Grunddagpenning 09.01.2017
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Vad består förmånen av?... 2 1.3.1 Grunddagpenning... 2 1.3.2 Barnförhöjning... 2 1.3.3 Förhöjningsdel... 3 1.3.3.1 Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria då arbetslösheten börjar, 1.1.2010 31.12.2013... 4 1.3.3.2 Förhöjningsdel efter lång arbetskarriär... 5 1.3.3.3 Förhöjningsdel under sysselsättningsfrämjande service... 9 1.3.3.4 Betalningsordningen för förhöjningsdelarna och omställningsskyddstillägget... 10 1.3.4 Omställningsskyddstillägg 1.1.2010 31.12.2013... 12 1.3.5 Kostnadsersättning... 15 1.3.6 Förhöjd kostnadsersättning... 15 1.3.7 Kostnadsersättning utomlands... 15 1.4 Rättighet och förutsättningar... 16 1.4.1 Allmänna villkor... 16 1.4.1.1 Bosättning i Finland... 16 1.4.1.2 Ålder... 16 1.4.1.3 Hinder för att vara på arbetsmarknaden... 17 1.4.1.4 Arbetsoförmåga... 18 1.4.1.4.1 Sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen... 19 1.4.1.4.2 Utländsk sjukpension... 19 1.4.1.4.3 Sjukdagpenning för maximitiden... 20 1.4.1.4.4 Sjukdagpenningens självrisktid... 21 1.4.1.5 Begränsningar föranledda av arbetsavtals- och tjänsteförhållande... 23 1.4.1.5.1 Lön för uppsägningstid... 23 1.4.1.5.2 Semesterlön... 25 1.4.1.5.3 Arbetstidsförkortning som baserar sig på lag eller arbets- eller tjänstekollektivavtal... 25 1.4.1.6 Periodiseringar... 25 1.4.1.6.1 Semesterersättning... 26 1.4.1.6.2 Ekonomisk förmån... 28 1.4.1.6.3 Ogrundat upphävande av anställningsförhållande eller kommunalt tjänsteförhållande... 29 1.4.1.6.4 Förfarandet vid periodisering av semesterersättning eller ekonomisk förmån... 35 1.4.1.6.5 Penningersättning... 37 1.4.1.6.6 Förfarandet vid periodisering av penningersättning... 37 1.4.1.6.7 Vinst från försäljning av företagsegendom... 37 1.4.1.6.7.1 När periodiseras försäljningsvinsten... 38 1.4.1.6.7.2 När ska försäljningsvinsten inte periodiseras?... 39 1.4.1.6.7.3 Utredning om försäljningsvinst... 41 1.4.1.6.7.4 Granskning av balansräkningen... 42 1.4.1.6.7.5 Fastställande av försäljningsvinst... 43 1.4.1.6.7.6 Förfarandet vid periodisering av försäljningsvinst... 45 i
1.4.1.6.7.7 Tidpunkten för inledandet av periodiseringen... 46 1.4.1.6.7.8 Maximitiden för periodisering... 46 1.4.1.7 Arbetstvist... 47 1.4.2 Särskilda villkor... 47 1.4.2.1 Löntagares arbetsvillkor... 48 1.4.2.1.1 Uppfyllande av arbetsvillkoret... 48 1.4.2.1.2 Arbete som ska räknas in i löntagares arbetsvillkor... 50 1.4.2.1.2.1 Arbete som omfattas av en försäkring... 52 1.4.2.1.2.2 Arbetstid... 53 1.4.2.1.2.3 Lön... 56 1.4.2.1.3 Granskningsperiod för arbetsvillkoret... 57 1.4.2.1.3.1 Granskningsperiodens begynnelsetidpunkt... 57 1.4.2.1.3.2 Förlängning av granskningsperioden... 57 1.4.2.2 Företagares arbetsvillkor... 60 1.4.2.2.1 Företagsverksamhet som ska räknas in i företagares arbetsvillkor... 62 1.4.2.2.2 Granskningsperiod för arbetsvillkoret... 64 1.4.2.2.2.1 Granskningsperiodens begynnelsetidpunkt... 64 1.4.2.2.2.2 Förlängning av granskningsperioden... 64 1.4.2.3 Arbetsvillkorets giltighet... 66 1.4.2.3.1 På arbetsmarknaden eller ej?... 67 1.4.2.3.2 Godtagbar orsak till frånvaro... 67 1.4.2.3.3 Oavbruten frånvaro... 68 1.4.2.3.4 Utredning om frånvaro från arbetsmarknaden... 69 1.4.2.4 Självrisktid... 69 1.4.2.4.1 Självrisktiden börjar... 71 1.4.2.4.2 Uppnående av självrisktiden... 71 1.4.2.4.3 Dagar som räknas in i självrisktiden... 72 1.4.2.4.4 Dagar som inte räknas in i självrisktiden... 73 1.4.2.4.5 Självrisktidens giltighet... 74 1.4.2.4.6 Ingen självrisktid... 75 1.4.2.5 Sysselsättningsfrämjande service... 75 1.4.2.5.1 Rätt till förmån under tiden för sysselsättningsfrämjande service... 79 1.4.2.5.2 Frånvaro från sysselsättningsfrämjande service... 84 1.4.2.5.2.1 Egen sjukdom... 85 1.4.2.5.2.2 Sjukt barn... 88 1.4.2.5.2.3 Annan orsak... 89 1.4.2.5.3 Särskilda bestämmelser om arbetskraftsutbildning... 94 1.4.2.6 Kostnadsersättningar... 94 1.4.2.6.1 Kostnadsersättning... 94 1.4.2.6.2 Förhöjd kostnadsersättning... 97 1.4.2.6.3 Kostnadsersättning utomlands... 98 1.4.2.7 Maximal utbetalningstid... 98 1.4.2.7.1 Grunddagpenning... 98 1.4.2.7.1.1 När dagpenningsperioden börjar från början... 99 1.4.2.7.2 Rätt till tilläggsdagar... 99 1.4.2.7.2.1 Personer födda före 1950... 100 1.4.2.7.2.2 Personer födda 1950 1954... 100 1.4.2.7.2.3 Personer födda 1955 1956... 103 ii
1.4.2.7.2.4 Personer födda 1957 eller senare från och med 1.1.2014... 104 1.4.2.7.2.5 Betalning för sysselsättningsfrämjande service oberoende av maximitiden från 1.1.2014... 104 1.4.2.7.3 Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria... 104 1.4.2.7.4 Förhöjningsdel efter lång arbetskarriär... 105 1.4.2.7.5 Förhöjningsdel under sysselsättningsfrämjande service... 105 1.4.2.7.6 Omställningsskyddstillägg... 106 1.4.2.8 Internationella bestämmelser... 107 1.4.2.8.1 Tillämpningsområdet för lagen om utkomstskydd för arbetslösa... 108 1.4.2.8.2 Land som ansvarar för utkomstskyddet för arbetslösa... 109 1.4.2.8.3 Inräknande av försäkrings- och anställningsperioder i arbetsvillkoret... 112 1.4.2.8.4 Beaktande av familjemedlem... 116 1.4.2.8.5 Bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen... 117 1.4.2.8.5.1 Arbetssökande från Finland söker arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen... 118 1.4.2.8.5.2 Arbetssökande från ett annat EU-land söker arbete i Finland... 123 1.4.2.8.6 Förbindelseorgan i ärenden gällande utkomsttrygghet för arbetslösa... 125 1.5 Förhållande till andra förmåner... 125 1.5.1 Hindrande förmåner... 125 1.5.2 Förmåner som ska dras av... 126 1.5.2.1 Prioriterade förmåner... 128 1.5.3 Stöd för hemvård av barn... 129 1.5.3.1 Make... 130 1.5.4 Förmåner från utlandet... 132 1.6 Ansökan... 133 1.6.1 Hur ett ärende inleds... 134 1.6.1.1 Avsändarens ansvar... 135 1.6.1.2 Överföring av handlingar... 135 1.6.2 Vem kan söka förmåner?... 136 1.6.2.1 Personen själv... 136 1.6.2.2 Intressebevakare... 136 1.6.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 137 1.6.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 137 1.6.2.5 Nära anhörig eller annan person... 138 1.6.2.6 Kommun... 138 1.6.2.7 Dödsbo... 138 1.6.3 Ansökningstid... 139 1.6.4 Begäran om tilläggsutredningar... 140 1.6.4.1 Begäran om tilläggsutredningar i samband med grunddagpenningen... 142 1.6.5 Återtagande av ansökan... 143 1.6.6 Förfarande vid jobbsökning i ett EU-/EES-land... 144 1.7 Belopp... 144 1.7.1 Grunddagpenning... 144 1.7.2 Barnförhöjningar... 144 1.7.3 Förhöjningsdel... 144 iii
