ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÖCKERÖ KOMMUN UTBLICK ÖCKERÖ - en inblick i framtiden - PROJEKTPLAN FÖR ARBETET 2012-2016 Godkänd av kommunstyrelsen 2014-01-28
Öckerö kommun Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad Plan-, bygg- och miljöenheten Postadress: Öckerö kommun, 475 80 Öckerö Besöksadress: Sockenvägen 13, Öckerö Telefon (växel): 031-97 62 00 E-post: diarium.sb@ockero.se Datum: 2013-12-02, reviderad 2014-01-09 Dnr: 0353/13 Webb: http://www.ockero.se/ Projektledare Susanne Härenstam, planarkitekt E-post: susanne.harenstam@ockero.se Kartor: Copyright Öckerö kommun och Metria/Lantmäteriet avtalsnr. MS2009/08302 Samtliga bilder publiceras med medgivande från upphovsmän 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 5 Aktualitetsprövning av ÖP05... 5 Aktualitetsförklaring av ÖP05... 6 ÖVERSIKTSPLANEPROCESSEN... 7 ÖP:NS SYFTE, AVGRÄNSNING OCH TIDSHORISONT... 8 Syfte och huvudfunktioner... 8 Avgränsning... 8 Översiktsplanens tidshorisont... 8 ÖVERGRIPANDE MÅL, PLANER OCH PROGRAM... 10 Vision 2025 En levande skärgårdskommun med människan i centrum... 12 PRIORITERADE FRÅGOR I ÖVERSIKTSPLANEARBETET... 14 Hållbar utveckling... 15 Öckerös roll i regionen... 16 VIKTIGA FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL... 17 Bro eller inte bro?... 17 Hur ser befolkningsmålet ut?... 18 PROJEKTORGANISATION OCH STYRANDE... 19 ÖVERSIKTSPLANENS OLIKA DELAR... 22 ÖP-ARBETETS MÅL, UPPLÄGG OCH TIDPLAN... 23 Översiktsplanearbetets mål... 23 Översiktsplanearbetets upplägg... 23 Tidplan... 25 UTBILDNINGSBEHOV... 26 EKONOMI... 27 Finansiering/projektbudget... 27 RISKANALYS MED ÅTGÄRDSPLAN... 28 KÄLLFÖRTECKNING... 30 BILAGOR... 31 Bilaga 1 Milstolpeplan Bilaga 2 Årsplan Bilaga 3 Kommunikationsplan (godkänns av KS våren 2014) 3
INLEDNING Kommunfullmäktige (KF) beslutade 2012-11-22 ( 98) att en ny översiktsplan (ÖP) ska tas fram för Öckerö kommun med start hösten 2013. Den nuvarande översiktsplanen ÖP05, antagen 14 juni 2006, gäller tills en ny ÖP är antagen av kommunfullmäktige. Översiktsplan ÖP05 gäller tills en ny översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige. Syftet med projektplanen är att klargöra nedanstående punkter; översiktsplanens syfte och avgränsning, övergripande mål, planer och program, prioriterade frågor i översiktsplanearbetet, viktiga frågor att ta ställning till, projektorganisation och styrande, översiktsplanens olika delar, arbetets mål, upplägg och tidplan, utbildningsbehov, ekonomi, riskanalys, av händelser som kan ske under projektets gång, med tillhörande åtgärdsplan. Projektplanen är framtagen av Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad i dialog med styrgruppen, arbetsgrupp plan, projektgruppen samt Strategigruppen, som en del av arbetet att skapa en väl förankrad översiktsplan. Diskussion om projektplanen har även förts med plangruppen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trafikverket samt Västra Götalandsregionen/kollektivtrafik- och regionutvecklingssekretariatet. När projektplanen är godkänd av kommunstyrelsen påbörjas arbetet med den nya översiktsplanen. 4
BAKGRUND Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ange inriktningen för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Före ett beslut i kommunfullmäktige ska länsstyrelsen i en sammanfattande redogörelse redovisa synpunkter i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunkterna enligt länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen. Aktualitetsprövning av ÖP05 Kommunstyrelsen beslutade den 14 februari 2012 att en aktualitetsprövning skulle göras av kommunens översiktsplan ÖP05 och att en remiss med förfrågan om översiktsplanens aktualitet skulle skickas ut till samtliga nämnder, Öckerö Bostads AB samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Remisstiden var mellan den 20 april 21 september 2012. Målet med översiktsplanearbetet i Öckerö kommun är att det bedrivs i ett brett samarbete mellan samtliga förvaltningar och nämnder. På så sätt kan varje förvaltning och nämnd bli förtrogen med översiktsplanen och kunna använda den som informationskälla, vägledning och kunskapsunderlag för beslut och åtgärder i olika frågor. Vid aktualitetsprövningen av översiktsplanen var det därför naturligt att involvera samtliga förvaltningar och nämnder för att få del av deras erfarenheter av översiktsplanen som beslutsunderlag. Det ansågs också viktigt att få med Öckerö Bostads AB i prövningen. För att få ett ännu ett bredare