MARS Företagsamheten Martin Jörgensen, Lakritsfabriken Vinnare i tävlingen Skånes mest företagsamma människa 2015.

MARS 2016 Företagsamheten 2016 Martin Jörgensen, Lakritsfabriken Vinnare i tävlingen Skånes mest företagsamma människa 2015 Skåne län

Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 3 1. Sammanfattning.... 4 Oförändrad företagsamhet två år i rad.... 4 Högst nyföretagsamhet i Vellinge... 4 Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn i 29 av 33 kommuner... 4 2. Oförändrad företagsamhet.... 5 Fler företagsamma men oförändrad andel... 5 Rekordnotering för kvinnors företagsamhet... 6 Svagt sjunkande företagsamhet bland de yngre... 7 Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Högst företagsamhet i Båstad... 8 Mannen med nio företagarliv... 9 3. Nyföretagsamheten ökar igen.... 10 Stark nyföretagsamhet i Skåne... 10 Skånska kvinnors nyföretagsamhet nu högre än Sveriges genomsnitt... 11 Fortsatt fallande nyföretagsamhet bland de unga.... 12 Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner... 12 Växande nyföretagsamhet i 22 av 33 kommuner.... 13 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn... 14 Ökad företagsamhet i välfärdssektorn.... 14 En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn.... 15 Högst företagsamhet inom välfärdssektorn i Vellinge... 15 Flest företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Båstad... 17 5. Appendix... 18 Tillväxt... 18 Avslut... 20 6. Källhänvisningar.... 21 1

Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även special studerat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år 2015. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På www.foretagsklimat.se kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan 2002. Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

1. Sammanfattning Oförändrad företagsamhet två år i rad Företagsamheten i Skåne län är oförändrad på 12,0 procent för andra året i rad. Bland länets kvinnor ökar dock företagsamheten till 7,7 procent, vilket är högre än någonsin tidigare. Bland den yngre delen av befolkningen (16 34 år) minskar företagsamheten försiktigt, för att nu uppgå till 5,3 procent. Liksom i fjol är det Båstad som har länets mest företagsamma befolkning, med en företagsamhet på 22,0 procent av den arbetsföra befolkningen. Den lägsta företagsamheten finns i Bjuv och i Burlöv med 8,3 procent företagsamma. Högst nyföretagsamhet i Vellinge Nyföretagsamheten ökar försiktigt och antalet nyföretagsamma människor uppgår nu till 11,1 per 1 000 invånare. Även bland de skånska kvinnorna ökar nyföretagsamheten i år. Bland de unga faller dock nyföretagsamheten för fjärde året i följd. Vellinge kniper i år förstaplatsen från Lomma vad gäller länets mest nyföretagsamma invånare. Andelen nyföretagsamma personer uppgår i år till 23,9 per 1 000 invånare i Vellinge, vilket även innebär att kommunen kvalar in på tio-i-topp-listan över nyföretagsamheten bland Sveriges kommuner. Stigande företagsamhet inom välfärdssektorn i 29 av 33 kommuner Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 22 procent i Skåne under de senaste fem åren och uppgår nu till 4,0 personer per 1 000 invånare. Företagsamheten inom välfärdssektorn i Skåne är därmed högre än genomsnittet för Sverige i stort. En fortsatt god utveckling av företagsamheten i välfärdssektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då mer än hälften av de företagsamma inom sektorn är kvinnor. Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 29 av länets 33 kommuner. Vellinge har länets högsta företagsamhet inom sektorn, med 7,3 företagsamma personer per 1 000 invånare. Endast i fyra kommuner i Sverige är företagsamheten inom välfärdssektorn högre än i Vellinge. 4

2. Oförändrad företagsamhet Företagsamheten i Skåne län står still för andra året i rad enligt årets mätning. Andelen företagsamma människor uppgår därmed fortfarande till 12,0 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år), vilket vi kan se i diagram 1. Bland länets kvinnor ökar företagsamheten till 7,7 procent av den arbetsföra befolkningen, vilket är högre än någonsin tidigare. Bland de unga (16 34 år) minskar företagsamheten något, för att nu uppgå till 5,3 procent. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år 2005 2015. 14 % 12 % 10 % 11,3 % 12,0 % 8 % 6 % 4 % 2 % 6,4 % 7,7 % 5,1 % 5,3 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Fler företagsamma men oförändrad andel Antalet företagsamma människor uppgår till knappt 880 000 i Sverige, vilket är en ökning med drygt 15 000 personer jämfört med 2014. Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I Skåne uppgår antalet företagsamma människor till drygt 114 000, vilket är en ökning med nästan 1 700 personer. Då länets befolkning ökar i ungefär samma takt är emellertid företagsamheten oförändrad på 12,0 procent. Länets företagsamhet är därmed marginellt lägre än genomsnittet för Sverige, vilket vi kan se i diagram 2. 5

Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16 74 år) per län, år 2015. 18 % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,3 % 12,0 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Rekordnotering för kvinnors företagsamhet Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 3 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan 269 000 personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Skåne uppgår antalet företagsamma kvinnor till drygt 36 200, vilket motsvarar 7,7 procent av befolkningen. Det är en rekordnotering för de skånska kvinnorna. Företagsamheten bland kvinnorna i länet är, liksom i fjol, något högre än genomsnittet för kvinnor i Sverige (se diagram 3). Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16 74 år) per län, år 2015. 12 % 10 % 8 % 7,7 % 7,6 % 6 % 4 % 2 % 0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland 2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern 15 74 år) 2014. Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015). 3 2014 arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern 15 74 år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015). 6

Svagt sjunkande företagsamhet bland de yngre De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen 16 34 år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. Företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen i Skåne uppgår till 5,3 procent, vilket innebär en minskning med 0,1 procentenheter. Det innebär att företagsameheten bland de unga i Skåne fortfarande är något lägre än genomsnittet för landet i stort, vilket kan ses i diagram 4. Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16 34 år) per län, år 2015. 5,6 % 5,3 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industri orter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 4 4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 7

Högst företagsamhet i Båstad Trots att företagsamheten står stilla för länet i stort, ökar företagsamheten i 23 av länets 33 kommuner. I de två kommuner med snabbast växande företagsamhet, Perstorp och Vellinge, uppgår ökningen till 0,4 procentenheter. Liksom i fjol finner vi länets högsta företagsamhet i Båstad, där 22,0 procent av den arbetsföra befolkningen (16-74 år) är företagsam. Såväl Båstad som Vellinge finns i år med bland de tio mest företagsamma kommunerna i Sverige. Även bland kvinnorna finner vi länets högsta nyföretagsamhet i Båstad. De mest företagsamma bland länets yngre del av befolkningen återfinns i Sjöbo. Länets svagaste företagsamhet har, precis som i fjolårets mätning, Bjuv och Burlöv (se tabell 1). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen, år 2015. Kommun Företagsamma (antal) Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Båstad 2 253 22,0 % 13,5 % 7,6 % Vellinge 5 052 20,7 % 13,0 % 6,8 % Simrishamn 2 688 19,5 % 13,0 % 6,7 % Lomma 2 836 18,1 % 11,7 % 5,7 % Hörby 1 937 17,9 % 10,3 % 8,3 % Sjöbo 2 349 17,4 % 10,6 % 8,8 % Höganäs 3 127 17,3 % 11,6 % 6,4 % Tomelilla 1 498 16,0 % 9,4 % 6,7 % Höör 1 697 14,8 % 9,5 % 6,9 % Ystad 3 077 14,7 % 9,3 % 6,1 % Svalöv 1 408 14,1 % 9,3 % 5,8 % Skurup 1 521 13,8 % 8,7 % 5,5 % Ängelholm 3 997 13,7 % 8,7 % 5,5 % Kävlinge 2 796 13,2 % 8,1 % 4,7 % Örkelljunga 906 12,8 % 7,1 % 5,1 % Staffanstorp 2 046 12,8 % 7,6 % 5,6 % Hässleholm 4 438 12,1 % 6,7 % 5,3 % Svedala 1 719 11,9 % 6,9 % 5,3 % Lund 10 529 11,9 % 8,1 % 4,6 % Eslöv 2 750 11,8 % 7,2 % 5,3 % Klippan 1 405 11,4 % 7,6 % 4,8 % Osby 1 042 11,4 % 6,1 % 4,6 % Trelleborg 3 520 11,3 % 7,2 % 5,1 % Kristianstad 6 656 11,2 % 6,7 % 4,4 % Östra Göinge 1 121 11,1 % 6,0 % 4,9 % Helsingborg 10 958 10,9 % 7,1 % 4,7 % Malmö 23 697 9,9 % 6,7 % 5,9 % Landskrona 2 899 9,1 % 6,0 % 4,1 % Perstorp 466 9,1 % 6,1 % 4,1 % Åstorp 955 8,8 % 5,3 % 4,2 % Bromölla 771 8,6 % 4,9 % 3,6 % Burlöv 1 033 8,3 % 5,1 % 4,0 % Bjuv 896 8,3 % 5,2 % 4,0 % 8