1.7.4 Omställningsskyddstillägg... 144 1.7.5 Kostnadsersättning... 144 1.7.6 Förhöjd kostnadsersättning... 144 1.7.7 Kostnadsersättning utomlands... 145 1.8 Bestämningsgrunder... 145 1.8.1 Sociala förmåner som ska dras av... 145 1.8.1.1 Stöd för hemvård av barn... 145 1.8.2 Jämkning av arbetsinkomster och andra förvärvsinkomster... 145 1.8.2.1 Jämkningsgrunder... 145 1.8.2.1.1 Deltidsarbete... 147 1.8.2.1.2 Permittering/arbetsstridsåtgärd... 148 1.8.2.1.2.1 Förkortning av arbetstiden per vecka... 150 1.8.2.1.3 Sporadiskt heltidsarbete... 155 1.8.2.1.4 Inkomst av företagsverksamhet... 157 1.8.2.2 Jämkningsperiod... 158 1.8.2.2.1 Normal jämkningsperiod... 158 1.8.2.2.2 Särskild jämkningsperiod... 159 1.8.2.3 Arbetstidsgranskning... 160 1.8.2.3.1 Arbetstid... 160 1.8.2.3.2 Granskningsperiod för arbetstiden... 162 1.8.2.3.2.1 Deltidsarbete och sporadiskt heltidsarbete... 163 1.8.2.3.2.2 Arbetstidsförkortning genom permittering... 163 1.8.2.3.2.3 Periodarbete... 163 1.8.2.4 Inkomst som ska jämkas... 164 1.8.2.4.1 Inkomsten under en normal jämkningsperiod... 164 1.8.2.4.2 Inkomsten under en särskild jämkningsperiod... 165 1.8.2.5 Hänförande av inkomsterna... 165 1.8.2.5.1 Intjäningsprincipen... 166 1.8.2.5.2 Betalningsprincipen... 166 1.8.2.5.3 Fördelning av inkomsterna på två jämkningsperioder... 168 1.8.2.6 Beräkning av beloppet och skyddat belopp... 168 1.8.2.7 Betalning av arbetslöshetsförmån i förskott... 171 1.8.3 Inkomster och avdrag... 172 1.8.3.1 Löneinkomster... 173 1.8.3.2 Inkomster av näringsverksamhet... 173 1.8.3.2.1 Beaktande av inkomster av näringsverksamhet... 173 1.8.3.2.2 Utredning om inkomsterna... 174 1.8.3.2.2.1 Utredningar som ska begäras gällande olika företagsformer... 175 1.8.3.2.3 Fördelning av resultatet av näringsverksamhet i förvärvs- och kapitalinkomster... 179 1.8.3.2.4 Justering av företagsverksamhetens inkomster... 183 1.8.3.2.5 Uppskattning av nyetablerade företagares inkomster... 184 1.8.3.2.6 Ny ansökan och företagare... 185 1.8.3.3 Jordbruksinkomster... 185 1.8.3.4 Inkomster av skogsbruk... 187 1.8.3.5 Dividendinkomster... 187 1.8.3.6 Ränteinkomster... 189 1.8.3.7 Hyresinkomster... 189 1.8.3.8 Dödsbo och arv... 189 iv
1.8.3.9 Sociala förmåner... 190 1.9 Avgörande... 190 1.9.1 Handläggningsställe... 190 1.9.1.1 Handläggningsställe för internationella ärenden... 193 1.9.2 Jäv... 196 1.9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 197 1.9.2.2 Konstaterande av jäv... 197 1.9.3 Arbetskraftspolitiska utlåtanden och meddelanden... 198 1.9.3.1 Omständigheter som berörs av ett utlåtande... 198 1.9.3.2 Utlåtandets giltighetstid... 199 1.9.3.3 Särskilda situationer i anslutning till utlåtandena... 200 1.9.3.4 Meddelanden... 203 1.9.4 Tilläggsutredningar... 204 1.9.5 Hörande... 205 1.9.5.1 När ska kunden höras?... 205 1.9.5.2 Hur går hörandet till?... 206 1.9.6 Meddelande av beslut... 206 1.9.6.1 Handläggningsgaranti... 207 1.9.6.2 Beslutsmottagare... 208 1.10 Utbetalning... 208 1.10.1 Betalningsadress... 208 1.10.1.1 Utländsk betalningsadress... 208 1.10.1.2 Dödsbo... 209 1.10.2 Antalet förmånsdagar per vecka... 209 1.10.3 Betalningsperioder... 210 1.10.4 Förskottsbetalningsförfarande... 210 1.10.5 Betalning till någon annan än den sökande... 211 1.10.5.1 Intressebevakare... 211 1.10.5.2 Intressebevakningsfullmäktig... 212 1.10.5.3 Kommun... 212 1.10.5.3.1 Tryggandet av försörjningen... 213 1.10.5.3.2 Utkomststöd som beviljats i förskott... 214 1.10.5.3.3 Betalning till kommunen med stöd av lagen om klientavgifter... 216 1.10.5.4 Folkpensionsanstalten... 216 1.10.5.5 Arbetslöshetskassan... 219 1.10.6 Utbetalning till utsökningsmyndighet... 219 1.10.7 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 219 1.10.7.1 Grunder... 220 1.10.7.2 Erhållande och användning av uppgifter... 221 1.10.7.2.1 Direktöverföringsuppgifter... 222 1.10.7.2.2 Uppgifter från betalningsmottagaren... 222 1.10.7.2.3 Sparande av förskottsinnehållning... 223 1.10.7.2.4 Vad FPA bör kontrollera... 223 1.10.7.3 Verkställande av förskottsinnehållning... 223 1.10.7.3.1 Arbetslöshetsförmåner och utbildningsförmåner... 224 1.10.7.4 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 224 1.10.7.5 Återbetalda förmåner... 225 v
1.10.7.6 Regressbetalningar... 225 1.10.7.7 Årsanmälan... 226 1.10.7.8 Månatlig kontroll... 226 1.10.8 Utbetalning vid sökande av arbete i ett EU-/EES-land... 226 1.10.8.1 Arbetssökande från ett annat EU-land söker arbete i Finland... 227 1.10.8.2 Person från Finland söker arbete i ett annat EU-land... 227 1.11 Anmälningsplikt... 227 1.12 Justering... 228 1.12.1 Förändringar i familjeförhållandena... 229 1.12.2 Förändringar i arbets- och andra förvärvsinkomster... 229 1.12.3 Förändringar i företagsverksamhetens inkomster... 230 1.12.4 Förändringar i andra sociala förmåner... 231 1.12.5 Övriga justeringssituationer... 231 1.13 Felaktig utbetalning... 234 1.13.1 Återkrav... 234 1.13.2 Regressförfarande... 234 1.13.2.1 Sjukdagpenning... 235 1.13.2.2 Rehabiliteringspenning... 235 1.13.2.3 Folkpension och arbetspensioner... 235 1.13.2.4 Generationsväxlingspension, avträdelsepension, avträdelseersättning och avträdelsestöd... 238 1.13.2.5 Dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring... 238 1.13.2.6 Förmåner som beviljats av arbetslöshetskassan... 239 1.13.2.7 Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd... 240 1.13.2.8 Minsta indrivningsbelopp... 241 1.13.2.9 Kontroll av återbetalningar och rättande av felaktiga återbetalningar... 241 1.13.2.10 För stora återbetalningar... 241 1.13.2.11 För små återbetalningar... 241 1.14 Rättelse och undanröjande av beslut... 242 1.15 Avbrytande av utbetalning... 242 1.16 Indragning... 242 1.17 Sökande av ändring... 243 vi
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna 1