beslutsunderlag utökades remisslistan med bl.a. statliga myndigheter, grannkommuner, öråd etc. Under aktualitetsprövningen fick även samtliga politiska partier i Öckerö kommun tillfälle att lämna synpunkter på översiktsplanens aktualitet. De synpunkter som kom in visade på en generell uppfattning om att ÖP05 inte längre är aktuell och bör göras om. Översiktsplan ÖP05 bedöms inte vara aktuell med hänsyn till följande: Mellankommunala frågor är inte lösta Trafiksituationen har inte förbättrats, utan tvärtom förvärrats. En ny översiktsplan med demokratiskt förankrade beslut och riktlinjer skulle kunna ge ett större stöd för de nödvändiga åtgärder Öckerö står inför. En tydlig redovisning av kollektivtrafikstråk kan ge stöd för bebyggelseplaneringen. Frågor som berör mark- och vattenområden och som angår grannkommuner behöver behandlas utförligt med avseende på en strategi för hur ett hållbart regionalt resande ska klaras på såväl kort som lång sikt. För att ha beredskap för en eventuell framtida fast förbindelse med Hisingen och kunna påverka var denna ska placeras, bör kommunen markera vägreservatet i översiktsplanen. Nya miljömål Riksdagen har antagit ett antal miljömål som innebär nya och förtydligade planeringsförutsättningar inom exempelvis energi- och vattenfrågor. 5
Klimatförändringar Ny kunskap gällande klimatförändringar innebär att en anpassning till dessa är aktuellt i översiktsplanen. Strandskydd och vattenfrågor ÖP:n behöver uppdateras med avseende på de förändringar i strandskyddsbestämmelserna som har skett och den översyn av strandskyddsavstånden som länsstyrelsen planerar att göra innan utgången av 2014. Översiktsplanen bör ses över så att de bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. De vattenområden som har dålig vattenkvalitet och som därför särskilt måste beaktas vid planering och byggande bör redovisas. Riksintressen Alla riksintressen är inte redovisade i ÖP05, exempelvis riksintresset för vindbruk enligt 3 kap. miljöbalken (MB 1998:808). Bostadsförsörjning och sociala frågor Planen för bostadsförsörjning och översiktsplanen bör ha ett tydligare barn-, mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Nya lagar Sedan ÖP05 togs fram har det tillkommit ett flertal nya bestämmelser och lagar som översiktsplanen måste ta hänsyn till. Exempelvis den nya planoch bygglagen (SFS 2010:900). Digitaliserad ÖP Idag är översiktsplanens kartmaterial inte digitaliserat, vilket är en grundförutsättning för ett effektivt nyttjande. Aktualitetsförklaring av ÖP05 Aktualitetsprövningen resulterade i att översiktsplan Öp05 bedömdes vara bristfällig och inte längre aktuell i alla delar. Kommunfullmäktige beslutade den 22 november 2012 att en ny översiktsplan ska tas fram för Öckerö kommun och gav Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad i uppdrag att ta fram en ny ÖP. Den nuvarande översiktsplanen ÖP05, antagen 14 juni 2006, gäller tills en ny ÖP är antagen av kommunfullmäktige. 6
ÖVERSIKTSPLANEPROCESSEN Nedan visas översiktsplaneprocessen och dess olika steg. Bilden visar även var i processen vi är just nu och när beslut ska fattas i olika instanser. Översiktsplaneprocessen 7
ÖP:NS SYFTE, AVGRÄNSNING OCH TIDSHORISONT Syfte och huvudfunktioner Syftet med översiktsplanen är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanens tre huvudfunktioner är att vara: 1. ett kommunalpolitiskt strategiskt handlingsprogram för den fysiska miljöns utveckling 2. ett beslutsunderlag vid handläggning av planbesked, detaljplaner, bygglov och andra tillståndsprövningar. ÖP:n används på liknande sätt av andra myndigheter som prövar eller överprövar detaljplans-, byggoch tillståndsärenden 3. en överenskommelse mellan kommunen och länsstyrelsen om riksintressenas innebörd och avgränsning Översiktsplanen är vägledande, men inte juridiskt bindande. Avgränsning Översiktsplanen omfattar hela Öckerö kommuns havs- och landyta, se nästa sida. Översiktsplanens tidshorisont En översiktsplan har en planeringsho- 10 år och en utblick på 20-30 år. Den nya översiktsplanen kommer att ha en utblick mot år 2040. 8
Översiktsplanen omfattar hela kommunens havs- och landyta. 9
