Resultat från nationellt kursprov

Resultat från nationellt kursprov Katarina Kjellström I Nämnaren 22(2) beskrevs kurs A-prov och i 22(3) lärarnas synpunkter på det första provet som genomfördes i maj 1995 (se referenser). I denna artikel redovisas några resultat från den tidsbundna delen och från breddningsdelen i detta. Bakgrund, syfte och innehåll i det första nationella A-kursprovet har tidigare presenterats i två artiklar i Nämnaren. I den senaste av dessa presenterades lärarnas åsikter om provet. I den artikeln skrev jag också om det stora bortfallet. Provet beställdes för cirka 90 000 elever. Antalet inkomna resultat visade att endast cirka 38 000 elever deltog i provet. Vi gjorde då en undersökning om orsaken till varför inte alla beställda prov användes. Alla 538 skolor som beställt A-kursprovet fick besvara en enkät. Resultatet av denna visar på en del av de svårigheter som finns vid frivilliga prov. Bortfall 47 % av de tillfrågade skolorna genomförde proven, helt eller delvis, och skickade in resultaten. Antalet elever som genomfört provet överensstämde med antalet till oss inkomna resultat. 11 % av skolorna genomförde provet, men skickade ej in resultaten. Bland de orsaker som angavs kan nämnas Genomförde ej provet under provperioden, Genomförde bara tidsbunden del, Tidskrävande rättning, Provet gav inget stöd för sifferbetyg och Provet ej obligatoriskt. Katarina Kjellström är universitetsadjunkt i matematik vid Lärarhögskolan i Stockholm och arbetar inom PRIM-gruppen med nationella prov. 15 % av de tillfrågade skolorna genomförde aldrig hela provet och skickade ej in något resultat. Skälen till detta angavs bl a vara Ej klara med kursen (vanligaste orsaken), Tidsbrist och Beställde endast för påseende. I denna grupp fanns många komvuxenheter. Provet beställdes till cirka 10000 komvuxelever men antalet inkomna resultat visar att bara 25 % av dessa deltog i provet. 27 % av skolorna skickade ej något svar på enkäten! Elevsammansättning I provet deltog både elever från åk 1 som skulle ha betyg enligt det nya betygssystemet och elever från åk 2 som skulle ha målrelaterade sifferbetyg. Av de insända elevresultaten skulle cirka 70 % betygsättas med bokstavsbetyg. Urvalet var mycket ojämnt fördelat över programmen, dock liknade fördelningen den som man finner i åk 1, läsåret 1994/95. Den största gruppen kom från SP- och ungefär hälften så många från NV-programmet. Några program hade bara ett tiotal representanter. Vi undersökte andelen pojkar respektive flickor på de olika programmen och använde sen detta vid gruppering av programmen. På BF, HV, HR och OP var mer än 75 % flickor och på BP, EC, EN, FP och IP var mer än 95% pojkar. Övriga yrkesprogram hade en jämn könsfördelning. I hela urvalet var 48 % pojkar. Fördelning på olika grupper i tabell 1. 10 Nämnaren nr 1, 1996

Tabell 1. Urvalets fördelning på olika grupper Program Komvux 172 elever BF, HV, HR, OP 342 elever BP, EC, EN, FP, IP 278 elever HP, LP, NP, IV 177elever Est + Mediepr 166 elever S-programmet 961 elever NV-programmet 466 elever Totalt 2 562 elever Resultat Betygssystem Alla bokstavsbetyg Alla sifferbetyg 88 % sifferbetyg 85 % sifferbetyg 63 % bokstavsbetyg Alla bokstavsbetyg Alla bokstavsbetyg Vi har undersökt ett representativt urval av de elever vars resultat rapporterats till oss. Av det förut sagda är det alltså inte resultatet för alla landets elever som avslutat A-kursen som vi redovisar. Betyg i nedanstående tabeller är de betyg som läraren angett på respektive provdel. Lärarna fick på resultatblanketten också ange ett preliminärt kursbetyg. Bedömningsanvisningarna till lärarna för de två provdelarna angav inte vad som krävs för betyget Mycket Väl Godkänd, eftersom det inte finns några nationellt fastlagda krite- Tabell 2. Procentuell fördelning på de olika betygsnivåerna Betyg (i procent) IG G VG MVG Preliminärt 11 50 34 5 (8) (49) (37) (6) Tidsbunden del 17 48 31 4 (9) (48) (38) (5) Breddningsdel 14 45 38 3 (9) (44) (43) (4) rier för detta betyg. Läraren hade dock möjlighet att bedöma en elevs prestation på provet med betyget MVG om denna överensstämde med lokalt fastställda betygskriterier. Procentandelarna inom parentes i tabellen anger fördelningen för de elever som hade bokstavsbetyg. Provet gav ju egentligen bara stöd vid betygssättningen för dessa elever. 