1.2. Syfte för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). Syftet med grunddagpenningen är att trygga utkomsten för arbetslösa arbetssökande under den tid de söker arbete. 1.3. Vad består förmånen av? Grunddagpenning som betalas ut som grundförmån kan utökas med barnförhöjning och vissa delar som utbetalas på grundval av att anställningsförhållandet upphör, arbetshistoria eller för att man deltar i sysselsättningsfrämjande service. Förutom grunddagpenning kan också kostnadsersättning betalas. 1.3.1. Grunddagpenning Grunddagpenning är en arbetslöshetsförmån som FPA betalar ut till arbetslösa arbetssökande. 1.3.2. Barnförhöjning Till arbetssökande som försörjer barn under 18 år betalas arbetslöshetsförmånen jämte barnförhöjning. (6 kap. 6 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa). Som barn som försörjs betraktas arbetslöshetsförmånstagarens biologiska barn. Som barn som ska försörjas betraktas också: förmånstagarens adoptivbarn barn som förmånstagaren har lämnat bort som fosterbarn barn som förmånstagaren är skyldig att betala underhållsbidrag för, eller makens eller sambons barn, om barnet bor i samma hushåll som förmånstagaren. Med adoptivbarn avses ett barn vars adoption har fastställts i domstol. (51 i adoptionslagen, 22/2012) Adoptivbarn jämställs med biologiska barn och barnförhöjning betalas som för biologiska barn. Med fosterbarn avses barn som placerats i enskilt hem. Fosterföräldrarna har inte rätt till barnförhöjning. (81 i barnskyddslagen 417/2007). Det anses att ett barn försörjs av sina föräldrar också när ett organ inom socialvården har omhändertagit barnet. Fosterföräldrarna till ett barn som omhändertagits och som är i familjevård har inte rätt till barnförhöjning. (40 i barnskyddslagen 417/2007) 2
Om ett barn omhändertas eller ges som fosterbarn innebär det inte automatiskt att underhållsskyldigheten upphör. I dessa fall betalas barnförhöjningen till den som är underhållsskyldig, dvs. i princip till föräldern. Till en extra vårdnadshavare som tillförordnats av domstol betalas i princip inte barnförhöjning eftersom den extra vårdnadshavaren inte är underhållsskyldig gentemot barnet. Om bägge vårdnadshavarna har arbetslöshetsförmåner, betalas barnförhöjning till bägge. Barnförhöjning betalas också för den dag ett barn föds eller avlider samt för den dag då barnet fyller 18 år. Barnförhöjning kan också betalas för ett barn som bor utomlands om den sökandes underhållsskyldighet har utretts, oberoende av om barnet bor i ett land som tillämpar EGlagstiftningen eller i ett s.k. tredje land. I avsnittet Beaktande av familjemedlem ges mer information om beviljande av barnförhöjning för ett barn som försörjs och som bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Ansökan om barnförhöjning/barnet bor utomlands När den sökande för första gången ansöker om barnförhöjning för ett barn som bor utomlands beviljas barnförhöjningen inom ramen för den ansökningstid som fastställts i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (tre månaders retroaktiv ansökningstid, av särskilt vägande skäl en längre tid än så) räknat från det att underhållsskyldigheten har blivit utredd på ett tillförlitligt sätt. När den sökandes rätt till barnförhöjning för ett barn som är bosatt utomlands tidigare avslagits och den sökande företer sådan ny utredning på basis av vilken det tidigare beslutet kan omprövas till den sökandes fördel beviljas den sökande barnförhöjning retroaktivt räknat från det att ärendet kan omprövas utifrån den nya utredningen. Den sökande ska förete tillförlitlig utredning om sin underhållsskyldighet, till exempel påvisar inte födelseattesten ensam underhållsskyldighet. Exempel Förmånstagarens ansökan om barnförhöjning har avslagits genom ett beslut 1.6.2013 eftersom förmånstagaren inte företett tillförlitlig utredning om underhållsskyldigheten för sitt utomlands bosatta barn. Förmånstagaren skickar 1.6.2014 till FPA ett beslut av en utländsk domstol enligt vilket förmånstagaren ålagts att betala underhållsbidrag till barnet fr.o.m. 1.1.2014. Det beslut som meddelades 1.6.2013 kan rättas fr.o.m. 1.1.2014, och förmånstagaren kan beviljas barnförhöjning för det utomlands bosatta barnet fr.o.m. 1.1.2014. 1.3.3. Förhöjningsdel Grunddagpenningen kan betalas förhöjd med en förhöjningsdel. Förhöjningsdelen kan från 1.1.2014 betalas endera utifrån en lång arbetskarriär eller för tid i sysselsättningsfrämjande service. Den förhöjningsdel för 20 dagar på grundval av tre års arbetshistoria som var i kraft till 31.12.2013 kan under övergångsperioden fram till 31.3.2014 betalas på nedan nämnda villkor. Grunddagpenningens förhöjningsdelar och omställningsskyddstillägg 3
1.3.3.1. Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria då arbetslösheten börjar, 1.1.2010 31.12.2013 Bestämmelsen om en förhöjningsdel för 20 dagar som betalas på grundval av tre års arbetshistoria upphävs från och med 1.1.2014 (UAL 1290/2002 6 kap. 3 22.12.2009/1188). Om den arbetssökandes maximitid med arbetslöshetsdagpenning börjar senast 31.12.2013 eller före det kan han eller hon ändå få förhöjningsdel för de återstående 20 dagarna på grundval av tre års arbetshistoria fram till 31.3.2014 ifall villkoren annars uppfylls. Exempel 1 A:s maximitid började 2.12.2013 och då arbetslösheten började uppfyllde han villkoren för att få förhöjningsdel. Då arbetslösheten börjar får A förhöjningsdelen för 10 dagar fram till 13.12.2013. A deltar 15.12.2013 15.2.2014 i sysselssättningsfrämjande service i enlighet med sysselsättningsplanen och då får han förhöjningsdelen för tiden i sysselsättningsfrämjande service. Eftersom A blir arbetslös får han från och med 17.2.2014 åter förhöjningsdelen för de återstående 10 dagarna. Enligt en lagändring som trätt i kraft 1.1.2010 kan en förhöjningsdel betalas till en arbetssökande som har arbetat sammanlagt minst tre år innan rätten till arbetslöshetsdagpenning började (UAL 1290/2002 6 kap. 3 ). Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria kan under dagpenningperiodens maximala utbetalningstid på 500 dagar betalas för högst 20 dagar (se Maximal utbetalningstid). Arbetsvillkoret uppfylls när en person har varit anställd i sammanlagt minst tre år hos en eller flera arbetsgivare. Några krav har inte ställts på anställningarnas längd eller arbetstiden under anställningen. Det har heller ingen betydelse när arbetet har utförts eller av vilken orsak anställningen upphörde. I tre års arbetshistoria som krävs kan inräknas allt arbete utan några begränsningar som utförts i ett anställnings- eller tjänsteförhållande. Även arbete som utförts utomlands kan räknas in i arbetsvillkoret om arbetet varit försäkrat och den sökande kan visa upp arbetsintyg. Däremot kan inte arbete som försäkrats enligt FöPL eller LFöPL räknas in i arbetshistorien. Perioder som jämställs med arbete kan inte beaktas när man beräknar huruvida arbetshistorien uppfylls. Frånvaro på grund av olika ledigheter, såsom familjeledigheter, räknas in i arbetsvillkoret om personen i fråga har ett gällande anställningsförhållande under den tiden. Utbetalaren utreder huruvida arbetshistoriekravet uppfylls. Eftersom det är fråga om en kortvarig förmån som betalas för endast 20 dagar ska man sträva efter att utredningen av tiden i arbete inte i onödan fördröjer behandlingen av ansökan. Tiden i arbete kan utredas med exempelvis arbetsintyg eller någon annan tillförlitlig utredning av arbetsgivaren samt med hjälp av pensionsskyddscentralens registeruppgifter. Om det av arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska utlåtande framgår att en person omfattas av omställningsskyddet, och personen själv i sin ansökan uppgett att kravet på tre års arbetshistoria är uppfyllt, kan arbetshistoriekriterierna betraktas om utredda. För att omfattas av omställningsskyddet krävs alltid minst tre års arbetshistoria. Arbets- och näringsbyrån undersöker tiden i arbete enligt en tillförlitlig utredning som den arbetssökande eller arbetsgivaren företer och därför kan kravet på tre års arbetshistoria anses vara vederhäftigt utredd. Om kunden själv i sin ansökan inte har uppgett att kravet på tre års arbetshistoria är uppfyllt, men det arbetskraftspolitiska utlåtandet visar att kunden i fråga omfattas av omställningsskyddet, ska du kontrollera med kunden om arbetshistorien är uppfylld. 4
Tre års arbetshistoria ska uppfyllas när maximiperioden på 500 dagar börjar. Om arbetshistoriekravet uppfylls redan under pågående dagpenningperiod börjar rätten till förhöjningsdel först när arbetsvillkoret uppfylls på nytt och maximiperioden på 500 dagar börjar från början. Den förhöjningsdel som betalas på grundval av tre års arbetshistoria är i princip avsedd att betalas ut i början av arbetslöshetstiden, men om den arbetssökande får förhöjningsdel på den grund att han eller hon deltar i sysselsättningsfrämjande service enligt sysselsättningsplanen kan dagarna med förhöjningsdel betalas ut också senare om arbetslösheten fortsätter. Om en arbetssökande uppfyller kraven för betalning av förhöjningsdel på grundval av lång arbetshistoria när arbetslösheten börjar, har han eller hon inte rätt till förhöjningsdel utifrån tre års arbetshistoria. Detta gäller bara den arbetslöshetsperiod då den arbetssökande i början av perioden uppfyllt villkoren för betalning av förhöjningsdel på grundval av lång arbetshistoria, dvs. när han eller hon har sagts upp av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker och har arbetat i minst 20 år. I detta fall blir personen i fråga berättigad till förhöjningsdel som betalas på grundval av tre års arbetshistoria efter att han eller hon först har fått förhöjningsdel på grund av en lång yrkeskarriär för minst en dag och därefter har uppfyllt löntagares arbetsvillkor på nytt. Exempel 1 A sägs upp av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker. A har innan han eller hon förlorade sitt arbete arbetat minst 20 år i pensionsförsäkrat arbete och uppfyller således kraven för utbetalning av förhöjningsdel när den långa yrkeskarriären är slut. A har således inte rätt till förhöjningsdel som utbetalas på grundval av tre års arbetshistoria. A hinner få förhöjningsdel på grund av sin långa yrkeskarriär för endast en dag innan han eller hon får arbete igen. A uppfyller löntagares arbetsvillkor och blir arbetslös på nytt. A får nu rätt till förhöjningsdel som utbetalas på grundval av tre års arbetshistoria för 20 dagar. Dessutom har han eller hon rätt till 200 dagar med förhöjningsdel för den tid som sysselsättningsservicen pågår och ytterligare rätt till återstående 99 dagar med förhöjningsdel på grundval av lång yrkeskarriär. Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria kan betalas till en person som uppfyllt löntagares arbetsvillkor. Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria kan inte betalas till företagare. Förhöjningsdelen kan också betalas till en permitterad person. Förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria kan betalas från och med 1.1.2010. Förhöjningsdel kan betalas till en person vars maximitid för dagpenningperioden börjar 1.1.2010 eller senare. Om den första utbetalda dagen av en persons maximitid på 500 dagar med grunddagpenning infaller 1.1.2010 eller senare har han eller hon rätt till förhöjningsdel. Även om den sökande blivit arbetslös redan innan lagen trätt i kraft 1.1.2010 men den första grunddagpenningdagen betalas först när lagen trätt i kraft, kan förhöjningsdel betalas. Orsaken till att dagpenningen inte betalats ut genast när arbetslösheten började saknar betydelse. 1.3.3.2. Förhöjningsdel efter lång arbetskarriär Förhöjningsdel efter lång arbetskarriär från 1.1.2014 Enligt en lagändring som träder i kraft 1.1.2014 betalas förhöjningsdel för sammanlagt högst 90 dagar om anställningen har upphört 1.1.2014 eller senare. (se Maximal utbetalningstid). En förutsättning för att förhöjningsdel ska betalas är (UAL 6 kap. 3 a ) att den arbetssökande har blivit arbetslös för att 5
hans eller hennes arbetsavtal har sagts upp och uppsägningen inte beror på honom eller henne själv på det sätt som avses i 2 a kap. 1 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller han eller hon har sagt upp sitt arbetsavtal i enlighet med 5 kap. 7 i arbetsavtalslagen sedan en permittering utan avbrott har varat minst 200 dagar eller han eller hon har blivit arbetslös efter en visstidsanställning som börjat omedelbart efter att ett anställningsförhållande hos samma arbetsgivare har upphört genom uppsägning som inte berott på den arbetssökande En förutsättning är därmed att arbetstagaren inte utan giltig orsak har lämnat arbetet eller själv orsakat att anställningsförhållandet upphört (UAL 2 a kap. 1 1 mom.). Utbetalningen av förhöjningsdelen förutsätter inte att man förlorat sitt arbete av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. Utbetalningen av förhöjningsdel påverkas inte av om uppsägningen av anställningsförhållandet bestrids. Rätten till förhöjningsdel då en visstidsanställning upphört kvarstår även om