ÖVERGRIPANDE MÅL, PLANER OCH PROGRAM Enligt 3 kap. 5 PBL ska översiktsplanen bland annat samordnas med relevanta nationella och regionala mål, planer och program. Översiktsplanen ska redovisa hur kommunen tänker ta hänsyn till regionala och nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det är också lämpligt att ta med kommunens egna övergripande mål. Det är kommunens ansvar att identifiera vilka de relevanta målen, planerna och programmen är för översiktsplaneringen samt analysera på vilket sätt de kan och bör påverka planen. I planarbetets samrådsskede ges tillfälle för länsstyrelsen och andra att lämna synpunkter på det urval som kommunen gjort. En översiktlig bedömning av vilka mål, planer och program som kan vara relevanta för ÖP-arbetet har gjorts och framgår nedan i punktform. Vid fortsatt analys av dem i ÖP-arbetet kan några av dem komma att tas bort eller fler tillkomma. En indelning har gjorts på kommunal, regional samt nationell nivå. Kommunal nivå Vision 2025 (2011) Övergripande mål 2011-2014 (2011) Vindbruksplan (2011) Kulturmiljöprogram (2012) Trafikstrategi (arbete pågår) Parkeringsnorm (reviderad 2013) Miljöpolicy (2012) Lokala miljömål (2012) Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö (arbete pågår) Riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp (2010) Policy för spolplattor vid båtupptag (2009) Riktlinjer för ställplatser i hamnar för husbilar/husvagnar (2008) Energiplan (2009) Energieffektiviseringsstrategi (arbete pågår) Avfallsplan (arbete pågår) Handelsstrategi (2008) Turiststrategi (arbete pågår) Kommunfullmäktiges handlingsprogram för Folkhälsa, Säkerhet och Trygghet mandatperioden 2011-2014 (2011) Regional nivå Vision Västra Götaland D da l v (V a Gö ala d e- gionen och kommunerna i de fyra kommunalförbunden, 2005) Regionalt tillväxt- och utveckl am V a Gö aland 2020 (Västra Götalandsregionen, 2013) Regional plan för transportinfrastruktur 2010-2021. Arbete pågår med en ny plan för åren 2014-2025 (Västra Götalandsregionen) Regionalt handlingsprogram för hållbara transporter 2013-2015 (Västra Götalandsregionen, 2013) Regionalt trafikförsörjningsprogram (Västra Götalandsregionen, 2012) Sma E - Klimatstrategi ö V a Gö ala d (V a Götalandsregionen, 2009) 10
Smart Energi överenskommelser inom vindkraft (arbete pågår) Smart Energi överenskommelser inom cykelplanering (arbete pågår) En mötesplats i världen - Kulturstrategi för Västra Götaland 2012 (Västra Götalandsregionen, 2012) Hållbar tillväxt (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013) Strukturbild för Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2008) Regional vattenförsörjningsplan (Göteborgsregionens kommunalförbund, arbete pågår) K2020 - Målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2007) A2020 - Avfallsplan för Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2010) Nationell nivå Vision för Sverige 2025 (Boverket, 2012) 16 nationella miljökvalitetsmål (Sveriges riksdag, 1999, reviderad 2005) Riksdagens energimål Regeringens mål om utsläpp av växthusgaser Transportpolitiska mål Nationell strategi för hållbar utveckling Övergripande mål för folkhälsa Kommunens vision 2025 har valts att ligga till grund vid utpekandet av prioriterade frågor i översiktsplanearbetet ( ka l P ad öv r- siktspla a b, sidan 14). Övriga mål, planer och program har inte analyserats och behandlats i projektplanen, utan tas upp först i framtagandet av översiktsplanens samrådshandling. 11
Vision 2025 En levande skärgårdskommun med människan i centrum Vision 2025 antogs av kommunfullmäktige den 15 september 2011. Punkter i form av stjärnor och med understruken text, enligt nedan, är punkter som rör den fysiska planeringen och som ska prioriteras under arbetet med den nya ÖP:n. En levande skärgårdsmiljö Natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. Åretruntboende, i olika boendeformer, erbjuds på alla öar. Förtätning och byggande av högre bostadshus underlättas. Boende och rekreation prioriteras i nyttjandet av kommunens begränsade yta. Hamnar är attraktiva och levande med inriktning på näringsliv och turism. All energi som förbrukas i kommunen är förnybar. Kommuninvånarna En modern skola väl förankrad i skärgårdssamhället erbjuder en individanpassad undervisning. Alla barn är trygga och alla föräldrar känner trygghet i sitt föräldraskap. Alla barn och unga har en aktiv och meningsfull fritid. Brottslighet, drogmissbruk, främlingsfientlighet och segregation förebyggs i ett tidigt skede. Det finns en tydlig och gemensam värdegrund som präglar alla områden där barn och unga är engagerade. Alla invånare ska kunna känna gemenskap, trygghet och kunna åldras med värdighet och god omvårdnad i ett samhälle anpassat för alla. Demokrati och inflytande Respekt och medmänsklighet genomsyrar all verksamhet i kommunen. Ingen främlingsfientlighet finns. Den lokala demokratin utvecklas i en levande dialog mellan föreningar, ö-råd, medborgare och förtroendevalda. Kommuninvånarna, särskilt de unga, känner att de har inflytande och är delaktiga i samhället. Jämställdhet råder i all kommunal verksamhet. Föreningar erbjuder goda möjligheter till engagemang. Näringsliv och turism Ett positivt företagsklimat bidrar till nyetablering och utveckling av näringslivet och besöksnäringen. En aktiv samverkan finns mellan skola och näringsliv där entrepre- 12
