Energi. Energy. Energi Statistisk årsbok Sida Page

Relevanta dokument
Energi. Energy. Energi Statistisk årsbok Sida Page. 168 Statistiska centralbyrån

Energi. Energy. Energi Statistisk årsbok Sida Page Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari,

Energi Energy. Foto: Jan-Aage Haaland

Energi Energy. 138 Energi Energy

Energi. Energy. 190 Energi Energy

Något ökad bränsleförbrukning inom industrin

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

, NRUWD GUDJ (QHUJLVWDWLVWLN I U IOHUERVWDGVKXV EN 16 SM )MlUUYlUPH GRPLQHUDU. (QHUJLDQYlQGQLQJ

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Energi Energy. 140 Energi Energy

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle andra kvartalet 2011

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Energistatistik för småhus 2007

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle tredje kvartalet 2013

Kvartalsvisa energibalanser första kvartalet 2016 och Lägre energianvändning under första kvartalet

27,9 TWh för uppvärmning av flerbostadshus fördelat på: m 3 eller 1,1 TWh olja nyttjades totalt för uppvärmning i flerbostadshus

Energiläget 2018 En översikt

Energistatistik för flerbostadshus 2008

El alltjämt vanligast för uppvärmning i småhus

Energiläget En översikt

Kvartalsvisa energibalanser andra kvartalet 2016 och Ökad energianvändning under andra kvartalet. Ökad energitillförsel under andra kvartalet

Kvartalsvisa energibalanser tredje kvartalet 2016 och 2017

Kvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet samt åren 2016 och 2017

Kvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet samt åren 2015 och 2016

Kvartalsvis bränslestatistik, 4:e kvartalet 2018 samt året 2018 Quarterly Fuel Statistics, 4th quarter 2018 and year 2018

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2000

Konkurser och offentliga ackord 2000

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Kvartalsvis bränslestatistik, 1:a kvartalet 2019

Bioenergi Sveriges största energislag!

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Energistatistik för flerbostadshus 2007

(QHUJLI UV UMQLQJHQIMlUGHNYDUWDOHWVDPWnUHQ RFKNRUULJHUDGYHUVLRQ. )RUWVDWW NDGHOSURGXNWLRQLNlUQNUDIWYHUNHQ

Konkurser januari mars 2001

3 Uppvärmning energi

Västernorrland Verkstadsindustri Metallindustri Gruvbaserad industri Övrig industriustri

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen Electricity supply, district heating and supply of natural and gasworks gas 2011

Statistikansvarig myndighet: Energimyndigheten Box Eskilstuna Annika Gustafsson tfn

Energi. energibalanserna.

I korta drag. Industrins årliga energianvändning Slutliga uppgifter EN 23 SM 1401

Nätpriserna i stort sett oförändrade. Elhandelspriserna har däremot stigit kraftigt

I korta drag. Energistatistik för flerbostadshus 2004 EN 16 SM Fjärrvärme dominerar. I genomsnitt används. Sammanlagt används

(ODOOWMlPWYDQOLJDVWI UXSSYlUPQLQJDYVPnKXV

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen Electricity supply, district heating and supply of natural and gasworks gas 2012

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Industri Manufacturing

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2014 samt året Korrigering : Tabell 1B har korrigerats.

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2012 samt året 2012

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Energianvändningen inom byggsektorn år 2004

Markanvändningen i Sverige

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle andra kvartalet Ökade oljeleveranser under det andra kvartalet 2016

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle första kvartalet Minskade oljeleveranser under det första kvartalet 2017

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle tredje kvartalet 2016

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Statistik över industrins energianvändning 2010

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle tredje kvartalet Ökade oljeleveranser under tredje kvartalet 2017

Statistikansvarig myndighet: Energimyndigheten Box Eskilstuna Annika Gustafsson tfn

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2017 samt året 2017

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2006 samt året Oljeleveranserna oförändrade år 2006

S2004:005. Konkurser april juni 2004

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Statistik över industrins energianvändning 2013

Måttlig höjning av nätpriset. Priset på elenergi fortsätter att öka

Aborter i Sverige 2001 januari december

Statistik över industrins energianvändning 2012

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Största andelen bostadsarea ägs av bostadsrättsföreningar. Stockholms län har de högst värderade hyreshusen

