1/53
Problem Luften i byggnader gör människor sjuka Sjuka människor är inte produktiva 2
Problem Problem med oönskade partiklar Damm Tobaksrök Dammkvalster Bakterier Svamsporer och pollen Djurmjäll 3
Problem Övriga problem Lukt och gaser Trötthet och allergier Astma och andnöd 4
Varför har joniseringstekniken utvecklats? Ett flertal studier har visat att konventionella ventilationssystem ofta är orsaken till förekomsten av vissa sjukdomar Ny kanal Använd kanal (ibland blockeras kanalen helt av mögel) 5
Problem Svampar, bakterier, etc. 6
Lösning på problemen Steg 1 - Luftrening: Genomströmningsluften renas från mikropartiklar såsom sporer virus bakterier Även gaser och lukter reduceras 7
Hur tjäna pengar på problemen? Steg 2 Återvinna energi Åstadkoms med hjälp av blandningsspjäll Ev. med demontering av värmeväxlare Blandningsspjäll ger lägre tryckfall Verkningsgrad 50 60 % kontinuerligt Inga minskade verkningsgrader Tryckökningar pga. smuts uteblir Joniseringstekniken har tryckförluster endast över spjället 8
Mätning av kvalitén på inomhusluft Rumsutförande Miljödetektor BIO Kanalutförande 9
Mätning av kvalitén på inomhusluft Mötesrum - morgonsession Perfekt korrelation mellan CO 2 och BIO Perfekt korrelation mellan förutsägbar algoritm 10/53
Luftrening - vad är en jon? När atomer eller molekyler tar emot elektroner bildas negativa joner (-) När atomer eller molekyler förlorar elektroner bildas positiva joner (+) Processen som förvandlar neutrala atomer eller molekyler till joner kallas jonisering 11
Antalet joner i olika miljöer Jonkoncentrationen beror på geologi, det geografiska läget och väderförhållanden och påverkas dessutom starkt av: byggmaterial föroreningar klimatsystem 12
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Elektrostatisk filtrering Ett elektrostatiskt undertryck producerar jonpartiklar som attraheras i ett magnetfält 13
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Joniseringsdel Ger partiklarna elektrisk laddning Elektrostatisk filtrering Infångningsdel Håller partiklarna på plats Mycket god stofthållningsförmåga 14
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Elektrostatisk filtrering Elektrostatiskt laddade dammpartiklar Bakterier Damm Joniseringsområde + Elektrostatiska fältets joniseringsdel LUFTFLÖDE Infångningsområde + Elektrostatiska fältets infångningsdel Dammpartiklar som fastnat i filtret Dödande effekt på mikrober Microorganismer fastnar i dammpartiklar Från storlek 5 till 0,5 mikron Dammpartiklar får en elektrisk laddning (+) Överför laddning till microorganismer Fångar in och lagrar (-) 15
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Mätning av antalet bakterier före och efter filtrering Förhöjd antibakteriell effekt tack vare uppsamlingsförmåga av mikropartiklar pga. det starka elektriska kraftfältet. Verkningsgraden är mellan 98 och 99,9%. CFU innan filter CFU efter filter Luteus 2896 0 Rubra 830 9 Mögel 548 2 16
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Mögelreducering i elektrostatiskt filtrerad luft Diagrammet visar hur koncentrationen av mögel i luften blir lägre när den omgivande luften är utrustad med ett elektrostatiskt filter. Driftstimmar hos ett elektrostatiskt filter 0 1 2 3 8 Mögel 1000 335 200 20 18 17
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Bakteriekolonier växer på en tallrik som utsätts för luft Ofiltrerad luft Filtrerad luft 18