nörskap är en naturlig del i undervisningen. Öckerö kommun är ett centrum för hållbart och ansvarsfullt fiske. Det finns goda möjligheter till boende och aktiviteter för besökare. Kommunikationer Kommunikationerna mellan öarna har förbättrats och restid för pendling har minskat. Björkö är sammanlänkad med de sammanbyggda öarna. Det är attraktivt och säkert att åka kollektivt, cykla och gå. Det finns tillgång till framtidsäkert bredband på alla öar. Det finns en fast förbindelse mellan Hyppeln och Rörö 1. 1 Denna punkt är inte längre aktuell, då kommunstyrelsen beslutade, 2013-06-04 ( 99), att avsluta den pågående utredningen om fast förbindelse mellan Hyppeln och Rörö. 13
PRIORITERADE FRÅGOR I ÖVERSIKTSPLANEARBETET De punkter i kommunens vision 2025 som rör den fysiska planeringen har valts att ligga till grund vid utpekandet av prioriterade frågor i översiktsplanearbetet. Utöver dessa har ett antal punkter lagts till som bedöms vara viktiga att behandla i det fortsatta arbetet. Dessa punkter markeras i kursiv stil. Punkterna har delats in i fem kategorier: Ett klimatsmart samhälle Hållbara kommunikationer Människan i centrum Näringsliv, turism och besöksnäring Ett jämlikt samhälle Ett klimatsmart samhälle All energi som förbrukas i kommunen är förnybar. Förtätning och byggande av högre bostadshus underlättas. Hur ska vi lösa utmaningen? En krympande kommun med stigande och åldrande befolkning med kommunikationsproblem. Ett klimatanpassat samhälle. Bygg nära befintlig infrastruktur/kollektivtrafik. Hållbara kommunikationer Kommunikationerna mellan öarna har förbättrats och restid för pendling har minskat. Björkö är sammanlänkad med de sammanbyggda öarna. Det är attraktivt och säkert att åka kollektivt, cykla och gå. Skapa möjligheter för båtkommunikationer till/från Göteborg, södra skärgården och Kungälv. Skapa möjligheter för utveckling av kommunaltekniska anläggningar och masshanteringsplatser. Den lokala demokratin utvecklas i en levande dialog mellan föreningar, öråd, medborgare och förtroendevalda. Kommuninvånarna, särskilt de unga, känner att de har inflytande och är delaktiga i samhället. Medborgardialogerna ska vara jämlika. Människan i centrum Natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. Alla barn och unga har en aktiv och meningsfull fritid. Skapa plats för fritidsaktiviteter och kulturella upplevelser för alla. Skapa förutsättningar för lokala och regionala rekreationsområden. Utveckla befintliga mötesplatser; Klåva, Öckerö centrum och hamnarna. Skapa förutsättningar för en förbättrad folkhälsa. Näringsliv, turism och besöksnäring Ett positivt företagsklimat bidrar till nyetablering och utveckling av näringslivet och besöksnäringen. Öckerö kommun är ett centrum för hållbart och ansvarsfullt fiske. 14
Det finns goda möjligheter till boende och aktiviteter för besökare. Hamnar är attraktiva och levande med inriktning på näringsliv och turism. Skapa möjligheter för fler arbetsplatser/verksamheter. Förtäta befintliga hamn- och industriområden. Hållbar utveckling Hållbar utveckling ska vara grundstommen som genomsyrar alla frågor i ÖP-arbetet. Social, ekonomisk, ekologisk och kulturell hållbarhet är de dimensioner som kommer att behandlas. För att få med barnperspektivet i ÖP:n ska följande frågor ställas: Ett jämlikt samhälle Åretruntboende, i olika boendeformer, erbjuds på alla öar. Boende och rekreation prioriteras i nyttjandet av kommunens begränsade yta. Brottslighet, drogmissbruk, främlingsfientlighet och segregation förebyggs i ett tidigt skede. Alla invånare ska kunna känna gemenskap, trygghet och kunna åldras med värdighet och god omvårdnad i ett samhälle anpassat för alla. Skapa förutsättningar för utveckling av nordöarna. Har hänsyn tagits till barn- och ungas bästa? Har barn och unga fått säga sin mening? För att frågorna ska belysas i ÖP:n kommer de att följas upp och prövas i den MKB som tas fram. 15
