Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen i Dalarnas län 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Kristina Homman 023-818 29, kristina.homman@lansstyrelsen.se Erik Köpmans 023-818 35, erik.kopmans@lansstyrelsen.se 3. Hur sammanfattar du projektet? Vad är bakgrunden till projektidén? Projektet Eko- något för dig syftar till att vårt läns miljömål (ett rikt odlingslandskap, giftfrimiljö och ingen övergödning) ska uppnås genom ökad ekologisk produktion. En ökad lokal ekologisk produktion ger också en långsiktig möjlighet till utveckling på landsbygden, då ekologisk produkter är efterfrågat på marknaden samt ofta mer lönsamt än konventionellt jordbruk. Projektet är också viktigt för att Matlandet ska utvecklas positivt. Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? Enskild rådgivning till ca 30 personer (ca 60 besök) Gruppaktiviteter, till ca 120 personer (ca 20 kurser) Telefonrådgivning 200 timmar Artiklar i Landsbygdsnytt och Eko Bruk Norr Vad genomförde du i projektet? Kursverksamhet, enskild rådgivning både som besöks- och telefonrådgivning samt att artiklar skrevs. Vad blev det för resultat? Till största delen ökad kunskap hos brukare som står inför att lägga om sitt företag till ekologisk produktion. Även etablerade ekologiska producenter har haft möjlighet att öka sin kunskap kring ekologisk produktion genom projektet. Vilka positiva effekter har projektet haft? Ökad kunskap hos både etablerade och nya ekologiska producenter om hur ekologisk produktion bedrivs. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? I det här projektet har två personer arbetat. Det har varit en styrka att kunna diskutera kring olika frågeställningar som dyker upp, det är alltså bra om flera personer jobbar tillsammans i projekt. Det är också viktigt att styrgrupp/referensgrupp stöttar projektarbetarna vilket har varit fallet i det här projektet. 4. Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Medverkande i projektets referensgrupp har varit:
Gustav Svensson, Stiernhööksgymnasiet Rättvik Peter Forslund, lantbrukare Erik Wiklund, ekologiska lantbrukarna Lotta Zetterlund, LRF Jakob Ebner, Länsstyrelsen Dalarna Projektmedarbetare: Erik Köpmans, Länsstyrelsen Dalarna Kristina Homman, Länsstyrelsen Dalarna Referensgruppen har haft sex möten under projektets gång. Är projektet förankrat? På vilket sätt? Ja, i Länsstyrelsens beslutsgrupp och hos länsledningen (ansökan undertecknades av länsrådet) samt LRF och ekologiska producenterna. Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Samarbetet med Stiernhööksgymnasiet, Rättvik har förstärkts genom projektet Projektet har samarbetat med Petra Forsmark och Shan Solivan m.fl. rådgivare hos Länsstyrelsen Gävleborg kring kursverksamhet och upphandling av rådgivning. Externa rådgivningsföretag och rådgivare som projektet samarbetat med är Hans Bovin (Deveco), HS konsult, Lantbyggbyrån, Svenska husdjur, Ulf Sundblad, Åsa Odelros samt Åsa Rölin i HS Skaraborg. En stor del av rådgivningen i projektet har genomförts av externa rådgivare. Inköp av rådgivningstjänster har till största delen gjorts genom avrop utifrån ett ramavtal som Länsstyrelsen i Gävleborgs län tecknat. Rådgivning kring ekologisk potatisproduktion har skett genom direktupphandling då tillräckliga kunskaper om produktionen inte funnits hos företagen i ramavtalet. Föreläsare till genomförda kurser har också mestadels upphandlats genom direktupphandling.. Har projektet skapat nya samarbeten? Samarbetet med LRF, Ekologiska producenterna och Stiernhööksgymnasiet har stärkts genom att dessa medverkat i referensgruppen. 5. Varför ville du genomföra projektet? Se punkt 3 bakgrund till projektidén. 6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Projektet har i första hand riktat sig till lantbrukare som planerar att lägga om till ekologisk produktion men kurser och rådgivning har också riktat sig till etablerade ekologiska producenter. 7. Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet? Januari 2009-december 2011
Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? Kursdagar 16 st med 203 deltagare (varav 4 dagar med rotogräsgruppen med totalt 26 deltagare) Besöksrådgivning 35 st (40 personer) Telefonrådgivning 29 tim (ca 29 personer) Artiklar 13 st Vad har gått som planerat? Antal deltagare som berörts av projektet har varit fler än de 150 personer som beräknades i projektplanen. Har något fungerat bättre än förväntat? Intresset för kurser har i stort varit hög. Vad har inte gått som planerat? Förklara Antal rådgivningsbesök samt telefonrådgivning har varit färre än vad som planerades i projektplanen. Alla lantbrukare som har efterfrågat rådgivning inom ekologisk produktion har fått det genom projektet. Om behovet varit större är svårt att veta men utvecklingen av ekologisk produktion har varit positiv under flera år och flera brukare har ställt om än de som fått rådgivning. Om detta beror på att vi inte lyckas nå ut med informationen om rådgivning eller att lantbrukarna löst kompetensbehovet på annat sätt vet vi inte, men vi antar att det är en kombination av dessa faktorer. Information är helt klart inte lätt. Vi har regelbundet annonserat möjligheter till rådgivning och kurser i Landsbygdsnytt och EkobrukNorr, men vi har märkt att annonser oftast inte räcker för att få tillräckligt med deltagare. För att få lantbrukarna att anmäla sig behövs nästan alltid ett direktutskick på papper som ett komplement till annonser. Frågor kring hur man når ut med projektets möjligheter och hur man får fungerande samarbeten med andra aktörer, konsulter, andra länsstyrelsdrivna projekt och andra organisationer måste ständigt hållas aktiva när vi driver kompetensutvecklingsprojekt. Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång? Se ovan, 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Projektets mål samt resultat Projektet ska bidra till att - Dalarnas miljömål för certifierad ekologisk produktion uppnås. - Vid behov stötta producenter som vidareförädlar produkter. Utvecklingen av certifierad ekologisk produktion i Dalarna mellan år 2008-2011 samt miljömål. I % av total areal eller antal djur. Se även bilaga 2 Spannmål Mjölk Nöt Potatis 2008 9,8 8,8 4 11 2011 10,3 17,7 20,7 10 Miljömål 2012 15 15 10 10
