1 Miljönämnden 16.5.2013 MOTIVERINGAR TILL ÄNDRINGEN AV MILJÖSKYDDSFÖRESKRIFTERNA I motiveringarna till de första miljöskyddföreskrifterna har det konstaterats att motiveringarna inte uppdateras. Lagarna, omständigheterna, kostnaderna m.m. gäller för läget då miljöskyddsföreskrifterna godkändes. I denna bilaga motiveras de föreliggande ändringarna. I inledningen till miljöskyddsföreskrifterna uppdateras de texter som hänvisar till lagar som har ändrats. Hänvisningarna till lagar i rutorna med ytterligare upplysningar i miljöskyddsföreskrifterna uppdateras. Ifall dessa ändringar inte inverkar på sakinnehållet i de egentliga föreskrifterna, tas de inte heller upp i motiveringarna. Namnen på myndigheterna i rutorna med ytterligare upplysningar uppdateras. Några av ändringarna görs för att texten ska bli mera entydig och läsbar. Dessa ändringar inverkar inte på sakinnehållet och tas därför inte upp i motiveringarna. Kapitel 1 Allmänna bestämmelser 3 Definitioner Definitionerna av viktiga grundvattenområden och skyddsområden för vattentäkt med hänvisningar till kartbilagor stryks, eftersom samma sak framgår av 4 Ändringar i kartbilagan. Kommunala miljöskyddsföreskrifter om behandlingen av hushållsspillvatten kan ges med stöd av miljöskyddslagen och av 4 i förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet (209/2011, nedan förordningen om enskilda avlopp). Eftersom definitionerna av hushållsspillvatten, infiltrationsanläggning för avloppsvatten och markbädd för avloppsvatten ingår i lagen och förordningen, stryks dessa definitioner ur miljöskyddsföreskrifterna. En ny definition av vattendrag införs, eftersom begreppet i praktiken kan vara oklart. Definitionen av vattendrag följer definitionen av vattendrag i 3 1 mom. 3 punkt i vattenlagen (587/2011). I miljöskyddslagen innefattar begreppet vattendrag också Finlands territorialvatten och ekonomiska zon. I dessa bestämmelser nämns hav, rännilar, diken och källor särskilt när föreskrifterna gäller dessa. Definitionen av strandområde ändras på grund av kraven på rening av hushållsspillvatten. För att skydda vattendrag och havet krävs effektivare avloppsrening i strandområden än vad förordningen om enskilda avlopp förutsätter. En motsvarande bred strandzon har också miljöskyddsföreskrifterna i Helsingfors, Vanda och kommunerna i mellersta Nylands miljöcentrals verksamhetsområde. Till definitionerna fogas en definition av skärgård. Skärgården nämns i en rekommendation i 5 i ändringsförslaget. Med skärgård avses i dessa föreskrifter öar utan fast vägförbindelse. Det beövs inte längre en definition av högvattenstånd, eftersom 7 där det hänvisas till högvattenståndet stryks. Numren på kartbilagorna över översvämningshotade områden ändras, eftersom bilaga 2 (Rekommendationer för upplagring av kemikalier och problemavfall i cisterner) stryks och innehållet i den införs i 9 i ändringsförslaget. Med översvämningshotade områden avses även områden som visas på kartor som produceras av statens miljöförvaltning, eftersom
bilagekartorna över översvämningshotade kustområden och insjöområden i Esbo inte täcker alla översvämningshotade områden i Esbo. Till exempel visas de översvämningshotade områdena i Esbo ådal på statens miljöförvaltnings kartor, som finns på webben. Till definitionerna fogas en definition av prioritetsordningen för Esbos dagvattenprogram som godkändes av stadsstyrelsen 27.8.2012, eftersom det hänvisas till prioritetsorningen i 31 i ändringsförslaget. 