Öckerös roll i regionen 2008 antogs strukturbilden för Göteborgsregionen som visar att GR:s medlemskommuner är överens om hur den regionala strukturen ska utvecklas. Ambitionen är att medlemskommunerna lokalt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbilden och överenskommelsen. Strukturbilden kan ligga till grund vid mellankommunala diskussioner som exempelvis rör frågor inom transportinfrastruktur (Göteborgsregionens kommunalförbund 2008). Öckerö tillhör kustzonen i GR:s strukturbild. Figur: Strukturbild för Göteborgsregionen. (Göteborgsregionens kommunalförbund 2008). Figur: Strukturbild för Göteborgsregionen. (Göteborgsregionens kommunalförbund 2008). I GR:s strukturbild tillhör Öckerö kommun kustzonen som även omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra skärgård samt Tjörn. Kusten har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. Inom zonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter samt fritidshusområden. Förändringstrycket är stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Kustzonen erbjuder några av de grundläggande värdena kust och hav som gör att Göteborgsregionen är ett område där många människor vill bo och leva i (Göteborgsregionens kommunalförbund 2008). I översiktsplanearbetet ska en strukturbild för Öckerö tas fram som har utgångspunkt i GR:s strukturbild. 16
VIKTIGA FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL Innan arbetet med ÖP:n sätts igång är det viktigt att ställningstaganden görs gällande vissa frågeställningar. I följande avsnitt behandlas dessa frågor. Bro eller inte bro? I länsstyrelsens yttrande (Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012) gällande aktualitetsprövningen av ÖP05 framgår följande: Trafiken över kommungränsen mellan Öckerö och Göteborg har ökat med 2-2,5 % årligen medan befolkningstillväxten i kommunen har legat på en årlig ökning på 0,3-0,4 %. Gällande översiktsplan utgår ifrån nollalternativet beträffande denna förbindelse. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att kommunen redovisar en strategi för att hur ökningen av fordonstrafiken ska hejdas. Vidare skriver länsstyrelsen: Trots den dialog som förts med berörda parter har trafiksituationen inte förbättrats, utan tvärtom förvärrats. En ny översiktsplan med demokratiskt förankrade beslut och riktlinjer skulle kunna ge ett större stöd för de nödvändiga åtgärder Öckerö står inför. En tydlig redovisning av kollektivtrafikstråk kan ge stöd för bebyggelseplaneringen. Länsstyrelsen anser att frågor som berör mark- och vattenområden och som har betydelse för grannkommuner behöver behandlas utförligt med avseende på en strategi för hur ett hållbart regionalt resande ska klaras på såväl kort som lång sikt. Länsstyrelsen förordar att kommunen markerar vägreservatet för en eventuell framtida fast förbindelse med Hisingen i översiktsplanen för att på så sätt ha beredskap och kunna påverka var denna ska placeras. Ställningstagande Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Öckerö kommun kommer att utgå ifrån att det inte kommer att finnas någon bro mellan Öckerö Björkö - Hisingen, men vägreservat för en framtida fast förbindelse med Hisingen kommer att ritas in på markanvändningskartan i enlighet med länsstyrelsen yttrande i aktualitetsprövningen. 17
Hur ser befolkningsmålet ut? Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade Öckerö kommun 12 539 invånare den 31 december 2012. Enligt ÖP05 antas Öckerös befolkning att öka med ca 70-100 personer/år. År 2015 förväntas ca 13 000 personer bo i kommunen. Ställningstagande Nämnda befolkningsökning kommer att ligga till grund i det kommande ÖParbetet. Med utgångspunkt att Öckerö år 2015 har 13 000 invånare, beräknas invånarantalet i kommunen år 2040 vara ca 14 750 15 500. Folkmängd (minskning/ökning från föregående år inom parentes) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 12 231 12 229 (-2) 12 256 (+27) 12 250 (-6) 12 292 (+42) 12 449 (+157) 12 487 (+38) 12 539 (+52) Ökning med 308 personer sedan 2005 Genomsnittsökning: 44 pers/år 18