man har flera visstidsanställningar i följd. Då en arbetstagare efter uppsägning har fortsatt med visstidsanställning hos samma arbetsgivare omedelbart efter att den föregående anställningen upphört anses han eller hon åter bli arbetslös då visstidsanställningen upphör. Utbetalning av förhöjningsdel förutsätter dessutom att den som har blivit arbetslös anmäler sig som arbetslös arbetssökande inom 60 dagar från det att anställningsförhållandet upphörde och han eller hon då anställningsförhållandet upphörde hade varit minst 20 år i pensionsförsäkrat arbete eller därmed jämförbar tid. Till den arbetstid på 20 år som förutsätts för beviljande av förhöjningsdel räknas inte sådan tid enligt vilken den arbetssökande tidigare har beviljats förhöjningsdel. Om den arbetssökande då anställningsförhållandet upphör är förhindrad att vara på arbetsmarknaden av godtagbar orsak (sjukdom, värnplikt, studier på heltid, barns födsel eller vård av högst 3-årigt barn, stipendieperiod, annan godtagbar orsak) börjar beräkningen av 60 dagar som arbetslös arbetssökande först efter att hindret upphört. Arbets- och näringsbyrån skickar automatiskt uppgift om saken. Förhöjningsdel efter lång arbetskarriär 1.1.2010 31.12.2013 Den förhöjningsdel som ska betalas efter att en lång arbetskarriär upphört kan betalas för högst 100 dagar, då den arbetssökandes anställning upphört 1.1.2010 31.12.2013 (se maximal utbetalningstid). Ett villkor för den förhöjningsdel som betalas efter en lång arbetskarriär (UAL 1290/2002 6 kap. 3 a ) är att personen har förlorat sitt arbete till följd av de ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker som avses i 7 kap. 3, 4, 7 eller 8 i arbetsavtalslagen innan han eller hon förlorade sitt arbete har varit minst 20 år i pensionsförsäkrat arbete eller därmed jämförbar tid har uppfyllt löntagares arbetsvillkor. En person anses ha förlorat sitt arbete av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker också om han eller hon har sagt upp sitt arbetsavtal efter att permitteringen pågått minst 200 dagar utan avbrott. Om uppsägningsgrunden har bestridits betalas inte förhöjningsdelen förrän ett slutgiltigt avgörande har fattats i ärendet. Om arbetsgivaren genom ett slutgiltigt avgörande i tvistemålet åläggs att betala skadeersättning till arbetstagaren, anses arbetsgivaren ha medgett att det 6
inte funnits sådana produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker att avsluta anställnings- eller tjänsteförhållandet som förutsätts i lagen. Då har arbetstagaren inte rätt till förhöjningsdel som betalas på grund av att en lång arbetskarriär upphört. Undersök orsaken till att anställningsförhållandet upphört utgående från den utredning som sökanden lämnat in. Utred pensionsförsäkrad arbetshistoria med hjälp av anställningsregisterutdraget. Till företagares grunddagpenning betalas ingen förhöjningsdel sedan en lång yrkeskarriär avslutats. Bestämmelsen om förhöjningsdelen tillämpas på personer vars anställningsförhållande har upphört 2005 eller senare. Rätt till förhöjningsdel har ändå inte den som beviljats avgångsbidrag enligt ett sådant anställningsförhållande som har upphört under fem år räknat bakåt från upphörandet av det anställningsförhållande på grundval av vilket arbetslöshetsförmånen söks. Beräknande av tid i arbete Sådant arbete som är ett villkor för förhöjningsdelen beräknas antingen enligt tiderna i arbete eller utifrån inkomsterna i enlighet med de arbetspensionslagar som avses i 3 i lagen om pension för arbetstagare. Beräkningssättet är beroende av när arbetet har utförts. Arbete som utförts före 2007 Arbetet räknas in i arbetsvillkoret enligt tiderna i arbete i enlighet med Pensionsskyddscentralens, Statskontorets eller Kommunernas pensionsförsäkrings utdrag ur registret över anställningsförhållanden. Ur registerutdraget framgår också eventuella befrielser från försäkringsskyldigheten samt arbetspensionstilläggsdagar. Dessa tider räknas inte in i arbetshistorien. Om registeruppgifterna är bristfälliga till följd av fel eller försummelse från arbetsgivarens sida, kan även en annan tillförlitlig utredning om anställningsförhållandet godkännas. Arbete före 2007 som omfattas av APL, FöPL eller LFöPL framgår av registerutdraget i form av kalendertider. Ofullständiga månader räknas med så att en månad anses omfatta 30 dagar. Exempel 1 APL-perioden enligt registerutdraget är 25.1 5.11.2001. Hela månader under perioden i fråga är nio till antalet och de räknas in i personens arbetshistoria. De "lösa dagarna" under de två ofullständiga månaderna (januari och november) räknas till arbetshistorien när de tillsammans med lösa dagar som eventuellt uppkommer under senare perioder i arbete uppgår till sammanlagt 30. Inkomster inom KAPL-branscher meddelas till registret över anställningsförhållanden varje kalendermånad. Om inkomsterna under ett år överstiger den årliga gränsinkomsten berättigar de till pension. När arbetshistorien räknas ut anses den undre gränsen för att man ska omfattas av APL-försäkring motsvara en månad i arbete. Intjäningstiden i månader erhålls när summan av KAPL-inkomsterna under kalenderåret divideras med respektive kalenderårs APL-gränsbelopp. Endast hela kalendermånader beaktas. Exempel 2 Beloppet av KAPL-inkomsterna under 2002 har varit 2 308,75 euro. År 2002 har den undre gränsen för APL varit 219 euro. 2 308,75: 219 = 10,54. Till arbetshistorien räknas 10 månader. 7