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energianvändning inom byggsektorn 2004

EN 24 SM 1402, korrigerad version Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, första kvartalet 2014 Korrigering

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

S2009:001. Konkurser och offentliga ackord 2008

El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2011,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Löner i privat sektor, mars 2007

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Energiskaffning och -förbrukning

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Transkript:

Energi Statistisk årsbok 2009 Sida Page Energi Energy 165 156 Vindkraft Wind power 166 157 Energi Energy 168 158 Elektrisk energi, produktion 1936 2007, GWh Electric energy, production 168 159 Antal kraftstationer 1930 2006 Number of power stations 168 160 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2007 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 169 161 Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview 169 162 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel 170 163 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry 170 164 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) 171 165 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) 171 166 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 172 167 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed 172 168 Kärnkraftsenergi tillgång och produktion Nuclear power plant energy availability and output 173 169 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for oneand two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) 173 170 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and nonresidential buildings, TWh 174 171 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2007, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county 174 172 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 164 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2009 Energi 156 Vindkraft Wind power Vindenergin har utnyttjats i tusentals år av människan. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. I dagens vindkraftverk är principen densamma. Vinden sätter fart på rotorn som är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Vindkraften producerar normalt el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek, då de av säkerhetsskäl stängs av. I normalfallet är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/sek. Vindkraften kan naturligtvis bara utnyttjas när det blåser. Det går ju inte, som med vattenkraften, att lagra vindenergin i dammar. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 miljoner kwh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 100 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt mer, varför man kan räkna med att ett vindkraftverk där ger ytterligare 50 procent energi. Vindkraften är ett, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste vindkraftverken som byggs nu i Sverige är på 850 kw upp till 2 MW. Det största verket i Sverige står på Gotland och är på 3 MW. I Europa finns redan verk i drift som kan ge 6 MW. I slutet av 2007 fanns det runt 900 aggregat i landet, främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland, vars sammanlagda elproduktion uppgick till 1,0 TWh. Jämfört med våra grannar Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över 20 000 maskiner som ger över 30 TWh och Danmark får cirka 20 procent av all sin el från vindkraft. En återkommande fråga som Energimyndigheten får svara på Går det åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Efter sex till sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar bara en procent av vindkraftverkets totala produktion. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och Svensk Energi (www.svenskenergi.se). Statistiska centralbyrån 165

