Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Relevanta dokument
Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

samhällskunskap Syfte

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Individer och gemenskaper

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Förslag den 25 september Samhällskunskap

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Min framtid. Årskurs och tidsperiod: År 9 vecka 34-39

Momentguide: Makt & demokrati

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

LPP World's Children's Prize.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Religionskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Matris - Identitet & livsstil

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Ekonomi Sveriges ekonomi

Syfte och mål med kursen

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ


Övergripande planering Reviderad:


FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursplan: Samhällskunskap

Lag och Rätt 7D och C

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Centralt innehåll. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

hem- och konsumentkunskap

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

Gunnar Hyltegren Vad är eftersträvansvärt/möjligt?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Ekonomiskt kretslopp

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Transkript:

Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar utifrån rättsliga och politiska aspekter. analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Centralt innehåll Beslutsfattande och politiska idéer Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Samhällsresurser och fördelning Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet

Kunskapskrav E C A Exempel Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Kunskapskrav E C A Exempel Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar var- andra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Kunskapskrav E C A Exempel Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det ge- nom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven före betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Förklaringar till kunskapskravens värdeord och stegringar i betygen: enkla - utvecklade - välutvecklade resonemang = Ett enkelt resonemang är allmänt hållet och det finns inslag av subjektiva värderingar d v s du tycker något utan att riktigt ha belägg för det. Ett mer utvecklat resonemang har flera led, du kan förklara hur det ena leder till det andra (och det tredje...) som en kedja, flera aspekter vägs in och dina värderingar är mer sakliga än subjektiva d v s du kan förklara varför du tycker som du tycker. till viss del underbyggda - relativt väl underbyggda - väl underbyggda argument = Ett argument underbygger en åsikt, det vill säga förklarar varför man tycker på ett speciellt vis. Underbyggnad handlar om stöd i fakta men också om logik i resonemang. enkla - förhållandevis komplexa - komplexa samband = Komplexa samband betyder att du kan se hur flera olika förutsättningar och händelser bidrar till att förklara något i samhället, t ex ett problem. använda begrepp i huvudsak fungerande - relativt väl fungerande - väl fungerande = Stegringen ska visa hur du kan använda samhällsbegrepp (se lista) i ett sammanhang, hur delarna (begreppen) tillsammans skapar en helhet i din förklaring. Viktiga ord och begrepp: Beslutsfattande och politiska idéer röstlängd, valhemlighet, valkrets, mandat, proportionella val, fyraprocentspärr, parti, ideologi, grundlag, utskott, motion, proposition, konstitutionsutskottet, parlamentarism, majoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering, minoritetsregering, minister/statsråd, departement, remitteras, betänkande, statsförvaltningen, ämbetsverk, nyval, justitieombudsmannen Samhällsresurser och fördelning ekonomi, budget, bruttoinkomst, nettoinkomst, disponibel inkomst,skatt, amortera, ränta, produktionsfaktorer, investera, konkurs, konkurrens, monopol, privat-offentligt- kooperativt ägande, utbud, efterfrågan, banker, aktie, ekonomiskt kretslopp, BNP, lågkonjunktur, högkonjunktur, inflation, export, import, tull, frihandel