Utbildningsnamn: Vindkraftstekniker i kallt klimat Omfattning: 400 YH-poäng Ansvarig utbildningsanordnare: Storumans Lärcentra Utbildningsnummer: 201080060
Grunduppgifter Utbildningens namn Vindkraftstekniker i kallt klimat Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 400 YH-poäng. Ansvarig utbildningsanordnare Storumans Lärcentra Organisationsnummer 212000-2577 Organisationsform Primärkommuner Besöks- och postadress Postadress: Organisation: Postadress: Postnr/ort: Storumans Lärcentra Skolgatan 23 92381 Besöksadress: <samma som postadress> Telefonnummer och webbadress Telefon: Webbadress: 0951-14266 www.storumanslarcentrum.se Uppgifter om eventuella externa utbildningsanordnare Org.nummer: Org.namn: Lernia AB Kontaktperson: Mol, Hakan Telefon: 0722-549008 Epostadress: hakan.mol@lernia.se Dotterbolag: False Org.nummer: 212000-2577 Org.namn: Luspengymnasiet i Storuman Kontaktperson: Rombe, Mikael Telefon: 0951-14000 Epostadress: mikael.rombe@storuman.se Dotterbolag: False Org.nummer: Org.namn: C2 Vertical Safety AB Kontaktperson: Pella, Mart Telefon: 070-7701740 Epostadress: mart.pella@c2safety.com Dotterbolag: False Sida 2(10)
Org.nummer: Org.namn: Högskolan på Gotland Kontaktperson: Aldén, Liselotte Telefon: 0498-299115 Epostadress: liselotte.alden@hgo.se Dotterbolag: False Org.nummer: 556479-5598 Org.namn: Chalmers tekniska högskola i Göteborg Kontaktperson: Arehag, Marie Telefon: 031-7721115 Epostadress: marie.arehag@chalmers.se Dotterbolag: False Utbildningen Utbildningens mål Kurser Utbildningens mål är att utbilda kvalificerade vindkraftstekniker med inriktningen kallt klimat. Specifika förutsättningar som kyla, is, frost, mörker som kommer att kräva nytänkande vid underhållsarbete, vilket är vardagen för de som kommer att underhålla vindkraftverk i närområdet. Som utbildad vindkraftstekniker kan man jobba som drift- och underhållstekniker samt servicetekniker inom vindkraftsbranschen men även inom andra områden som ex. vattenkraft. Som vindkrafttekniker har du extra kompetens inom klättring, egen säkerhet och räddning. Efter genomgången utbildning skall den studerande kunna Arbeta med service, drift och underhåll vid vindkraftanläggningar i kallt klimat i enlighet med i branschen tillämpliga regelverk gällande säkerhet, miljö med mera Arbeta med viss planering, övervakning, felsökning, åtgärdande av fel och brister samt dokumentation och uppföljning av denna verksamhet Förstå betydelsen av drift- och underhållsarbete och även kunna arbeta med administrativa delen av driften av en vindkraftanläggning. Uföra höghöjdarbete enligt svensk och internationell standard, vilket inkluderar underhållsarbete på hög höjd, fallskydd och räddning. Den utbildade ska även vara väl medveten om de specifika förutsättningar som råder i kallt klimat och ha god inblick i hur de är en del i den hållbara utvecklingen. Vindkraftsteknikerna ska kunna hantera de tekniska hjälpmedel (IT-verktyg, datorer) som är nödvändiga. Sida 3(10)
Utbildningen har 16 huvudmoment/delkurs(er). Vindkraft i kallt klimat - en introduktion (15p) Kursen ska ge den studerande bil av utbildningens målsättning genom en presentation av arbetslivet och yrkesrollen, i kallt/arktiskt klimat. Studenterna kommer att arbeta i grupp och projektarbete ingår även kring vilket förutsättningar som finns i Västerbottens inland. Vindkraft i kallt klimat Matematik (15p) Kursen ska ge den studerande de kunskaper som krävs för att klara av de tekniska kurser som bygger upp den här utbildningen. Matematiken tar sin utgångspunkt i Matematik B och valda delar av Matematik C och D. Stor tyngdvikt läggs vid ekvationslösning. Tekniskt engelska (10p) Kursen ska ge den studerande de kunskaper i teknisk engelska som krävs av yrkesrollen för att