Klimatkommunernas nätverksträff i Borås 24-25 augusti 2016 Välkomna till Borås! Anna Säfsten, chef för avdelningen för miljökommunikation på Borås Stad, hälsar välkomna och berättar om upplägget för dagen. Workshop om kommunen som konsument På områdena: plastbanta, möbler, kemikalier, textilier, byggmaterial och förpackningar, diskuterades knutar att lösa, lösningar och hur vi kan arbeta med frågan i Klimatkommunerna. Problem som kom upp var till exempel plastpåsar i fjärrvärmen, konstgräsplaner, att kommunerna står för långt från byggprocessen. Förslag på vad Klimatkommunerna kan göra: sprida goda exempel, bilda en arbetsgrupp för upphandlingsfrågor, bjuda in upphandlingsansvarig till gruppen, uppvakta/samarbete med SGBC. Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg, Energisamordnare och My-Linda Lorentsson Strategisk planerare När Energi- och klimatstrategi skulle tas fram sammanföll det med Översiktsplan. Med utgångspunkt i Borås Stads vision påbörjades en gemensam process.
Hierarki: Vision med hållbarhetsindikatorer Översiktsplan Energi- och klimatstrategi Miljömålsprogram Utsläppen minskat med 40 % i Borås, men utsläpp från transporter har legat på konstant, minskning av utsläpp från transporter blev därför fokus i nya strategin. Hållbarhetsindikatorer från Borås stads vision som grund. Framtidsscenarier togs fram genom workshops med politiker, näringsliv, tjänstemän, bolag: Byggfrågor och energifrågor knyts ihop genom framtidsbild. Diskuterade utifrån storskaligt/småskaligt, bygga tätt/bygga glest. Serviceorter utanför Borås växer, stärker landsbygden. Konstnär gjorde illustrationer av scenarier och målbild/framtidsbild vilket gav bra diskussionsunderlag. Tydligt och kommunikativt. Medborgardialog om översiktsplanen. Politiker från alla nämnder åkte på turné i kommunen. Tjänstemän deltog för att svara på frågor. Medborgardialogen inleddes med pepp, affischer på stan där det stod Bra jobbat Borås.
Mitt Borås 2035. Framtidsbild 2035 - Kollektivtrafiken är sammankopplad med ny bebyggelse. Bilfria innerstadsområde som blir sociala mötesplatser. Strategier för ett livskraftigt Borås: BEBYGGELSEUTVECKLING som stärker befintlig struktur INFRASTRUKTUR som hanterar tillväxten GOD LIVSMILJÖ och ett enkelt vardagsliv NÄRHET till stadens puls och landsbygdens lugn REGIONCENTRUM med nationell och internationell koppling Strategier för att nå framtidsbilden: Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil Arbeta med klimatsmart upphandling och gröna finanser Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer Minska klimatavtrycket från byggnader Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen
Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion Skapa förutsättningar för utveckling och innovation Erfarenheter från processen: Processen är lika viktig som resultatet Brett deltagande ger fler lösningar och förankring Synliggöra önskvärd och inte önskvärd utveckling Bilderna är ett bra diskussionsunderlag Framtidsbilden är ett levande dokument Processen tar oss från vision till strategi Borås Stads miljömål Borås Stads klimatstrategi Projektstudion Anna Säfsten, Projektstudion Projektstudion skapades förra hösten. När ett ärende löper över flera avdelningar/förvaltningar skickas det till projektstudion (ett fysiskt rum och en person som kan mötesteknik). Problem skickas ut via mail till avdelningschefer med en uppmaning att det måste skickas en person till projektstudion. Även fått med flera bolag. Resultat är att kontaktytor skapas mellan anställda/avdelningar/förvaltningar/bolag. Kontakt: anna.safsten@boras.se Klimatkompensering Susanne Arneborg, Energisamordnare Avgift på 1,5 kr/kg co2 för tjänsteresor med bil och flyg För 2015 blev det 1,5 miljoner kr, 2016 är det 2 mkr, 2017 blir det 3 mkr Pengarna stannar inom förvaltningen/bolaget. Ska användas för att nå miljömålen. Har gått till bland annat miljöutbildningar, elcyklar, elverktyg, grön flagg, giftfri förskola, test av bränsle, belysning mm Utmaningar: Vissa förvaltningar med höga avgifter har svårt att hitta åtgärder, processen är tidskrävande med 28 förvaltningar och bolag, svårt att avgränsa vad avgiften ska användas till, omorganisationer är svåra att hantera
