Förnybar energi i övre Norrland potentialer i 21 kommuner Fred Nordström Norrbottens energikontor AB
Först lite om Nenet Vi är: EU:s nordligaste regionala energikontor Ett oberoende, regionalt samverkansorgan utan egna vinstintressen Vår ledstjärna är: Hållbar utveckling - hållbar tillväxt Våra ägare är: Kommunerna och landstinget i Norrbotten. Vi har kontor i: Luleå, Umeå och Jokkmokk
Nenets roll: Ägardirektiv säger Driva energi- och miljöfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv förnybart effektivisering kompetens- och samverkansresurs i energi- och klimatfrågor. Initiera och samordna projekt Ägarnas expertorgan Omvärldsanalys Verksamhet i linje med regionala utvecklingsstrategier och planer Målgrupper är främst kommuner och näringsliv
Vi initierar och driver projekt inom bl a: Energieffektivisering Förnybar energi Hållbara transporter Hållbar näringslivsutveckling Våra främsta målgrupper är: Små och medelstora företag Offentlig verksamhet (t ex kommuner)
21 Kommuner i Norrbotten och Västerbotten Genomgång av energianvändningen Beräkningar av naturtillgångar för förnybar energi Framtidsscenario Rundabordssamtal Åtgärdsförslag Strategier Energieffektivisering i företag Energistatistikverktyg för planering Umeå Åsele Dorotea Sorsele Vilhelmina Storuman Ännäs vindeln Skellefteå Storuman Lycksele - Marknadsanalys - Företagsutveckling 6
Resultat 21 kommuner 289 deltagare i kommunseminarier och rundabordssamtal Medvetenhet om energianvändningen Medvetenhet om förnybara naturtillgångar 162 mål 239 konkreta åtgärdsförslag 10 företag som energieffektiviserat i Västerbotten 7
Förnybara energiresurser i de 21 kommunerna Bedöma resurstillgången av förnyelsebar energi Skapa scenarier för energibehovet fram till år 2025
Energibehovsscenarier för Övertorneå En regions energibehov styrs främst av: Befolkningsutvecklingen Födelsetal, livslängd, nettoinflyttning, kön och åldersstruktur Ekonomiska tillväxten Arbetstid, produktivitet, tillgänglig arbetskraft... Teknikutvecklingen Isolering, motorutveckling, verkningsgrader... Vår livsstil Boytor, resvanor, användning av elektronisk utrustning... Klimatförändringarna Behov av värme- och kyla...
Business-as-usual (BAU) scenario Marginell energieffektivisering inom industri, service och jord- och skogsbruk Fortsatt ökat resande med personbilar och relativt långsam utveckling mot bränslesnålare bilar Något större bostadsytor och färre antal personer per hushåll. Byggnader renoveras kontinuerligt och värmebehovet per ytenhet minskar (ca 1% per år) Eluppvärmning i bostäder minskar till förmån värmepumpar (snabbast växande), biobränsle och fjärrvärme Hushålls- och driftelsbehoven ökar
Grönt scenario Specifika energianvändningen per ytenhet (driftel och uppvärmning) i bostäder, små och medelstora företag samt offentliga lokaler minskar med 25 procent till 2020 jämfört med 2005. Industri, jord- och skogsbruk effektiviserar energianvändningen med 20% per producerad krona jämfört med 2005. Ökningen av resor med personbil upphör och bränsleförbrukningen minskar 20% från 2005 till 2020. 10% förnybara drivmedel 2020. Uppvärmning med fossila bränslen upphör samtidigt som direktverkande elvärme minskar drastiskt till 2020.
2005 2010 2015 2020 2025 2005 2010 2015 2020 2025 Energibehov (MWh) Energibehov per samhällssektor 250000 200000 150000 100000 50000 Priv Transp Hushåll Skogsbruk Service Industri 0 BAU Grönt
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Energibehov (MWh) Energibehov per energi-/bränsleslag 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Sol Biobränsle Fjärrvärme El Biodrivmedel Fossila drivmedel Eldningsolja BAU Grönt
Energianvändning (MWh/capita) Jämförelse med uppsatta mål 60 50 40 30 20 10 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 BAU Grönt 20% effektivare energianvändning år 2020 (ref år 2005)
CO2 utsläpp (ton/capita) Utsläpp av CO 2 25 20 15 10 5 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2 C-målet År 2050 BAU Grönt Nordisk elmix Marginalel
Effektivisering Transporter Resfria möten Videokonferens, Internet, telefon Bränslesnåla fordon Ecodriving Möjlighet att spara upp till 20 % Samåkning, kollektivtrafik, cykla, gå 16
Effektivisering Energieffektivisering Hushåll 10-15 % möjligt med enkla åtgärder minst 30 % med temperatursänkning, energieffektiv belysning och vitvaror m.m. 17
Effektivisering Företag 20 % möjligt med enklare åtgärder 30-50 % möjligt med mer omfattande åtgärder 18