läsa manualer, skriva rapporter och protokoll samt kommunicera om tekniska angelägenheter företagsinternt och med kunder över hela världen. Underhållsteknik (30p) Kursen ska ge den studerande grundläggande kunskaper och förståelse för driftsäkerhets- och underhållsfrågor i samband med nyanskaffning av en maskin eller helt produktionssystem. Kursen ska ge fördjupade kunskaper om underhållets tekniska, organisatoriska, miljömässiga och ekonomiska roll inom industrin och om utvecklingstrender inom underhållstekniken. Slutligen ska kursen även ge den studerande fördjupade kunskaper i kvalitetsmätningar och problemlösning. Förarbevis snöskoter och fyrhjuling ingår i kursen. Elteknik (25p) Kursen ska ge den studerande kunskaper om likström och enfas växelström. Kursen ska också ge kunskaper i mätning, mätvärdesbearbetning och beräkning av elektriska storheter samt utveckla förmågan att välja rätt instrument i olika situationer. Kursen ska dessutom utveckla förmågan att analysera mätvärden och därigenom lägga grunden till felsökning inom el- och elektronikområdet. Slutligen ska kursen ge den studerande utvecklad förmåga att välja och använda såväl oscilloskop som andra tekniska hjälpmedel. Digital Elektronik (15p) Kursen ska ge den studerande kunskaper om funktion och arbetssätt i vanliga analoga och digitala elektronikkomponenter och kretslösningar. Kursen ska dessutom ge kunskaper om komponenternas symboler och beteckningar samt utveckla förmågan att tolka elektronikkretsscheman. Slutligen ska kursen även ge färdighet i mätteknik, enklare förbindningsteknik och felsökning samt kunskap om de komponentegenskaper som är viktiga ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Vibrationsteknik (10p) Sida 4(10)
Kursen ska ge den studerande kunskaper om mätning av vibrationer på maskinutrustningar. Vidare ska kursen även ge kunskaper om vibrationers uppkomst och egenskaper och deras påverkan på driftsäkerhet och underhållsbehov. Hydraulik och mekanik (20p) Kursen ska ge den studerande kunskaper om hydraulikens uppbyggnad, funktion och användningsområden för service och underhåll av hydrauliska system. Arbetsmiljö (30p) Kursen ska ge den studerande kunskap om elarbetsmiljöns faror och möjligheter samt hur man kan påverka egen och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa. Kursen skall också ge kunskap om Arbetsmiljölagen (AML) och ge förståelse av arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle. Vidare ska kursen ge kunskaper i Elsäkerhetsverkets föreskrifter för elinstallationer samt i s.k. heta arbeten enligt Brandförsvarsföreningens föreskrifter, samt kunskaper om arbete i kyla. Kursen går igenom olika typer av säkerhetsutrustning och tränar deltagarna i riskanalysarbete. Hjärt- och lungräddning ingår och egen säkerhet. Utbildningen ger certifiering enligt ESA grund (El-Säkerhets-Anvisning) och inom hjärt-och-lungräddning samt certifiering för höghöjdsarbete. Zon 1 och 2. Vindkraftsteknik - Tillförlitlighetsanalys av elkraftsystem, (40p) Kursen ska ge den studerande kunskap i att använda tillförlitlighetsanalys som ett verktyg för beslutsstöd för planering och underhåll av elkraftsystem. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna analysera ett system med metoder och tekniker för tillförlitlighetsmodellering genom att bl.a. studera nätverksmetod, markovmodellering, livstidsmodeller samt känna till mer komplicerade metoder för analys av beroende komponenter och felintensiteter varierande med tid. Vindkraftsteknik - Vindkraftssystem (50p) Kursen ska ge den studerande en relevant bakgrund för att arbeta i vindkraftindustrin eller någon relaterad industri, som kraftproduktion eller nätbolag. Kursen innefattar många tekniska aspekter som aerodynamik, mekanik, fysisk