Mannen med nio företagarliv Årets mest företagsamma människa i Skåne 2015, Martin Jörgensen på Lakrits fabriken i Helsingborg, visar stolt upp sitt diplom från finalen och prisutdelningen. Det får stå här i butiken tillsammans med mina andra priser så att alla kan se, säger Martin Jörgensen stolt. Det är faktiskt ingenting som jag har reflekterat över innan men jag var nog företagsam redan i tidig ålder, svarar Martin på frågan om han alltid varit intresserad av entreprenörskap. Jag ordnade discon för att dra in pengar till klassresan och hade tusen idéer, även om alla inte genomfördes så klart. 1991 startade Martin Jörgensen sitt andra egna företag, Rent a Tent i Göteborg. Under samma period såg han en annons om ett litet golfcafé i Kungsbacka som han valde att köpa. Trots en stor livskris 1996 med skulder och utan arbete lyckades Martin Jörgensen resa sig igen. Han köpte en gammal bil och åkte till Frankrike för att kolla på vinodlingar och bli inspirerad på nytt. Det är bara att resa sig igen och lämna det dåliga bakom sig. Jag skrev mycket dagbok för att bearbeta mina problem och så hade jag en bok som jag skrev nya idéer i. Jag tror att en riktigt företagsam människa reser sig trots motgångar och kommer igen starkare än förut, man måste bara våga och orka satsa, säger han. 2005 började han sälja importerad choklad från USA. Samma sommar var han på Fancy Food mässsan i New York där han hittade fler produkter att sälja. Martin Jörgensen startade då Scandchoco AB, ett företag som han har kvar än idag. 2009 växte idén fram om att starta ett lakritsföretag. Från det att vi hittade säljaren som kunde göra vår premiumlakrits i januari 2011 tog det bara tio veckor tills vi lanserade vår produkt på lakristfestivalen i Stockholm, säger han. Idag har Martin Jörgensen flera företag förutom Lakritsfabriken och Scandchoco. Han har startat bolaget Självständig som arbetar med egenanställning. Egenanställningen ger människor möjlighet att fakturera utan att ha eget företag och för arbetsgivare att kunna anlita i stället för att anställa. Jag brinner för att hjälpa människor, det har jag alltid gjort. Jag tycker att det är viktigare att skapa jobb för människor än att vi tjänar en massa pengar, säger Martin Jörgensen. Det som ger honom energi i vardagen är att bli sedd och få skapa. Men även att kunna hjälpa andra att skapa möjligheter. För att få fler företagsamma människor i Sverige tycker Martin Jörgensen att företagsamhet ska uppmärksammas redan i skolan. Min uppmaning till de som vill starta företag är nog att det är bara att tuta och köra. För mig finns det inget roligare och jag tycker alla ska testa på att vara företagare, avslutar Martin Jörgensen. Juryns motivering: Med innovativ och företagsam marknadsföring har Martin tagit en läcker produkt på en tillväxtresa till såväl kontinenten som USA och tagit hela Skåne med storm. 9

3. Nyföretagsamheten ökar igen Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 5 Nyföretagsamheten växer försiktigt jämfört med fjolårets mätning i Skåne län, efter tre års fallande noteringar. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,1 per 1 000 invånare i arbetsför ålder (16 74 år). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar och uppgår nu till 8,5 kvinnor per 1 000 invånare. Bland den yngre delen av befolkningen (16 34 år) minskar nyföretagsamheten för fjärde året i följd, för att nu uppgå till 11,9 personer per 1 000 invånare, vilket visas i diagram 5. Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare, år 2005 2015. 16 14 12 10 8 6 4 12,9 11,4 8,0 11,9 11,1 8,5 Totalt Kvinnor Unga 2 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Stark nyföretagsamhet i Skåne För Sverige som helhet har nästan 79 000 personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per 1 000 invånare. 5 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas. 10