Ett kalenderår då personen har förtjänat det minimibelopp som berättigar till pension enligt KoPL betraktas i sin helhet som jämställbart med anställningsförhållande och räknas som ett år i arbete. Exempel 3 Sökandens KoPL-inkomster 2003 har varit 1 650 euro. Minimibeloppet för KoPL 2003 har varit 707,45 euro. Eftersom KoPL-inkomsterna överstiger minimibeloppet för KoPL, kan 12 månader räknas till arbetshistorian. I arbetsvillkoret godkänns också arbete som man utfört som 18 22- åring. Arbete som man utfört när man varit under 18 år godkänns inte. Arbete som utförts 2007 eller senare Arbete som utförts 2007 eller senare räknas in i tiden i arbete på grundval av de kalenderårsvisa inkomster som uppgetts i pensionsskyddscentralens intyg. Som inkomster beaktas inkomster som omfattas av de arbetspensionslagar som avses i ArPL 3. Också företagsverksamhet som man utfört som försäkrad enligt lagen om pension för företagare kan räknas in i tiden i arbete. Inkomsterna under 2016 divideras med 528 (för inkomsterna 2007 var divisorn 423, för inkomsterna 2008 432, för inkomsterna 2009 458, för inkomsterna 2010 473, för inkomsterna 2011 482, för inkomsterna 2012 496, för inkomsterna 2013 510, för inkomsterna 2014 519,14 och för inkomsterna 2015 524,14). Kvoten avrundas nedåt till närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Den sammanlagda tiden i arbete fås genom att kvoterna för de olika kalenderåren räknas samman (t.ex. månaderna i arbete under olika kalenderår är sammanlagt 120 = 10 år). Exempel 1 En persons inkomster som omfattas av arbetspensionslagarna har varit år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 25 000 euro 25 000 : 423 = 4 000 euro 4 000 : 432 = 2 000 euro 2 000 : 458 = 2 000 euro 2 000 : 473 = 59,10 12 mån. 9,25 9 mån. 4,36 4 mån. 4,23 4 mån. De nedåt avrundade kvoterna är sammanlagt 29 månader, så den sammanlagda tiden i arbete är 2 år och 5 månader. Eftersom lagen om pension för arbetstagare tillämpas på personer som fyllt 18 år godkänns för arbetsvillkoret bara de förvärvsinkomster som tjänats in efter att en person fyllt 18 år. Tid som kan jämställas med arbete Till tiden i arbetet kan räknas högst ¼ av den tid som kan jämställas med arbete. Sådan tid är den tid då en person har 8
fått föräldradagpenning eller specialvårdspenning varit vårdledig enligt lag eller arbets- eller tjänstekollektivavtal fullgjort beväringstjänst eller civiltjänst varit arbetsoförmögen och därvid fått pension eller rehabiliteringsstöd enligt de lagar som nämns i 3 i lagen om pension för arbetstagare eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Som tid som kan jämställas med arbete beaktas endast fulla kalendermånader. En kalendermånad då personen i fråga har fått t.ex. föräldrapenning endast för en del av tiden kan inte jämställas med arbete. Exempel 2 En person har fått föräldrapenning under tiden 16.1 14.7. De fulla kalendermånaderna med föräldradagpenning, dvs. februari juni, kan räknas in i personens tid i arbete. De ofullständiga kalendermånaderna januari och juli kan inte jämställas med tid i arbete. Arbete utomlands Under vissa förutsättningar kan också arbete utomlands räknas in i den tid i arbete som krävs för betalningen av förhöjningsdel efter att en lång yrkeskarriär upphört. I arbetshistorien kan inräknas sådant arbete utomlands som i enlighet med en förordning eller ett avtal om social trygghet omfattas av den finska lagstiftningen. Arbetshistoria tjänas alltså in genom arbete i ett sådant land med vilket Finland ingått ett avtal om social trygghet. Till arbetshistorien kan också räknas in arbete som en arbetstagare utfört i egenskap av utsänd arbetstagare i ett annat land än ett avtalsland eller arbete som i övrigt är försäkrat av en finländsk arbetsgivare. Arbete som utförts utomlands ska också vara pensionsförsäkrat arbete. Begär uppgifter om anställningsperioderna från ett avtalsland med blanketten E 301 eller med SED-blanketten U002. 1.3.3.3. Förhöjningsdel under sysselsättningsfrämjande service En förhöjningsdel kan betalas till grunddagpenningen för att man deltar i sysselsättningsfrämjande service (UAL 1290/2002 6 kap. 3 b ). Förhöjningsdelen betalas för högst 200 dagar (se Maximial utbetalningstid). Under följande serviceåtgärder kan förhöjningsdel betalas från och med 1.1.2013: arbetskraftsutbildning arbetssökandes frivilliga studier invandrares frivilliga studier jobbsökarträning karriärträning prövning, dvs. arbets- och utbildningsprövning arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Förhöjningsdelen kan också betalas under arbetslivsträning samt arbets- och utbildningsprövning som inletts senast 31.12.2012. Ett villkor för utbetalningen av förhöjningsdel är att man kommit överens om servicen i en sysselsättningsplan eller i en plan som ersätter den. Vad som föreskrivs om en sysselsättningsplan (työllistymissunnitelma) är också tillämpligt på en jobbsökarplan och en sysselsättningsplan (työllistymisohjelma). Med en plan som ersätter en sysselsättningsplan avses en aktiveringsplan och integrationsplan. 9
För att få förhöjningsdel krävs inte en arbetshistoria av en viss längd och orsaken till att anställningen upphör har inte heller någon betydelse. Förhöjningsdelen betalas under den tid man deltar i sysselsättningsfrämjande service. Förhöjningsdelen betalas också för tiden mellan olika serviceåtgärder om det är högst sju kalenderdagar mellan åtgärderna. För tiden mellan serviceåtgärderna kan förhöjningsdelen betalas bara om personen har rätt till arbetslöshetsförmåner under arbetslöshetstiden. Förhöjningsdelen betalas också under ferier i samband med t.ex. arbetskraftsutbildning eller frivilliga studier. Om arbetskraftsutbildningen ordnas som fristående helheter så att utbildningsperioderna inte direkt följer på varandra, deltar den studerande inte i utbildning mellan utbildningsperioderna. Förhöjningsdelen betalas således inte heller mellan utbildningsperioderna förutom om tiden mellan perioderna uppgår till högst sju kalenderdagar. Förhöjningsdel under sysselsättningsfrämjande service kan betalas till personer som uppfyllt både löntagares och företagares arbetsvillkor. Till utbetalaren utfärdar arbets- och näringsbyrån ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om att den sökande deltar i sysselsättningsfrämjande service. Av utlåtandet framgår när servicen inleds och avslutas, vilket slag av service det gäller och om personen i fråga är förmånsberättigad under denna tid. Förhöjningsdel under sysselsättningsfrämjande service kan betalas till dagpenningar som hänför sig till tiden från och med 1.1.2010. Om en person 1.1.2010 deltar i sysselsättningsfrämjande service som inletts redan tidigare får han eller hon förhöjningsdel under servicen från och med 1.1.2010, såvida han eller hon inte har rätt till omställningsskyddstillägg eller om maximitiden för omställningsskyddstillägget eller tillägget för sysselsättningsplan inte löpt ut under maximitiden för samma dagpenningperiod. Om det arbetskraftspolitiska utlåtande som gäller sysselsättningsfrämjande service har utfärdats före 1.1.2010 krävs för en utbetalning av förhöjningsdelen inte att man kommit överens om servicen i en sysselsättningsplan eller i en plan som ersätter den. Om det arbetskraftspolitiska utlåtandet om sysselsättningsfrämjande service har utfärdats när lagen trätt i kraft 1.1.2010 eller senare förutsätter utbetalningen av förhöjningsdel att man kommit överens om servicen i planen. Arbets- och näringsbyrån meddelar i sitt arbetskraftspolitiska utlåtande om servicen inkluderats i planen. Om utlåtandet innehåller uppgifter om att servicen inte inkluderats i planen ska förmånen betalas utan förhöjningsdel. Förmånstagaren underrättas genom en fras som sätts till i beslutet om att han eller hon saknar rätt till förhöjningsdel eftersom man inte kommit överens om servicen i planen. 