Rapport Rapport nr Version Datum Författare S 2016-0034 1 2016-04-15 Maria Grimert Säkerhetsnivå Anläggning Granskad av C1 - Öppen Marie-Louise Olvstam Dokument ID Godkänd av 20384 Christoffer Ellmark Miljökonsekvensbeskrivning inklusive teknisk beskrivning för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall vid Sammanfattning AB SVAFO har till uppgift att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt mellanlagra avfallet fram till att slutförvaring kan utföras. Verksamheten är inte vinstdrivande utan finansieras genom fonderade medel. SVAFO ägs av kraftbolagen Forsmark Kraftgrupp AB, Ringhals AB och OKG AB och ingår i Vattenfallkoncernen. SVAFO har idag tillstånd för att mellanlagra radioaktivt avfall, bland annat i bergrum, olika lagerlokaler och på ytor utomhus. Behovet av mellanlagringskapacitet förväntas dock öka och det behövs en utökad, ändamålsenlig mellanlagring. Den utökade mellanlagringen planeras att ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom s industriområde. Lagret behövs fram till den dag då Svensk Kärnbränslehantering ABs, SKB, samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporteras dit. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgörs av redovisning och bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö av utökad mellanlagring av låg och medelaktivt avfall. Enbart de aktiviteter som berörs av dessa åtgärder beskrivs. Ett nollalternativ presenteras som jämförelse mot planerad lagerbyggnad. 1 ( 32 )
Version Reviderade punkter Revisionsdatum Revisionsförteckning Orsak Handläggare/ Godkänt av 1.0 Ny rapport Maria Grimert/ Christoffer Ellmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 Inledning 4 2 Icke teknisk sammanfattning 4 3 Administrativa uppgifter 6 4 Ansökan avser 6 5 Lokalisering och alternativbeskrivning 7 5.1 Lokalisering 7 5.2 Alternativbeskrivning 8 6 Omgivningsbeskrivning 10 6.1 Markanvändning och infrastruktur, kommunikationer 10 6.2 Planförhållanden 10 6.3 Natur och kulturmiljö 11 6.4 Rekreation och friluftsliv 13 6.5 Angränsande bostäder industrier och andra verksamheter 13 6.6 Hydrografiska och meteorologiska förhållanden 13 6.7 Geologi och seismologi 13 7 Tillståndsprövning 13 8 Samrådsprocessen 14 8.1 Samråd med myndigheter 14 8.2 Samråd med närboende, allmänhet och miljöorganisationer16 8.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 17 9 Verksamhetsbeskrivning/Teknisk beskrivning 17 9.1 Mellanlagrets utformning 17 9.2 Mellanlagring av avfall 21 9.3 Byggnation 22 10 Resursanvändning 24 2 ( 32 )
11 Transporter 24 11.1 Transporter under byggnation 25 11.2 Transporter under drift 25 12 Avfall 25 13 Kemikalier 26 14 Miljöpåverkan 26 14.1 Utsläpp till luft 26 14.2 Utsläpp till vatten 27 14.3 Utsläpp till mark 27 14.4 Buller 27 14.5 Landskapspåverkan och ändrad markanvändning 28 15 Risker 29 15.1 Risken för radioaktiva utsläpp 30 16 Konsekvenser på hälsa och miljö 30 16.1 Miljö- och folkhälsomål samt miljökvalitetsnormer 30 17 Samlad miljö- och hälsokonsekvensbedömning 31 18 Bilagor 32 Bilaga A Samrådsredogörelse 3 ( 32 )
1 Inledning AB SVAFO har till uppgift att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt mellanlagra avfallet fram till att slutförvaring kan utföras. Verksamheten är inte vinstdrivande utan finansieras genom fonderade medel. SVAFO ägs av kraftbolagen Forsmark Kraftgrupp AB, Ringhals AB och OKG AB och ingår i Vattenfallkoncernen. SVAFO har idag tillstånd för att mellanlagra radioaktivt avfall, bland annat i bergrum, olika lagerlokaler och på ytor utomhus. Behovet av mellanlagringskapacitet förväntas dock öka och det behövs en utökad, ändamålsenlig mellanlagring. Den utökade mellanlagringen planeras att ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom s industriområde. Lagret behövs fram till den dag då Svensk Kärnbränslehantering ABs, SKB, samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporteras dit. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgörs av redovisning och bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö av utökad mellanlagring av låg och medelaktivt avfall. Enbart de aktiviteter som berörs av dessa åtgärder beskrivs. Ett nollalternativ presenteras som jämförelse mot planerad lagerbyggnad. 2 Icke teknisk sammanfattning SVAFO planerar att utöka mellanlagringskapaciteten av låg och medelaktivt avfall då det förväntade behovet av mellanlagringskapacitet förväntas öka bland annat som en följd av rivningen av forskningsreaktor R2 i och Ågestareaktorn i Huddinge. Det finns även behov av en mer ändamålsenlig förvaring av en del redan befintligt avfall. Den utökade mellanlagringen planeras att ske genom uppförande av en lagerbyggnad för låg- och medelaktivt avfall inom s industriområde. Den utökade mellanlagringen bedöms vara så omfattande att det krävs en ändring av gällande tillstånd enligt miljöbalken. Som ett led i framtagningen av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har SVAFO samrått med myndigheter, närboende, allmänhet och organisationer. SVAFO planerar att bygga mellanlagret inom s industriområde söder om R2- reaktorn. Placeringen har styrts av genomförbarhet, miljöpåverkan, tillgång på mark och ekonomi. Fyra olika lokaliseringar inom industriområdet har studerats, tre lokaliseringar ovan jord och ett bergrumsalternativ. Verksamheten är förenlig med gällande planbestämmelser och inga konflikter med riksintressen eller skyddsintressen har identifierats. Typen av avfall som ska hanteras i mellanlagret utgörs av låg- och medelaktivt avfall och utgörs av rivningsavfall och befintligt avfall som idag lagras utomhus på industriområdet. Avfallet utgörs av till exempel kontaminerad betong och metaller och är packeterat främst i standardiserade behållare till exempel containers, plåtfat samt olika typer av kokiller. Lagerbyggnaden utförs som en rektangulär betongbyggnad med en maximal lagringskapacitet på 14 000 m 3. Mellanlagret kommer att vara uppdelat i följande funktioner; lagerdel, servicedel, ankomsthall. Lagerdelen kommer i sin tur att vara uppdelad i fack där avfallet placeras med hjälp av travers. Ytterväggarna kommer att vara dimensionerade för 4 ( 32 )