Även i Skåne stiger nyföretagsamheten, för att i årets mätning uppgå till 11,1 personer per 1 000 invånare. Enbart i Gotland, Jämtland och Stockholms län är andelen nyföretagsamma invånare högre än i Skåne, vilket vi kan se i diagram 6. Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per 1 000 invånare (16 74 år), år 2015. 16,0 14,0 12,0 11,1 11,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge Skånska kvinnors nyföretagsamhet nu högre än Sveriges genomsnitt Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt 30 000 kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Under det senaste året har nyföretagsamheten bland Skånes kvinnor ökat från 8,3 till 8,5 per 1 000 invånare. De skånska kvinnorna är därmed nu mer nyföretagsamma än genomsnittet för Sveriges kvinnor (se tabell 7), vilket inte var fallet i fjol. Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16 74 år), år 2015. 12,0 10,0 8,0 8,5 8,3 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge 11

Fortsatt fallande nyföretagsamhet bland de unga I Sverige som helhet valde drygt 29 000 unga personer (16 34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per 1 000 invånare. I Skåne faller nyföretagsamheten bland de unga för fjärde året i rad, för att i år uppgå till 11,9 nyföretagsamma per 1 000 invånare, vilket är den lägsta noteringen på över tio år. För första gången sedan 2007 är nu nyföretagsamheten bland länets unga lägre än genomsnittet för Sverige, vilket vi kan se i diagram 8. Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16 34 år), år 2015. 18,0 16,0 14,0 12,4 11,9 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år 2015. Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % 0 5 10 15 20 25 30 35 Nyföretagsamma människor (per 1 000 invånare) 12

Växande nyföretagsamhet i 22 av 33 kommuner Nyföretagsamheten ökar i 22 av länets 33 kommuner med starkast ökning i Höör, där nyföretagsamheten ökar från 14,4 till 18,7 personer per 1 000 invånare (16-74 år). Länets starkaste nyföretagsamhet finner vi i år i Vellinge, där antalet nyföretagsamma människor uppgår till 23,9 per 1 000 invånare, vilket vi kan se i tabell 2. Vellinge kvalar i år dessutom in på tio-i-topp-listan över nyföretagsamheten bland Sveriges kommuner. Även bland länets kvinnor och bland de unga är nyföretagsamheten högst i Vellinge. Länets lägsta nyföretagsamhet finner vi i Bromölla, vilket även var fallet förra året. Dock bör noteras att andelen nyföretagsamma i Bromölla trots allt ökar starkt från 6,4 till 9,9 personer per 1 000 invånare. Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per 1 000 invånare, år 2015. Kommun Genuint nya (antal) Genuint nya (per 1 000 inv) Inflyttade (antal) Totalt nya (antal) Totalt nya (per 1 000 inv) Kvinnor Unga Vellinge 374 15,3 210 584 23,9 17,3 25,5 Lomma 239 15,2 105 344 21,9 16,5 23,2 Båstad 142 13,8 72 214 20,9 14,5 24,4 Simrishamn 177 12,9 96 273 19,8 16,5 20,8 Höganäs 231 12,8 121 352 19,5 16,2 19,8 Höör 137 11,9 78 215 18,7 13,5 24,5 Hörby 147 13,5 55 202 18,6 15,1 20,8 Sjöbo 155 11,5 95 250 18,5 14,5 24,5 Svalöv 128 12,9 56 184 18,5 15,3 21,7 Tomelilla 101 10,8 60 161 17,2 14,5 19,3 Ystad 235 11,2 109 344 16,4 12,3 19,6 Kävlinge 258 12,2 81 339 16,0 12,8 17,7 Staffanstorp 192 12,0 64 256 16,0 11,2 20,7 Lund 993 11,2 337 1 330 15,0 11,6 14,0 Skurup 98 8,9 65 163 14,8 11,8 13,5 Malmö 2 759 11,6 765 3 524 14,8 10,8 16,6 Svedala 147 10,2 62 209 14,5 9,8 16,6 Helsingborg 1 129 11,2 295 1 424 14,1 10,3 14,6 Klippan 128 10,4 46 174 14,1 13,6 16,0 Ängelholm 308 10,5 102 410 14,0 11,0 15,3 Perstorp 55 10,7 16 71 13,8 11,5 12,9 Burlöv 116 9,3 52 168 13,5 10,7 16,6 Örkelljunga 73 10,3 21 94 13,3 9,7 14,4 Trelleborg 307 9,8 98 405 13,0 9,0 13,3 Östra Göinge 108 10,7 23 131 13,0 9,3 13,4 Eslöv 202 8,7 87 289 12,4 9,4 14,2 Bjuv 105 9,7 28 133 12,3 9,4 15,3 Hässleholm 366 10,0 75 441 12,0 8,3 14,3 Åstorp 91 8,4 38 129 11,9 9,9 14,1 Landskrona 304 9,6 73 377 11,9 8,6 13,1 Kristianstad 534 9,0 133 667 11,2 8,3 12,3 Osby 78 8,5 16 94 10,3 6,8 12,8 Bromölla 72 8,0 17 89 9,9 6,6 12,2 13

