Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Relevanta dokument
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Morakärren SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Gunnarstenarna SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan Natura 2000 Buskan

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område Valdemarsön, SE , Katrineholms kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Isberga hage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Bevarandeplan Natura 2000

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Sida 2 av 8 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rapporterad areal Inventerad areal Kod Naturtypsbeskrivning 0,6 0, *Artrika stagg-gräsm

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Bevarandeplan Natura 2000

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Bevarandeplan Natura 2000

Svenska Björn SE

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Restaureringsplan för Natura området Härön, SE i Tjörn kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Judarskogen SE

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Sofiebergsåsen

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Källeryds ekhage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

BEVARANDEPLAN. 1(10) Gällabjär

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Berga-Lista

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Davik

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Bevarandeplanen är under uppdatering

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Hällvik

Restaureringsplan för Natura området Ramsholmen, SE i Strömstads kommun

Förvaltningsplan Natura 2000

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun

Restaureringsplan för Natura området Härmanö, SE i Orust kommun

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Rösätter-Viksätter

7.4.9 Veberöd, sydväst

Restaureringsplan för Natura området Klåverön, SE i Kungälvs kommun

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE

Bevarandeplan Natura 2000

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Transkript:

1 (8) SE0110361 Enheten för naturvård Deglinge SE0110361 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan 29 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fr.o.m den 21 december Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM Regeringsgatan 66 010-223 11 10

2 (8) Namn Deglinge Areal 16,1 ha Natura 2000-kod Kommun Fastställd av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden SE0110364 Österåker SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Privat Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Livsmiljöer. Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) Andel (%) 6230 *Stagg-gräsmarker 0,5 3,1 6270 *Silikatgräsmarker 6,8 42,2 9070 Trädklädd betesmark 1,5 9,3 * Prioriterad livsmiljö bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet Natura 2000-arter är arter som finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella Natura 2000-arter. Tabell 2. Arter Artens kod Svenskt namn Vetenskapligt namn Inga Natura 2000-arter finns rapporterade från området. Bevarandesyfte för Deglinge Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 FOM. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna.

3 (8) I Deglinge är den prioriterade bevarandeåtgärden bevarandet av silikatgräsmark. De höga värdena är knutna till den kalkrika moränen som har en lång brukningskontinuitet. Stagg-gräsmarken har också höga värden men är ganska liten och motiverar i sig inte ett utpekande. Deglinge är en mosaik av gamla betesmarker och åkerytor i ett område som har brukats under mycket lång tid. I närområdet är det ovanligt med så artrika och stora silikatgräsmarker. Prioritering av skötselåtgärder framgår av tabell 3. Bevarandemål för Deglinge Att bidra till gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade livsmiljöerna uttrycks i detta område i följande mål. *Stagg-gräsmarker (6230) Arealen staggräsmarker ska bibehållas. Vegetationen är välhävdad av bete och/eller slåtter, helst bete, varje år vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker. Det finns bara enstaka träd/buskar, i övrigt är marken öppen med möjlighet för solljus att nå fältskiktet. Igenväxningsvegetation förekommer inte/endast i begränsad omfattning. Marken är opåverkad av konstgödsling och stödutfodring. Friskt till fuktig markfuktighet bibehålls. De typiska arter som är knutna till staggräsmarker ska kunna fortleva på lång sikt och helst öka i populationsstorlek och utbredning, t.ex. jungfrulin, ängsvädd, knägräs och stagg. *Silikatgräsmarker (6270) Arealen silikatgräsmarker ska bibehållas. Vegetationen är välhävdad av bete och/eller slåtter, helst bete, varje år vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker. Det finns bara enstaka träd/buskar, i övrigt är marken öppen med möjlighet för solljus att nå fältskiktet. Igenväxningsvegetation förekommer inte/endast i begränsad omfattning. Marken är opåverkad av konstgödsling och stödutfodring. De typiska arter som är knutna till silikatgräsmarker ska kunna fortleva på lång sikt och helst öka i populationsstorlek och utbredning, t.ex. brudbröd, kattfot, solvända, backnejlika, backsippa, ögontröst och ängsvädd.