strålskärmning mot omgivningen. Strålnivån utanför byggnaden kommer att vara så låg att människor kan röra sig fritt utan hälsorisk. Verksamheten under drift kommer medföra små eller ringa utsläpp till luft, vatten och mark. Det bullerbidrag som verksamheten bidrar med kommer ifrån ventilationssystemen, dessa bidrar inte till ett ökat buller till närboende. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen kommer att ske. Mätning av strålningsnivåer kommer att utföras regelbundet utanför byggnaden. SVAFO bedömer att olyckshändelser eller sabotage inte kan medföra annat än en mycket begränsad spridning av radioaktiva ämnen i anläggningens absoluta närhet. Under byggtiden kommer det ske schaktningsarbeten och konstruktionsmaterial kommer att transporteras till anläggningsplatsen. Detta kommer att medföra ökat antal transporter, buller och eventuell damning. Byggnationen kommer att pågå under cirka ett år och det förväntade ökade bullerbidraget bedöms inte överskrida gällande riktvärden. Verksamheten kommer inte att påverka människors hälsa, flora eller fauna i omgivande miljö. Sammantaget bedömer SVAFO att den planerade verksamheten kommer att ske inom ramarna för miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens hänsynsregler. 5 ( 32 )
3 Administrativa uppgifter Sökande AB SVAFO Organisationsnummer 556446-3411 Anläggningsnummer 0480-195 Fastighetsbeteckning Kommun, län Adress Hemsida Juridiskt ombud Prövningspunkt Tillsynsmyndigheter Hånö Säteri 1:9 (under avstyckning) Nyköping, Södermanlands län Box 90, 611 23 Nyköping www.svafo.se Marie-Louise Olvstam AB, SVAFO Box 90, 611 23 Nyköping marie-louise.olvstam@svafo.se 010-472 19 60 90.460 anläggning för lagring av radioaktivt avfall 90.140 användning av avfall för anläggningsändamål 26.110 uppförande och drift av en betongstation under byggtiden Länsstyrelsen i Södermanland, Strålsäkerhetsmyndigheten 4 Ansökan avser AB SVAFO ansöker om tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken för utökad mellanlagring av radioaktivt avfall på fastigheten Hånö Säteri 1:9 i Nyköpings kommun, Södermanlands län. Ansökan avser därutöver tillstånd till användning av schaktmassor för anläggningsändamål samt uppförande och drift av en betongstation under byggtiden. I enlighet med 16 kap. 2 1 st. 2 men. miljöbalken yrkar sökanden på att enbart ändringen av verksamheten prövas, då övrig verksamhet inte påverkas av den utökade mellanlagringen. 6 ( 32 )
5 Lokalisering och alternativbeskrivning 5.1 Lokalisering SVAFO ligger beläget i ca 3 mil nordost om Nyköping och 13 km sydost om Tystberga utmed den sörmländska kusten, se figur 1. Verksamheten är etablerad inom s industriområde som funnits sedan 1950-talet och som omges av värdefulla naturområden. Figur 1 Karta över lokalisering med omnejd 7 ( 32 )
5.2 Alternativbeskrivning 5.2.1 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska redovisa konsekvenserna av att det sökta tillståndet inte beviljas, det s.k. nollalternativet. I denna miljökonsekvensbeskrivning definieras nollalternativet enligt följande: Det befintliga radioaktiva avfallet som finns på området fortsätter att lagras på det sätt som sker idag, det vill säga i befintligt bergrum, i lagerlokaler men också i containers utomhus. Det radioaktiva avfall som uppkommer framgent mellanlagras i containers utomhus. 5.2.2 Alternativ lokalisering och utformning Fyra olika lokaliseringar inom s industriområde har undersökts, en utbyggnad av det befintliga bergrummet för förvaring av låg- och medelaktivt avfall samt tre olika lokaliseringar ovan jord, se figur 2. De olika alternativen har analyserats utifrån olika perspektiv; genomförbarhet, miljöpåverkan, tillgång på mark och ekonomi. Figur 2 Studerade lokaliseringar ovan jord I ett första skede styrdes valet av lokalisering till en tomtyta inom s industriområde där det tidigare Aktiva centrallaboratoriet, ACL, var lokaliserat. Valet styrdes av att det var en tomtyta som SVAFO ägde och inga markförvärv krävdes. Alternativet var en utökning av det befintliga bergrummet, vilket skulle ha inneburit omfattande sprängning och schaktning. Bergrumsalternativet bedömdes även vara mindre flexibelt och var ett kostsamt alternativ. Två ytterligare lokaliseringar analyserades ytligt då dessa inte var i SVAFOs ägor. Under samrådsprocessen ändrades förutsättningarna i och med att Nuclear AB framförde synpunkter på den föreslagna lokaliseringen och i samband med det föreslog två alternativa platser för mellanlagret, en lokalisering i de norra delarna av industriområdet och en söder om R2-reaktorn. Dessa lokaliseringar var de övriga lokaliseringar som SVAFO haft 8 ( 32 )
med i den inledande analysen. SVAFO gjorde om lokaliseringsanalysen samt kompletterade med geotekniska samt miljötekniska undersökningar. Resultatet av detta visade att en lokalisering i området söder om R2-reaktorn skulle vara fördelaktig eftersom lagret då skulle hamna i anslutning till SVAFOs övriga verksamhet och i närheten av hamnen. Detta skulle innebära praktiska och miljömässiga fördelar, till exempel kortare transporter inom området. En lokalisering söder om R2 skulle inte heller ta mer naturmark i anspråk än vid ACL. Ytan söder om R2 är också större till ytan och innebär att anläggningen inte behöver grävas ner, vilket en lokalisering på ACL kräver. Detta innebär mindre schaktningsarbeten och därmed även mindre transporter. Det andra alternativet som ligger i norra delen av industriområdet har bedömts som olämpligt på grund av markens beskaffenhet och eftersom det saknas vägar, el och vatten. SVAFO har därmed valt att gå vidare med en lokalisering söder om R2-reaktorn. 5.2.3 Planerat etableringsområde SVAFO har utrett ett par olika lokaliseringar inom området söder om R2. Föreslaget etableringsområde framgår av figur 3. Etableringsområdets storlek inkluderar byggnad samt rangeringsytor, d.v.s. kör- och hanteringsytor. Figur 4 är ett fotomontage som illustrerar en möjlig placering inom etableringsområdet. Området har till stor del tidigare utnyttjats för industriändamål, ingen ny naturmark tas därmed i anspråk och placering av en lagerbyggnad inom området kräver endast en viss urschaktning. Placeringen innebär längsta möjliga avstånd från kusten och minimal exponering mot havsviken Tvären. Delar av befintlig verksamhet kan dock behöva flyttas. Figur 3 Etableringsområde för ny lokalisering 9 ( 32 )