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Energibesparing 500 400 300 200 100 0 Lufttrycksfall Ett mycket lågt initialt motstånd / tryckfall är typiskt för ett elektrostatiskt filter medan filtret blir smutsigt. F6 ESF600 Denna egenskap i kombination med en extraordinär förmåga att samla upp föroreningar ger filtret lång livslängd. F9 19
Joner - Systemkoncept 1 AP ionic Energibesparing ESF600 F6 F9 En större begränsning av flödet betyder endast högre energiförbrukning för påsfilter, vilket alltså är oekonomiskt. Kostnaden kan bli dubbelt så hög för F6 och tre gånger så hög för F9. 20/53
Systemkoncept 1 Negativ spetsjonisering AP ionic Höga koncentrationer av negativa joner produceras av jongeneratorn. Guldbelagda nålar blåser elektroner i den tidigare elektrofiltrerade luften. Återstående mikroorganismer som har passerat elektrofiltret dödas nu av negativa joner och bildar kluster. 21
Systemkoncept 2 - spetsjonisering Joner får partiklar att börja klumpa ihop sig. Laddade partiklar fäster vid andra partiklar och ökar i storlek. Stora partiklar fastnar lättare i filtret. 22
Systemkoncept 2 - spetsjonisering Naturlig funktion Spetsjonisering förser miljoner syremolekyler med en elektron och bildar negativa joner som fäster vid smutspartiklar i luften 23
Systemkoncept 2 - spetsjonisering med filter 80 70 60 50 Verkningsgrad i % 40 30 20 10 0 0,1 0,15 0,2 0,25 0,35 0,45 0,7 1 Partikel diam. um 24
Systemkoncept 2 - spetsjonisering Verkningssgrad i % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 med filter med joner utan joner 0,5 0,75 1 1,5 2 2,5 3 Partikel diam. um Filtrering av partiklar (polystyren latex) i olika storlekar efter värme, ventilation och filter med och utan spetsjonisering verksam 5 cm innan filtret. Medelvärdet efter 10 mätningar. 25
Systemkoncept 2 - spetsjonisering med filter 80 70 60 Bakterier Verkningsgrad i % 50 40 30 20 10 B.Subtilis E.Coli 0 filter filter+joner Filtrering av luftburna bakterier efter värme, ventilation och filter med och utan spetsjonisering verksam 5 cm innan filtret. Medelvärdet efter 5 mätningar. 26
Systemkoncept 2 - spetsjonisering med filter Verkningsgrad i % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Filter Joner+Filter Virus Filtrering av livskraftiga luftburna virus efter värme, ventilation och filter med och utan spetsjonisering verksam 5 cm innan filtret. Medelvärdet efter 3 mätningar. 27
Systemkoncept 2 - spetsjonisering Joniseringsspetsar 28
Systemkoncept 2 - rörjonisering Tar bort lukter och gaser I denna reningsprocess: neutraliseras lukter organiska föreningar sporer bakterier virus 29
Systemkoncept 2 - rörjonisering Rörjonisering bildar både positiva och negativa joner Funktion Rörjoniseringen med rätt konstruktion skapar nästan inget ozon, något som är vanligt i vissa andra rörjoniseringskonstruktioner 30/53
Systemkoncept 2 - rörjonisering 1. Laddade partiklar dras till varandra och faller ner 2. Laddade partiklar dras till ytor 31
Systemkoncept 2 - Jonmätare mäter densiteten i luften i cm 3 /h övervakning av rätt börvärde (1500 joner/cm 3 ) kopplas till jon-duc:en 32
Systemkoncept 2 - Partikelmätning Partiklar/cm 3 0,88 0,71 0,53 0,35 0,18 0 Partikelmätning utförd hos Sport-Life, Bankeryd 2010-10-08. Jonkoncentration ca 2000 per/cm 3. (Kl 11:30, ISO Klass 5, Klass 100) 33