4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 6 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 7 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Skåne läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till 2015. Ökad företagsamhet i välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt 21 700 personer till runt 27 100 personer för Sverige som helhet, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per 1 000 invånare (16 74 år). Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16 74 år), år 2015. 6 5 4 4,0 3,8 3 2 1 0 Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping 6 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014). 7 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. 14

I Skåne har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med nästan 700 personer, eller cirka 22 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 3,4 till 4,0 företagsamma personer per 1 000 invånare. Företagsamheten inom välfärdssektorn i Skåne är därmed högre än genomsnittet för Sverige i stort, vilket vi kan se i diagram 10. En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn I Skåne har företagsamheten bland kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,8 till 4,6 personer per 1 000 invånare sedan 2010. Skånes företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn är nu högre än genomsnittet för Sverige, vilket diagram 11 visar. Sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn i länet är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt. Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16 74 år), år 2015. 7 6 5 4,6 4,5 4 3 2 1 0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping Högst företagsamhet inom välfärdssektorn i Vellinge Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 29 av Skånes 33 kommuner. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Lomma, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 5,1 till 6,9 företagsamma personer per 1 000 invånare. Vellinge har dock fortfarande länets högsta företagsamhet inom sektorn, med 7,3 företagsamma personer per 1 000 invånare, vilket vi kan se i tabell 3. Enbart i fyra av Sveriges kommuner är företagsamheten inom välfärdssektorn högre än i Vellinge. Länets lägsta företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Osby, med endast 1,7 företagsamma personer per 1 000 invånare. 15

Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16 74 år), år 2010 och 2015. Kommun Totalt, 2015 (antal) Totalt, 2015 (per 1 000 inv) Totalt, 2010 (antal) Totalt, 2010 (per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv) Vellinge 179 7,3 162 6,8 0,6 Båstad 72 7,0 67 6,5 0,6 Lomma 108 6,9 76 5,1 1,8 Lund 579 6,6 511 6,0 0,5 Ängelholm 147 5,0 131 4,6 0,4 Höganäs 90 5,0 69 3,9 1,0 Simrishamn 62 4,5 53 3,8 0,7 Staffanstorp 67 4,2 45 2,8 1,4 Höör 46 4,0 35 3,1 0,9 Ystad 81 3,9 65 3,1 0,7 Malmö 910 3,8 669 3,0 0,8 Kävlinge 80 3,8 69 3,3 0,5 Helsingborg 372 3,7 282 3,0 0,7 Svedala 51 3,5 57 4,0-0,4 Kristianstad 208 3,5 193 3,3 0,2 Eslöv 80 3,4 68 3,0 0,5 Klippan 42 3,4 33 2,7 0,7 Sjöbo 45 3,3 38 2,8 0,5 Hörby 36 3,3 25 2,3 1,0 Skurup 36 3,3 25 2,3 1,0 Tomelilla 29 3,1 13 1,4 1,7 Örkelljunga 20 2,8 17 2,4 0,4 Svalöv 28 2,8 26 2,7 0,1 Trelleborg 84 2,7 78 2,5 0,2 Landskrona 77 2,4 64 2,1 0,3 Hässleholm 87 2,4 86 2,4 0,0 Perstorp 12 2,3 7 1,4 1,0 Bjuv 23 2,1 14 1,3 0,8 Åstorp 23 2,1 20 1,9 0,2 Östra Göinge 20 2,0 27 2,7-0,7 Burlöv 24 1,9 24 2,0 0,0 Bromölla 16 1,8 14 1,6 0,2 Osby 16 1,7 13 1,4 0,3 16