och elektroteknik. Kursen ger kunskaper för underhåll av vindkraftverk. Den studerande får även inblick i bl.a. vindkraftindustrin, marknadsaspekter, vindturbindesign, miljöpåverkan, ekonomiska aspekter, nätanslutning, "stand-alone-system" och vindkraft till havs, på land och i arkiskt klimat. LIA, Lärande I Arbete, Service, drift och underhåll (50p) Kursen skall ge praktiska kunskaper om service-, drift och underhållsarbete. Efter kursen ska den studerande praktiskt kunna planera, lägga upp och genomföra förebyggande underhållsarbete, använda nödvändiga metoder för felsökning samt praktiskt hantera metoder och tekniker för reparationsåtgärder. LIA, Lärande I Arbete, Generatorer och transformatorer (25p) Sida 5(10)
Kursen skall ge specifika praktiska kunskaper i arbete med generatorer och transformatorer. Tillägnade kunskaper ska vara generella i det avseendet att de ska kunna överföras mellan olika fabrikat och modeller. Efter kursen ska den studerande praktiskt kunna redogöra för, och praktiskt kunna utföra isärtagning och montering av generatorer och av transformatorer, såväl mekaniskt som installationselektriskt. LIA, Lärande I Arbete, Kontrollanläggningar (25p) Kursen skall ge specifika praktiska kunskaper i arbete med kontrollanläggningar, såväl installationstekniskt som funktionsmässigt. Tillägnade kunskaper ska vara generella i det avseendet att de ska kunna överföras mellan olika fabrikat och modeller. Efter kursen ska den studerande praktiskt kunna redogöra för en kontrollanläggnings väsentliga delar och hur installation går till. Den studerande ska även kunna redogöra för, och bruka en kontrollanläggnings funktioner. Examensarbete (30p) Den studerande ska tillämpa i utbildningen förvärvade kunskaper och erfarenheter i ett examensarbete inom ett avgränsat område. Examensarbetet ska ge den studerande färdigheter i att självständigt och på ett korrekt akademiskt vis genomföra ett projekt innefattande avgränsning, planering, genomförande och utvärdering samt dokumentera detta. Efter examensarbetet ska den studerande kunna: Arbeta självständigt och målinriktat Dokumentera och presentera sitt projektarbete/sina studier på ett metodiskt sätt Applicera och använda sig av branschrelevanta ämneskunskaper Värdera och kritisera val av lösning Hållbar utveckling (10p) Kursen som planeras ska ge studenterna förståelse för samspelet mellan den ekonomiska, ekologiska och sociala utvecklingen i samhället. Hur vindkraftsutvecklingen kan vara en del av den hållbara utvecklingen. Lärande i arbete (LIA) Sida 6(10)
Lärande i arbete är en viktig del av utbildningen. Studenterna får tillfälle att se hur teoretiska moment omsätts i praktiken. De kommer att lära sig att utföra de praktiska moment som krävs för vindkraftstekniker ute i fält. Vilket innefattar service, underhåll, användandet av tekniska hjälpmeden och klättring. Förvärvandet av LIA-platser kommer att ske i samverkan mellan utbildningssamordnaren, ledningsgruppen och studenterna själva. Flera av personerna i ledningsgruppen kommer att hjälpa till med praktikplatser. Utöver detta är ambitionen att ordna andra LIA-företag i andra lämpliga företag. LIA delas upp i tre perioder, med olika inriktningar på minst två arbetsplatser. Under dessa veckor kommer studenterna lära sig om arbetet som vindkraftsteknier och även under de senare praktikperioderna att arbeta som vindkraftstekniker. Innehåller presenteras i utbildningsplanen. Varje deltagare får en handledare på praktikplatsen. Inför LIA träffas utbildningssamordnaren och handledare för att diskutera innehåll och upplägg av praktikperioden. Studenterna får en plan över de moment som ska gås igenom under LIA-perioden och vilka arbetsupppgifter som ska innefattas. Teoretiska moment i utbildningsplanen ska genom LIA kopplas samman med praktiska moment ute i fält. Studenter ska aktivt delta i det dagliga arbetet på arbetsplatsen. Kursdeltagarna dokumenterar skriftligen vad de genomför under LIA, som sedan sammanfattas i en rapport som godkänns av handledaren och utbildningsledaren. Alla studenter redovisar dessa rapporter för varandra, till dessa utvärderingar bjuds även ledningsgruppen in. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Motivering Minst betyget Godkänd i gymnasiekurserna Matematik A, Engelska A och Svenska/Svenska som andraspråk A+B. Vissa av ingående kurser är beräkningsintensiva, med stort inslag av matematiska beräkningar. Där förutsätts matematikkunskaper på minst nivån matematik A från gymnasiet. Kommunikation är en viktig del av både utbildningen och av arbetet som tekniker. För att kunna utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt förutsätts att man kan ta del av information på såväl svenska som engelska. Detta förutsätter goda kunskaper i dessa språk. Urvalsgrunder och urvalsprocessen Urvalsgrunder Sida 7(10)
Om antalet sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska de sökande rangordnas enligt på förhand angivna urvalsgrunder (meriter). Se 3 kap 5-6 förordningen ( 2009:130) om yrkeshögskolan. De sökande som har de bästa meriterna antas till utbildningen. Vid urvalet tillämpas en meritvärdering baserad på gymnasiebetyg eller motsvarande, eftergymnasial utbildning och yrkeserfarenhet. Vid värderingen av betyg tillämpas ett liknande system som vid antagning till högskoleutbildning. Tre kvotgrupper tillämpas, sökande med gymnasiebetyg, sökande med betyg från folkhögskola samt sökande med resultat från högskoleprovet. Antalet platser fördelas i förhållande till antalet sökande inom varje kvotgrupp. För sökande med gymnasiebetyg beräknas ett jämförelsetal enligt samma modell som tillämpas för antagning till högskola, vilket ger ett maximalt jämförelsetal på 20,00. Till detta läggs sedan meritpoäng baserad på meriter utöver grundläggande behörighet enligt nedan: Betyg i gymnasiekursen matematik B eller högre ger 1 meritpoäng. Eftergymnasial utbildning inom teknik eller naturvetenskap ger 0,5p per termin heltidsstudier, maximalt 2p. Arbetslivserfarenhet från anställning eller motsvarande, minst halvtid, ger 1/12 p per månad vid heltid. Vid lägre anställningsgrad reduceras meritpoängen i motsvarande grad. Maximalt 2p. Totalt kan man alltså maximalt erhålla 5 meritpoäng. Jämförelsetal från betyg och meritpoäng summeras, och rangordningen görs utgående från detta jämförelsetal. Man kan då maximalt erhålla jämförelsetalet 25. För sökande med resultat från högskoleprovet sker rangordning efter provresultat. För sökande med omdöme från folkhögskola, som bedömts uppfylla kraven för behörighet till högskolestudier, sker rangordning efter studieomdömet enligt samma system som tillämpas vid antagning till högskola. Dokumentation av urvalsprocess I samband med ansökan till utbildningen skickar de sökande in sina betyg, intyg på arbetslivserfarenhet och eventuella resultat från högskoleprovet. Betygsvärdet bokförs och meritvärdet framräknas och sammanställs i skriftligt protokoll. Ledningsgruppen tillställs en sammanfattning av de sökandes meriter, och antar studenter i enlighet med urvalsgrunderna ovan. Beslutet om antagningen protokollförs. Utbildningens huvudsakliga upplägg Utbildningens organisationsbeskrivning Utbildningen som planeras kommer att bedrivas i lärcentras lokaler i Storuman, dessa är väl anpassade för studier på olika nivåer. Utbildningen som planeras kommer att drivas på full fart på plats i Storuman. Här finns tillgång till en större utbildningslokal där föreläsningar kommer att hållas, här finns en datasal och tillgång till matrum och ett närliggande bibliotek. I denna miljö kan studenterna få en lugn och trygg studiemiljö som underlättar för deras studier. Storuman som ort är liten och gemytlig och inbjuder till ett aktivt friluftsliv, ett lugnt samhälle som ger perfekta möjligheter till att lyckas med utbildningen. Utbildningens upplägg är en blandning mellan teoretiska och praktiska moment. Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontroll kommer att ske på flera sätt, dels genom skriftliga och praktiska prov men även skriftliga och muntliga redovisningar av projektarbeten. LIA kommer att bedömas i samverkan mellan handledare och utbildningssamordnare. De teoretiska proven kommer också ge en direkt återkoppling om vilken kompetens studenterna tillförskaffar sig. En del kursmoment kommer att drivas som grupparbeten och projektarbeten vilket inkluderar gemensamma rapporter som redovisas inför studiekamrater, utbildningssamordnare och i stor utsträckning för ledningsgruppen. Sida 8(10)
Betygskriterier och betygskrav Betygskriterier för respektive kurs anges i kursplanen. Samtliga kurser och examensarbetet betygssätts med de tre betygsgraderna Icke Godkänd, Godkänd och Väl Godkänd. Examination genomförs antingen i samband med kursavslut av respektive kurs, eller fortlöpande i form av examinerande uppgifter under kursen. I händelse av icke godkänt resultat på tentamen kommer ytterligare ett tentamenstillfälle att erbjudas studenten, undantaget kursen i klättringsteknik zon 1 och 2. Omtentamen för att höja ett redan godkänt betyg medges inte. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar Inom ramen för den skolförlagda delen av utbildningen ges föreläsningar, laborationer, seminarier och resurstillfällen. Ca 16 timmar per vecka är lärar/handledarlett, men kan variera mellan 12 24 timmar beroende på vilken på vilken/vilka kurser som den studerande läser för tillfället. Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Under LIA-perioden kommer ledningsgruppen att ha stort inflytande över hur de teoretiska och praktiska momenten vävs samman. Storumans lärcentra utbildar handledare på de olika LIA-platserna vilket gör att de är väl insatta i utbildningsplanerna och hur bedömningen av LIA-perioden ska genomföras. LIA som vindkraftstekniker kräver att handledaren finns tillgänglig stor del av tiden, vindkraftstekniker arbetar till stor del två och två. Examen och examenskrav Examenskrav Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter ansökan erhålla examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter ansökan erhålla utbildningsbevis som omfattar de kurser som fullgjorts med minst betyget Godkänt. Examensbeteckning Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Vindkraftstekniker i kallt klimat Kvalitetssäkring av utbildningen Sida 9(10)
Utbildningens kvalitetssäkringssystem följer de anvisningar som Myndigheten för yrkeshögskolan har fastställt enligt 2 kap 7 i förordningen (2009:130). Ledningsgruppen ansvarar för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs och utbildningssamordnaren har det praktiska ansvaret för att kvalitetssäkring genomförs i utbildningen. Kvalitetssäkringen görs genom: Arbetet i ledningsgruppen sker i närvaro av en studentrepresentant som för alla studenters talan kring utbildningens genomförande, alla studenter har möjlighet att prata med utbildningssamordnaren som ser till att eventuella brister åtgärdas. En nära samverkan mellan studenter, utbildningssamordnare och ledningsgrupp. Utbildningsmålen säkerställs med hjälp av teoretiska prov, godkännande av LIA och godkänt examensarbete. Utbildningssamordnaren ska varje termin göra en uppföljning tillika kvalitetssäkring av utbildning och även åtgärda eventuella brister. Sida 10(10)