1.3.3.4. Betalningsordningen för förhöjningsdelarna och omställningsskyddstillägget Betalningsordning från 1.1.2014 Betalningsordningen för förhöjningsdelarna regleras i 6 kap. 3 e i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En arbetssökande har primärt rätt till förhöjningsdel för tid med sysselsättningsfrämjande service (högst 200 dagar) och först sekundärt på grundval av lång arbetskarriär (högst 90 dagar). Förhöjningsdelar som betalas för sysselsättningsfrämjande service och på grundval av lång yrkeskarriär är fristående från varandra så till vida att de förhöjningsdagar som betalats på basis av sysselsättningsfrämjande service inte minskar de förhöjningsdagar som betalas på grundval av lång arbetskarriär och vice versa. 10
Exempel 1 Simons anställning har upphört 2.2.2014. Simon är passiv och deltar inte i sysselsättningsfrämjande service. (Efter eventuella karensperioder) betalas förhöjningsdel då villkoren för lång arbetskarriär uppfylls för högst 90 dagar. Simon deltar efter detta i sysselsättningsfrämjande service, varvid han kan få den maximala förhöjningsdelen på 200 dagar. Förhöjningsdelarna granskas fristående från varandra. Betalningsordning till 31.12.2013 Förhöjningsdelen betalas inte till en arbetssökande som har rätt till omställningsskyddstillägg. Eftersom omställningsskyddstillägg betalas endast under tiden för sysselsättningsfrämjande service kan förhöjningsdelen betalas till den arbetssökande på grundval av tre års arbetshistoria eller efter en lång yrkeskarriär för den tid som den sökande inte deltar i servicen. En person som har fått omställningsskyddstillägg i 200 dagar har därefter inte rätt att få förhöjningsdel på grundval av att han eller hon deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder under samma 500 dagars maximitid för arbetslöshetsdagpenning. Det är således inte möjligt för en arbetssökande att under samma maximitid få omställningsskyddstillägg i 200 dagar och därefter förhöjningsdel i 200 dagar på grundval av att han eller hon deltar i sysselsättningsfrämjande service. Omställningsskyddstillägg är en alternativ förmån i förhållande till den förhöjningsdel som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Däremot kan arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel betalas också till dem som, efter att ha fått förhöjningsdel eller omställningsskyddstillägg som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service, blir mottagare av arbetsmarknadsstöd efter att maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen uppnåtts. Betalningen av arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel förutsätter då att personen i fråga inleder sysselsättningsfrämjande service innan han eller hon fått arbetsmarknadsstöd för mer än 180 dagar efter att maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen uppnåtts. Den maximala utbetalningstiden för förhöjningsdelen till arbetsmarknadsstöd är 200 dagar. Prioritetsordningen för förhöjningsdelarna En person kan samtidigt uppfylla villkoren för fler än en förhöjningsdel. Då betalas i första hand den förhöjningsdel som utges under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Om personen inte har rätt till förhöjningsdel för deltagande i sysselsättningsfrämjande service får han eller hon i andra hand den förhöjningsdel som betalas på grundval av tre års arbetshistoria. Den förhöjningsdel som betalas på basis av en lång yrkeskarriär betalas först när personen i fråga inte har rätt att få förhöjningsdel under tiden för sysselsättningsfrämjande service eller förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria. När prioritetsordningen för olika förhöjningsdelar tillämpas är det skäl att komma ihåg att en arbetstagare inte har rätt till förhöjningsdel som betalas på grundval av lång arbetshistoria om han eller hon när arbetslösheten börjar uppfyller kraven för betalning av förhöjningsdel på basis av en lång yrkeskarriär. Detta gäller bara den arbetslöshetsperiod då den arbetssökande i början av perioden uppfyllt villkoren för betalning av förhöjningsdel på grundval av lång yrkeskarriär, dvs. när han eller hon har sagts upp av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker och har arbetat i minst 20 år. I detta fall blir personen i fråga berättigad till förhöjningsdel som betalas på grundval av tre års arbetshistoria efter att han eller hon först har fått förhöjningsdel på grund av en lång yrkeskarriär för minst en dag och därefter har uppfyllt löntagares arbetsvillkor på nytt. Exempel 2 A sägs upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker och blir arbetslös. A har innan han förlorade arbetet haft pensionsförsäkrat arbete i minst 20 år. A omfattas av omställningsskyddet och en sysselsättningsplan har gjorts upp för honom. 11