Energi Statistisk årsbok 2009 157 Energi Energy Nedan följer en beskrivning av vad som kännetecknat energisektorns utveckling de fem senaste åren. 2003 ett år med dålig vattentillrinning Produktionen av el inom landet minskade med omkring 7 procent. Minskningen berodde, för andra året i rad, på låg tillrinning till vattenmagasinen vilket minskade tillförseln av el från vattenkraft med 20 procent till 53 TWh. Tillförseln av el från kärnkraft var i stort sett oförändrad och uppgick till 65 TWh. Produktionen av el från vindkraft ökade med 12 procent till 0,7 TWh men utgjorde endast en halv procent av den totala elproduktionen. Importen av el ökade även detta år, nu med 21 procent till 24 TWh. Och eftersom exporten samtidigt minskade med 22 procent till 12 TWh uppgick nettoimporten till 12 TWh under 2003. För andra året i rad sjönk den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) i landet och kom att uppgå till 134,7 TWh, vilket var 1,5 procent lägre än året innan. fortfarande relativt låg sett i ett längre perspektiv. Produktionen av el från vindkraft ökade med 25 procent till 0,8 TWh, men utgör endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick 2004 till 13 TWh, en minskning med 3 procent. Den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) ökade med 0,8 procent och kom att uppgå till 135,7 TWh. Det var främst industrin som helhet som ökade elanvänningen under 2004. Industrin förbrukade 56 TWh, vilket var 2 procent mer än året innan. 2004 produktionen av el från kärnkraft den högsta någonsin Produktionen av el inom landet ökade med 12 procent till totalt 149 TWh. Ökningen berodde främst på produktionen av el från kärnkraft, vilken steg med 15 procent till 75 TWh. Detta är den högsta kärnkraftsproduktionen någonsin i Sverige. Tillförseln av el ökade även från vattenkraften med 12 procent till 60 TWh. Denna nivå är dock 2005 Barsebäck stänger Klockan 23.59.56 den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren visade på 000 MW. Anläggningen hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 201,5 TWh el. Och det är lika mycket el som Sverige förbrukar på ett år och fyra månader. Produktionen av el från kärnkraften kom också att minska med 7 procent till 69,8 TWh. Minskade gjorde även tillförseln av el från konventionell värmekraft (-4,9 procent). Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft med hela 19,8 procent från 60 till 72 TWh. Totalt sett ökade produktionen inom landet med 4,1 procent och kom att uppgå till 155 TWh. Elanvändningen var i det närmaste oförändrad under 2005. Den totala inhemska elanvändningen (exkl. distributionsförluster) minskade med 0,3 procent och kom att upp- 166 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2009 gå till totalt 135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning ökade däremot med 0,8 procent till 56,7 TWh, medan den för hushåll minskade med 2,2 procent till 34,4 TWh. 2006 elproduktionen minskar Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. Vattenkraften minskade med 15 procent till 61,2 TWh, kärnkraften med 6,9 procent till 65,0 TWh. Den konventionella värmekraften ökade däremot med 7,3 procent till 13,2 TWh. Ökade gjorde även vindkraften, med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade därmed med 9,5 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 gav ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 TWh. Elanvändningen 2006 var åter i det närmaste oförändrad. Den totala slutliga användningen inom landet (exkl. distributionsförluster) uppgick till 135,5 TWh, en Energi uppgång med 0,2 procent jämfört med föregående år. 2007 återhämtning i elproduktionen Elproduktionen återhämtade sig 2007 från föregående års låga nivå. Den uppgick till 145,1 TWh netto, en ökning med 3,4 procent. För tre kraftslag ökade produktionen; vattenkraft med 7,3 procent till 65,7 TWh, konventionell värmekraft med 4,7 procent till 13,8 TWh och vindkraft med 44,7 procent till 1,4 TW. Det innebär att vindkraftens andel motsvarade 1 procent av den totala elproduktionen. Elanvändningen ökade marginellt under 2007, vilket innebär att den varit i det närmaste oförändrad under de senaste sex åren. Den totala slutliga elförbrukningen inom landet (exkl. förluster) har för 2007 beräknats till 135,6 TWh, vilket innebär en ökning med 0,1 procent jämfört med 2006. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2003 2007 (www.scb.se/en0105). Statistiska centralbyrån 167

