Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade männen i störst utsträckning. Under krisens epicentrum mellan kvartal två 2008 och 2009 föll sysselsättningen med cirka 100 000 personer, varav mäns sysselsättning minskade med cirka 68 000. 1 Följden av detta blev att männens sysselsättningsgrad minskade med 2,8 procentenheter till 75,8 procent, medan kvinnornas sysselsättningsgrad minskade med 1,6 procentenheter till 72,1 procent. Utvecklingen fördelat på åldersgrupp visar att det var ungdomarna på arbetsmarknaden som drabbades hårdast av lågkonjunkturen, vilket även har visat sig vara fallet vid tidigare ekonomiska kriser. Sysselsättningsgraden bland män i åldrarna 15-24 år minskade med 3,3 procentenheter mellan andra kvartalet 2008 och 2009. Bland kvinnorna i samma åldersgrupp var motsvarande minskning 2,0 procentenheter. Utfallet av denna lågkonjunktur uppvisar således stora likheter med krisen på 1990- talet som även den i ett initialt skede drabbade männen (framförallt ungdomar) i störst utsträckning. Förklaringen till detta är att det är den svenska exportindustrin, i första hand verkstadsindustrin, drabbades särskilt hårt både under 1990-talskrisen och under den senaste lågkonjunkturen. Det bör emellertid noteras att fallet i sysselsättningsgraden under den senaste krisen inte var i närheten av den nedgång som skedde i samband med 1990-talskrisen, se diagram 1. Att sysselsättningsgraden varken för män eller kvinnor aldrig återvänt till de nivåer som rådde innan 1990- talskrisen förklaras till stor del av expansionen av den högre utbildningen och förlängningen av gymnasieutbildningen till treårig. Även en varaktig högre nivå på den strukturella komponenten av arbetslösheten (den s.k. jämviktsarbetslösheten) är en viktig förklaring. 1 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU), kvartalsdata. I denna rapport används genomgående SCB:s arbetskraftsundersökning (16-64 år) om inget annat anges. Arbetsförmedlingen
Sida: 2 av 5 Sysselsättningsgrad för män och kv innor januari 1987 - november 2010 Män Kvinnor Procent av befolkningen 90 85 80 75 70 65 60 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SCB, säsongrensad och trendad serie Återhämtningen har tillfallit männen sysselsättningsgapet rekordstort Utvecklingen på arbetsmarknaden efter den ekonomiska krisen har i större utsträckning gynnat männen än kvinnorna. Detta illustreras bland annat av att männens sysselsättningsgrad åter började stiga i början av fjärde kvartal 2009. För kvinnorna började sysselsättningsgraden stiga först under första kvartal 2010. 2 Männens sysselsättningsgrad har därefter genomgående ökat i en betydligt högre takt än kvinnornas. Det innebär att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor för närvarande är den största på mycket länge. I januari uppgick männens sysselsättningsgrad till 76,3 procent medan kvinnornas sysselsättningsgrad summerade till 71,0 procent, vilket innebär ett sysselsättningsgap på 5,3 procentenheter 3. Sysselsättningsgapet mellan könen har därmed månatligen varit 5 procentenheter eller större sedan juli 2010. Till denna utveckling finns två förklaringar: Mansdominerade branscher har återhämtat sig starkt. Återhållsamhet präglar emellertid den kvinnodominerande offentliga sektorn. Stark tillväxt av befolkningen i arbetsför ålder, i synnerhet av utrikesfödda kvinnor, håller tillbaka kvinnornas sysselsättningsgrad. Att männen har gynnats av återhämtningen på arbetsmarknaden är vanligt vid konjunkturuppgångar och kan härledas till utvecklingen på näringsgrensnivå. Utvecklingen inom bland annat byggnadsverksamhet visar på en stark sysselsättningsutveckling samtidigt som industrin har återhämtat sig. Sedan bör det också poängteras att den privata tjänstenäringen, som även den är en mansdominerad näring, har genomgående gått bra genom krisen och fortsätter att agera sysselsättningslokomotiv i den ekonomiska återhämtningen vilket i hög grad gynnar männen. Vidare fortsätter den offentliga sektorn präglas av återhållsamhet, vilket hämmar utvecklingen av kvinnornas sysselsättningsgrad. 2 Enligt en säsongrensad och trendad serie. 3 Enligt SCB:s AKU januari 2010
Sida: 3 av 5 Det finns ytterligare en faktor som förklarar sysselsättningsgradens utveckling mellan män och kvinnor. Sedan tredje kvartalet 2005 har befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) ökat med 216 000, varav 170 000 av denna tillväxt utgjorts av utrikesfödda. I synnerhet har tillväxten varit stark bland utrikesfödda kvinnor som ökat med cirka 100 000. Detta har dock enbart genererat en sysselsättningstillväxt på 55 000. Utrikesfödda kvinnor är den enda befolkningsgrupp vars befolkningstillväxt (+22,2 %) procentuellt sett har varit starkare än dess sysselsättningstillväxt (+21,1 %) sedan hösten 2005. Detta är den främsta förklaringen till det rekordstora sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor. Bland