Biogasprojekt Indonesien Linda Eliasson, Affärsutvecklare avfall, Borås Energi Borås energi och miljö är ett kommunalt energibolag. De har två projekt i Sydostasien med finansiering från Sida och Tillväxtverket. Biogasanläggning från fruktavfall i Sleman ledde till 2716 ton minskade co2 Deponianläggning i Palu med uttag ur befintlig, sluttäckt deponi. Initierat av Högskolan i Borås (program för resursåtervinning) Borås Energi och miljö Jonas Holmberg, kommunikationschef Borås Energi och miljö Uppdrag att kommunicera globala frågor på lokal arena Vi vill sälja vår produkt men så lite som möjligt Kommunikationen! Skapa stolthet och engagemang hos boråsarna. En av tre svenskar har klimatångest. 50% säger att de inte vet vad kommunen gör vad gäller klimatförändringar. Kretsloppsstaden Borås. Visar på olika kretslopp i staden: skogsavfall blir fjärrvärme, fjärrkyla och el. Bioaska återförs till skogen. Ex. Fallfrukt i Borås, samlas in till biogas. I höst skickas pressmeddelande ut, det blir alltid en riksnyhet, 40 ton fallfrukt blir biogas. Kretsloppsvecka varje år. Kraftvärmeverk och avloppsreningsverk ska byggas nytt. Samlokalisering ger vinster. 3,2 miljarder. Många olika kommunikationskanaler. Innovationer och testbäddar. Fått stöd från Klimatklivet. Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) och EU-projektet Sinfonia SINFONIA Smart Cities-projekt. Sinfonia är ett 5-årigt projekt där Bolzano i Italien och Innsbruck i Österrike ska energieffektivisera hela stadsdelar. Borås Stad, Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder i Borås deltar i projektet och kommer att testa om de verktyg och metoder som används i Bolzano och Innsbruck kan användas i Borås. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) leder projektet. Projektet fortsätter till 2018. Demonstrera åtgärder som kan minska energibehovet på distriktsnivå med 50 %. Öka andelen förnybart med 20 %. Grön omställning Jonas Karlsson, ordförande för Analysgruppen för grön omställning Fick uppgiften från statsministern att ta fram rapport fristående och inte utgå från vad som är möjligt att få majoritet för i riksdagen.
Hittills har det i klimatarbetet gått enklare, lättare och snabbare att nå dit vi kommit än vad vi trodde. De farhågor som har funnits kring negativ inverkan på jobben etc. har inte infriats. Många aktörer har underskattats: näringslivets förändringsbenägenhet, kraften i det lokala och regionala arbetet. Förändringen beror också på nationella politiska beslut. Vad krävs för omställning: kraftfulla styrmedel. Och de styrmedel som behövs finns redan i utredningar och förslag. Det behövs föregångare som visar att det är möjligt. Analysgruppen tog fram fem delrapporter och ett medskick. (Delrapport 5 handlar om hur kommuner och regioner går före, presenteras inte här, men kan vara intressant för oss. Klimatkommunerna har bidragit på ett påtagligt sätt). En delrapport: Hållbarhetsdrivna investeringar för grön omställning och konkurrenskraft hur finanssektorn kan bidra till en hållbar omställning. När vi pratar om finansbranschen så pratar vi ofta om dem som en broms, och inte att någon som skulle kunna vara drivande. G20-länderna kommer jobba med hållbara finanser i år. Ska vi göra investeringar för ett fossilfritt samhälle så krävs det stora investeringar och det kommer vara avgörande hur vi jobbar för att finansiera detta. I Norden finns det ett investeringsbehov om 60 miljarder euro om året. Matchningsproblem i finansbranschen: det finns en massa kapital som vill investeras grönt, men inte hittar de investeringarna. Och det finns de som har gröna lösningar, men inte hittar kapital. Initiativ: Montreal Carbon pledge investerare som frivilligt har förbundit sig att rapportera koldioxidavtryck av deras investeringsportföljer. Flera institutioner som har divesterat sina pensionsfonder från fossilbränslebaserade företag. Decarbonize. 4e AP-fondens avkastning har ökat sedan de började jobba med de här frågorna. Företag som har koll på sin miljöpåverkan, de har koll på annat också alltså företag som är välskötta har koll på dessa frågor. Vad behövs göras? Förändra synsättet till ett ansvarsfullt och långsiktigt ägande Styra om kapitalflödet Tydliggöra livscykelperspektivet Behövs en strategi för hur finanssektorn ska jobba med detta.