Energi Statistisk årsbok 2009 158 Elektrisk energi, produktion 1936 2007, GWh Electric energy, production Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften för nästan hela produktionen av elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Vid en jämförelse mellan periodens start- och slutår kan man konstatera att elproduktionen var 19 gånger större år 2007 än år 1936. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 159 Antal kraftstationer 1930 2006 Number of power stations Den kraftiga ökningen av antalet kraftstationer från och med 1990 kan hänföras till utbyggnad av vindkraften. År 2006 fanns det totalt 1 882 kraftstationer; 924 vattenkraftstationer, 784 vindkraftverk, 3 kärnkraftverk och 171 konventionella värmekraftverk. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden, serie EN 11 (www.scb.se/en0105). 160 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi 1936 2007 Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Industrin förbrukar nu (2007) 12 gånger så mycket elenergi som den gjorde 1936. Studeras kurvan kan man se en längre platå åren 1974 1982 då förbrukningen inte ökade och två kortare perioder då förbrukningen minskade en i början av 1990-talet och en i början av 2000-talet. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden serie EN 23 (www.scb.se/en0113). 168 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2009 161 Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview Energi Energibalans Energy balance 2002 2003 2004 2005 2006 2007* Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 348,8 1 316,6 1 445,0 1 450,9 1 334,8 1 343,2 Import 1 262,8 1 408,8 1 368,9 1 355,0 1 326,9 1 326,1 Export 465,3 479,0 546,6 538,8 531,7 527,8 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. -133,3-56,9-109,0-69,2-149,9-90,3 Bruttotillförsel Gross supply 2 279,6 2 303,3 2 376,2 2 336,3 2 279,9 2 231,8 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 51,3 68,9 81,1 82,8 89,0 88,9 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivative energy forms 2 080,0 2 079,6 2 241,5 2 211,6 2 093,0 2 114,2 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 1 526,2 1 529,2 1 647,7 1 549,1 1 571,7 1 606,6 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 35,5 34,3 38,1 36,5 33,5 57,9 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 65,0 56,8 62,3 60,0 59,9 62,4 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes 93,3 84,4 93,1 89,3 87,4 74,5 Statistisk differens 1 Statistical difference 1 41,5 51,5 47,5-40,2 48,7 0,0 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 1 439,2 1 457,0 1 460,3 1 445,4 1 440,1 1 440,6 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 554,1 564,7 564,3 552,8 564,1 563,6 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 333,0 338,8 352,3 357,8 358,6 363,1 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 552,0 553,4 543,7 534,8 517,4 513,9 Därav vedanvändning Of which wood fuel 39,3 42,6 41,0 43,7 40,2 39,7 1) På användningssidan. In use. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0201) för år 2007: Statistiska meddelanden serie EN 20. 162 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit 2002 2003 2004 2005 2006 2007* Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke 1 000 ton 1 469 2 559 2 503 2 399 2 344 2 433 Trädbränsle Wood fuels, wood waste 1 000 m 3 6 362 6 410 6 136 7 703 7 435 6 796 Propan och butan Liquified petroleum gas 1 000 ton 375 419 415 400 408 383 Naturgas Natural gas Milj. m 3 373 391 418 406 431 433 Stadsgas och koksugnsgas Gasworks gas and coke-oven gas Milj. m 3 9 11 18 20 13 8 Fjärrvärme District heating Milj. kwh 2 867 2 804 3 113 3 125 3 818 3 757 Ånga och hetvatten Steam and hot water Milj. kwh 2 741 2 438 2 521 1 986 2 258 2 139 Bensin Gasoline Milj. l 38 33 23 24 30 37 Dieselolja Diesel oil 1 000 m 3 155 163 103 127 177 182 Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 000 m 3 237 281 297 265 254 244 Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 000 m 3 1 016 1 178 1 078 932 899 781 Elektrisk energi Electric energy Milj. kwh 55 995 54 905 56 008 56 150 56 411 56 754 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www. energimyndigheten.se) och SCB (www.seb.se/en0113): Statistiska meddelanden serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. Statistiska centralbyrån 169

