Lägre uppgång på arrendepriserna. Anders Grönvall,

Relevanta dokument
Svag uppgång för arrendepriserna. Anders Grönvall,

Största ökningen av arrendepriser sen EU-inträdet

Mark- och arrendepriserna fortsätter stiga

Fortsatt stigande arrendepriser på jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

I korta drag. Priser på jordbruksmark 2003 JO 39 SM Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga. Agricultural land prices 2003

Arrendepriset på jordbruksmark relativt oförändrat sedan 2011

1 705 kr för att arrendera 1 hektar jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

Arrendepriset på jordbruksmark har ökat något. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

Fortsatt stigande arrendepriser på jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Figur A. Antal nötkreatur i december

Slakten av svin minskade under januari december 2006

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Arrendepriser på jordbruksmark 2012 JO1003

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Mark- och arrendepriser

Fortsatt positiv prisutveckling på jordbruksmark i större delen av sydsverige

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Priset på åkermark har ökat med 4 %

Arrendepriser på jordbruksmark 2014 JO1003

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Stabil utveckling av antalet djur

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Antal anläggningar med häst. Hästar i tätort och glesbygd

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Priset på jordbruksmark gick ner 2 % under 2012

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

KVALITETSDEKLARATION Arrendepriser på jordbruksmark 2016 (JO 1003)

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

KVALITETSDEKLARATION

Priset på jordbruksmark fortsätter att sjunka

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Priser på jordbruksmark 2010

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Stor ökning av priserna på jordbruksmark

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Priset på jordbruksmark fortsätter att öka. Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha 1

Priserna på jordbruksmark steg under Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha 1

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Priset på jordbruksmark ökar för femte året i rad. Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha,

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

Priset på åker- och betesmark fortsätter att öka. Figur A. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark i Sverige, tkr/ha,

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

/ljhqkhwvgdwdi UK\UHVRFKERVWDGVUlWWVOlJHQKHWHU'HILQLWLYD XSSJLIWHU

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Priser på jordbruksmark 2013

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Höstsådda arealer JO 18 SM 0701 korrigerad version. Höstrapsarealen fortsätter att öka. Höstvete kvar på en hög nivå. Höstkornarealen ökar

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Minskade arealer för äpplen och päron. Cecilia Branzén,

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Priser på jordbruksmark 2012

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106

Animalieproduktion 2011

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Medelarealen fortsätter att öka

Transkript:

JO 39 SM 0501 Arrendepriser på jordbruksmark 2004 Agricultural rents 2004 I korta drag Lägre uppgång på arrendepriserna Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. För Sverige totalt ligger priserna på arrenden 2004 mer än 36 % över den nivå de låg på 1994. Takten på arrendeprisökningen har dock avtagit under de senaste åren. Efter att priserna stigit med i genomsnitt 3 % per år under en längre tid steg de uppskattningsvis endast med 1,3 % mellan 2002 och 2003 och med 0,2 % mellan 2003 och 2004. Arrendepriserna har sedan EU-inträdet stigit mest för jordbruksmark i områden med höga prisnivåer medan mark i områden med lägre priser, framför allt Norrland, inte ökat nämnvärt. Mellan 2003 och 2004 har den uppskattade prisökningen på arrenden varit låg i hela landet. Siffrorna ska dock tolkas med stor försiktighet då underlaget för beräkningarna är litet, framför allt i Norrland. Anders Grönvall, 036 15 56 97 statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 15 april 2005. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 39 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2000, 2002 och 2004, kr/ha, inklusive gratisarrenden. 7 2. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2000, 2002 och 2004, kr/ha, endast arrenden med avgift. 7 3. Genomsnittligt arrendepris för åkermark 2000, 2002 och 2004, inkl gratisarrenden, kr/ha. 7 4. Utveckling av arrendepriser 1994-2004 (1994=100). 8 5. Andel gratisarrenden i procent, 2000, 2002 och 2004. 8 6. Genomsnittligt antal avtal per företag, 2000, 2002 och 2004. 8 7. Företagens genomsnittliga arrenderade areal, 2000, 2002 och 2004. 8 8. Arrendepriser för jordbruksmark i EU-länder 1995-2001, euro/ha. 9 Fakta om statistiken 10 Detta omfattar statistiken 10 Definitioner och förklaringar 10 Statistikens tillförlitlighet 10 Bra att veta 10 Annan statistik 11 Elektronisk publicering 11 In English 12 Summary 12 List of tables 12