PROJEKTORGANISATION OCH STYRANDE Projektägare Projektägaren är den som beställer projektet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Styrgrupp Styrgruppen beslutar om övergripande målsättning, direktiv, ger ramar och förutsättningar samt fattar beslut om tid-, resursplaner och budget. Styrgruppen ger klartecken vid start av ny etapp samt fattar även beslut om att avbryta projektet. Styrgrupp: Ingvar TH Karlsson, kommunchef Robert Svensson, samhällsbyggnadschef Susanne Härenstam, projektledare Projektledare Projektledaren ansvarar för projektets ekonomi, framdrift och resultat gentemot styrgruppen. Till sitt förfogande har projektledaren en projektgrupp och vid behov en arbetsgrupp samt konsultstöd. Projektledaren ska verka för att projektgruppen arbetar med att genomföra aktiviteter för att uppnå projektets mål. Projektledaren ansvarar för att löpande informera om projektet på berörda enheter och förvaltningar. Projektledaren har möjlighet att efter samråd med förvaltnings- och verksamhetschefer avropa personal för deltagande i projektarbete. Ansvarig: Susanne Härenstam, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (plan) 19
Projektgrupp Projektgruppen utför mycket av projektets genomförandearbete samt beslutar i de frågor där kommunen måste ta ställning under projektets gång för att utredningen ska kunna gå i mål. Exempel på sådana frågor är tekniska lösningar, dimensionering samt framtida driftorganisation. Projektgruppen svarar för att de underlag och uppgifter som behövs från berörda enheter och förvaltningar kommer fram i tid. Gruppens sammansättning kan ändras under projektets genomförande. Projektgrupp: Susanne Härenstam, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (plan) Sofia Wiman, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (plan) Amanda Nilsson, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (plan) Theres Benito, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (miljö/natur) Tanja Barrett, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (miljö/energi) Carl Molin, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (bygg) Lisette Larsson, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (VA) Ingalill Siljat, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (gata) Thomas Wijk, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (kretslopp) Håkan Samuelsson, Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnad (båttrafik) Katarina Stensryd, Kommunstyrelsen/Näringslivsenheten Robert Lindberg, Kommunstyrelsen/Informationsenheten Erling Eriksson, Kommunstyrelsen/Riskhantering (räddningstjänst) Sofia Enström, Kommunstyrelsen/Riskhantering (folkhälsa) Torben Ferm, Barn- och utbildningsförvaltningen Lotta M Nyberg, Kultur- och fritidsförvaltningen Sofie Brolin, Socialförvaltningen Peter Albinsson, Öckerö Bostads AB Arbetsgrupp - plan I arbetsgruppen utförs mycket av idéskapandet och framtagandet av projektets handlingar. Fler arbetsgrupper inom specifika kunskapsområden tillsätts vid behov. Arbetsgrupp plan: Susanne Härenstam, projektledare/planarkitekt Robert Svensson, samhällsbyggnadschef Amanda Nilsson, planarkitekt Sofia Wiman, planarkitekt Referensgrupper Referensgrupper kan användas för att inhämta kunskap och kompetens samt ge stöd och förankring. Medlemmarna i referensgrupperna arbetar inte aktivt i projektet. Referensgrupper: Plangruppen, Strategigruppen, Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trafikverket, Västtrafik, fokusgrupper, medborgare, föreningar och företag etc. 20
Konsultstöd Konsult kommer att anlitas för bl.a. framtagande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och översvämningskartering. Fler konsulter kommer eventuellt att anlitas under projektets gång. 21
ÖVERSIKTSPLANENS OLIKA DELAR En översiktsplan ska kunna förstås och användas av många olika personer, både av professionella och av privatpersoner. Det är viktigt att översiktsplanen är begriplig och överskådlig och att det går att skilja på vad som är ställningstaganden och vad som är beslutsunderlag. Det bör tydligt framgå vad kommunfullmäktige har tagit ställning till. (Boverket 2013) För att den nya översiktsplanen ska vara användarvänlig föreslås den bestå av sju delar, där varje del utgörs av ett dokument. 1. Varför en översiktsplan? Här kommer bl.a. planprocessen, gällande lagstiftning, ÖP-uppdraget och läshänvisning att beskrivas. 2. Hur vill vi att kommunen utvecklas? I del två klargörs kommunens vision samt kommunala, regionala och nationella mål. Här redovisas även de viktiga frågor som ska behandlas i översiktsplanearbetet. 3. Vad finns det för hinder och möjligheter? Tredje delen redovisar bl.a. riksintressen, strandskydd, översvämningskartering, buller- och säkerhetsfrågor samt andra restriktioner. 4. Hur vill vi använda hav och land? Här redovisas planförslaget med kommunens framtida mark- och vattenanvändning. 5. Hur går vi från ord till handling? I del fem redovisas genomförandet av översiktsplanen samt rekommendationer för utvalda områden. Här kommer också en åtgärdsplan att ingå med tillhörande förslag på kontrollfunktion. 