2 4 Ändring av kartbilagorna Namnen på myndigheterna uppdateras. I förslaget avses med skyddsområde det enda skyddsområdet i Esbo, nämligen skyddsområdet som inrättats för att skydda vattenreningsverket i Dämman. Rutan Ytterligare upplysningar stryks, eftersom samma upplysningar till sina väsentliga delar redan ingår i introduktionen till miljöskyddsföreskrifterna. Där redogörs det bland annat för miljöskyddsföreskrifternas lagliga grund, tillämpningsområde och mål. Kapitel 2 Avloppsvatten 5 Behandlingen av hushållsspillvatten i enskilda avlopp Rubriken ändras, eftersom föreskriften nu gäller alla fastigheter som inte är anslutna till det allmänna avloppsnätet. Innehållet ändras helt på grund av den nya förordningen om enskilda avlopp (209/2011) som trädde i kraft 15.3.2011. Föreskriften 7 Strandområden stryks, eftersom strandområdena inkluderas i 5. Kraven på behandlingen av hushållsspillvatten Enligt 19 2 mom. 4 punkt i miljöskyddslagen kan miljöskyddsföreskrifterna gälla områden där det på grund av särskild risk för förorening av miljön är förbjudet att leda avloppsvatten i marken, vattendrag, diken, källor eller konstgjorda dammar eller i rännilar som avses i 1 kap. 3 1 mom. 6 punkten i vattenlagen. Enligt motiveringarna till detta lagrum kan kommunen till exempel förbjuda ledning av avloppsvatten i marken på tätt bebyggda strandområden och grundvattenområden, förbjuda byggande av vattenklosett och bestämma om användning av sluten cistern. Enligt 5 1 mom. i ändringsförslaget är det förbjudet att infiltrera avloppsvattnet från en vattenklosett i marken. I viktiga grundvattenområden är det också förbjudet att infiltrera annat hushållsspillvatten i marken. Sådan infiltrering i marken som förbjuds i 5 1 mom. är inte ett bra, eftersom det riskerar förorening av grundvattnet. Miljöskyddslagens kapitel 3 a som handlar om behandling av hushållsspillvatten i enskilda avlopp trädde i kraft 4.3.2011. Kapitlet innehåller definitioner samt bestämmelser om den allmänna skyldigheten att rena hushållsspillvatten, om anläggningar för behandling av avloppsvatten och om undantag från behandlingskraven. Förordningen om enskilda avlopp (209/2011) har utfärdats med stöd av 27 c i miljöskyddslagen. I 3 i förordningen bestäms om de minimikrav på reningen av hushållsspillvatten som gäller för alla enskilda avlopp. I 4 i förordningen bestäms om rekomenderade, strängare krav på rening i områden som är känsliga för förorening. Dessa strängare krav ska följas i det område som omfattas av
kommunala miljöskyddsföreskrifter om maximal belastning av det avloppsvatten som leds ut i miljön. I 5 2 mom. i ändringsförslaget bestäms, med stöd av 19 i miljöskyddslagen och 4 i förordningen om enskilda avlopp att strängare krav ska följas i skyddsområden för vattentäkt och strandområden och i 5 3 mom. bestäms om behandlingen av hushållsspillvatten i viktiga grundvattenområden. En god behandling av hushållsspillvatten i skyddsområden för vattentäkt och strandområden är viktigt för ytvattenvården. Därför krävs där en strängare reningsnivå i enlighet med förordningen. Enligt 5 3 mom. i ändringsförslaget ska hushållsspillvattnet renas så att det fyller de strängare kraven ifall avloppsvattnet inte leds till en tät cistern enligt 54 i stadens byggnadsordning. Enligt markanvändnings- och bygglagen kan föreskrifterna i byggnadsordningen bland annat gälla ordnandet av avlopp och behandling av avloppsvatten. Byggnadsordningen ska alltså följas vid sidan om miljöskyddsföreskrifterna. I Esbo är huvudregeln att hushållsspillvattnet ska ledas till täta cisterner i viktiga grundvattenområden. I 5 i ändringsförslaget beaktas att det kan finnas fastigheter i viktiga grundvattenområden som inte leder avloppsvattnet till en tät cistern, om byggnaderna fanns redan innan byggnadsordningen trädde i kraft eller om det har beviljats undantag från kravet på sluten cistern. För att grundvattnet ska skyddas även på dessa fastigheter, ska de strängare kraven på rening följas om avloppsvattnet inte leds i en tät cistern. I föreskriften krävs också att avloppsvattnet från vattenklosetter i viktiga grundvattenområden alltid ledas till täta cisterner. Fel som uppstår i avloppsvattensystemet utgör en risk för grundvattnet. Dessutom kan också toalettavloppsvatten som renats enligt de strängare kraven fortfarande innnehålla mikroorganismer från avföring i strid med 8 i miljöskyddslagen, enligt vilken det är förbjudet att förorena grundvatten eller förorsaka fara förorening. 