Några av analysgruppens förslag: Främja utvecklingen av marknaden för gröna obligationer. Standardisering som ökar transparens och verifierbarhet underlättar en expansion. Det bör ställas krav på offentliga aktörer att finansiera en viss andel av sina investeringar via gröna obligationer. Ett utvecklat regelverk för offentlig upphandling som tar starkare hänsyn till klimateffekter och grön omställning och ser den som en möjlighet och ett instrument för att uppnå hållbarhetsmålen för 2030. Trycka på för och stödja framtagande av verktyg för att öppet redovisa koldioxidavtryck och krav på att publicera information om koldioxidavtryck i finansbranschen. Dag 2 Klimatsmart kapitalförvaltning Hanna Arnesson, hållbarhetsstrateg Örebro kommun Enligt WWF är utsläpp från konsumtion 10,6 ton/år/person (bilen, biffen, bostaden) och utsläpp från kapital 7,9 ton/år/sparare (beräknat utsläpp från energiproduktion kopplad till svenskt ägande på världens börser). Teckning av Sara Granér
Svenska sparare vill att deras kapital ska bidra aktivt till hållbara klimatlösningar, hela två av tre vill ha ett privat sparande som aktivt investerar i klimatlösningar och att den egna kommunen förvaltar de kommunala tillgångarna i klimatsmarta fonder. I Örebros placeringspolicy står det att kommunens kapital ska arbeta mot fossilfritt 2050. Tre alternativ av förvaltning: Divestera: avyttra kol, olja, gas Investera: i lösningar Aktivt ägande i befintligt innehav Inför framtagande av ny klimatstrategi gjordes en Omvärldsspaning Ger bra bakgrundsmaterial och fakta om kommunal kapital- och skuldförvaltning. Läs! Gröna finanser är med som område i Örebros nya klimatstrategi. Skrivelse: Målet är att klimatbelastningen från kapitalförvaltningen ska vara lägre än jämförbara index och årligen minska med ambitionen att kapitalförvaltningen ska vara klimatneutral 2030 Vid finansiering av större projekt som omfattas av ramverket för den gröna obligationen ska kommunen i första hand att emittera en grön obligation om marknadsförhållandena tillåter det. Hållbara placeringar - hur gör KPA? Eva Axelsson, Hållbarhetschef KPA Pension KPA har skrivit under Montreal Pledge om att beräkna och publicera portföljernas CO2-avtryck och medverkar i Svensk Försäkrings referensgrupp om en enhetlig redovisning av detta. Deltar också aktivt i samarbetsprojektet Hållbart värdeskapande tillsammans de största institutionella investerarna i Sverige samt Nasdaq. Per Bolund: fond- och pensionsförvaltare ska redovisa sitt koldioxidavtryck. KPA Pension började mäta och redovisa sitt koldioxidavtryck redan 2014. Bolag väljs utifrån våra tydliga etiska placeringskriterier. Varje år granskar KPA ca 2000 företag, löpande dialog med företagen för att påverka dem. Kriterier avseende energibranschen 2009. Hållbarhetsstrategi utökad minska klimatpåverkan från våra placeringar. Transparant redovisning av uteslutna bolag och innehav. Klimatanalys av hela bolagsinnehavet start våren 2014. Vad menar vi när vi utesluter? Investeringar inte i bolag som har större andel än 30% omsättning i kol (börjar bli branschstandard) Ta bort det värsta, investera i det bästa, fortsätta påverka bolag Hur gör vi exempel från kommuner: Malmö Stad Politiken började trycka på, from april stycke i finanspolicy: Malmö stad ska undvika att placera i