Statens Jordbruksverk 3 JO 39 SM 0501 Statistiken med kommentarer Arrendepriser i Sverige I detta Statistiska Meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för olika slag av arrenden. Priser redovisas för jordbruksmark och åkermark, där det i jordbruksmark, förutom åkermark, även ingår betesmark. Vidare redovisas priser både inkl. och exkl. gratisarrenden. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, t ex genom självägt bolag, och för andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Sedan 1994 har arrendepriserna i genomsnitt stigit med mer än 36 %. Takten på arrendeprisökningen har dock avtagit under senare år. Efter att priserna har stigit med i genomsnitt 3 % per år under en längre tid har de under de senaste åren uppskattats stiga med 1,3 % resp 0,2 %. EU-inträdet innebar en förändrad jordbrukspolitik med inriktning mot mer direktstöd och mindre prisstöd än tidigare. En följd av detta har varit att värdet av produktionen generellt minskat medan värdet av produktionskapital såsom t ex mark ökat. Ökningen mellan 2002 och 2004 har procentuellt sett varit låg i hela Sverige. Prisutvecklingen har varit olika i olika delar av landet. I Sydsverige och Västsverige har priserna stigit med i genomsnitt 55 resp 45 % mellan 1994 och 2004 medan priserna i stort sett varit oförändrade i de norra delarna av landet. Diagram 1. Utvecklingen av arrendepriser för jordburksmark 1994-2004, inklusive gratisarrenden. kr/ha 2 800 2 400 Sydsverige 2 000 1 600 1 200 800 Västsverige Östra Mellansverige Småland med öarna 400 Norra Mellansverige Norra Sverige 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Arrendepriserna i Sydsverige uppgick åren 2003 och 2004 till i genomsnitt 2200 kr per ha då gratisarrendena medräknas. Detta var dubbelt så höga priser som genomsnittet för Sverige och 7-10 gånger högre än i de norra delarna av Sverige.

Statens Jordbruksverk 4 JO 39 SM 0501 Diagram 2. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2003 och 2004, inkl. gratisarrenden, kr/ha. Sydsverige Väs tsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige 2003 2004 Hela Sverige 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 kr/ha Skillnaderna i arrendepris enligt diagram 1 ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Majoriteten av arrendena i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör en mindre andel i Sydsverige. Utesluts gratisarrendena vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild jämfört med diagram 1, där dessa ingick. Diagram 3 visar att prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige då minskar något samt att genomsnittliga arrendepriser nästan fördubblas i Norra Sverige. I Sydsverige påverkas priset endast med några få procent. Diagram 3. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2003 och 2004, arrenden med avgift, kr/ha. Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige 2003 2004 Hela Sverige 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400 kr/ha De priser som presenterats ovan avser priser på jordbruksmark, d.v.s. både åkeroch betsesmark. I följande diagram redovisas priserna för de arrenden vilka enbart består av åkermark. När dessa jämförs med diagram 1, där priset gällde all jordbruksmark, framgår att priset på ren åkermark är betydligt högre i landets södra delar, medan priset på åkermark i de nordligare delarna inte skiljer sig från priset på jordbruksmark. Detta beror på att priset på betesmark är mycket lägre än priset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna.

Statens Jordbruksverk 5 JO 39 SM 0501 Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats. Eftersom beräkningsunderlaget är mycket litet bör resultaten tolkas mot bakgrund av detta, varför endast siffror för hela riket presenteras här. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inkl. gratisarrenden var 572 kr/ha för 2003 och 534 kr/ha 2004. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då underlaget för beräkningarna är mycket litet. Diagram 4. Genomsnittliga arrendepriser för åkermark 2003 och 2004, inkl gratisarrenden, kr/ha. Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige 2003 2004 Norra Sverige Hela Sverige 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400 2 600 2 800 kr/ha Arrendepriser inom EU EU:s statistikkontor Eurostat samlar in statistik över arrendepriser från medlemsländerna. Denna statistik är inte harmoniserad mellan länderna och kan därför skilja sig åt avseende innehåll, begrepp och definitioner. Av följande diagram, som därför måste tolkas med försiktighet, framgår att omräknat till euro hade Holland de högsta redovisade arrendepriserna år 2002. I diagrammet har endast länder som redovisat pris på jordbruksmark totalt medtagits. Många länder redovisar separata priser på åkermark och betesmark men saknar ett sammanslaget pris för jordbruksmark. Av diagrammet framgår att Sverige tycks ha en betydligt lägre arrendeprisnivå än närliggande EU-länder. En stapel för Sydsverige har också lagts in, för att en jämförelse med mer likvärdig jordbruksmark, t.ex. med Danmark, ska kunna göras. Diagram 5. Arrendepriser för jordbruksmark, euro/ha 2002 1. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Danmark Tyskland Frankrike Finland Storbritannien (england) Holland Sverige Sydsverige Källa: Eurostats databas, NewCronos. Source: Eurostats database, NewCronos. 1 För Tyskland, Finland och Holland avser priset 2001. For Germany the price refers to year 2001.