3 Övergångsbestämmelse Minimikraven i 3 förordningen om enskilda avlopp ska följas i byggnader som byggs efter 15.3.2011, vid reparation och ändring som kan jämföras med nybyggnad och vid tillbyggnad som är större än ringa och då avloppsvattensystemet ändras så väsentligt att ändringen kräver bygglov, åtgärdstillstånd eller anmälan om byggande enligt markanvändnings- och bygglagen. De funktionsdugliga avloppsvattensystem som existerade 1.1.2004 ska senast 15.3.2016 följa minimikraven. Även i ändringsförslaget är fristen 15.3.2016 för avloppsvattensystem som existerar innan ändringen träder i kraft, medan avloppsvattensystem som byggs eller ändras väsentligt efter att ändringen träder i kraft ska följa minimikraven genast. Minimikraven i den nya förordningen om enskilda avlopp är lägre än i den förordning som var i kraft från 1.1.2004. Det gamla kraven motsvarade de strängare kraven i 4 i den nya förordningen. De avloppsvattensystem som byggdes enligt den gamla förordningen fyller alltså de strängare kraven i den nya förordningen. Undantag från reningskraven I rutan Ytterligare upplysningar efter 6 meddelas om möjligheter till undantag från kraven i förordningen om enskilda avlopp (209/2011) enligt lagen om ändring av miljöskyddslagen (196/2011) som trädde i kraft 9.3.2011. Undantag kan beviljas både från minimikraven och från de strängare kraven som tillämpas i vissa områden som anges i
miljöskyddsföreskrifterna. Undantag beviljas inte från den allmänna reningsplikten i 27 b i miljöskyddslagen. Enligt miljöskyddslagen tillämpas kraven på avloppsvattensystem enligt 27 c i sagda lag inte på existerande, funktionsdugliga avloppsvattensystem som byggts före 9.3.2011 och den stadigboende innehavaren av fastigheten har fyllt 68 år före detta datum och det inte medför risk för förorening av miljön. Undantag från kraven på avloppsvattensystem enligt 27 c beviljas också under förutsättningar som anges i 27 d för fungerande avloppsvattensystem som existerade 1.5.2005 och på obyggda avloppsvattensystem som godkänts i bygglov som beviljats före 1.5.2005. Undantaget beviljas av miljönämnden enligt 11 i instruktionen för nämnderna i Esbo stads teknik- och miljösektor och det beviljas för högst fem år i taget. Undantag kan beviljas om fastighetens användning ger för handen att miljöbelastningen är ringa jämfört med orenat hushållsspillvatten och om det är oskäligt dyrt för fastighetsägaren eller om det är alltför tekniskt krävande att förbättra avloppsvattensystemet. Miljönämnden ska när den bedömer om åtgärderna är oskäliga för fastighetsinnehavaren enligt 27 d i miljöskyddslagen beakta (1) fastighetens läge i eller utanför vattenverkets område, (2) hög ålder eller andra liknande särskilda faktorer i fastighetsinnehavarens och övriga stadigboendes livssituation och (3) långvarig arbetslöshet, sjukdom eller något annat jämförbart socialt betalningshinder som fastighetsinnehavaren har drabbats av. 4 Rekommendationer Rekommendationen i de gällande miljöskyddsföreskrifterna att använda torrtoalett i skärgården och strandområden har flyttat till 5 i ändringsförslaget eftersom den gamla 7 har strukits. Öar utan vägförbindelse kan inte anlita avloppstömning. Därför rekommenderar torrtoalett. En ny rekommendation läggs till om lösningar som tillåter att toalettavloppsvattnet och det övriga hushållsspillvattnet kan behandlas både separat och ihop. Separata avlopp gör att man kan välja mellan det bästa av alla alternativ för behandlingen av avloppsvatten enligt förordningen om enskilda avlopp. 