Figur 4 Fotomontage över möjlig placering inom valt etableringsområde 6 Omgivningsbeskrivning 6.1 Markanvändning och infrastruktur, kommunikationer AB SVAFOs anläggningar ligger inom s industriområde, som omfattar fastigheten Hånö Säteri 1:9 i Nyköpings kommun. Från E4 kan nås via landsväg från Nyköping, Vagnhärad/Trosa samt Tystberga. Järnvägsförbindelse finns i Nyköping och Vagnhärad. Flygplats finns i Nyköping. Landningskaj för Svensk kärnbränsle hantering, SKB:s, transportfartyg återfinns nedanför reaktorbyggnaden, i anslutning till bergrummet för förvaring av radioaktivt avfall (AM) inom industriområdet. Personaltransporter sker huvudsakligen med buss och bil. För landtransporter utnyttjas väg 219. 6.2 Planförhållanden För sområdet gäller stadsplan som har antagits av Nyköpings kommun och fastställts av länsstyrelsen i Södermanlands län (1983-08-19, dnr. 11.082-763-83). I planen föreskrivs maximal byggnadshöjd, vilken varierar inom planområdet. På platsen där mellanlagret avses uppföras är tillåten bygghöjd enligt detaljplanen 40 meter över havet. Markytans medelhöjd över havet är i det tilltänkta läget knappt 20 meter, vilket innebär att en byggnadshöjd på drygt 20 meter är möjlig. Planen tillåter markanvändning för industriellt och därmed samhörigt ändamål som har anknytning till verksamheten vid forskningsstationen. Det finns även en översiktsplan för Nyköpings kommun som antogs av fullmäktige 2013-11- 12 (Dnr KK13/447). I planen uppges att ingen ny sammanhållen bebyggelse bör planläggas 3-5 km från s industriområde. I planen framgår det även att det finns höga natur- 10 ( 32 )
kultur- och friluftslivsvärden runtomkring industriområdet i, men kommunens inriktning är att industriområdet ska utvecklas dock med stor hänsyn till omkringliggande värden. 6.3 Natur och kulturmiljö Inom en fem kilometers radie finns ett flertal skyddade områden med olika typer av skydd enligt miljöbalken. Det gäller Natura 2000, naturreservat, fågelskyddsområden och biotopskydd för skog, se figur 5. Natura 2000-området Horsvik är beläget ca 500 meter söder om det studerade området och har ett skydd enligt habitatdirektivet. Värdena består i det kulturpräglade odlingslandskapet med artrika betesmarker. Det närmaste våtmarksobjektet är beläget två kilometer från industriområdet. sområdet är beläget i ett småskaligt odlingslandskap med en hävdhistorik, vilket de rikligt förekommande ängs- och betesmarksobjekten vittnar om. Värdefulla skogsområden finns också i s omgivningar. Det finns nyckelbiotoper med olika biotoptyper såsom barrnaturskog, lövnaturskog, hassellund, aspskog, ädellövträd, hällmarkstallskog m.fl. typer, se figur 6. Planerad lokalisering inom lokaliseringen söder om R2 utgörs av redan ianspråktagen mark med delvis asfalterade ytor. En behovsanalys med avseende på artbedömning har genomförts för hela lokaliseringen söder om R2. I områdets sydvästra del finns en mindre ytvattensamling med vattenspegel. Under våren 2016 kommer en groddjursinventering att genomföras för att utreda om vattensamlingen möjligen utgör lekvatten för mindre krävande groddjur. Inga ytterligare naturvärden har identifierats. Figur 5 Skyddade områden 11 ( 32 )
Figur 6 Värden i odlings- och skogslandskapet 12 ( 32 )
6.4 Rekreation och friluftsliv ingår i ett större kustområde av riksintresse för friluftsliv. Skärgården och kustlinjen i Södermanland kännetecknas av gammalt jordbrukslandskap och skog med höga naturvärden. Skärgårdens stora områden med välbevarade naturvärden är populära besöksmål och viktiga ur turistnäringssynpunkt. Intressanta utflyktsmål i närheten av är t ex Stendörrens naturreservat med Naturum och hängbroar som möjliggör besök i ytterskärgården. En annan populär aktivitet i den Sörmländska skärgården är sportfisket, där människor kommer långväga ifrån för att kunna njuta av denna upplevelse. Det råder också goda förutsättningar för bad, paddling och båtliv. 6.5 Angränsande bostäder industrier och andra verksamheter Förutom SVAFO:s kärntekniska verksamhet bedriver skoncernen kärnteknisk och annan verksamhet inom sområdet. I har även Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) sitt huvudkontor och här finns även företagen Medirox AB samt Exova Materials Technology AB. I anläggningsområdets närhet finns ett antal arbetsplatser med sammanlagt ca 450 anställda. Ett område med radien 2 mil från industriområdet är mycket glest befolkat, närmaste tätbebyggda samhälle är Tystberga, 13 km i nordväst. Inom 2 km radie från området finns cirka 40 bostäder både permanent och fritidshus. I närheten finns ett mindre jordbruk. 6.6 Hydrografiska och meteorologiska förhållanden angränsar till havsviken Tvären. Tvären och det närliggande Bergösundet utgör recipienter för utsläpp av vatten från s industriområde. Grundvattenförhållandena i s närområde är kartlagda sedan tidigare. Berggrunden har generellt låg vattengenomsläpplighet och grundvattnets rörelser sker huvudsakligen i bergets deformationszoner. Grundvattenytan följer i stort sett markytans topografi. Grundvattennivån på den tänkta lokaliseringen har undersökts ytterligare och fler mätningar kommer att utföras för att bekräfta att grundvattennivån inte har stora variationer under årstiderna. Hänsyn kommer att tas till grundvattnet vid byggnation genom att byggnation inte sker under den högsta grundvattenförekomsten. Den dominerande vindriktningen är från sydväst. 6.7 Geologi och seismologi Ur säkerhetssynpunkt är det främst seismologin som är av intresse. Det förekommer mycket få skalv och inget skalv över magnituden 3,2 har förekommit under de senaste 200 åren. Området betecknas som seismiskt stabilt. 7 Tillståndsprövning Kärnteknisk verksamhet regleras inte bara via miljöbalken och dess följdlagstiftning utan också via ett stort antal andra lagar och föreskrifter från till exempel Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som utöver Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten. 13 ( 32 )