77 % av eleverna hade samma betyg på tidsbunden del som det preliminära kursbetyget och 60 % hade samma betyg på breddningsdelen som det preliminära kursbetyget. Sämst är överensstämmelsen för elever vars preliminära kursbetyg är IG. 50 % av dessa hade betyget G på breddningsdelen. Cirka 60 % av eleverna hade samma betyg på breddningsdelen som på tidsbunden del. Resultat fördelat på programgrupper Här redovisas den procentuella andelen elever fördelade på de olika betygen för de ovan redovisade programgrupperna. Både elever med bokstavsbetyg och sifferbetyg är medtagna. I tabell 3 på nästa sida redovisas hur elevernas betyg fördelades. Jämfört med de preliminära betygen presterar NV-eleverna bättre på tidsbunden del men sämre på breddningsdelen. Alla elever, utom NV-elever, har större andel VG på breddningsdelen än på tidsbunden del. På de flesta yrkesprogram är andelen IG på tidsbunden del påtagligt mycket större än andelen IG både på breddningsdelen och i de preliminära kursbetygen. De flesta elevgrupper som deltog i provet hade mindre än 20 % kvar av den lokalt planerade tiden för kurs A. Av de kunskapsområden man ej hunnit behandla före provet var funktionslära och statistik de vanligaste. Oftast nämndes exponentiell förändring och index. De uppgiftstyper som lärarna saknade på tidsbunden del var framför allt ekvationer, både rena ekvationer och problemlösning med hjälp av ekvationer. Lärare som undervisade på NV-programmet saknade också trigonometriuppgifter. Nämnaren nr 1, 1996 11

Tabell 3. Andel elever fördelade på de olika betygen IG G VG MVG Naturvetenskapsprogrammet preliminärt kursbetyg 2 29 56 12 betyg på tidsbunden del 1 23 64 13 betyg på breddningsdelen 6 28 58 9 Samhällsvetenskapsprogrammet preliminärt kursbetyg 9 54 33 4 betyg på tidsbunden del 10 56 32 2 betyg på breddningsdelen 10 49 40 2 Komvux Preliminärt kursbetyg 8 58 29 6 betyg på tidsbunden del 9 63 23 5 betyg på breddningsdelen 9 44 43 4 Kvinnodominerade yrkesprogram (BF, HV, HR, OP) preliminärt kursbetyg 27 63 11 - betyg på tidsbunden del 45 50 5 - betyg på breddningsdelen 30 52 18 - Mansdominerade yrkesprogram (BP, EC, EN, FP, IP) preliminärt kursbetyg 28 47 22 3 betyg på tidsbunden del 42 45 12 1 betyg på breddningsdelen 26 48 23 Övriga yrkesprogram (HP, LP, NP, IV) preliminärt kursbetyg 21 54 22 3 betyg på tidsbunden del 36 45 16 4 betyg på breddningsdelen 27 49 23 1 Estetiska- och Medieprogrammen preliminärt kursbetyg 14 59 25 2 betyg på tidsbunden del 19 58 23 - betyg på breddningsdelen 20 51 28 1 Tabell 4. Betygens fördelning på de olika uppgifterna IG G VG MVG Dela lön 15 45 36 3 Breddningsdelen Fördelningen av betyg i breddningsdelen var ganska lik fördelningen av lärarens preliminära kursbetyg. De flesta eleverna arbetade med breddningsdelen efter tidsbunden del och cirka hälften av eleverna arbetade under ett sammanhängande pass. Tre fjärdedelar klarade uppgiften på mindre än 80 minuter trots att 90 % var ovana vid denna typ av uppgift enligt lärarna. Uppgiften Att dela lön 1) valdes av 48 % av eleverna. Uppgiften var något populärare bland flickorna än bland pojkarna. Det var den mest valda uppgiften för alla program utom på NV-programmet. Uppgiften Trianglar valdes av 31 % av eleverna. Uppgiften var något populärare bland pojkarna än bland flickorna. Det var den mest valda uppgiften bland naturvetarna men minst vald bland eleverna på handelsprogrammet. Merparten av de elever som arbetat med uppgiften kom från NVeller SP-programmen. Uppgiften Statistik om utbildning valdes av 21 % av eleverna. Uppgiften var något populärare bland flickorna än bland pojkarna. I tabell 4, finns betygens fördelning på de olika uppgifterna. Betygen för pojkar och flickor skiljer sig inte nämnvärt. Av statistiken framgår att det var vanligare att få betyget Godkänd på statistikuppgiften än på de andra två. En förklaring till detta kan vara att bedömningsanvisningarna inte var lika tydliga för vad som krävdes för betyget Godkänd på denna uppgift. Trianglar 17 41 39 3 Statistik om utbildning 7 52 38 3 1) Uppgifterna är presenterade i Nämnaren 22(3), s 8-9. 