Energi Statistisk årsbok 2009 163 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry SNI Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj. kwh Electric energy 2002 2003 2004 2005 2006 2007* 10 14 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries 2 579 2 583 2 515 2 561 2 543 2 728 15 16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry 2 683 2 470 2 433 2 437 2 438 2 588 17 19 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products 368 323 255 242 206 200 20 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler Industry for wood and wood products 2 282 2 245 2 202 2 166 2 203 2 168 21 22 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers 23 375 23 240 23 598 24 186 24 522 24 594 23 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel 847 877 875 879 951 875 24 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres 5 560 5 786 5 760 5 474 5 126 5 133 25 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products 1 312 1 300 1 262 1 229 1 298 1 308 26 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products 1 177 1 133 1 045 1 052 1 124 1 153 27 Stål- och metallverk Industry for basic metals 7 845 7 531 8 624 8 512 8 407 8 370 28 35 Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment 7 371 6 925 6 991 6 945 7 097 7 104 36 37 Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c. 596 492 448 468 490 532 10 37 Samtliga grupper Total of above mentioned 55 995 54 905 56 008 56 150 56 411 56 754 Ej branschfördelade Not divided by industry 417 396 220 548 995 1 229 Totalt Total 56 412 55 301 56 228 56 698 57 406 57 983 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www. energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0105 och www.scb.se/en0113): Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. 164 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Bostadskategori Type of residence 2003 1 2004 1 2005 1 2006 1 2007 1,2 2008 1,2 Lägenhet Dwelling 51,9 55,8 48,2 54,4 76,0 72,1 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 47,1 50,7 42,5 48,1 69,4 65,5 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 44,7 48,0 39,7 45,0 66,1 62,2 1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 2) Fr.o.m. 2007 ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0301): Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 170 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2009 165 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Energi Bostadskategori Type of residence 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Lägenhet Dwelling 44,1 45,9 46,8 46,9 47,5 48,9 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 38,5 40,6 40,8 40,9 41,1 42,4 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 21,7 22,4 22,8 22,8 22,9 23,3 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0301): Statistiska meddelanden serie EN 17( 2006) och EN 24 (2007 ). 166 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 2002 2003 2004 2005 2006 2007* Antal kraftstationer Number of power stations 1 714 1 774 1 813 1 848 1 882.. Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW 32 504 33 640 33 843 33 661 33 765.. Vattenkraft Water power 16 232 16 217 16 294 16 276 16 477.. Vindkraft Wind power 357 404 451 496 520.. Kärnkraft Nuclear power 9 453 9 461 9 461 9 461 8 961.. Konventionell värmekraft Conventional thermal power 6 462 7 558 7 637 7 426 7 806.. Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross 1 166 843 159 721 168 100 171 926 160 846 164 901 Netto 1 Net 1 163 344 156 821 164 470 169 558 157 861 161 052 Produktion Generation Brutto 146 733 135 435 152 454 159 058 143 299 148 849 Netto 143 234 132 535 148 824 154 982 140 314 145 130 Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto 66 393 53 598 60 631 72 763 61 717 66 188 Netto 65 811 53 087 60 085 72 010 61 192 65 658 Vindkraft Brutto 608 679 850 949 988 1 430 Netto 608 679 850 949 988 1 430 Kärnkraft Brutto 68 111 67 415 77 671 72 691 66 977 66 969 Netto 65 550 65 454 75 000 69 764 64 983 64 279 Konventionell värmekraft Brutto 11 619 13 743 13 301 12 656 13 628 14 262 Netto 11 264 13 315 12 889 12 259 13 151 13 763 Import 2 20 110 24 286 15 646 12 868 17 547 16 052 Användning, GWh Use, GWh 163 344 156 821 164 470 167 851 157 861 161 182 Export 2 14 754 11 457 17 750 20 264 11 497 14 736 Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division 01-02 incl. farming households 3 280 3 093 3 110 3 811 3 252 2 964 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division 10 37 56 412 55 301 56 228 56 698 57 406 57 983 El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division 40 6 157 5 349 5 244 4 703 4 461 4 687 Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division 45 861 806 805 803 873 876 Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group 60.1 60.2 2 867 2 838 2 989 2 818 2 885 2 929 Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division 90 668 682 701 690 715 702 Bostäder Housing 35 134 35 743 35 190 34 423 34 807 33 434 Övriga förbrukare Other consumers 31 330 30 851 31 428 31 284 31 104 32 026 Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total 136 709 134 663 135 695 135 230 135 503 135 601 Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution 11 883 10 701 11 024 12 357 10 860 10 845 1) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. 2) Uppgifter om export och import har fr.o.m 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to foreign trade statistics. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0105 och www.scb.se/en0202): Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20 ( 2003); Statistikdatabasen: Energi. Statistiska centralbyrån 171