SVAFO innehar miljötillstånd, enligt dom 2004-05-19 mål nr M10-03, för mellanlagring av radioaktivt avfall på flera platser inom industriområdet och för olika typ av avfall. Tillståndet är inte begränsat i volym. SVAFO bedömer dock att den ökade mellanlagringen av låg- och medelaktivt avfall som planeras är av den omfattningen att det krävs ändringstillstånd enligt 16 kap 2 1 st 2 men miljöbalken. Prövningen genomförs av Mark- och miljödomstolen. För ett ändringstillstånd enligt miljöbalken krävs en miljökonsekvensbeskrivning samt att samråd genomförs med berörda parter. Därutöver krävs en säkerhetsredovisning som ska godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt föreskrifter som har beslutats enligt kärntekniklagen. För att uppföra lagerbyggnaden krävs även bygglov som söks hos Nyköpings kommun. 8 Samrådsprocessen Myndigheter, organisationer, närboende och allmänhet har bjudits in till samråd. Ett möte med myndigheter och två möten med särskilt berörda, allmänhet och miljöorganisationer har hållits. Alla handlingar från samrådet såsom kallelser, samrådsunderlag, minnesanteckningar, skriftliga yttranden m.m. redovisas i samrådsredogörelsen, bilaga A. 8.1 Samråd med myndigheter Ett samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen i Södermanlands län, Strålsäkerhetsmyndigheten och Nyköpings kommun den 4 november 2015. Inför mötet översändes ett samrådsunderlag. Vid mötet hölls syn på den plats där en ny mellanlagringsbyggnad föreslogs placeras. Syn hölls även på två alternativa lokaliseringar som föreslagits av Nuclear under samrådet. Under samrådsmötet redogjorde SVAFO för verksamheten och de planerade förändringarna som ligger till grund för den kommande ansökan. Nedan redovisas de områden som berördes under samrådsmötet: o o o o o o Byggnadens utformning och strålskärmning Eventuella markföroreningar på anläggningsplatsen Lagrets funktion och utformning samt utsläpp från verksamheten Avfallets karaktär Alternativredovisning och samrådprocessen Mellanlagrets visuella påverkan på landskapsbilden Skriftliga frågor och kommentarer har efter samrådet inkommit från SSM, Nyköpings kommun, länsstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. I följande sammanställning framgår hur dessa har hanterats i MKB:n. 14 ( 32 )
Fråga/synpunkt Belys störningar vid bygge och drift Belys eventuella markföroreningar och hanteringen av schaktmassor Belys mängd avfall i förhållande till emballage samt avfallets ursprung. Tidplan för användning av mellanlagret. Redovisa nollalternativet, d.v.s. om den ansökta verksamheten inte får tillstånd. Alla tre lokaliseringarna överensstämmer med plan, den södra och norra anses lämplig medan den östra är sämre eftersom platsen innehåller orörd skog. Källstyrka, vad ska lagras och i vilken form? Krav för interna transporter av avfallskollin. Är ADR uppfyllt? Om inte hur analyseras och presenteras olycksrisker med interna transporter av radioaktivt material? Ytdosrater? Kontamination? Hur säkerställs SVAFO:s svar Störningar vid byggnation och drift redovisas under kap. 14. SVAFO kommer att ta fram ett kontrollprogram i god tid före byggstart, vilket redovisas till länsstyrelsen. När detaljprojektering har genomförts och massorna provtagits kommer beslut tas kring hantering av massorna. I ansökan föreslås att länsstyrelsen får i delegation att föreskriva om nödvändiga villkor efter en redovisning från sökanden. Redovisas under kap. 9. Lagret behövs fram till den dag då SKBs samtliga slutförvar har tagits i drift och avfallet transporteras dit. Preliminära tidplaner för slutförvarens färdigställande är 2028 respektive 2045. Redovisas under kap. 5. Lokaliseringen inom det östra alternativet söder om R2 kommer att ske på redan ianspråktagna ytor och skogen kommer därmed ej påverkas. Eftersom de flesta avfallsposter som ska lagras i byggnaden ännu inte finns, så är det omöjligt att säga hur mycket aktivitet byggnaden i framtiden kommer att innehålla. I acceptanskriterierna för avfall som ska tas in i byggnaden baseras dosraten på utsidan av en avfallsbehållare vilket också utgör utgångspunkt för byggnadens designkriterier. Högsta tillåtna dosrat på ytan av en avfallsbehållare har ansatts till 200 msv/h. Redovisas under kap. 11. Redovisas under kap. 9. Hantering av 15 ( 32 )
Fråga/synpunkt att de olika kollin som hanteras är tillräckligt rena? När kopplas nödventilationen in och hur övervakas strålmiljön inne i anläggningen? SVAFO:s svar avsökning skiljer sig inte från dagens hantering och kommer därför endast ytligt att belysas. Redovisas under kap. 9. Beskriv vattenhanteringen. Redovisas under kap. 9. Är byggnationen av mellanlagret beroende av åtgärder/tillståndsprövningar vid andra anläggningar? Nej, det finns ingen koppling till andra åtgärder eller anläggningar. Avvecklingsplan. Redovisas under kap. 9. Uppskattningar av utsläpp samt dos till representativ person, vid normal drift och olycksscenarier. Konsekvenser för människa och miljön. Redovisas under kap. 14. Utsläpps- och miljöövervakningsprogram Redovisas under kap. 9. MKB bör innehålla en hälsokonsekvensbedömning MKB:n bemöter folkhälsomålen under kap. 17 och i kap. 18 görs en bedömning utifrån ett hälsoperspektiv. 8.2 Samråd med närboende, allmänhet och miljöorganisationer Det första mötet med närboende, allmänhet och organisationer ägde rum den 4 november 2015. Inför detta möte skickades personliga inbjudningar ut inklusive ett samrådsunderlag. Utskicket gjordes den 16 oktober. Det andra mötet med närboende (boende inom en radie på 2 km från s industriområde) hölls den 16 mars 2016. Ett uppdaterat och kompletterat samrådsunderlag skickades ut den 23 februari till närboende och myndigheter. Adresser till de närboende togs fram med hjälp av lantmäteriets fastighetsregister. Annonsering med inbjudan har också skett i Södermanlands Nyheter den 17 och 30 oktober 2015 samt den 27 februari och 12 mars 2016. Synpunkter i samrådet har kunnat lämnas t o m den 30 mars 2016. Utöver representanter från SVAFO deltog 15 respektive 20 personer vid första och andra mötestillfället. Efter de två mötestillfällena har frågor och kommentarer inkommit. I följande sammanställning framgår hur frågor som har inverkan på MKB:ns innehåll och omfattning har hanterats. 16 ( 32 )
Fråga/synpunkt SVAFO:s svar Byggnadshöjd och maximala byggnadshöjder Se kap. 6 och 9 Lokalisering och hur byggnaden kommer att synas i omgivningen Se kap 5 och 14 Avfallets karaktär och ursprung samt volymer Se kap 9 Transportfrågor och belastningen på vägnätet Se kap. 11 Mellanlagrets lokalisering samt varför det inte kan ske i andra redan befintliga mellanlager Se kap 5. Det finns inte tillgängligt utrymme för SVAFO:s avfall i befintliga mellanlager. Alternativa utformningar, t.ex. bergrum Se kap 5 Mellanlagrets skydd mot yttre händelser Finns det någon koppling till andra åtgärder eller anläggningar? Anläggningen kommer att utformas enligt SSM:s krav som bl.a. innefattar fysiskt skydd. Nej 8.3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Den 3 december 2015 beslutade länsstyrelsen att den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av projektets omfattning i kombination med lagerbyggnadens påverkan på landskapsbilden. Länsstyrelsen bedömer också att det kan finnas ett stort allmänintresse. Beslutet återfinns i bilaga A. 9 Verksamhetsbeskrivning/Teknisk beskrivning 9.1 Mellanlagrets utformning Byggnadens driftuppgift är att utgöra ett väderskyddat mellanlager för låg- och medelaktivt avfall. Byggnaden kommer att omfatta ett lager om cirka 3000 m 2 med en byggnadshöjd på ca 17 m samt maximal lagringskapacitet på 14 000m 3, se figur 7. 17 ( 32 )