Vattenkraft Idag 25 773 GWh/år Potential +2 888 GWh/år 20 % ökad nederbörd 10 % ökad vattenkraft 19
Vattenkraft småkraftverk LTU m.fl. utvecklar minisystem för vattenkraft som kan användas i små, och i delar av stora, vattendrag. Syftet är att hitta miljövänliga metoder som kan utvecklas i regionen och skapa tillväxt. Fisk och annat naturliv ska förbli opåverkat och turistföretagen ska dra nytta av lösningarna samtidigt som att vattnets energi nyttjas nog effektivt. Projektet är inte till för att öppna vägar för utbyggnad av skyddade naturälvar. Mer info: Staffan Lundström, LTU 20
Vindkraft Idag 600 GWh/år (2010-2012) Potential +42 989 GWh/år 21
Skogsbränslen Idag Potential 8 180 000 m 3 sk, avverkning 13 110 GWh/år ca. 3 245 GWh/år (anv.) +9 440 GWh/år Klimatförändringar Skogsskötsel Uttag från gallring, röjning Gödsling 22
Idag Potential Åkerbränslen 13 GWh/år +195 GWh/år 25 MWh rörflen/ha 23
Solvärme/Solel Idag Potential ~1.75 GWh/år +451/115 MWh/år (mycket försiktig bedömning) Bra komplement sommartid 1 km 2 med solfångarfält 75,000 MWh/år 24
Spillvärme Förvärmning, värme, kyla och/eller elproduktion Idag >280 GWh/år Potential +> 1 609 GWh/år 25
Naturvärme Idag 282 GWh/år Potential enorm Värmepumpar Mest attraktivt där man även har ett kylbehov Förvärmning av tilluft 26
Naturkyla Luftkyla, älvkyla, vinterkyla, ev. dricksvattenkyla Idag Potential 455 GWh/år (Umeå) enorm 27
Restprodukter Idag Potential 2 020 GWh/år > 84 GWh/år (mest biogas) Hushållsavfall organiskt, hästgödsel, slam, restauranger, lantbruk, slakterier, affärer m.m. 28
Resultat 21 kommuner Potentialer förnybar energi MWh: Vattenkraft 2 888 370 Vindkraft 42 989 000 Skogsbränslen 9 440 000 Åkerbränslen 195 000 Solvärme 451 300 Spillvärme 1 609 000 Restprodukter 84 280 (Biogas) Naturkyla Mycket stor Naturvärme Mycket stor TOTALT >57 600 000 29
Närvärme baserat på lokalt/regionalt tillgängliga bränslen/energikällor Det finns 316 orter med 50 invånare utan fjv 30
Närvärme BIO-SOL 31
Småskalig grön kraftvärme Rötningsanläggning (biogas), ORC (Organic Rankine Cycle), gengasmotor och externeldad gasturbin är de mest intressanta alternativen för Norrbotten och Västerbotten. Idag svårt att nå lönsamhet, men effektivare och driftsäkrare anläggningar i kombination med högre elkostnad förbättrar förutsättningarna. Om bränslet hämtas lokalt kan anläggningarna ses som ett sätt att öka försörjningstryggheten och sammanhållningen på landsbygden. 32
Drivmedelsproduktion 33
Möjligheter för vindkraften Elförsörjning till ammoniakproduktion Produktion av vätgas via elektrolys av vatten Tryckluft lagrad i berglager Laddning av elbilar plug-in fordon 34
Energiluppen Beskrivning Data Internetbaserat verktyg för Norrbotten och Västerbotten, data för 29 kommuner Omfattar energianvändningen och koddioxidutsläpp på lokal och regional nivå Indata - energianvändning 1990, 1995 and 2000-2009 baserat på uppgifter från huvudsakligen SCB - Lokala justeringar för fjärrvärme Emissionsfaktorer är beräknade utifrån IPCC och skandinavisk elmix.
Energiluppen Teknisk beskrivning Funktion Vad kommer ut: - Total energianvändning per kommun och kategori - energibehov per sektor - CO2 emissioner - nyckeltal, som energianvändning per innevånare, Antal miljöbilar jämfört med totalt antal bilar m.m. Jämförelse mellan kommuer och regioner Export av data är möjligt I olika format Under utveckling: Forma scenarion för framtida energianvändning och koldioxidutsläpp
Energiluppen Teknisk beskrivning Användning Guidning genom att använda förvalda parametrar för kategorier Möjlighet att anväda egna parametrar Exportering av data I grafer, tabeller och som excelfiler
Energiluppen vad händer? Hur kan energiluppen utvecklas Användarvänlighet, manual Ytterligare dialog och involvera intressenter, energibolag lokala och regionala beslutsfattare och expertis på energi och statistik Dialoger med användare Utveckling av årlig energi och klimatrapport baserat på senaste statistiken med analyser rekommendationer till intressenterna Erfarenhetsutbyte med Energee- Watch partners I ett internationellt nätverk där Nenet är med På sikt utveckla energiluppen med GIS baserad information om förnybara energipotentialer och planeringsfuntioner.
Körsträcka personbil (mil/inv) 2011
CO2-utsläpp (kg/inv) 2011
All databases were converted to point data. Every point object has a value of methane potential
Total methane potential in Reisjärvi area
Total methane potential as a raster layer in Oulu region
TACK www.nenet.se