6. Vad får det för konsekvenser? Här redovisas översiktsplanens konsekvenser utifrån ett ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt hållbarhetsperspektiv. Även ett nollalternativ ska redovisas. 7. Kartbilagor Del sju utgörs av kartor som redovisar kommunens mark- och vattenanvändning. Del 6 Del 5 Del 4 Del 3 Del 2 Del 1 Kartor Del 1-3 godkänns av kommunstyrelsen och del 4-7 antas av kommunfullmäktige. Utöver de sju delarna kommer ett antal rapporter och utredningar att tas fram som utgör underlag för planeringen, exempelvis denna projektplan, samrådsredogörelse samt särskilt utlåtande. Dessutom kommer ÖP:n att kompletteras med fördjupningar av översiktsplanen (FÖP:ar) och tematiska tillägg. Mer information om detta redovisas på sidan 23). 22
ÖP-ARBETETS MÅL, UPPLÄGG OCH TIDPLAN Översiktsplanearbetets mål Målet med översiktsplanearbetet är att ÖP:n ska bli välförankrad i Öckerö kommuns samtliga förvaltningar, nämnder och kommunala bolag. Genom att bedriva arbetet i ett brett samarbete blir varje förvaltning och nämnd förtrogen med översiktsplanen och kan använda den som informationskälla, vägledning och kunskapsunderlag för beslut och åtgärder i olika frågor. Under översiktsplanearbetet är det av stort vikt att engagera medborgarna i ett tidigt skede för att ta del av deras kunskaper och idéer om hur kommunen kan komma att se ut i framtiden. Medborgarnas medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Beslut som tillkommit utan att allmänheten beretts möjlighet att medverka har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Översiktsplanearbetets upplägg Kommunikationsplan Hur ÖP-arbetet avses läggas upp vad gäller kommunikation med politiker, medborgare, näringsliv etc. beskrivs i en kommunikationsplan som arbetas fram parallellt med projektplanen. Kommunikationsplanen avses godkännas av kommunstyrelsen våren 2014 och kommer efter det att finnas med som bilaga 3 till projektplanen. Dokumentation av möten Styrgruppens minnesanteckningar förs in i milstolpeplanen, se bilaga 1. Minnesanteckningar ska skrivas vid varje projektgruppsmöte. Anteckningarna skrivs av projektledaren som i sin tur skickar ut dem via mail till projektgruppen. Anteckningarna sparas under J:\Grupper\Projektgrupp ÖP\Minnesanteckningar, men diarieförs inte. Eventuella synpunkter eller kommentarer ska, om dessa ska beaktas, lämnas inom en vecka efter att minnesanteckningarna skickats ut. Minnesanteckningarna kan ha följande innehåll: Typ av möte (projektgruppsmöte, arbetsgruppsmöte, samråd etc.) Tid och plats Närvarande/frånvarande Genomgång av anteckningar från föregående möte Avslutade aktiviteter, med namn på ansvarig(-a) Pågående aktiviteter, med namn på ansvarig(-a) Försenade aktiviteter, med namn på ansvarig(-a) Tidplan avstämning Frågor till styr- och referensgrupp(-er) Övriga frågor Nästa möte Minnesanteckningar ska också skrivas efter varje samrådsmöte och medborgardialogmöte. 23
Fördjupningar och tillägg Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen kan behöva ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Genom att arbeta med fördjupningar av och tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen underlättas arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela planen måste göras om. Fördjupningar av översiktsplanen (FÖP:ar) gäller delar av kommunen med mer komplicerade förhållanden än i övrigt, till exempel tätorter och kustområden med hårt bebyggelsetryck och stora bevarandevärden. Tillägg kan göras för frågor av allmänt intresse som inte tas upp i tillräcklig utsträckning i gällande översiktsplan. Exempel på frågor som kan behandlas genom tillägg är vågkraft och översvämningsrisker. Nedan listas förslag på FÖP:ar och tematiska tillägg som kan vara aktuella att arbeta fram parallellt med ÖP:n eller efter att den är antagen. Fler kan tillkomma under projektets gång. grönplan (tematiskt tillägg) blåplan (tematiskt tillägg) FÖP för den sydvästra delen av Björkö Konsultstöd Konsulter kommer att behöva anlitas under ÖP-arbetet för bland annat framtagande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt översvämningskartering. 24
Tidplan Den nya översiktsplanen planeras att kunna antas av kommunfullmäktige hösten 2016. Det formella samrådet planeras att utföras under våren 2015 och utställning under våren 2016. En översiktlig tidplan redovisas nedan. En årsplan finns som bilaga 2. Årsplanen uppdateras kontinuerligt under ÖP-arbetet. En milstolpeplan med bl.a. viktiga möten och etappmål finns som bilaga 1. Milstolpeplanen uppdateras kontinuerligt under ÖP-arbetet. En översiktlig tidplan av översiktsplanearbetet. 25