Figur 7 Principskiss över fasad Mellanlagret kommer att bestå av en huvuddel, där det mesta av avfallet kommer att lagras och en sidodel innehållande personalutrymmen, teknisk försörjning och lagringsutrymme för förvaring av avfall som inte kräver strålskärmning, se figur 8. Huvuddelen, som har en rektangulär, långsträckt utformning, är indelad i sju fack med avskiljande väggar emellan. I sex av facken sker avfallslagring och det sjunde är avsett för omlastning av transportfordon, s.k. ankomsthall. Ankomsthallen kommer att vara utformad så att transportfordonet kör in i byggnaden där avfallet sedan lastas av och placeras på en plats i lagret med hjälp av travers. Mellanlagret kommer att utföras i betong med plåttak. Figur 8 Principskiss över mellanlagrets layout Den stora lagerdelen och ankomsthallen förbereds för att kunna lagra och hantera medelaktivt avfall, även om majoriteten av SVAFO:s lagringsbehov utgörs av lågaktivt avfall. 18 ( 32 )
9.1.1 Teknisk försörjning och drift av anläggningen 9.1.1.1 Vatten och avlopp För att kunna hantera till exempel smältvatten från fordon och emballage vintertid, kommer byggnaden att förses med utrustning för ett kontrollerat omhändertagande av vatten. Detta innebär att utrymmen i byggnaden där avfall hanteras dräneras till en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är anslutet till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras. Tanken är anpassad för tömning till en behållare vilken sedan vid behov kan transporteras till en anläggning för rening av vattnet. Dränageledning för takavvattning samt dagvattenbrunnar inom området kommer anslutas till befintlig dagvattenledning som avleds till Tvären. Sanitärt avlopp från toaletter i servicedelen leds till det lokala avloppsreningsverket i. 9.1.1.2 Elförsörjning och uppvärmning Inomhusklimatet kommer att styras för att skapa en bra miljö för avfall och emballage. Detta innebär att byggnaden kommer att vara utrustad med ett värme- och avfuktningsaggregat som ser till att byggnaden håller en temperatur på lägst +3 C i lagerdelen. Uppvärmning kommer att ske med värmepumpsteknik eller med befintlig fjärrvärme inom området. 9.1.1.3 Ventilation Mellanlagret kommer att vara försett med till- och frånluftsventilation. Ventilationen upprätthåller ett undertryck i byggnaden när porten till omlastningsutrymmet är stängd. Ventilationssystemet upprätthåller en miljö så att kondensationscykler undviks för att förhindra korrosion av avfallsbehållarna, samt en temperatur där frysning av eventuellt vatten i avfallet undviks. Dessutom upprätthålls god luftkvalitet och lämplig temperatur för personal som arbetar i mellanlagret. Ett separat säkerhetsventilationssystem finns som kan aktiveras vid risk för luftburen aktivitet. Säkerhetsventilationen kan styras till forcerat läge i utvalda delar av anläggningen vid en incident. Systemet kan startas manuellt av driftpersonalen utan risk för exponering vid en händelse. Säkerhetsventilationssystemet är utrustat med filter för att reducera luftburna aktivitetsutsläpp. Det är möjligt att ta ut luftprover ur filter eller filteranslutningar. 9.1.1.4 Strålskydd och strålskärmning En övergripande förutsättning för hanteringen av radioaktivt avfall är att man utformar system och rutiner så att man med alla rimliga medel som står till förfogande med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska överväganden ska förhindra att joniserande strålning når människa och miljön. Detta brukar kallas att man tillämpar så kallad ALARA- principen (As Low As Reasonably Achievable). Strålskärmande betongplattor kommer vid behov att placeras över det lagrade materialet för att begränsa strålning uppåt och därmed göra det möjligt att utföra inspektioner och underhåll av taket. 19 ( 32 )
Personalens stråldoser vid normal drift kommer att komma från exponering från avfallskollina. Doser begränsas genom strålskärmning, fjärrstyrd hantering och administrativa åtgärder. Personal som arbetar inom anläggningen kommer att bära personlig dosmätare. Eftersom avfallet finns i avfallsbehållare och genom kravet på att kollin inte ska vara ytkontaminerade, bedöms risken för spridning av aktivitet inom eller utanför anläggningen som mycket liten. Vid en händelse som skulle kunna medföra utsläpp av aktivitet kommer en säkerhetsventilation att startas manuellt för att reducera luftburet aktivitetsutsläpp via filter. Till säkerhetsventilationen är en provtagningsfunktion kopplad för att identifiera eventuell aktivitet i luften. Anläggningen regleras så att det är undertryck i byggnaden förutom vid öppen port. Från avlopps- och dränagesystem kan prover tas för att upptäcka aktivitet. 9.1.1.5 Fysiskt skydd Det avfall som ska förvaras i mellanlagret är inte av sådan karaktär att det är attraktivt för varken stöld eller sabotage på plats. Anläggningen kommer dock att omfattas av Strålsäkerhetsmyndighetens krav med avseende på hur kärntekniska anläggningar ska vara skyddade mot intrång och sabotage för att förhindra radiologisk olycka eller olaglig hantering av kärnämne. Skyddet kallas fysiskt skydd och innebär bland annat att mellanlagret kommer att förses med stängsel och övervakningssystem. Av sekretesskäl redovisas inga detaljer i denna MKB. 9.1.1.6 Kontroll av verksamheten Kontroll och övervakning av verksamheten på SVAFO beskrivs dels i det radiologiska omgivningskontrollprogrammet samt i SVAFOs egenkontrollprogram. Den radiologiska omgivningskontrollen för s industriområde utförs av Nuclear AB i enlighet med ett avtal mellan SVAFO och Nuclear AB. Omgivningskontrollen utförs i enlighet med SSMs krav på detta. Resultatet av kontrollen redovisas i en årlig rapport till SSM. SVAFO har även ett kontrollprogram för mer konventionell miljöpåverkan som reglerar kontroll av t ex buller, dagvatten, emissioner, förvaring av