12 Nämnaren nr 1, 1996

Analys av elevarbeten Vi har analyserat ett hundratal elevarbeten från de tre uppgifterna. På alla tre uppgifterna finns en ganska god överensstämmelse mellan elevarbeten som bedömts med Icke Godkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Cirka två tredjedelar av elevarbetena inom varje betygsgrupp ligger på i stort sett samma kvalitativa nivå. Ungefär 15 % av arbetena liknar dock arbeten på en lägre betygsnivå och ungefär lika stor andel liknar arbeten på en högre nivå. Det framgår inte av de elevarbeten vi analyserat om eleven arbetat vid ett sammanhängande pass, hur länge de arbetat och inte heller om eleven fått hjälp. En förklaring till att elevarbetet bedömts med ett lägre betyg kan ju vara att eleven fått hjälp av läraren. Tidsbunden del I den lärarinformation som skickades ut tillsammans med den tidsbundna delen fanns det för varje uppgift en sammanställning över vilka kunskapsområden uppgiften behandlade. De 56 poäng som provet totalt kunde ge fördelades enligt figur 1. Området aritmetik har den största andelen poäng. En förklaring till detta är att nästan alla uppgifter innehåller någon beräkning. En annan förklaring är att det övergripande målet för kurs A enligt kursplanen är Figur 1. Fördelning av poäng på olika kunskapsområden att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv och samhälle. En viss förskjutning mot de andra fyra områdena vore dock önskvärd på kommande prov. Totalresultaten på den tidsbundna delen presenteras med hjälp av ett lådagram för att samtidigt kunna visa både skillnader inom och mellan grupperna, se figur 2. Av diagrammet framgår bl a att 75 % av NVeleverna hade ett resultat som låg över VGgränsen, medan nästan 50 % av eleverna på de kvinnodominerade yrkesprogrammen låg under G-gränsen. Lärarna hade blivit informerade om att gränsen för betyget Godkänd borde ligga i intervallet 15 20 poäng och gränsen för betyget Väl Godkänd borde ligga i intervallet 35 43 poäng. På elevens provhäften stod att gränserna var 18respektive 39 poäng. Figur 2. Fördelning av totalpoängen uppdelat på programgrupper Nämnaren nr 1, 1996 13

Figur 4. Totalpoängen uppdelat på kön Av diagrammet i figur 3 framgår bl a att även om gränsen för Godkänd hade satts vid 15 poäng så hade cirka 30 % av eleverna på yrkesprogrammet fått betyget IG på tidsbunden del. Om denna gräns i stället satts vid 20 poäng hade mer än 50 % av eleverna på yrkesprogrammen fått betyget IG och över 15 % på komvux och SP-programmet. Andelen Icke Godkända på NV-programmet skulle inte ha påverkats nämnvärt. Medianresultatet ligger 3 poäng högre för pojkarna än för flickorna, se figur 4. Det var också större andel pojkar som kommit över VG-gränsen och större andel flickor som inte nått upp till G-gränsen. Detta avspeglar sig också i lösningsfrekvenserna för respektive uppgift. För de flesta uppgifterna gäller att pojkarnas lösningsfrekvens är 0 4 procentenheter högre. Störst är skillnaden när det gäller avläsning av skalor, vid lösning av geometriuppgifter och uppgifter på funktioner och grafer. Flickorna var bättre på de uppgifter där eleverna skulle ge en skriftlig förklaring. Sammanfattande diskussion Nationella kursprov syftar till att stödja lärarna när de ska sätta bokstavsbetyg enligt de nya betygskriterierna. Vid detta första prov gällde det framför allt elever på SPoch