4 (8) Trädklädklädd betesmark (9070) Arealen trädklädd betesmark ska bibehållas. Vegetationen är välhävdad av bete och/eller slåtter, helst bete, varje år vid vegetationsperiodens slut så att ansamling av förna inte sker. Igenväxningsvegetation förekommer inte/endast i begränsad omfattning. Eventuella buskar som är lämpliga att utgöra skydd för naturlig björkföryngring kvarlämnas och betraktas inte som igenväxning. Förekomsten av grov, död ved i soliga lägen skall öka Det ska finnas inslag av gamla spärrgreniga björkar och andra träd. De för livsmiljön typiska arterna ska kunna finnas i livskraftiga bestånd. Beskrivning av området Deglinge är en gård vid Ullnasjöns östra strand i västligaste delen av Österåkers kommun. Natura 2000-området utgörs av mosaikartad betesmark längs stranden norr om gården. Området ligger tämligen otillgängligt mellan Ullnasjön och E18 som passerar nära stranden söder och norr om Deglinge. Stränderna är mestadels ganska branta och beväxta med sluten lövskog som ger hagmarkerna tämligen gott vindskydd. Runt objektet finns lövskog och tallskog även åt norr och öster. I hagmarkerna finns mosaik av gammal åkermark, björkhagar, aspdungar och hagmarker på backar. Mycket av hagmarksvegetationen finns på de långsmala moränryggar - De Geer-moräner - som genomkorsar området. I sydost finns också en svacka med artrika fuktängar där stagg dominerar vegetationen. Buskskiktet av nypon, en, hassel, hagtorn, rönn m.m. är välutvecklat i stora delar av hagen och är koncentrerat till de moränmarker som inte varit uppodlade och som hyser hagmarksvegetationen. Mellan moränryggarna utgörs jordarten över stora ytor av svallsand. I stort sett hela Natura 2000-området ingick år 1708 i Deglinge gårds västra åkergärde. Dagens hagmarksflora har alltså utvecklats på backar i ett åkergärde som trädades (betades) vart annat år och slogs för höet de år åkrarna var i bruk. Sannolikt var det sen slåtter, i samband med att åkrarna skördades. Det stora och mångformiga bygravfältet med 80 gravar liksom namntypen tyder på lång kontinuerlig bosättning och tidig etablering, kanske under äldre järnålder. Den lätta, sandiga jorden och läget nära det mycket gamla bebyggelseläget gör det inte osannolikt att åkrarna brukats kontinuerligt ända sedan äldre järnålder, om än inte med den ovan beskrivna brukningsrytmen för backarna som kännetecknar tvåsädet. Mycket av träd och buskskiktet är antagligen igenväxningsvegetation. I äldre ekonomisk karta med flygbild tagen strax efter andra världskriget, med sina omfattande uthuggningar för ved, finns endast en smal, men sammanhållen bård av träd längs stranden, björkdungen på kullen centralt i området samt enstaka spridda träd. Busksiktet är svårt att se i denna bild. Konceptet till häradskartan har