6 Skyddsavstånd för behandling av avloppsvatten Skyddsavstånden i ändringsförslaget gäller också utloppet från ett avloppsvattensystem samt rännilar och källor som är känsliga för förorening. Skyddsavståndet till väg, tomtgräns och dike har strukits. Byggnadstillsynsmyndigheten bestämmer vid behandlingen av ansökan om tillstånd för att bygga eller ändra ett avloppsvattensystem om tillräckliga skyddsavstånd från fall till fall. I ansökan ska byggaren presentera en detaljerad plan över systemet. Där granskas tillräckliga avstånd till diken, vägar m.m. I rekommendationen anges minimiavståndet ner till högsta grundvattenståndet skilt för infiltrationsanläggningar och markbäddar. Från en markbädd leds det renade avloppsvattnet ut i terrängen och från en infiltrationsanläggning i marken. Avståndet kan alltså vara mindre under en markbädd. 7 Vatten från byggplatser
En ny 7 om vatten från byggplatser har införts. Den gamla 7 stryks. Enligt den ska infiltrationsrören i en infiltrationsanläggning för avloppsvatten i strandområde i mån av möjlighet ligga minst en halv meter över högvattenståndet. Bestämmelsen stryks för att minska överlappande reglering och för att frågan måste bedömas från fall till fall. Byggaren ska presentera en plan över avloppsvattensystemet för byggnadstillsynsmyndigheten vid ansökan om åtgärdstillstånd. I planen ska ingå yt- och grundvattnets uppmätta vattenstånd på behandlingsplatsen och vid utloppet samt en grundad uppskattning av högvattenstånden och hur avloppsvattensystemet då fungerar. Den nya 7 gäller till exempel sådant vatten som uppstår vid jordbyggnad och vid borrning för anläggning av jordvärme som inte utan att skada kan ledas direkt till dike och vattendrag. Obehandlat vatten från byggplatser kan innehålla skadliga mängder av sediment, näringsämnen, olja och andra skadliga ämnen. Sedimentet i vattnet kan t.ex. slamma upp eller täppa till diken, dagvattenavlopp och fiskarnas lekplatser. Bestämmelsen behövs alltså för att skydda ytvattnet och säkra avloppsnätets funktion. 5 8 Tvätt av fordon, maskiner och motsvarande anordningar I ändringsförslaget preciseras bestämmelsen. Avloppsvattnet får inte heller släppas direkt ut i havet eller i dagvattenavlopp, diken eller rännilar, eftersom de via dessa hamnar i vattendrag och i terrängen. Rekommendationen i de gällande föreskrifterna att tvättvattnet bör ledas till dagvattenavlopp via sand- och oljeavskiljare om tvättmedlet innehåller kolvätelösningsmedel har gjorts till en bestämmelse, eftersom kolväten förorenar marken. Dessutom har en ny bestämmelse införts: vid sporadisk tvätt med vatten får tvättvattnet infiltreras på den egna fastigheten. Vid tvätt med bara vatten innehåller tvättvattnet endast ringa mängder föroreningar och man behöver inte förbjuda sporadisk tvätt helt, men tvättvattnet får inte rinna till grannfastigheter. Kapitel 3 Hantering och lagring av kemikalier och olja 9 Förvaring och behandling av kemikalier Ytvattnet har fogat till uppräkningen av skyddsobjekt i första momentet. Rekommendationen och de till miljöskyddsföreskrifterna bifogade rekommendationerna för upplagring av kemikalier har flyttats till bestämmelsen. Detta ändrar bilagornas numrering. Vårdslös förvaring av farliga kemikalier och farligt avfall medför risk för förorening av miljön. Tillsynen av industriell behandling och förvaring av farliga kemikalier hör till räddningsverket och till säkerhets- och kemikalieverket Tukes. Små mängder farliga, flytande kemikalier kan också förorena miljön. Genom att placera kärlen med kemikalier i skyddsbassänger eller på en ogenomtränglig beläggning i lagret och genom att använda skyddslock och avstängningsventiler kan förorening förhindras. Skyddsbassängens volym bygger på anvisningar av Tukes. "Problemavfall" har ändrats till "farligt avfall" i ändringsförslaget i enlighet med termbruket i avfallslagen (646/2011) som trädde i kraft 1.5.2012. Märkning av innehållet i kärlen ökar säkerheten samt förebygger misstag och förorening som beror på felaktig behandling.