NV-programmen och elever på komvux. Resultaten på provet för elever från yrkesprogrammen, som framför allt hade sifferbetyg, är svårare att tolka. Efter intervjuer med lärare och elever har vi förstått att många av dessa elever inte har brytt sig om betygsgränserna. Många av dem har under hela sin skoltid haft betyget 1 eller 2 i matematik och de har inte ansträngt sig att uppnå ett godkänt resultat på den tidsbundna delen. Många av dessa elever är inte vana att redovisa sina tankegångar vilket också gjort att totalresultatet har blivit sämre. Elever som idag läser kurs A har läst matematik på grundskolan enligt den gamla kursplanen. De kan ha lämnat grundskolan med alltifrån betyget 1 på allmän kurs till betyget 5 på särskild kurs. På de kvinnodominerade yrkesprogrammen hade två tredjedelar av eleverna läst allmän kurs i matematik och nästan hälften av dessa hade betyget 1 eller 2. På NVprogrammet hade endast 4 % läst allmän kurs och bara 2 % hade betyget 1 eller 2 på någon av kurserna. Denna stora spridning i förkunskaper påverkar naturligtvis 14 Nämnaren nr 1, 1996

elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskapsinnehållet i kurs A. Av resultatredovisningen framgår klart att elever från NV-programmet har mycket bättre resultat än övriga elever. Skillnaden är dock inte lika markant på breddningsdelen. Detta kan till en del förklaras av att lärare på NV-programmet ställer större krav på elevarbetets kvalité. Provet ansågs av en del lärare för lätt för NV-eleverna. Provet var ett slutprov på kurs A, men många elever framför allt på NV-programmet läser A- och B-kurserna integrerat. Vår analys av elevarbeten på breddningsdelen visar på svårigheter att göra en enhetlig bedömning av denna typ av uppgifter. Dteberor bl a på svårigheten att göra bedömningsanvisningar så att de tydligt beskriver kvalitetsskillnader och på att matematiklärare är ovana att göra denna typ av bedömning. Uppgifterna i breddningsdelen var ovana för både elever och lärare. Eftersom provet var frivilligt har många skolor valt att bara göra den tidsbundna delen. Det är tydligen väsentligt att betona att breddningsdelen är en viktig del av provet. Att ta fram prov som lever upp till den nya läroplanens intentioner och mäter de mål som finns i kursplan och betygskriterier är en utvecklingsprocess. Ett led i denna var införandet av positiv bedömning, nya uppgiftstyper i tidsbunden del men kanske framför allt införandet av breddningsdelen och därmed också en helhetsbedömning. Vår erfarenhet av utvärderingar och provkonstruktion i matematik har varit ett stort stöd i denna process. De centrala proven och standardproven i matematik har följt utvecklingen av matematikämnet under åren. Andelen uppgifter som prövar förståelse har ökat i de centrala proven och i standardproven. I nationella utvärderingar i grundskolan har uppgifter av breddningstyp använts både som individuella uppgifter och som gruppuppgifter. De erfarenheter som detta första kursprov gett kommer att användas vid konstruktion av kommande nationella prov. För att fortlöpande kunna utveckla proven är det viktigt att de som deltar besvarar enkäter och skickar in resultatblanketter till den institution som har ansvar för provet. Kommande nationella prov både i grundskolan och i gymnasiet ska medverka till att utveckla matematikundervisningen enligt kursplanens intentioner. Referenser Kjellström, K. & Pettersson, A. (1995). Den nationella provverksamheten. Nämnaren 22(2), s 4-7. Kjellström, K. & Pettersson, A. (1995). Läroplanens kunskapssyn överförd till det första nationella provet i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen, Högskolan för lärarutbildning, HLS. Kjellström, K. (1995). Det första nationella kursprovet. Nämnaren 22(3), s 5-9. Kjellström, K. (1996). Matematik A, Resultat och analyser av detb första kursprovet i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen, HLS. Nämnaren nr 1, 1996 15