UTBILDNINGSBEHOV Utbildning i den nya plan- och bygglagen genomfördes med kommunstyrelsen samt bygg- och miljönämnden under fyra halvdagar våren 2013. Ett GIS-program (Mapinfo Professional samt webbtjänsten Spatial map) kommer att köpas in under hösten 2013. Utbildningar inom dessa program kommer att behövas enligt följande: MapInfo Professional: tre planarkitekter samt kartingenjör Spatial map: plan-, bygg- och miljöenheten Utöver nämnda utbildningar sker fortlöpande utbildning för berörda inom projektgruppen genom medverkan på seminarium och informationsmöten. 26
EKONOMI Finansiering/projektbudget 2013 400 000 kr för vik. planarkitekt och anskaffning av program. 2014 1 400 000 kr för vik. planarkitekt, utredningar och konsultstöd. 2015 400 000 kr för vik. planarkitekt. 2016 Budgeten är inte fastställd i dagsläget. 2017 Budgeten är inte fastställd i dagsläget. Projektet finansieras inledningsvis inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om budget 2014 och 2015. Deltagande förvaltningar och nämnder bidrar med arbetstid för de egna representanterna samt övriga kostnader för genomförandet som är hänförliga till förvaltningen/nämnden. Rapportering av projektet sker genom redovisning mot aktivitet enligt ekonomichefen. Fördelning av totalkostnaden Egen tid finansieras inom respektive personalbudget. Konsulttjänster finansieras inom den budget som finns avsatt. Övriga kostnader finansieras inom respektive verksamhets budget. 27
RISKANALYS MED ÅTGÄRDSPLAN Syftet med riskanalysen är att identifiera händelser som kan ske under ÖParbetets gång och som kan få allvarliga konsekvenser för projektet. RISKANALYS Nr Vad kan påverka projektet negativt? 1 Nyckelpersoner slutar 2 Förtroendebrist mellan politiker och tjänstemän 3 Förtroendebrist mellan medborgare och politiker/tjänstemän 4 Underlagsmaterial försenas 5 Inriktningen av ÖP förändras efter valet 6 ÖP:n överklagas Sannolikhet (S) 1 = liten 6 = hög Konsekvens (K) 1 = oviktig 6 = allvarlig 3 6 1 6 3 6 6 3 1 6 6 1 Projektet försenas och kunskapsöverföring försvåras Projektet försvåras vilket kan leda till att det försenas Projektet försvåras vilket kan leda till att det försenas. Risk att ÖP:n inte leder mot de långsiktiga målen Projektet försenas Redan framtaget material kan bli inaktuellt och behöva göras om och riskerar att försena projektet rejält Projektet fördröjs i slutskedet Konsekvensbeskrivning Risktal S*K 18 6 18 18 6 6 Händelser som fått ett risktal större eller lika med 9 anses vara av sådan allvarlig karaktär att en åtgärdsplan för händelsen måste upprättas. Åtgärdsplanen redovisas på nästa sida. 28
En analys av riskerna har gjorts och över vilka åtgärder som rekommenderas, dels när situationen eller händelsen inträffat och dels hur den kan förebyggas. ÅTGÄRDSPLAN Nr Förebyggande åtgärd Åtgärd om det händer Ansvarig Slutdatum 1 Nyckelpersoner slutar 3 Förtroendebrist mellan medborgare och politiker/tjänstemän Säkerställa god kommunikation. Arbetsgrupp plan blir ständigt informerad om projektet och på så sätt insatt i arbetet Upprätta en kommunikationsplan för ÖP-arbetet Anställa nya nyckelpersoner så fort som möjligt Återupprätta förtroendet genom att möta medborgarna och leverera rätt information till dem Samhällsbyggnadschef Projektledare och informatör Färdig våren 2014 4 Underlagsmaterial försenas Tydliga beställningar och tidplaner, skicka påminnelser i god tid samt god kommunikation med leverantör Internt: kommunchefen har möjlighet att prioritera projektet inom organisationen Externt: välja en annan leverantör Projektledare och kommunchef 29
KÄLLFÖRTECKNING Boverket (2013). PBL kunskapsbanken [PDF-dokument]. Tillgänglig: http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/ [2013-11-19] Göteborgsregionens kommunalförbund (2008). Strukturbild för Göteborgsregionen [PDF-dokument]. Tillgänglig: http://www.grkom.se/download/18.2fe1b41a11c70e6248a80009340/122387931293 2/Strukturbild+gbgregionen.pdf [2013-11-19] Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2012). PM - Länsstyrelsens synpunkter inför Öckerö kommuns aktualitetsprövning av översiktsplan. SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Socialdepartementet. 30
BILAGOR Bilaga 1 Milstolpeplan Bilaga 2 Årsplan Bilaga 3 Kommunikationsplan (godkänns av KS våren 2014) 31