Energi Statistisk årsbok 2009 167 Vattendrag, River Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Effekt, 1 000 kw Capacity 2005 2006 2007 Vattendrag Effekt, 1 000 kw 2005 2006 2007 Övre Norrland 7 169 7 172 7 176 Hedströmmen 8 8 8 Lule älv 4 234 4 233 4 234 Kolbäcksån 54 54 55 Pite älv 50 50 50 Nyköpingsån 4 5 5 Skellefte älv 1 023 1 026 1 753 Smååar 8 8 8 Rickleån 10 10 10 Sydöstra Sverige 399 407 412 Ume älv utom Vindelälven 1 753 1 753 1 753 Vättern-Motala ström 158 161 162 Öreälven 3 3 6 Emån 18 19 19 Gide älv 70 70 70 Alsterån 6 7 8 Moälven 6 6 6 Ronnebyån 13 13 14 Nätraån 12 12 12 Mörrumsån 20 20 20 Smååar 8 9 9 Helgeån 34 34 35 Mellersta och Lagan 133 133 133 nedre Norrland 6 105 6 108 6 114 Smååar 17 20 21 Ångermanälven Västsverige 1 206 1 217 1 218 inkl. Faxälven 2 580 2 581 2 581 Nissan 52 55 55 Indalsälven 2 094 2 094 2 100 Ätran 67 68 68 Ljungan 599 600 600 Viskan 26 26 26 Delångersån 16 16 16 Upperudsälven 23 25 25 Ljusnan 812 813 813 Byälven 71 72 72 Smååar 4 4 4 Norsälven 125 126 126 Gästrikland, Dalarna Klarälven 387 388 388 och Mälarlandskapen 1 271 1 276 1 289 Gullspångsälven 127 128 128 Gavleån 24 24 24 Tidan 7 7 7 Dalälven 1 133 1 136 1 147 Göta älv 300 300 300 Eskilstunaån 8 8 9 Smååar 21 22 23 Arbogaån 32 33 33 Hela riket Sweden 16 150 16 180 16 209 Källa: Svensk Energi. 168 Reaktor Plant Kärnkraftsenergi tillgång och produktion Nuclear power plant energy availability and output Nettoeffekt, MW Net capacity Energitillgång, procent Energy availability Produktion, TWh Output, TWh 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Startår Startup Totalprod. 2007, TWh Total output Barsebäck 1 600 1975 92,7 Barsebäck 2 600 1977 45,4 91,1 99,6 2,2 4,6 1,9 111,5 Forsmark 1 1 000 1980 92,1 97,5 85,8 76,5 81,3 7,4 8,0 7,3 6,7 7,0 190,3 Forsmark 2 1 000 1981 89,2 97,0 94,9 72,3 85,7 7,3 8,0 7,8 6,0 7,5 185,5 Forsmark 3 1 170 1985 96,9 89,4 96,6 94,3 88,2 9,1 9,0 9,9 9,6 9,0 201,8 Oskarshamn 1 467 1972 75,7 87,6 79,8 51,3 64,1 3,1 3,5 3,3 2,1 2,6 86,6 Oskarshamn 2 602 1974 59,4 89,1 88,7 79,7 77,7 3,1 4,6 4,7 4,1 4,0 135,1 Oskarshamn 3 1 160 1985 77,9 93,0 86,5 96,7 89,5 7,7 9,3 8,6 9,5 8,8 196,9 Ringhals 1 859 1976 70,5 90,1 84,0 89,8 81,4 5,1 6,5 6,1 6,5 6,0 159,4 Ringhals 2 886 1975 92,4 90,4 78,3 91,4 85,0 6,8 6,8 5,8 6,8 6,4 173,5 Ringhals 3 1 015 1981 85,3 93,9 91,1 81,6 66,7 6,7 7,5 7,2 6,6 6,0 166,1 Ringhals 4 915 1983 89,1 92,0 91,3 90,8 90,8 7,0 7,2 7,1 7,1 7,2 161,5 Totalt Total 9 074. 82,0 92,3 88,4 84,6 83,3 65,5 75,0 69,7 65,0 64,3 1 860,8 Källa: Svensk Energi. 172 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2009 169 Energi Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Använda energislag Consumption by type of energy Småhus One- and two-dwelling buildings 2003 1 2005 1 2006 1 000-tal % 1 000-tal % 1 000-tal % Enbart el Electricity only 554 31,3 542 31,1 568 32,5 Därav direktverkande Of which direct 304 17,2 298 17,1 297 17,0 Vattenburen Waterborne 250 14,1 244 14,0 271 15,5 Enbart olja Oil only 156 8,8 101 5,8 62 3,6 Olja och biobränsle Oil and biofuel 71 4,0 62 3,6 49 2,8 El, olja och biobränsle Electricity, oil and biofuel 381 21,5 369 21,2 412 23,6 El och olja Electricity and oil 169 9,5 188 10,8 165 9,4 El och biobränsle Electricity and biofuel 22 1,2 26 1,5 38 2,2 Enbart biobränsle Biofuel only 22 1,2 33 1,9 28 1,6 Berg/jord/sjövärmepump Geothermal/water source heating pumps 82 4,6 119 6,8 120 6,9 Fjärrvärme District heating 137 7,7 145 8,3 165 9,4 Annat Other 178 10,0 159 9,1 143 8,2 Samtliga Total 1 773 100,0 1 744 100,0 1 750 100,0 1) Inga data finns för 2004 där småhus på lantbruksfastighet är inkluderade. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0112): Statistiska meddelanden serie EN 16. 170 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Uppvärmningssätt Method of heating Byggnadssektor Building sector År Year 2002 2003 2004 2005 2006 Olja Oil 15 14 13 9 6 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) 9 8 8 5 3 Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 3 2 2 1 2 Lokaler Non-residential buildings 3 3 3 2 2 Fjärrvärme District heating 41 42 42 42 42 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 3 4 4 4 5 Flerbostadshus 23 23 23 23 22 Lokaler 15 15 16 16 15 Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) 22 22 23 21 21 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 17 16 16 15 15 Flerbostadshus 2 2 2 2 2 Lokaler 4 4 4 4 4 Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas 10 11 11 12 9 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 10 11 10 11 9 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 Lokaler 0 0 1 0 1 Gas Gas 1 1 1 1 1 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 0 0 0 0 0 Flerbostadshus 0 0 0 0 0 Lokaler 1 1 0 1 0 Totalt Total 89 90 89 85 79 Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) 39 38 38 36 32 Flerbostadshus 28 29 27 27 26 Lokaler 23 23 24 22 21 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0112): Statistiska meddelanden serie EN 16. Statistiska centralbyrån 173