kemikalier, restprodukter och avfall. Resultaten av dessa kontroller redovisas i den årliga miljörapporten som lämnas till Länsstyrelsen. Övervakningen av radioaktiva utsläpp till luft från mellanlagret kommer att göras genom provtagning av ventilationens frånluft vid en händelse som medför risk för utsläpp. Anläggningen kommer att vara utrustad med fasta monitorer för dosratsmätning. Larm från monitorerna är anslutna till bevakningscentralen. Strålskyddslarm aktiverar utrustning för att påkalla personalens uppmärksamhet med ljus och ljud. Byggnaden kommer att utformas så att inspektion av avfallskollin möjliggörs. Dosraten utanför byggnaden kommer att kontrolleras regelbundet. I den mån radioaktivt avloppsvatten uppstår kommer detta att samlas upp i en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är anslutet till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras. Tanken är anpassad för tömning till en behållare vilken sedan vid behov kan transporteras till en anläggning för rening av vattnet. Lagrad mängd avfall journalförs i avfallsdatabasen SVALA och rapporteras årligen till SSM. 20 ( 32 )
9.1.1.7 Förändringar i kontrollen till följd av mellanlagret Den ändring av verksamheten SVAFO ansöker om kommer inte medföra utsläpp av andra ämnen eller vara av annan karaktär än tidigare. Eventuella förändringar av konsekvenserna för miljön kommer att kunna följas med nuvarande kontrollprograms utformning. 9.1.2 Avveckling Byggnaden kommer att konstrueras så att avveckling, nedmontering och rivning möjliggörs och marken kan återställas. Vid avveckling av verksamheten kommer tillsynsmyndigheter att informeras om hur avvecklingen kommer att genomföras och om det finns behov av eventuell efterbehandling. 9.2 Mellanlagring av avfall Radioaktivt avfall varierar i strålningsnivåer, det kan vara lågaktivt, medelaktivt eller högaktivt. Det varierar också i halveringstid, det finns kortlivat eller långlivat radioaktivt avfall. Detta medför att hantering och slutförvaring kräver olika metoder och hanteringssätt. Det lågaktiva radioaktiva avfallet kan hanteras utan särskilt skydd mot joniserande strålning medan det medelaktiva avfallet måste hanteras med adekvata strålskyddsåtgärder som t.ex. fjärrstyrd utrustning och strålskärmning. Typen av avfall som ska hanteras i mellanlagret utgörs av låg- och medelaktivt avfall och kommer att bestå av olika typer av rivningsavfall från kommande rivningar av R2 reaktorn i samt Ågesta kraftverk. Mellanlagret kommer också att hantera befintligt avfall som idag lagras utomhus på industriområdet. Avfallet utgörs av till exempel kontaminerad betong, metallskrot, aska och laboratorieinventarier. En mindre andel av avfallet kommer bestå av långlivat avfall. Avfallet är packeterat främst i standardiserade behållare till exempel containers, plåtfat eller olika typer av kokiller, se figur 9. Större enskilda komponenter kan också lagras i byggnaden, som ej får plats i de standardiserade behållarna, till exempel reaktortanken från Ågesta kraftverk. Mellanlagret kommer att utformas så att det rymmer maximalt 14 000 m 3 avfall. Ca femtio procent av denna volym kommer dock utgöra emballage. För att avfall ska få förvaras i mellanlagret måste det uppnå vissa acceptanskriterier som tar hänsyn till mekaniska, fysikaliska, radiologiska samt kemiska egenskaper hos avfallet. Acceptanskriterierna utformas med hänsyn till säkerheten och strålskyddet. Det aktuella inventariet i mellanlagret kommer att finnas vid varje tidpunkt tillgängligt i AB SVAFO:s avfallsdatabas. 21 ( 32 )
Figur 9 Exempel på emballage som kommer att användas. Helhöjdscontainer, halvhöjdscontainer, fyrkokill, plåtkokill, fatbricka, fat, betongtank, betongkokill. Innan det radioaktiva avfallet transporteras till mellanlagret kommer emballaget att sökas av och eventuell lös kontamination avlägsnas enligt i dag gällande instruktioner på SVAFO. Transporten av avfallet till mellanlagret kommer att ske med hjulfordon. Avfallet placeras sedan med hjälp av travers på olika platser i lagret beroende på aktivitetsinnehåll och vilken typ av stålskärmning som fordras. Avfall som lagras i sidodelen kommer att hanteras med truck. Hanteringen av avfall i mellanlagret kommer främst ske kampanjvis. När avfallet senare ska överföras till Slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR, eller Slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, SFL, kommer det att transporteras med fartyg och/eller lastbil till dessa slutlager. 9.3 Byggnation Projektet med att bygga ett mellanlager för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall är i en förstudiefas. Det innebär att utformning av byggnad, arbetsmoment eller arbetsmetoder under byggnation och drift av anläggning ännu inte är slutligt fastställt. Byggnationen av mellanlagret kommer att pågå under cirka ett år, se figur 10, huvudsakligen kommer arbete med byggnationen att pågå under dagtid. Vissa arbetsmoment kommer eventuellt att kräva arbete dygnet runt som till exempel gjutningsarbete. Under byggnationen kommer det eventuellt finnas behov av tillfälliga upplags- och monteringsytor. 22 ( 32 )
Figur 10 Övergripande tidplan 9.3.1 Markberedning För grundläggning av bottenplatta samt avjämning av kringliggande kör- och rangerytor kommer ca 6 000 m 3 jord att schaktas bort. Det kan även bli aktuellt med en del mindre sprängningsarbeten inom anläggningsområdet. Det finns två alternativ för omhändertagande av schaktmassor. Antingen transporteras massorna för externt omhändertagande eller så används massorna för anläggande av insynsoch vegetationsvallar. När detaljprojektering har genomförts och massorna provtagits kommer beslut tas kring hantering av massorna. I ansökan föreslås att länsstyrelsen ska föreskriva om närmare villkor kring detta. Det finns inga kända föroreningar inom etableringsområdet och på större delen av området har ingen industriell verksamhet bedrivits. Delar av området är asfaltslagd. I de fall asfalt från redan belagda ytor går att återanvända kommer detta att ske. Dessa förväntas inte innehålla stenkolstjära då asfaltsplanen är nyligen anlagd. 9.3.2 Uppförande av byggnad För uppförandet av mellanlagret, främst de strålskärmande väggar som lagret ska inrymma, åtgår det cirka 6 000 m 3 betong. Betongen kommer antingen att produceras på plats med hjälp av en mobil betongstation alternativt transporteras till industriområdet. Gjutning kommer att ske i etapper och beroende på gjutningarnas omfattning kan dessa även ske nattetid. Betongframställningen sker genom att ballast, cement, tillsatsämnen och vatten blandas. Val av tillsatsämne beror på ballastens egenskaper. När mellanlagret står klart kommer ytor runt omkring att asfalteras och området kommer att förses med ett fysiskt skydd i form av bland annat ett stängsel. 9.3.3 Försiktighetsåtgärder Enligt en bullerberäkning som SVAFO låtit ÅF-Infrastructure AB, avdelning Ljud & Vibrationer, ta fram innehålls riktvärden för arbetsmoment inom byggtiden. Inga bullerdämpande åtgärder är därmed planerade. Information om byggnationen kommer att delges närboende innan den påbörjas. 23 ( 32 )