Statens Jordbruksverk 6 JO 39 SM 0501 Utvecklingen av arrendepriser i olika länder har varierat mycket mellan 1995 och 2001 enligt diagram 6. Medan priserna i Storbritannien ökat med mer än 50 % under perioden samt Sverige och Holland med ca 30 % så har arrendepriserna i Danmark sjunkit. I Tyskland och Finland har priserna endast stigit marginellt. Diagram 6. Förändring av arrendepriser mellan 1995 och 2001 i olika EU-länder, %. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% -10,0% Belgien Danmark Tyskland Frankrike Holland Finland Sverige Storbritannien Källa: Agricultural statistics Quarterly bulletin, Publikation från Eurostat. Source: Agricultural statistics Quarterly bulletin, Publication from Eurostat.

Statens Jordbruksverk 7 JO 39 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2000, 2002 och 2004, kr/ha, inklusive gratisarrenden. 1. Average rent for agricultural land 2000, 2002 and 2004, SEK/ha, including rents without payment. 2000 2002 2004 Sydsverige 1 750 2 082 2 293 Västsverige 1 060 1 167 1 243 Småland med öarna 715 736 708 Östra Mellansverige 882 999 1 013 Norra Mellansverige 458 475 352 Norra Sverige 204 181 188 Totalt 969 1 064 1 080 2. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2000, 2002 och 2004, kr/ha, endast arrenden med avgift. 2. Average rent for agricultural land 2000, 2002 and 2004, SEK/ha, excluded rents without payment. 2000 2002 2004 Sydsverige 1 785 2 114 2 365 Västsverige 1 145 1 210 1 300 Småland med öarna 743 762 752 Östra Mellansverige 905 1 014 1 039 Norra Mellansverige 606 635 483 Norra Sverige 381 332 361 Totalt 1051 1 150 1 190 3. Genomsnittligt arrendepris för åkermark 2000, 2002 och 2004, inkl gratisarrenden, kr/ha. 3. Average rent for arable land 2000, 2002 and 2004, incl rents without payment, SEK/ha. 2000 2002 2004 Sydsverige 2 106 2 412 2 808 Västsverige 1 223 1 336 1 446 Småland med öarna 885 973 992 Östra Mellansverige 934 1 109 1 072 Norra Mellansverige 485 551 374 Norra Sverige 203 127 150 Totalt 1 079 1 203 1 238

Statens Jordbruksverk 8 JO 39 SM 0501 4. Utveckling av arrendepriser 1994-2004 (1994=100). 4. Development of rents 1994-2002 (1994=100). 1994 1995 1996 1998 2000 2002 2003 2004 Sydsverige 100 102 106 114 119 141 154 155 Västsverige 100 100 110 115 124 136 143 145 Småland med öarna 100 104 107 121 133 136 131 131 Östra Mellansverige 100 103 107 122 121 137 138 138 Norra Mellansverige 100 100 113 124 139 144 100 101 Norra Sverige 100 98 103 103 115 102 96 100 Totalt 100 102 107 117 122 134 136 136 5. Andel gratisarrenden i procent, 2000, 2002 och 2004. 5. Percentage of rents without payment 2000, 2002 and 2004. 2000 2002 2004 Sydsverige 5 4 5 Västsverige 15 14 10 Småland med öarna 13 9 15 Östra Mellansverige 7 10 5 Norra Mellansverige 43 40 43 Norra Sverige 70 56 61 Totalt 16 14 13 6. Genomsnittligt antal avtal per företag, 2000, 2002 och 2004. 6. Average number of contracts per holding 2000, 2002 and 2004. 2000 2002 2004 Sydsverige 2,5 2,5 2,5 Västsverige 2,6 2,7 2,5 Småland med öarna 3,1 3,3 3,3 Östra Mellansverige 2,5 2,2 2,4 Norra Mellansverige 4,6 4,3 5,4 Norra Sverige 5,6 5,1 5,8 Totalt 3,2 3,2 3,3 7. Företagens genomsnittliga arrenderade areal, 2000, 2002 och 2004. 7. Average rented hectares per holding 2000, 2002 and 2004. 2000 2002 2004 Sydsverige 41,0 44,0 41,4 Västsverige 28,0 30,0 39,1 Småland med öarna 32,3 33,3 39,0 Östra Mellansverige 48,7 52,9 50,4 Norra Mellansverige 49,4 28,6 25,0 Norra Sverige 25,8 21,6 39,8 Totalt 37,4 36,4 40,3

Statens Jordbruksverk 9 JO 39 SM 0501 8. Arrendepriser för jordbruksmark i EU-länder 1995-2001, euro/ha 1. 8. Rents for agricultural land in EU-countries 1995-2001, euro/ha 1. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Belgien 172 176 175 178 185 188 189 Danmark 275 269 263 257 276 277 266 261 Tyskland 127 124 127 128 Grekland 413 434 448 426 436 447 455 477 Frankrike 121 123 124 128 132 132 131 131 Luxemburg 154 151 151 158 159 163 166 170 Holland 295 297 312 362 343 358 379 Österrike 248 Finland 149 144 135 145 146 150 151 Sverige 80 93 97 97 100 107 104 108 Storbritannien 128 139 176 187 188 202 201 198 1 Siffrorna måste tolkas med stor försiktighet eftersom definitioner, begrepp och metoder för beräkningarna skiljer sig åt mellan länderna. Figures for different member states are not fully comparable, as definitions and methods for the estimations differ between the member states.