utrikesfödda män har däremot sysselsättningstillväxten i relation till befolkningstillväxten varit betydligt starkare, se vidare tabell 1. Som framgår av diagram 2 har sysselsättningsgraden sedan årsskiftet 2009/2010 börjat öka för inrikesfödda män och kvinnor samt för utrikesfödda män. Dock fortsätter sysselsättningsgraden minska för utrikesfödda kvinnor, och då i synnerhet för utomeuropeiskt födda kvinnor. Befolknings- och sysselsättningsutveckling, kvartal 3 2005 kvartal 3 2010 (tusental personer) Befolkningstillväxt (16-64 år) Sysselsättningstillväxt (16-64 år) Inrikesfödda 46,4 59,6 därav män 40,1 36,3 kvinnor 6,3 23,3 Utrikesfödda 169,9 116,9 därav män 70,5 61,8 kvinnor 99,4 55,1 Källa: SCB, AKU kvartalsdata 16-64 år Sysselsättningsgrad fördelat på kön och ursprung, kvartal 2 2005 kvartal 3 2010 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Kv 2 2005 kv 3 2005 kv 4 2005 kv 1 2006 kv 2 2006 kv 3 2006 kv 4 2006 kv 1 2007 kv 2 2007 kv 3 2007 kv 4 2007 kv 1 2008 kv 2 2008 kv 3 2008 kv 4 2008 kv 1 2009 kv 2 2009 kv 3 2009 kv 4 2009 kv 1 2010 kv 2 2010 kv 3 2010 svenskfödda män svenskfödda kvinnor utlandsfödda män utlandsfödda kvinnor Källa: SCB, säsongsrensad och trendad serie
Sida: 4 av 5 Den kommande utvecklingen implicerar fortsatt stort sysselsättningsgap mellan män och kvinnor Den framtida utvecklingen implicerar att sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor kan komma att öka ytterligare. Det finns främst två förklaringar till detta: Mansdominerade branscher fortsätter att gå bra. Befolkningens sammansättning förändras, då tillväxten av befolkningen i arbetsför ålder uteslutande består av utrikesfödda. Detta i kombination med mycket låg sysselsättningsgrad bland utrikesfödda kvinnor väntas ha en fortsatt negativ inverkan på kvinnors sysselsättningsgrad. De mansdominerade branscherna beräknas fortsätta gå bra med en sysselsättningsökning under de kommande åren. Detta kommer givetvis att skapa förutsättningar för att männens sysselsättningsgrad kommer att fortsätta stiga framöver. Samtidigt är bedömningen att den offentliga tjänstesektorn kommer att uppvisa en relativt svag sysselsättningsökning under 2011. Under de kommande åren kommer befolkningens sammansättning att förändras. Befolkningen i arbetsför ålder kommer endast att öka mycket svagt, och denna ökning beror uteslutande på en tillväxt av den utrikesfödda befolkningen medan den svenskfödda krymper. Förändringen av befolkningens sammansättning kan sammantaget innebära att sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor ytterligare ökar. Detta eftersom sysselsättningsgraden bland främst utomeuropeiskt födda kvinnor är mycket låg, cirka 50 procent. Utvecklingen de gångna åren visar att befolkningstillväxten av utrikesfödda kvinnor endast medfört en svag sysselsättningsökning. En fortsatt befolkningstillväxt av utrikesfödda kvinnor i arbetsför ålder under de kommande åren samtidigt som sysselsättningstillväxten förblir fortsatt svag kan således sammantaget innebära att sysselsättningsgraden för kvinnor stagnerar, eller enbart ökar mycket svagt under de kommande åren. Detta kommer då att ytterligare öka sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor. Generationsväxlingen medför en rad möjligheter Även om utvecklingen på arbetsmarknaden de kommande åren innebär att sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor kan fortsätta att öka så finns det goda möjligheter att successivt sluta gapet. Det förklaras av den pågående generationsväxlingen. Ett tänkbart utfall av de stora åldersavgångarna på arbetsmarknaden kan bli att fler kvinnor söker sig till typiskt mansdominerade branscher och vice versa. Sker detta så kommer det att innebära att framtida arbetslöshetschocker inte kommer att vara så könssnedvridna i sitt utfall, samtidigt som konjunkturuppgångar kommer att komma både män och kvinnor till del i en större utsträckning. På längre sikt kan det skapa förutsättningar för att männens respektive kvinnornas sysselsättningsgrad sakta konvergerar. Men generationsväxlingen medför framförallt mycket goda möjligheter till att höja sysselsättningsgraden hos den arbetsföra befolkningen. Det har att göra med att stora åldersavgångar i kombination med en positiv efterfrågeutveckling i ekonomin framöver kommer att generera en mycket stark efterfrågan på arbetskraft. De kommande åren innebär således mycket goda möjligheter till att bland annat höja
Sida: 5 av 5 sysselsättningsgraden hos de grupper som har omvittnat svårt att etablera sig i arbetslivet, däribland utomeuropeiskt födda kvinnor. En högre sysselsättningsgrad bland utrikesfödda kvinnor (i synnerhet utomeuropeiskt födda) kan emellertid endast ske genom att sysselsättningstillväxten är betydligt starkare än befolkningstillväxten i denna grupp. Att detta sker är nödvändigt för att sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor snabbt ska krympa.