Energi Statistisk årsbok 2009 171 Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2007, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county Län County Leveranser till slutliga förbrukare, 1 000 m 3 Deliveries to final consumers, 1 000 cubic metres Motorbensin Petrol Dieselbränsle Diesel Eldningsolja nr 1 Fuel oil no 1 Totalt Total Därav ej Of which not SNI 10-37, 40 1 Eldningsolja nr 2 5 Fuel oil no 2 5 Totalt Därav ej SNI 10-37, 40 1 Stockholms 928,8 568,7 214,3 191,5 198,7 44,8 Uppsala 173,9 126,6 31,7 23,8 32,7 0,0 Södermanlands 162,5 108,9 31,3 20,7 22,6 0,0 Östergötlands 227,9 189,1 40,6 31,5 58,9 0,1 Jönköpings 217,0 198,0 50,6 43,2 7,9 4,3 Kronobergs 112,1 100,1 24,9 18,1 5,3 0,8 Kalmar 145,9 155,3 51,8 35,9 47,3 3,8 Gotlands 42,6 28,0 11,1 9,4 18,8 0,1 Blekinge 95,5 68,0 40,5 26,9 18,3 0,7 Skåne 673,5 523,8 127,3 103,1 30,4 3,3 Hallands 198,1 164,8 38,6 33,9 17,8 1,1 Västra Götalands 912,2 819,1 205,5 162,0 103,8 11,1 Värmlands 180,4 175,9 59,4 50,0 56,6 1,3 Örebro 156,3 139,1 35,5 25,4 36,1 0,0 Västmanlands 143,1 97,3 29,6 23,3 4,9 0,5 Dalarnas 185,0 149,0 34,5 26,9 87,9 0,2 Gävleborgs 170,9 196,6 34,5 26,2 111,1 1,3 Västernorrlands 159,2 194,6 32,8 24,4 65,3 2,9 Jämtlands 89,4 95,6 11,0 7,1 2,9 0,2 Västerbottens 141,9 162,7 27,6 21,8 36,5 1,8 Norrbottens 151,8 207,1 28,6 16,5 38,5 0,0 Statistisk differens -14,4 210,3-54,5-66,2-65,7 57,4 Hela riket Sweden 5 253,6 4 678,6 1 107,1 855,4 936,6 135,7 1) SNI 10-14 = Utvinning av mineral, SNI 15-37 = Tillverkning, SNI 40 = El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning. Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0109): Statistiska meddelanden serie EN 13. 172 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 2005 2006 2007 Antal byten Number of changes Hushåll/privatpersoner Households/persons 288 417 341 249 422 321 Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Customers excl. households/persons 53 434 59 728 74 957 Summa Total 341 851 400 977 497 278 Bytesvolym, GWh Volume changed Hushåll/privatpersoner 2 937 3 400 3 634 Kunder exkl. hushåll/privatpersoner 8 111 9 044 8 795 Summa 11 048 12 444 12 429 Källa: Statens energimyndighet (www.energimyndigheten.se) och SCB (www.scb.se/en0108) Statistikdatabasen: Energi. 174 Statistiska centralbyrån