Bestämmelserna om grundvattenområden har markerats med indrag. Några formuleringar har ändrats. Enligt de gällande föreskrifterna ska nya fasta cisterner på viktiga grundvattenområden ha dubbel mantel. I ändringen föreslås att cisternerna kan ha skyddsbassäng i stället. På byggarbetsplatser ska cisternen kunna ha dubbel mantel som alternativ till skyddsbassäng. Hänvisningen till byggnadsordningen har flyttats från rutan under 10 till rutan under 9 för att den hör hemma där. Numret på paragrafen i byggnadsordningen har uppdaterats, eftersom en ändring av byggnadsordningen trädde i kraft 1.1.2012. 6 10 Periodisk besiktning av olje- och kemikaliecisterner Rubriken har preciserats med "och kemikaliecisterner", eftersom det också bestäms om andra cisterner, men i praktiken gäller nog bestämmelserna för det mesta oljecisterner. Punklistan i moment 1 ska göra texten mera lättläst. En ny punkt klargör att den obligatoriska besiktningen gäller alla cisterner med oljor eller andra kemikalier under jord och oberoende av var de är belägna. I viktiga grundvattenområden ska också cisterner ovan jord besiktigas regelbundet. Enligt ändringsförslaget ska besiktningsplikten för cisterner under jord gälla både oljecisterner och andra cisterner med kemikalier som är farliga eller skadliga för miljön, för dessa kan också få skador som inte upptäcks annat än vid en besiktning. För besiktning av andra cisterner än oljecisterner i grundvattenområden ovan jord är det inte ändamålsenligt att ge bindande föreskrifter, eftersom riskerna av kemikaliecisterner beror på kemikalien och på cisternens kvalitet. Kemikaliecisterner ovan jord kan kontrolleras på andra sätt och förvaring i cisterner tas upp i 9. Ett returrör i en oljecistern kan läcka länge utan att det upptäcks. Returröret undgår ofta besiktning när cisterneen besiktigas, trots att besiktning av returröret bestäms i handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner 344/1983. Orsaken till att besiktningen försummas kan vara att det kan uppstå behov att installera nya delar eller att pannrummet är svårtillgängligt. Genom att införa plikten att besiktiga returröret i miljöskyddsföreskrifterna vill man returröret faktiskt besiktigas, trots att det kan leda till ytterligare åtgärder. Ett läckande returrör i källaren kan förstöra både huset och marken. Bland annat av denna orska har "och returrören" fogats till rekommendationen om besiktning av olje- och bränslecisterner ovan jord utanför viktiga grundvattenområden. Ändring av returrören till enrörskopplingar rekommenderas på grund av risken för läckage. I rutan Ytterligare upplysningar har en redogörelse för hur returrören ska besiktigas enligt ovannämnda handels- och industriministeriets beslut 344/1983 införts. Säkerhetsteknikcentralen har ändrat namn till Säkerhets- och kemikalieverket. Ett par nya länkar har införts. 11 Olje- eller kemikaliecistern under jord som har tagits ur bruk Paragraf 16 i de gällande föreskrifterna blir 11 i kapitlet om kemikalier, eftersom den hör till hantering och lagring av kemikalier och olja. Följaktligen ändras numreringen däremellan. Terminologin har ändrats att motsvara terminologin i 10.
7 Eftersom det går att rengöra en cistern innan den lyfts har innan den lyfts om det är möjligt strukits. Till bestämmelsen fogas en orsak till att lyftningen av en cistern ska meddelas Esbo stads miljöcentral i god tid, så att cisternens innehavare bättre kan planera lyftningen. Övergångsbestämmelsen stryks, eftersom den inte längre är aktuell när de ändrade föreskrifterna träder i kraft. Påfyllnings- och avluftningsrör som lämnas i marken och fylls på ett ändamålsenligt sätt behöver inte tas bort. Kapitel 4 Hantering av avfall och snö 12 Deponering av avfall i marken I rutan Ytterligare upplysningar fogas ett stycke om att det för yrkesmässig deponering eller deponering i anläggning av avfall i marken krävs tillstånd av regionförvaltningsverket