A får omställningsskyddstillägg under tiden för sysselsättningsfrämjande service. För den tid då A inte får omställningsskyddstillägg under sysselsättningsfrämjande service eller mellan sysselsättningsfrämjande serviceåtgärder kan A få förhöjningsdel på den grund att en lång yrkeskarriär avslutats. A har inte rätt till förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria. A hinner få förhöjningsdel på grund av att en lång yrkeskarriär avslutats för 20 dagar innan han får arbete igen. A uppfyller arbetsvillkoret och blir arbetslös på nytt. Då börjar maximitiden för omställningsskyddstillägget från början. A får omställningsskyddstillägg under tiden för sysselsättningsfrämjande service. För den tid då A inte får omställningsskyddstillägg under sysselsättningsfrämjande service eller mellan sysselsättningsfrämjande serviceåtgärder kan A få förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria för 20 dagar och i andra hand förhöjningsdel på den grund att en lång yrkeskarriär avslutats. Av den förhöjningsdel som betalas på grund av lång arbetskarriär finns det 80 betalningsdagar kvar. Exempel 3 B sägs upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker och blir arbetslös. B har innan han förlorade arbetet haft pensionsförsäkrat arbete i minst 20 år. B omfattas inte av omställningsskyddet. Eftersom B uppfyller kraven för betalning av förhöjningsdel på grundval av lång yrkeskarriär då han blir arbetslös, betalas i första hand förhöjningsdel under tiden för sysselsättningsfrämjande service och i andra hand förhöjningsdel efter att en lång yrkeskarriär har avslutats. Han har inte rätt till förhöjningsdel på grundval av tre års arbetshistoria under den dagpenningperioden. B hinner få förhöjningsdel på grund av att en lång yrkeskarriär avslutas för 20 dagar innan han får arbete igen. B uppfyller arbetsvillkoret och blir arbetslös på nytt. Eftersom B har fått förhöjningsdel efter att den långa yrkeskarriären avslutats och han efter att betalningen av förhöjningen börjat får rätt till dagpenning på nytt efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret, får han i första hand den förhöjningsdel som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service, i andra hand den förhöjningsdel som betalas i början av arbetslösheten och i sista hand den förhöjningsdel som betalas efter att en lång yrkeskarriär har avslutats. 1.3.4. Omställningsskyddstillägg 1.1.2010 31.12.2013 Grunddagpenningen kan betalas förhöjd med omställningsskyddstillägg 1.1.2010 31.12.2013. Omställningsskyddstillägg betalas för högst 200 dagar (se Maximal utbetalningstid). Tillägget för sysselsättningsplan har ändrats till omställningsskyddstillägg genom en lag som trädde i kraft 1.1.2010. Betalningen av tillägg för sysselsättningsplan upphörde 31.12.2009 och ersattes av omställningsskyddstillägg som har betalats från och med 1.1.2010. Utbetalningen av omställningsskyddstillägg upphör 31.12.2013 enligt en lag som träder i kraft 1.1.2014 där bestämmelserna om omställningsskydd i lagen om utkomstskydd för arbetslösa slopas. Handlingsmodellen gällande omställningsskydd bevaras också efter 1.1.2014, men arbets- och näringsbyrån ger inte längre utlåtanden om huruvida en person omfattas av omställningsskyddet. Om den arbetssökandes rätt till omställningsskyddstillägg har börjat och maximitiden för utbetalning av omställningsskydd inte har nåtts före 1.1.2014, omvandlas omställningsskyddet till en förhöjningsdel från 1.1.2014 för den tid under vilken den arbetssökande har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Arbetslöshetsdagar för vilka 12
omställningsskyddstillägg eller omställningsskyddets förtjänstdel har betalats räknas från 1.1.2014 med i den 200 dagars maximitid med förhöjningsdel som betalas för tid i sysselsättningsfrämjande service. Omställningsskyddstillägg betalas till en arbetssökande som omfattas av omställningsskyddet, som har en giltig sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den och som har rätt till arbetslöshetsdagpenning efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare. Bestämmelserna om en sysselsättningsplan (työllistymissuunnitelma) är också tillämpligt på en jobbsökarplan och en sysselsättningsplan (työllistymisohjelma). Arbets- och näringsbyrån meddelar i det arbetskraftspolitiska utlåtandet huruvida den sökande omfattas av omställningsskyddet och därför behöver FPA således inte undersöka den saken. Omställningsskyddet omfattar arbetssökande som har förlorat sitt arbete till följd av de ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker som avses i 7 kap. 3, 7 eller 8 i arbetsavtalslagen (55/2001) och före uppsägningstidens utgång har haft minst tre års arbetskarriär hos samma eller olika arbetsgivare som när anställningsförhållandet upphör har stått i anställningsförhållande för viss tid till samma arbetsgivare utan avbrott i minst tre år eller som stått i anställningsförhållanden för viss tid till samma arbetsgivare i sammanlagt minst 36 månader under de senaste 42 månaderna vars anställningsförhållande har upphört på grund av att det var en visstidsanställning och som då anställningen upphör har hunnit arbeta sammanlagt minst fem år hos samma eller olika arbetsgivare under sju år innan anställningsförhållandet upphör som permitteras i 180 dagar och som har tre års arbetshistoria när han eller hon får meddelandet om permittering. Då beaktas det permitteringsmeddelande som getts 1.1.2009 eller senare och i de 180 kalenderdagarna kan permittering som ägt rum från och med 1.1.2009 räknas in. som har varit permitterad utan avbrott i 180 dagar och som då har tre års arbetshistoria. Då kan i de 180 kalenderdagarna räknas in permittering som ägt rum från och med 1.1.2009 eller som har sagt upp sitt anställningsförhållande i enlighet med 5 kap. 7 i arbetsavtalslagen då permitteringen varat minst 200 dagar utan avbrott och som har tre års arbetshistoria då anställningsförhållandet upphör. En person omfattas av omställningsskyddet under den tid som han eller hon är arbetssökande. En arbetssökande upphör att omfattas av omställningsskyddet när hans eller hennes rätt till arbetslöshetsdagpenning upphör på grund av att maximitiden uppnås. Omställningsskyddstillägg betalas inte om personen i fråga har rätt till grunddagpenningens tilläggsdagar. Om en arbetssökande som är född före 1950 på nytt börjar omfattas av systemet med utkomstskydd för arbetslösa efter det att han eller hon fyllt 60 år betalas omställningsskyddstillägg om villkoren uppfylls. Om uppsägningsgrunden har bestridits betalas inte omställningsskyddstillägget förrän ett slutgiltigt avgörande har fattats i ärendet. Om arbetsgivaren genom ett slutgiltigt avgörande i tvistemålet åläggs att betala skadeersättning till arbetstagaren, anses arbetsgivaren ha medgett att det inte funnits sådana produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker att avsluta anställnings- eller tjänsteförhållandet som förutsätts i lagen. Då har arbetstagaren inte rätt till förhöjningsdel som betalas på grund av att en lång arbetskarriär upphört. Omställningsskyddstillägg betalas inte till företagares grunddagpenning. Sysselsättningsfrämjande service som ger rätt till omställningsskyddstillägg 13