Vid framställning och transport av betong uppstår spolvatten från rengöring av stationen och transportfordonen. Spolvattnet innehåller betongrester och karaktäriseras av högt ph och högt innehåll av suspenderat material, d.v.s. innehåll av partiklar. Vattnet kommer att omhändertas i en sedimenteringsanläggning och avledas till Tvären via dagvattennätet. Funktionen på sedimentationsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet. Ytor där damning förekommer kan behandlas med dammbindning. Detta utförs när damningen har blivit klassad som ett omfattande problem. Den vardagliga åtgärden mot damning kommer att bestå i att hålla maskinerna rena och vattning av arbetsområdet. Eventuella kemikalier för fordon och maskiner och som behövs under byggtiden och eventuellt till betongproduktion kommer att förvaras på nederbördskyddad, invallad, hårdgjord yta, alternativt i utrymmen försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp. Om det finns behov av tankning från portabel cistern kommer det om möjligt ske på samma plats under hela byggtiden. Finns det risk för påkörning kommer påkörningsskydd att placeras ut. Miljöhänsyn kommer att tas vid planering av transporter av material och massor. Genom att använda en mobil betongstation kan transporterna minskas, då endast insatsmaterial behöver transporteras till området. Det innebär också att det går att styra tranporter till tider på dygnet som påverkar närboende mindre. 9.3.3.1 Kontroll under byggtiden SVAFO har för avsikt att, när en mer detaljerad projektering är framtagen, ta fram en miljöplan för arbetsmoment och betongstation under byggtiden samt ett kontrollprogram för kontroll av dessa under byggtiden. 10 Resursanvändning Under byggnationen kommer balans mellan schakt- och fyllnadsmassor att eftersträvas. Med nuvarande underlag kommer det krävas ca 1 500 m 3 fyllnadsmassor i form av makadam som utgör grunden till byggnaden. Byggnaden kommer att uppföras i betong, ca 6 000 m 3 behövs till byggnationen. I driftskedet kommer energi främst att förbrukas för ventilation, värme och avfuktning. Enligt en energiberäkning som SVAFO låtit göra kommer energibehovet under drift att vara ca 224 000 kwh/år. Av detta uppskattades ca 60 procent gå åt till uppvärmning och ca 40 procent till fläktenergin. I nollalternativet kommer den stora resursförbrukningen att vara emballage. Vid nollalternativet kommer yttre emballage behöva bytas med jämna intervall då de påverkas av väder- och vind. Detta emballage utgör både aktivt och konventionellt avfall. 11 Transporter Transporter till och från sområdet omfattar materialtransporter och personaltransporter. Enligt trafikverkets vägtrafikflödeskarta, TIKK, trafikeras väg 765 mot av ca 400 fordon/dygn. 24 ( 32 )
11.1 Transporter under byggnation Under byggnationen av mellanlagret kommer byggmaterial att transporteras till med lastbil. Dessa transporter inklusive returtransport beräknas bli ca 3 500 st. under byggnationen, utöver detta tillkommer övrig byggtrafik och ökade persontransporter i samband med byggnationen. Beräkningen bygger på de största transportposterna och är konservativt beräknade med lastbilstransporter utan släp samt en returresa för varje transport. Mängden transporter per dag kommer att variera kraftigt under olika byggnationsskeden. Genom att använda en mobil betongstation på industriområdet i stället för att transportera dit färdig betong kan transporterna minskas och styras till tider på dygnet då omgivningen påverkas minst. 11.2 Transporter under drift Det förväntas inte bli någon markant ökning av antalet vägtransporter till industriområdet när anläggningen tas i drift. Ökningen kommer eventuellt bestå i transporter av avfall från rivningen av reaktorn i Ågesta, vilket förväntas ske med fartygstransporter och vägtransporter. Nollalternativet medför inte någon ökning av antalet lastbilstransporter, däremot ökade transporter med truck internt inom industriområdet. 11.2.1 Transport av farligt gods Radioaktiva ämnen räknas till kategorin farligt gods och utgör där klass 7 enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, ADR. Interna transporter av radioaktivt material omfattas dock inte av ADR. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter ska dock transporter inom anläggningen, så långt det är praktiskt möjligt, följa gällande bestämmelser för transport av farligt gods på väg. För att uppfylla SSMs krav har SVAFO tagit fram en instruktion, Interna transporter av radioaktivt material. Instruktionen beskriver övergripande hur interna transporter av radioaktivt material ska genomföras på SVAFO. Den behandlar ansvar och befogenheter samt syftar till att kunna genomföra säkra transporter med låg strålnings- och kontaminationsrisk. 12 Avfall Byggnationen kommer att ge upphov till konventionellt avfall i form av byggavfall. Sortering av byggavfallet kommer att ske på plats. Byggnationen kommer att innebära att det uppstår schakt- och asfaltsmassor som inte kan återanvändas i byggprojektet eller som kan hanteras inom industriområdet för annat ändamål. Dessa massor kommer att avyttras till godkänd mottagare. Slammet från sedimenteringsanläggningen kommer att transporteras till godkänd avfallsmottagare. Under drift kommer inga eller mycket små mängder avfall att uppstå. Mängden konventionellt och farligt avfall som uppstår vid drift bedöms inte påverkas av ett nytt mellanlager. Mängden medelaktivt avfall påverkas inte av byggnationen av ett mellanlager. Däremot kan ett mellanlager minska mängden lågaktivt och konventionellt avfall då emballaget för det radioaktiva avfallet står väderskyddat och därmed inte behöver bytas ut med jämna intervall vilket blir fallet i nollalternativet. 25 ( 32 )
