Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten, samt ge instruktioner för hur man kan förbättra texten. Titta på också på kunskapskraven på nästa sida och fundera på vilka kunskapskrav som uppfylls i texterna. Arbeta i par eller i grupp om tre. Fokusera på följande: - Är texten strukturerad? Är styckeindelningen korrekt? Kunde man ha gjort på annat sätt? - Hur börjar texten? Hur slutar texten? Kan man börja och sluta på ett annat sätt? - Kan man följa skribenternas tankegång? Förstår du hela texten? Vad förstår du inte? Hur kan man skriva så att det blir förståeligt? - Skrivregler: titta på stavning, tempus, ordföljd, skiljetecken. Är det korrekt? Vad behöver du rätta? Uppfyller debattartikeln följande kriterier? - Vad är skribentens tes? - Kan man förstå skribentens ställningstagande? dvs. Vad är skribentens åsikt? - Vilka är argumenten för åsikten? - Vilket är motargumentet? - Finns det retoriska frågor? (Frågor som inte besvaras av skribenten, men som är för att läsaren ska reflektera över ämnet.) - Har skribenten använt sambandsord? - Följer texten debattartikelns struktur: 1. Börjar med tesen (åsikt). 2. Skriver argument FÖR 3. Upprepar tesen 4. Ställer frågor 5. Diskuterar MOT-argument 6. Ger exempel 7. Avslutar med en sammanfattning, där åsikten framgår och ett av de starkaste argumenten upprepas 1 écile
Kunskapskrav Kunskapskrav för svenska som andraspråk betyget E I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven använder på ett i huvudsak fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Kunskapskrav för svenska som andraspråk betyget C I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt, sammanhängande och relativt strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven använder på ett fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Kunskapskrav för svenska som andraspråk betyget A I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig varierat, tydligt, sammanhängande och strukturerat. Eleven kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. I muntlig och skriftlig interaktion i olika, även mer formella, sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt, relativt ledigt och med flyt samt med anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. Eleven använder på ett väl fungerande sätt olika hjälpmedel för förståelse och språklig produktion. Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika samman- hang och områden där språket används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfaren- heter och kunskaper. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Kunskapskrav för svenska betyget E Kunskapskrav för svenska betyget C Kunskapskrav för svenska betyget A Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. A Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 2 écile
Fira påsk medveten, påskpynt utan fågelfjädrar! Länge har Sverige firat påsk med dekorationsfjädrar från fåglar, utan att oroa sig för hur fjädrar från fåglarna är tagna. Det är dags att sluta använda riktiga fjädrar. Numera går Organisationen Djurens rätt ut och larmar, för det finns inga garantier för hur fjädrarna är plockade utan grymhet mot fåglar. För det första kan fjädrarna vara plockade när fåglarna fortfarande lever, något som är verkligen barbariskt. Det sätt orsakar enormt lidande för de fåglar som har rätt att leva på ett värdigt sätt. Om påskpynt var dekorerad med pälsen på din hund eller din katt, då så skulle du säkert inte köpa. Är det acceptabelt att påskdekoration har det högt pris, djurens lidande? För det andra är fjädrar en biprodukt från slakt och fjädrarna, som användas i Sverige, kommer från kalkonindustrin i USA eller i Kina. I den kalkonindustrin har Sverige inte någon kontroll över den typ av behandling som ges till djur. Det är välkänt att köttindustrin använder alla typer av medel för att få tjäna så mycket som möjligt, föder upp djur inomhus och djuren måste bli större snabbt. Tyvärr söker köttindustrin bara vinst. Det kan bli mycket bättre om man dekorerar med färgglada band i textil eller andra material som inte påverkar miljön. Man får hitta på andra kreativa sätt att dekorera. Å andra sidan är många, kanske de flesta av oss, känner stark engagemang för att följa svenska traditioner. Det kan vara svårt att överge traditioner, som har sina rötter i den svenska kulturen. I alla fall
kan man inte följa traditioner utan reflektera och fundera på deras konsekvenser. Kommunerna Lund, Luleå, Helsingborg och Motala förtjänar applåder för att inte använda fågelfjädrar på sina pynt i påsk. De är positiva exempel, som andra kommuner måste upprepa. Påskpynt med färgglada band tyg är vackrare eftersom det inte skapar djurplågeri. Svenskarna kan fortsätta fira påsk med ett fridfullt samvete.