Den stora ökningen av antalet mjölkkor kan förklaras av att flera större gårdar ställt om och att Milko under samma period haft efterfrågan på ekologisk mjölk. Den ännu kraftigare ökningen av antalet nötdjur kan förklaras av att stödsystemet till ekologisk produktion ändrats så att fullt stöd betalas ut bara om produktionen är certifierad, vilket har gynnat certifierad produktion. Förutom de regionala miljömålen kan nämnas att total certifierad areal i Dalarna har ökat från 11%, 2008 till 17 %, 2010. Det är svårt att veta vilken betydelse projektet haft för utvecklingen av ekologisk produktion i Dalarna, många andra faktorer påverkar utvecklingen som marknad för ekologiska produkter, priser och jordbrukspolitik. Vi tror ändå att kompetensutveckling är en viktig del för att stimulera lantbrukarna att producera ekologiskt. Om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? Målet med antal deltagare är nått i projektet däremot inte antal rådgivningar och antal gruppaktiviteter. Orsaken till detta är att vi inte hunnit göra flera aktiviteter och att inte flera företag efterfrågat rådgivning. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Projektet har enbart arbetet för att öka den ekologiska produktionen inom lantbruket. Projektet har alltså gynnat miljön och hållbar utveckling. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Alla kursinbjudningar m.m. har utformats på ett neutralt sätt för att locka deltagare oavsett kön, ålder och etnicitet. Utöver detta har projektet inte särskilt arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Kursavgiften är utformat så att den tas ut per företag och inte per person som deltar från samma företag. Detta bör uppmuntra att båda parter samt yngre personer i familjen deltar i aktiviteterna. Totalt har 4 män och 3 kvinnor under 25 år deltagit i någon av aktiviteterna. Se även bilaga 2 Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja, kompetensutveckling i form av kurser och enskild rådgivning samt artiklar i Landsbygdsnytt och Eko Bruk Norr har varit en viktig del av projektet. 9. Vilka är projektets mätbara resultat? Se tabellen, bilaga 2 med projektets mätbara resultat, enligt EU:s riktlinjer, direkt efter projektets slut. Se även bilaga 1. Genomförda aktiviteter Deltagare i kurser och enskild rådgivning: 262 totalt Åldersfördelning: < 25 år - 7 pers (3 %), Könsfördelning: Kvinnor: 65 st (25 %), Män 197 st (75 %)
Kommentar: Vi förväntade oss att könsfördelningen skulle vara ca 40 % kvinnor och 60 % män. Önskad åldersfördelning var 20 % under 25 år, 40 % mellan 25-40 år och 40 % mellan 40-65 år. Någon beräkning av hur ålderfördelningen 25-40 år samt 40 år och över har inte gjorts då allt räknats igenom för hand. Någon sammanfattande statistik genom kompis har inte varit möjlig att få. Uppskattningsvis har fler personer som är äldre än 40 år deltagit i aktiviteterna än personer som är 25-40 år. 10. Hur har du spridit resultatet? Artiklar i Landsbygdsnytt som går ut till drygt 6000 prenumeranter i Dalarnas och Gävleborgs län samt EkoBrukNorr som distribueras till lantbrukare i hela norra Sverige. Information på Länsstyrelsens hemsida 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Projektets totala kostnader: 1 523 084 kr Varav Löner: 504 208 kr Indirekta kostnader: 135 052 kr Övriga kostnader: 883 824 kr Projektet har finansierats helt genom projektstöd från Landsbygdsprogrammet och deltagaravgifter. 12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Det är mycket viktigt att ha en styr/referensgrupp som är engagerad och fokuserad på projektet, vilket vi haft. Att nå ut till målgruppen med vad projektet erbjudit har varit svårt mest vad gäller rådgivningen. I kommande arbete måste vi jobba med att utveckla samarbetet med konsulter och andra för att skapa efterfrågan. Det är viktigt att jobba på flera olika sätt, både med artiklar och annonsering, visa goda exempel på t.ex. fältvandringar, rådgivarträffar och ökat samarbete med andra organisationer och projekt. Vilka mervärden har projektet tillfört? Ökat samarbete mellan Landsbygdsenheten Gävleborg- Lantbruksenheten Dalarna, Stiernhööksgymnasiet samt ekologiska producenterna och LRF. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Det är viktigt att ha insikt i att många faktorer spelar roll för att önskad ökning av ekologisk produktion blir verklighet. Ett kompetensutvecklingsprojekt kan bidra till den utvecklingen men är inte styrande. Bilagor Bifoga eventuellt skriftligt material som du har tagit fram i projektet, som till exempel, broschyrer eller annat material som du har tagit fram för att marknadsföra ditt projekt, filmer. Allt ligger samlat för varje aktivitet.