Flest företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Båstad Bland länets kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i 30 av länets 33 kommuner under de senaste fem åren. Länets högsta andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Båstad, med 8,8 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare (se tabell 4). Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16 74 år), år 2010 och 2015. Kommun Kvinnor, 2015 (antal) Kvinnor, 2015 (per 1 000 inv) Kvinnor, 2010 (antal) Kvinnor, 2010 (per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv) Båstad 45 8,8 41 7,9 0,9 Vellinge 108 8,7 94 7,8 0,9 Lomma 63 8,0 44 5,8 2,2 Lund 306 6,9 265 6,3 0,6 Ängelholm 100 6,8 70 4,9 1,9 Höganäs 61 6,7 49 5,6 1,2 Simrishamn 41 6,0 34 4,9 1,1 Ystad 57 5,4 42 4,0 1,4 Kävlinge 56 5,3 49 4,8 0,6 Höör 29 5,1 23 4,2 0,9 Svedala 36 5,0 40 5,6-0,6 Klippan 28 4,7 20 3,4 1,3 Eslöv 52 4,6 46 4,1 0,5 Sjöbo 29 4,4 26 4,0 0,4 Helsingborg 216 4,3 155 3,2 1,1 Hörby 22 4,2 14 2,6 1,5 Malmö 492 4,1 355 3,2 1,0 Tomelilla 19 4,1 11 2,4 1,7 Svalöv 19 4,0 11 2,4 1,7 Staffanstorp 32 4,0 26 3,2 0,7 Örkelljunga 13 3,8 12 3,5 0,3 Kristianstad 111 3,8 100 3,4 0,3 Perstorp 9 3,7 7 2,9 0,8 Skurup 19 3,5 15 2,8 0,7 Bjuv 18 3,4 12 2,3 1,2 Trelleborg 51 3,3 43 2,8 0,5 Östra Göinge 15 3,1 19 3,9-0,8 Åstorp 16 3,0 15 2,9 0,2 Bromölla 13 3,0 8 1,8 1,2 Landskrona 45 2,9 38 2,5 0,3 Hässleholm 48 2,7 47 2,6 0,0 Burlöv 12 2,0 16 2,7-0,7 Osby 7 1,6 3 0,7 0,9 17

5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverigeoch länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med Sverige- och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16 74 år) per län, år 2015. 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,7 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16 74 år) per län, år 2015. 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 2,4 % 2,1 % 0,0 % Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg 18

Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16 34 år) per län, år 2015. 8,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % 0,6 % 1,0 % 2,0 % 0,5 % Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år 2015. Kommun Företagsamma 2015 (antal) Företagsamma 2014 (antal) Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Bjuv 896 859 4,3 % 5,0 % 18,2 % Perstorp 466 447 4,3 % 7,2 % 1,5 % Åstorp 955 925 3,2 % 6,5 % 4,3 % Svalöv 1 408 1 365 3,2 % 5,3 % 13,2 % Höör 1 697 1 647 3,0 % 4,2 % 12,1 % Östra Göinge 1 121 1 088 3,0 % 2,8 % 8,8 % Burlöv 1 033 1 004 2,9 % 9,1 % 3,3 % Kävlinge 2 796 2 718 2,9 % 3,8 % 11,7 % Höganäs 3 127 3 041 2,8 % 3,6 % 3,8 % Vellinge 5 052 4 924 2,6 % 2,4 % 10,5 % Tomelilla 1 498 1 461 2,5 % 5,3 % 2,8 % Hässleholm 4 438 4 331 2,5 % 3,3 % 5,0 % Svedala 1 719 1 678 2,4 % 2,7 % 4,0 % Staffanstorp 2 046 2 005 2,0 % 0,7 % 0,4 % Örkelljunga 906 888 2,0 % 1,7 % 0,0 % Helsingborg 10 958 10 784 1,6 % 2,4 % -2,1 % Hörby 1 937 1 908 1,5 % 3,8 % 1,1 % Ystad 3 077 3 032 1,5 % 1,3 % 6,8 % Malmö 23 697 23 355 1,5 % 2,0 % -2,4 % Klippan 1 405 1 386 1,4 % 6,9 % 3,5 % Landskrona 2 899 2 860 1,4 % 0,6 % -3,9 % Simrishamn 2 688 2 652 1,4 % 1,1 % 2,3 % Lomma 2 836 2 799 1,3 % 2,4 % 3,5 % Kristianstad 6 656 6 578 1,2 % 1,3 % -3,3 % Bromölla 771 762 1,2 % -3,6 % 0,0 % Ängelholm 3 997 3 951 1,2 % 2,2 % 2,4 % Lund 10 529 10 478 0,5 % 2,0 % -6,2 % Sjöbo 2 349 2 341 0,3 % 0,9 % 1,6 % Båstad 2 253 2 246 0,3 % 1,5 % 2,2 % Skurup 1 521 1 522-0,1 % -1,3 % -4,0 % Eslöv 2 750 2 753-0,1 % -0,6 % -3,2 % Trelleborg 3 520 3 524-0,1 % -0,5 % 1,1 % Osby 1 042 1 061-1,8 % -3,2 % 0,0 % 19

