de fem stegen i förändringsprocessen. Exempel på ovana kan vara för mycket godisätande, datorspelande sent på nätterna, att vara tillgänglig på mobiltelefonen dygnet runt eller ingen ork och lust för motion. 6. Arbeta två och två med att förändra en levnadsvana. Använd er av motivationsstegen på s. 168. Redogör för vilka likheter och skillnader ni fann med de två metoderna. 18 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
7. Läs om inre och yttre motivation på s. 169. Använd begreppen inre och yttre motivation när du beskriver fördelar och nackdelar med friskvårds-/träningsbidrag samt chefen som gott föredöme. 8. Planera och genomför några hälsoaktiviteter i din studiegrupp. Redovisa sedan för varandra i klassen vilka aktiviteter ni genomfört. 9. Prova att skriva en mat- eller motions- och träningsdagbok. Beskriv känslan före beteendeförändringen och känslan efteråt. Vad motiverar dig att fortsätta? 19 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 8 Interaktion och kommunikation i möten 1. Läs om öppna frågor på s. 181. 2. Tänk dig att du ska berätta för en grupp äldre vilka fördelar de kan ha av datorer och sociala medier. Redogör för hur du förbereder dig samt hur du genomför informationen. 3. Läs om feedback/återkoppling på s. 185. Vad menas med konstruktiv feedback/återkoppling? 4. Diskutera med dina studiekamrater hur trakasserier och mobbning kan förebyggas i sociala medier? 20 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 9 Folkhälsan i dag 1. Vilket budskap vill Statens folkhälsoinstitut förmedla med årets Hälsovecka? 2. Utgå från någon av folkhälsans riskfaktorer, till exempel rökning, hjärt kärlsjukdomar, övervikt, stress, oro och ångest, alkohol- och droganvändning eller spelberoende och ge förslag på hur det hälsofrämjande arbetet kan genomföras för att åtgärda riskfaktorerna. Diskutera sedan med varandra vilka konsekvenser era förslag kan få på samhällsnivå, organisations-/företagsnivå och individnivå? 3. Ge exempel på vilka risk- respektive friskfaktorer som kan finnas om du väljer att bo i storstad eller på landet. Diskutera dina exempel med en studiekamrat eller i studiegruppen. 4. Vilken/vilka livsstilar förmedlas av olika medier, till exempel tv-program, tidningar, annonser och idoler. Hur kan dessa livsstilar påverka folkhälsan? 5. Ta kontakt med kommunens hälsosamordnare, friskvårdskonsulent eller folkhälsosamordnare (benämningen varierar) för samtal om vilka aktiviteter som genomförs i kommunen eller inom regionen för att uppnå god hälsa bland befolkningen. Ställ frågor som till exempel handlar om promotion, prevention och hur man skapar engagemang för en bättre hälsa bland kommuninvånarna. 21 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning
Kapitel 10 Folkhälsopolitiska mål 1. Läs om Millenniemålen och Hälsa 21 på s. 205 208 och 213 216. Jämför Millenniemålen och Hälsa 21-målen med folkhälsomålen i vårt land. Hur ser behoven ut internationellt och nationellt? 2. Ta reda på vad det globala projektet Health Promotion School och Health Promotion Hospitals arbetar för. På vilket sätt deltar Sverige i dessa projekt? 3. Gå in på de webbadresser som finns angivna i slutet av kapitlet och ta reda på vad som skrivs om hälsa och välbefinnande i olika sammanhang. 22 Hälsopedagogik, Sanoma Utbildning