Statens Jordbruksverk 10 JO 39 SM 0501 Fakta om statistiken I samband med EU-medlemskapet önskade EU:s statistikkontor Eurostat statistik från Sverige avseende arrendepriser och markpriser på jordbruksmark. Sådan statistik togs tidigare inte regelbundet fram av Sverige. Denna statistik används av Eurostat för att belysa prisutvecklingen i de olika medlemsländerna. Denna statistik faller inte under någon EU-reglering. Medlemsländerna beräknar och översänder siffror inom området Agricultural land prices and rents enligt informella överenskommelser. Detta omfattar statistiken Rampopulationen för arrendeprisundersökningen omfattar ca 40 000 jordbruksföretag som fanns i Lantbruksregistret 2003 och som enligt Lantbruksregistret 2003 arrenderade åkermark eller betesmark. Definitioner och förklaringar För uppskattning av arrendepriser 2003 och 2004 har Jordbruksverket vänt sig till 1800 slumpmässigt utvalda brukare. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange arrenderad areal samt arrendepris för sina åtta största arrenden. Även vissa andra frågeställningar om olika förhållanden i arrendet har ingått. Till grund för val av urvalsmetod ligger erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens arrenderade åkerareal samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och sex regioner har använts. Totalt har alltså 24 stratum skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa stratum har bestämts med s.k. optimal allokering med avseende på arrenderad åkerareal. Statistikens tillförlitlighet Osäkerheten i arrendeprisundersökningen består i både slumpmässig osäkerhet och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet har inte beräknats men utifrån erfarenheter av tidigare undersökningar torde medelfelet för uppskattningar av arrendepriser för Sverige som helhet ligga på ca 2 %. I olika regioner är medelfelet dock större, framför allt i de nordligare områdena. Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning av företag som arrenderar åkermark då uppgifterna om detta härrör sig något år tillbaka i tiden. Bra att veta Arrendeprisundersökningen har på senare år genomförts vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i nivå på priserna kan uppkomma vartannat år. Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna mellan dessa publicerade uppgifter inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. De uppskattade arrendepriserna redovisas för sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt:

Statens Jordbruksverk 11 JO 39 SM 0501 Område Sydsverige Västsverige Småland med öarna Östra Mellansverige Norra Mellansverige Norra Sverige Län K, (L), M N, O, (P), (R) F, G, H, I AB, C, D, E, T, U S, W, X Y, Z, AC, BD Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Jordbruksverket publicerar månadsvis priser och prisindex inom jordbruks- och livsmedelsområdet i JO 49 SM. Denna publikation finns på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik & fakta samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se. Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas från Marjatta Niemi tfn: 036-15 59 34, fax: 036-34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 12 JO 39 SM 0501 In English Summary Statistics on agricultural land prices and rents have on a regular basis not been calculated or published in Sweden before the accession to EU. In EU this kind of statistics have been provided by most of the Member States to Eurostat each year since 1973. Since the accession to EU in 1995, also Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents. The estimations of agricultural rents are based on sample surveys with postal inquiries. Concerning the last year about 1 800 farmers have been included in the sample, which is stratified. The questionnaires are worked out in a way that it is possible to estimate the rented values of only the arable land, which means that rented values of living houses or other buildings are not included in the estimates of agricultural rents delivered to Eurostat. There has been an upward trend in the rents since 1995, especially in the south of Sweden. In table 6, in which rents for the EU Member States are shown, it can be seen that the rents in Sweden seem to be low compared to some other Member States. However the estimated rents in different countries are not fully comparable because of differences in calculation methods. List of tables Explanation of symbols 7 1. Average rent for agricultural land 2000, 2002 and 2004, SEK/ha, including rents without payment. 7 2. Average rent for agricultural land 2000, 2002 and 2004, SEK/ha, excluded rents without payment. 7 3. Average rent for arable land 2000, 2002 and 2004, incl rents without payment, SEK/ha. 7 4. Development of rents 1994-2002 (1994=100). 8 5. Percentage of rents without payment 2000, 2002 and 2004. 8 6. Average number of contracts per holding 2000, 2002 and 2004. 8 7. Average rented hectares per holding 2000, 2002 and 2004. 8 8. Rents for agricultural land in EU-countries 1995-2001, euro/ha. 9