Avslut Tabell 6. Antal avslutare per 1 000 invånare, år 2015. Kommun Genuina avslutare (antal) Genuina avslutare (per 1 000 inv) Utflyttade (antal) Utflyttade (per 1 000 inv) Totalt avslut (antal) Totalt avslut (per 1 000 inv) Kvinnor Unga Båstad 154 15,0 53 5,2 207 20,2 12,5 12,4 Lomma 212 13,5 95 6,1 307 19,6 13,7 13,7 Vellinge 327 13,4 129 5,3 456 18,7 14,3 11,7 Sjöbo 165 12,2 77 5,7 242 17,9 13,6 13,6 Simrishamn 164 11,9 73 5,3 237 17,2 15,0 11,8 Hörby 122 11,2 51 4,7 173 15,9 11,4 11,4 Skurup 101 9,2 63 5,7 164 14,9 12,9 11,3 Höganäs 197 10,9 69 3,8 266 14,7 12,3 11,1 Lund 828 9,4 451 5,1 1 279 14,5 10,0 13,2 Höör 124 10,8 41 3,6 165 14,3 9,7 9,6 Ystad 210 10,0 89 4,2 299 14,3 11,0 9,0 Svalöv 97 9,7 44 4,4 141 14,2 10,6 9,7 Staffanstorp 144 9,0 71 4,4 215 13,4 10,7 10,3 Malmö 2 314 9,7 868 3,6 3 182 13,3 9,5 12,6 Tomelilla 72 7,7 52 5,6 124 13,2 9,7 7,7 Trelleborg 320 10,3 89 2,9 409 13,1 9,3 8,9 Klippan 112 9,1 43 3,5 155 12,6 8,7 10,6 Eslöv 214 9,2 78 3,4 292 12,5 9,8 12,0 Ängelholm 280 9,6 84 2,9 364 12,4 9,2 8,2 Helsingborg 957 9,5 293 2,9 1 250 12,4 8,7 11,4 Kävlinge 204 9,6 57 2,7 261 12,3 9,9 7,4 Osby 91 9,9 22 2,4 113 12,3 8,8 9,5 Svedala 111 7,7 57 4,0 168 11,7 8,0 8,2 Burlöv 90 7,2 49 3,9 139 11,1 6,5 9,5 Örkelljunga 55 7,8 21 3,0 76 10,7 8,5 8,4 Landskrona 243 7,7 95 3,0 338 10,7 8,3 9,9 Perstorp 41 8,0 11 2,1 52 10,1 7,4 6,8 Kristianstad 485 8,2 104 1,8 589 9,9 7,4 8,9 Östra Göinge 76 7,5 22 2,2 98 9,7 7,6 5,9 Åstorp 73 6,7 26 2,4 99 9,1 6,7 7,9 Hässleholm 264 7,2 70 1,9 334 9,1 6,1 6,8 Bromölla 58 6,5 22 2,5 80 8,9 8,5 8,3 Bjuv 68 6,3 28 2,6 96 8,9 6,9 6,4 20

6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. http://www.ekonomifakta.se/fakta/valfarden-i-privat-regi/sysselsatta-inomvalfardssektorn/bransch-och-sektorsindelning (2016-01-27). Eurostat (2015). European Labour Force Survey 2014. http://ec.europa.eu/eurostat/web/lfs/data/database (2016-01-27). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/metodbeskrivning_529712.html/ BINARY/Metodbeskrivning (2016-01-27). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År 2002-2015. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a585171 (2016-01-27). 21

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2016