värdepapper utgivna av företag som ägnar sig åt utvinning av fossila energikällor. Lunds kommun Mål i LundaEko II: Senast 2016 ska Lunds kommun utreda om kommunen investerar medel, direkt eller indirekt, i fossilbränslebolag samt i sådana fall upphöra med detta senast år 2020. Hur mäter vi? Engagemang finns hos ekonomidirektör och finanschef, även politiskt Stockholm Stad Lyfte från politiskt håll i den årliga budgetprocessen Pressmeddelande Gäller stiftelsers placeringar som staden fått i uppdrag att förvalta. Diskussioner har varit om var ansvaret ligger. Gå före i omställningen med gröna obligationer Björn Söderlundh, utlåningschef Kommuninvest Presentation Internationella investerare vill bara pumpa in pengar i fossilfritt, men Kommuninvest vill ha in tex biologisk mångfald också. Har skapat en miljökommitté för att ta fram kriterier och granska projekt. (där flera av Klimatkommunernas medlemmar ingår) Årlig revidering av ramverket Uppe i 50 projekt som finansieras med gröna obligationer Gröna lån samma villkor som andra lån. När tillräcklig upplåning är nådd kan ränta sänkas. Vår syn på fossilt - skrivelse hur kommittén betraktar fossilfritt. Transparens, tydlighet viktigt. Impact report i Göteborg Sara Pettersson, sara.pettersson@stadshuset.goteborg.se Första stad i världen som gett ut grön obligation Fyra obligationer lovat marknaden att regelbundet återkomma Brett ramverk Årlig investerarrapport Planerar fördjupning dvs impact report ca vartannat år. Impact report 2016 Utvecklingen går fort inom alla parter Kraven ökar också i och med det Impact report: Stävar efter att följa de vägledningar som finns publicerade: - The Green Bond Principles (March 2015) - Green Bonds Harmonized Framework for Impact Reporting (December 2015) - Investor Network on Climate Risk: Statement of Investor Expectations for the Green Bond Market (February 2015) Nyckelindikatorer energi: Årlig energibesparing MWh/GWh
Årliga minskade utsläpp/undvikna utsläpp av växthusgaser CO2 ekv Årlig mängd producerad förnybar energi MWh/GWh Byggd kapacitet för förnybar energi MW/GW Andra signifikanta resultat Avvägningar och ställningstaganden: Baseline vad jämför vi oss mot? Byggnader - Boverkets byggregler (vid ansökningstillfället) Fordon - EU:s krav på nysålda bilar Elmix Betyder mycket för resultatet! Nordisk re sidualmix Fossilt bränsle (GOBIGAS) Gröna finanser i Borås Susanne Arneborg, energisamordnare och Martin Jakobsson finanschef Borås Stad Lånat via Kommuninvests göra setup, avvaktar med egen grön obligation Skrivning i policy: Placeringar ska inte göras i företag vars omsättning härrör från områdena vapen, alkohol, spel, pornografi eller tobak. Placeringar ska inte göras i företag som har verksamhet med syfte att prospektera, exploatera, utvinna eller producera fossil energi. Att skapa klimatsmarta beteenden Ida Zwahlen, praktiserade på Klimatkommunerna våren 2016 Utvärdering av hårda styrmedel vanligt, men ovanligt för mjuka styrmedel Varför utvärdera beteendepåverkande åtgärder? Projektmedel, t.ex. Klimatklivet Vilken varaktig utsläppsminskning den sökande tänker sig att de ska åstadkomma, jämfört med en situation utan åtgärden Men svårt. Exempel på beteendepåverkande åtgärder från kommuner: Testcyklister, hemsidor, spel och interaktiva kampanjer (tex Klimatsmart vardag Örebro), skoltävlingar, solkartor mm Vad säger forskningen? Effektiv klimatkommunikation involverar olika nivåer av problemen på ett medvetet sätt. Fokus på lokala konsekvenser ökar viljan till individuellt agerande (i synnerhet klimatanpassning) Fokus på klimatförändringarna ur större perspektiv ökar acceptans och stöd för policyer (främst förebyggande åtgärder) Vi kan påverka människors beteenden i en hållbar riktning genom att få dem att genomföra en enkel beteendeförändring först. Value-action gap: attitydförändring behöver inte leda till beteendeförändring Hårda styrmedel kan misslyckas pga ovilja att ta individuellt ansvar för klimatförändringarna. Nudging och beteendepåverkande åtgärder som komplement till hårda/mjuka styrmedel för att öka acceptansen, inte substitut. Rapporten Att skapa klimatsmarta beteenden