Systemkoncept 2 - Partikelmätning ISO 14644-1 renrumsstandard Klass Maximalt antal partiklar/m³ 0.1 µm 0.2 µm 0.3 µm 0.5 µm 1 µm 5 µm FED STD 209E ekv. (fd stand.) ISO 1 10 2 ISO 2 100 24 10 4 ISO 3 1,000 237 102 35 8 Klass 1 ISO 4 10,000 2,370 1,020 352 83 Klass 10 ISO 5 100,000 23,700 10,200 3,520 832 29 Klass 100 ISO 6 1,000,00 0 237,000 102,000 35,200 8,320 293 Klass 1000 ISO 7 352,000 83,200 2,930 Klass 10,000 ISO 8 3,520,000 832,000 29,300 Klass 100,000 ISO 9 35,200,000 8,320,000 293,000 Rums Luft 34
Systemkoncept 3 AP Pure Air Systemuppbyggnad för t.ex sjukhus och läkemedelsindustrin Luftrening av mikro-bakterier Sterilisering, som tar bort epidemirisker som kan uppstå om bakterier sprids genom ventilationssystem 35
Luftrening av mikro-bakterier Systemkoncept 3 AP Pure Air Filtreringseffektivitet upp till 99,9% (motsvarande H13 enligt DIN 24183 36
Systemkoncept 3 AP Pure Air Systemuppbyggnad för elektronik- och livsmedelsindustrin Mikrobiologisk sterilisering System för kylrumsförvaring Filtereffektivitet upp till 99,98% (motsvarande H13 enl. DIN 24183) 37
Systemkoncept 3 AP Pure Air Funktion och uppbyggnad Tilluft Spetsjonisering Återluft 80% Frånluft 20% Neutraliserar negativa joner Balanserar positiva/negativa joner Elektrostatiskt filter 38
OVK - detektor Skall placeras före joniseringen Ger signal för att rengöra jonrören En bra säkerhetskedja att reningsprocessen är intakt 39
OVK - detektor OVK-detektorn är självkompenserande mot nedsmutsning Kommer under hela driftstiden alltid behålla samma känslighet även vid nedsmutsning 40/53
OVK - detektor Kompensation och mätning av nedsmutsning Kontrollåtgärd i ventilationskanal - automatiskt servicealarm för rengörning av optik Renslarm 9,5 V 7,0 V A Normalljuspuls utan effektminskning pga smuts C B Effektminskningen in i mottagaren pga smuts B C Effektkompensation för att ånyo erhålla normalnivå A 0 V 41
Styr- och regler Nätverks- eller och internetbaserat Bacnet (ej op. panel) Modbus TCP/IP Operatörspanel Alternativdetektor Miljö CO 2 Närvaro IP - DUC (JONISERING) IP - DUC (VENTILATION) 42
Ren luft Från lufttillförsel till återvunnen ren luft 43
Driftkort Flödesschema 44
Luftrening - jonisering Spetsjonisering Filter Rörjonisering OVK Jonmätare Spjäll CO 2 /BIOmätare DUC 45
Energibesparing Före och efter ombyggnad av kontor, Kungsfors center, Skene Investering: 330.000 SEK Återbetalning: 2 år 55% energibesparing = ca 150.000 SEK 46
Vad säger Boverket? Det finns strikta krav på minsta uteluftsflöde för rum Avvikelse: Förbud mot användning av återluftsteknik finns inte men utredning krävs i varje enskilt fall, speciellt barnstugor sjukhus Bostäder Av utredning bör framgå joniseringens förmåga att reducera föroreningar Gärna oberoende test och prov (metoden är testad av SP) 47
Applikationer - lukt Verkstadsindustrier Vårdhem Sanering Sophus Avloppsreningsverk Måleri Bagerier Bostadshus Träningslokaler Frisörer/Skönhetssalonger Tryckerier 48
Applikationer - bakterier/sterilisering Livsmedelsindustrin Storkök Frysrum Sjukhus Stall Badhus 49
Applikationer statisk el Pappersindustrin Fartyg Plastindustrin Metallbearbetning Bil- och lackverkstäder Textilindustrin 50/53
Applikationer luft Hotell & restaurang Affärscentra Kontorsbyggnader Banker Skolor & daghem Flygplatser 51
Offertförfrågan Vilket underlag behöver vi för att kunna ge offert? 1. Ritningsunderlag 2. Flödesschemata 3. OVK protokoll 4. Uppgifter enligt vår energikalkyl 52
Sammanfattning Resultatet av jonisering som reningsmetod ger: Känslan av att uppleva frisk luft Energieffektivisering Kurortsmiljö inom fastigheter Supplier of Controls for Green Buildings 53