eller miljönämnden eller anmälan till närings-, trafik- och miljöcentralen. Miljöskyddsföreskrifter gäller endast verksamhet, i detta fall deponering av avfall, som inte kräver miljötillstånd. För sådan deponering av avfall som inte tillåts i miljöskyddsföreskrifterna kan det möjligen beviljas miljötillstånd. Till bestämmelsen fogas att meddelandet till miljöcentralen ska vara skriftligt så att övervakningen underlättas. Verksamhetens omfattning är inte det enda kännetecknet på yrkesmässighet eller anläggning. Därför stryks ordet "småskalig". Avfall som får användas till markbyggnad behöver inte begränsas marksubstanser, betong och tegel, eftersom det finns annat avfall som kan användas utan att miljön tar skada. Å andra sidan stryks sten och rena marksubstanser, eftersom de i regel inte är avfall. Däremot tillåts använding av marksubstanser som klassificeras som avfall, t.ex. för att de innehåller halter av vissa ämnen, ifall de trots klassificeringen är rena. Eftersom små mängder armeringsstål inte skadar, är det endast betydande mängder som inte är tillåtet. Avståndet till brunnar för hushållsvatten ska vara tillräckligt, eftersom det också ur avfall som funnits rent kan lösas skadliga ämnen som inte får hamna i brunnarna. Enligt de gällande bestämmelserna ska toalett- och livsmedelsavfall som deponeras i marken vara komposterat så att det inte är skadligt. Deponeringen får inte förorena miljön. Denna bestämmelse behövs inte i miljöskyddsföreskrifterna, eftersom hanteringen av toalettoch livsmedelsavfall bestäms i 3 i huvudstadsregionens och Kyrkslätts allmänna bestämmelser om avfallshantering. Bestämmelsen om begravning av döda djur kan också strykas. Begravning av döda djur övervakas inte primärt av miljöskyddsmyndigheten. Däremot kvarstår uppgifterna om begravning av döda djur i rutan Ytterligare upplysningar. Rutans uppgifter uppdateras på grund av lagändringar och styckena byter ordning så att den svarar mot ordningen i 12. 13 Fogmassa som innehåller PCB eller bly
8 "Problemavfall" har ändrats till "farligt avfall" i ändringsförslaget i enlighet med termbruket i avfallslagen (646/2011) som trädde i kraft 1.5.2012. Rutan Ytterligare upplysningar flyttas till efter 12, eftersom det i rutan står om deponering av avfall i marken. 14 Underhåll och tvätt av båtar Till bestämmelsen fogas "havet", som inte täcks av begreppet "vattendrag". Kapitel 5 Dammbekämpning 18 Underhåll och renhållning av trafikleder, gårdsplaner och liknande områden Hänvisningen till sandning stryks. Eftersom all sandborttagning med lövblåsare dammar och ordet "sandningssand" lämnar för mycket rum för tolkning, i synnerhet på sensommaren, ersätts det med endast "sand". 20 Byggnads-, reparations- och rivningsarbete samt jordbyggnad "Fasader" ändras till "utsidor" så att det också täcker tak m.m. Oberoende av utsidans art ska arbetet utföras så att det inte skadar miljön. Enligt ändringsförslaget behöver man inte använda både vatten och salt vid dammbekämpning på byggplatsernas vägar för tung trafik och när marksubstanser flyttas, som den gamla formuleringen gav för handen. En ny bestämmelse införs om dammbekämpning också vid transporter. Till skadorna av marksubstanser på gatuområden fogas nedsmutsning. I synnerhet de marksubstanser som hamnar på gatan på hösten torkar i allmänhet inte och dammar följaktligen inte heller. Rutan Ytterligare upplysningar stryks. Hänvisningen till bestämmelserna om byggplatsplan i byggnadsordningen ger inte väsentlig information om dammbekämpning. Kapitel 6 Bekämpning av buller och skakningar 22 Plikt att informera om yrkesmässig verksamhet som alstrar synnerligen störande buller Uppräkningen av verksamheter stryks. Bestämmelsen ska gälla all yrkesmässig verksamhet som alstrar synnerligen störande buller. För att invånarna ska veta vad som är att vänta ska av meddelandet även framgå det bulleralstrande arbetets varaktighet och den dagliga arbetstiden.