13 Kemikalier Hanteringen av kemikalier vid byggnation och drift av mellanlagret kommer att ske enligt instruktion Kemikaliehantering på SVAFO, det vill säga kemikalier kommer att förvaras på nederbördskyddad, invallad, hårdgjord yta, alternativt i utrymmen försedda med spillkar och i övrigt hanteras på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage samlas upp. Exempel på kemikalier som kan komma att hanteras under byggnationen är tillsatsmedel till maskiner och betongproduktion samt drivmedel till arbetsfordon. Om det finns behov av drivmedel kommer portabel cistern att placeras inom området. Finns det risk för påkörning kommer påkörningsskydd att placeras ut. För drift och underhåll av mekaniskt rörliga delar i mellanlagret kommer det åtgå små mängder smörjoljor och dylikt. Små mängder av kemikalier kan komma att förvaras i lagerbyggnaden. I övrigt kommer inte omfattningen av kemikaliehanteringen att påverkas av ett nytt mellanlager. Nollalternativet kommer inte påverka dagens hantering eller förbrukning av kemikalier. 14 Miljöpåverkan 14.1 Utsläpp till luft 14.1.1 Konventionella utsläpp under byggnation och drift Utsläppen från transporterna kommer att ge upphov till luftföroreningar i form av koldioxid, kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och partiklar. Den totala transportökningen är mycket liten och sker inte inom tätbebyggt område eller genom känslig natur. Transporterna, hantering d.v.s. lastning och lossning av schakt- och fyllmassor och mobil betongstation kan medföra damning. Även eventuell sprängning ger upphov till damm och stoft men även kvävgas emitteras. Utsläppsmängderna är mycket små och anses vara försumbara. Möjligheter till vattenbegjutning kommer att finnas. 14.1.2 Radioaktiva utsläpp under drift Under normal verksamhet kommer inga radioaktiva ämnen spridas till omgivningen. Nollalternativet innebär ingen ökning av utsläpp till luft. Provtagning och detektering av aktiva utsläpp möjliggörs inte vid nollalternativet. 14.1.3 Dos till tredje man vid olycksscenario Brand bedöms vara den enda drivande kraften som skulle kunna leda till spridning av radioaktivt material utanför byggnaden. Andelen brännbart material i avfallet är låg, och de avfallskollin som innesluter avfallet är robust konstruerade och utförda i icke-brännbart material. För att en brand med radiologisk påverkan på tredje man ska kunna inträffa krävs således att först avfallskollits barriär bryts och att dess innehåll därefter antänds. Det förutsätter också att det finns brännbart material i det avfallskolli som brister. En beräkning av dos till kritisk grupp vid ovanstående scenario kommer att redovisas i den preliminära säkerhetsredovisningen som ska godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten. 26 ( 32 )
14.2 Utsläpp till vatten 14.2.1 Konventionella utsläpp under byggnation och drift Vid spolning av betongbilar och eventuell mobil betongstation kommer det att uppstå ett spolvatten. Spolvattnet innehåller betongrester och karaktäriseras främst av ett högt ph samt högt innehåll av suspenderat material. Innan vattnet avleds till dagvattennätet kommer spolvattnet passera sedimentationsanläggning. Dränageledning för takavvattning samt dagvattenbrunnar inom området kommer anslutas till befintlig dagvattenledning som avleds till Tvären. Sanitärt avlopp från toaletter i servicedelen leds till det lokala avloppsreningsverket i. Den utökade mellanlagringen ger inte upphov till ökat utsläpp till recipient mer än möjligen en något ökad mängd dagvatten då en något större yta än idag hårdgörs. Nollalternativet ger inte heller upphov till ett ökat utsläpp till vatten. 14.2.2 Radioaktiva utsläpp under drift För att kunna hantera till exempel smältvatten från fordon och emballage vintertid, kommer byggnaden att förses med utrustning för ett kontrollerat omhändertagande av detta. Detta innebär att utrymmen i byggnaden där avfall hanteras dräneras till en tank utrustad med nivågivare. Larm från nivågivaren är ansluten till anläggningsplatsens bevakningscentral. Provtagning av vatten från tanken kan göras innan transport för vidare behandling. Inga större mängder vatten förväntas uppkomma. Nollalternativet innebär ingen ökning av utsläpp till vatten. Provtagning och detektering av aktiva utsläpp möjliggörs inte vid nollalternativet. 14.3 Utsläpp till mark Inga utsläpp till mark kommer att ske under byggnation eller vid drift av mellanlagret. Nollalternativet förväntas inte ge upphov till några utsläpp till mark. 14.4 Buller Vissa anläggningarbeten såsom schaktning och sprängning kan förorsaka buller och vibrationer. Andra arbetsmoment som kan ge upphov till buller och vibrationer är tunga transporter. Enligt utförd bullerberäkning kommer riktvärden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser, NFS 2004:15, att innehållas dagtid, kvällstid samt nattetid för arbetsmoment under byggtiden. Under drift kommer buller från anläggningen vara minimalt. Den största ljudkällan från byggnaden kommer att vara ventilationssystemet. Enligt utförd bullerberäkning kommer Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller innehållas under drift. Nollalternativet innebär ringa ökning av buller till omgivningen. Verksamheten kommer att bedrivas inom dagens bullervillkor. 27 ( 32 )
14.5 Landskapspåverkan och ändrad markanvändning Påverkan på landskapsbilden kan bedömas utifrån hur väl mellanlagret samspelar med landskapet och utifrån hur synlig byggnaden är från närbelägna platser. Topografi, siktstråk, landskapsrum, riktningar i landskapet, landmärken och vegetation avgör hur stor påverkan på landskapet blir. Upplevelsen av en förändring av landskapsbilden till följd av en anläggning skiljer sig mellan olika personer och präglas i viss mån av inställningen till verksamheten och den specifika etableringen. En siktanalys har genomförts för att ge en uppfattning om varifrån mellanlagret kommer att vara synligt, I figur 11, 12, 13 och 14 visas ett sammanfattande resultat av en del av utförd siktanalys för projektet. Den orangea färgsättningen i figur 11 speglar var mellanlagret kommer att vara synligt. Figur 11 Siktanalys där de orangea fälten visar varifrån mellanlagret kommer att vara synligt. Figur 12 Siktanalys som illustrerar hur mycket av mellanlagret (i bilden benämnd som SALUTLAGER) som kommer att synas ifrån havsviken Tvären. 28 ( 32 )