5 (8) tätt med lövträdsmarkeringar, vilket kanske kan tolkas som att hagen under tiden före världskrigen hade ett träd- och buskskikt mer likt det nuvarande. En äldre asp med lågt förgrenad stam, hamlingsspår, bör tolkas som att asp, trots sitt rykte som igenväxningsträd, har en lång historia i denna hage och har haft en viktig roll i dess äldre markutnyttjande. Här och där växer tätt med ung aspsly. På en kulle centralt i området finns en björkhage dominerad av äldre björk samt med enstaka enebuskar. I övrigt finns mycket en, enstaka tall och nyponsnår. På moränryggarna hittas blåsuga, brudbröd, flentimotej, backnejlika, backklöver, backsippa, tjärblomster, darrgräs, solvända och kattfot. I den fuktiga till friska svackan i öster växer bland annat ängsvädd, kärrtistel, stagg, ljung och knägräs. Vidare förekommer ängsviol, ängsskallra, ögontröst och jungfrulin. Beskrivning av livsmiljöer *Stagg-gräsmarker (6230) I Deglinge finns denna vegetationstyp i en fuktig till frisk svacka på svallsand eller sandig morän i sydost. Svackan är av allt att döma opåverkad av dränering. Här finns en artrik fuktängsvegetation som i sina torrare delar har rikligt med knägräs och stagg. I svackans mitt är det för fuktigt för staggen och bl.a. ängsvädd och kärrtistel har stark ställning. På de friskare slutningarna finns magra hedar med t.ex. ängsviol och ljung. Här växer också tätt med aspsly som endast hjälpligt hålls tillbaka av betesdjuren. *Silikatgräsmarker (6270) Den vanliga torra till friska hagmarksvegetationen finns på moränryggar i hela objektet samt i mer höglänta delar av det sydöstra hörnet och vid gravfältet i sydvästra delen av området. Moränryggarnas sydvända sluttningar har en torrbacksvegetation med arter som backsippa, backklöver och flentimotej. I norra området är det mycket tätt med hasselbuskar. Trädklädklädd betesmark (9070) Förutom strandskogen och björkhagen på kullen i områdets mitt har hagens trädskikt växt upp sedan 1900-talets mitt. Kanske har det dock förekommit betydligt fler träd före världskrigen med Stockholms stora behov av ved. Ytterligare ett område strax sydost om bygravfältet har tolkats som 9070, trots att det här bevisligen finns brott i trädkontinuiteten. Här växer idag ett glest trädskikt av främst björk. Båda områdena har nyligen glesats ur. I söder finns i stort sett ingen grässvål, men rikligt med återväxt av diverse taggbuskar. Den gamla björkhagen har grässvål, men ganska artfattig till följd av tidigare skuggning.

6 (8) Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. *Stagg-gräsmarker (6230) och *Silikatgräsmarker (6270) Tillförsel av handelsgödsel och tillskottsutfodring. Igenväxning och ansamling av förna på grund av för svag eller utebliven hävd. Vinterbete. Markexploatering. Gräsmarken kan förstöras genom utfyllnad, vägdragningar, skogsplantering, dikning. Uppläggande av jordmassor. Trädklädklädd betesmark (9070) Tillförsel av handelsgödsel och tillskottsutfodring. Igenväxning och ansamling av förna på grund av för svag eller utebliven hävd. Vinterbete. Markexploatering. Gräsmarken kan förstöras genom utfyllnad, vägdragningar, skogsplantering, dikning. Uppläggande av jordmassor. Bristande rekrytering av nya björkar. Rekrytering av nya björkar i befintliga bestånd kan göra att de står för tätt och skuggigt. Avverkningar annat än i naturvårdssyfte och avlägsnande av döda högstubbar. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 MB för större delen av området. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex. uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat område.

7 (8) Området planeras ingå i ett åtagande om miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar. I området gäller de skötselvillkor som står i åtagandeplanen. Behov av ytterligare reglering Åtagandet om miljöersättning behöver fastställas för att säkra att området hävdas. Därutöver finns inget behov av ytterligare reglering. Förslag till skötselåtgärder Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder utöver vad som gäller i åtagandeplan för Deglinge. Åtgärder i kursiv är prioriterade. Område/art Åtgärd Tidsplan *Stagg-gräsmarker Bete och/eller Årligen (6230) slåtter, helst bete *Silikatgräsmarker (6270) Trädklädd betesmark (9070) Bete och/eller slåtter, helst bete Utglesning i trädoch buskskikt, särskilt på moränryggarna i norr Bete och/eller slåtter, helst bete Röjning av buskar Årligen Omgående och sedan vid behov Årligen Vid behov Bevarandestatus i dag Tabell 4. Bevarandestatus hos ingående livsmiljöer och arter. Livsmiljö/art *Stagg-gräsmarker (6230) *Silikatgräsmarker (6270) Trädklädd betesmark (9070) Bevarandestatus Gynnsamt. Gynnsamt. Träd- och buskskiktet på moränryggar, främst i norr, är för tätt. Gynnsamt.

8 (8) Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag 2002-05-10. Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga. 1996. Länsstyrelsen i Stockholms län. Ängs- och hagmarksinventeringen i Stockholms län. 1987-1991. Karta Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.