9 23 Synnerligen störande buller nattetid Definitionen av de objekt som störs av bullret preciseras. Nattetiden ändras till 22 7 i ställe för 21 7 i harmoni med definitionen i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992), i EU:s lagar och i grannkommunerna, för bestämmelsen kan inte strida mot lagen och invånare och verksamhetsidkare i olika kommuner ska behandlas lika. 24 Särskilt känslig verksamhet (studentskrivningar, religiösa ceremonier, vilostunder i barndaghem m.m.) Ändringarna påverkar inte sakinnehållet i bestämmelsen. 25 Plikt att informera om yrkesmässig verksamhet som alstrar synnerligen störande buller Formuleringarna preciseras och anmälningsplikten avgrnsas tydligare att huvudsakligen gälla de uppräknade fallen. Även här ändras natttetiden till 22 7. Arbeten som avses i punkt 4 behöver inte anmälas om de inte gäller minst två nätter i stället för en natt i den gällande bestämmelsen. Nattarbetena är ofta korta och i beslutet om bulleranmälan kan miljömyndigheten inte nämnvärt påverka bullret som alstras. Huvudsaken är att det informeras om arbetet. Två nätter gäller också i Helsingfors och Vanda. Stora offentliga tillställningar uppdelas för tydlighetens skull i utomhuskonserter, idrotts- och nöjesevenemang, uppvisningar och andra stora publikevenemang. Anmälningsplikten i ändringsförslaget gäller konserter som börjar kl. 20 vardagar och lördagar, en timme tidigare än i de gällande föreskrifterna och i överensstämmelse med bestämmelserna i Helsingfors och Vanda. Dessutom stryks anmälningsplikten för konserter söndagar och helgdagar kl. 12 20, som inte störr dess mera än konserter dagtid kl. 7 20 vardagar och lördagar. Däremot införs anmälningsplikt för konserter på dagtid om de räcker mer än en dag så att miljömyndigheten kan kontrollera långvarigt buller från konserter. 26 Användning av ljudanläggningar Formuleringen preciseras, eftersom avsikten inte är att totalförbjuda användningen av ljudanläggningar. Det får inte "oskäligt" störa grannskapet i stället för "så litet som möjligt".
10 Kapitel 8 Djurhållning och spridning av gödsel 28 Fållor och stall för hästar I bestämmelsen införs den konkreta tidsangivelsen "på våren och hösten som svarar mot när det är brukligt att städa fållorna. Till bestämmelsen fogas "havet", som inte täcks av begreppet "vattendrag". För att förebygga nedsmutsning av vattnet fogas till områdena där fållor inte får placeras "områden som ofta har översvämning". Med dessa avses områden som tillfälligt översvämmas vartannat år i snitt. 30 Överlåtelse och spridning av gödsel Ur bestämmelserna om gödselspridning stryks de bestämmelser som ingår i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) eller i rekommendationerna i dess bilaga. I rutan Ytterligare upplysningar uppdateras uppgifterna om Livsmedelssäkerhetsverket. Kapitel 9 Grundträsks tillrinningsområde 31 Behandling av dagvattnet Bestämmelsen görs tydligare. Samma dimensionering av fördröjningskapaciteten används i detaljplanerna och byggloven. Målet är att byggande inte inverkar på dagvattenmängden som rinner ut från tomten. Vid dagvattenkontrollen ska prioritetsordningen i Esbos dagvattenprogram följas så att skadorna av dagvattnet minimeras och Grundträsk skyddas. Prioritetsordningen godkändes av stadsstyrelsen 27.8.2012. Ur exemplen på naturenliga metoder stryks fördröjning, som bestäms i moment 1. Definitionen av dagvatten preciseras i rutan Ytterligare uppgifter. Kapitel 10 Jordvärmebrunnar 33 Jordvärmebrunnar i viktiga grundvattenområden Kapitlet, paragrafen och rutan är nya. Byggande av jordvärmebrunnar kan orsaka ändringar i grundvattennivån och vattenkvaliteten. Det finns bland annat risk för att smutsigt ytvatten blandas i grundvattnet, att bergsgrundvatten av sämre kvalitet blandas med vattnet i grundvattenområden och att det värmeöverförande ämnet läcker ut i grundvattnet.
11 Kapitel 11 Tillsyn, straff och ikraftträdande 33 Tillsyn och straff Kapitlets och paragrafens nummer flyttar ett steg framåt på grund av det nya kapitlet 10. Rutan ytterligare upplysningar stryks. Den är onödig, eftersom samma uppgifter ges i inledningen till miljöskyddsföreskrifterna och de inte ger mervärde för tillsynen av miljöskyddsföreskrifterna. Delegeringen av beslutanderätt till tjänsteinnehavare framgår av miljöcentralens verksamhetsföreskrifter, som finns i stadgesamlingen på www.esbo.fi.