MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Relevanta dokument
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Innehåll. Datorteknik. Abstraktionsnivå 1. Spelkonsol - blockschema. Spelkonsol abstraktionsnivå 2. Abstraktionsnivå 2

Grundläggande datavetenskap, 4p

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

A-del motsvarande KS1

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Assemblerprogrammering del 1

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

Det finns en hemsida. Adressen är

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digital- och datorteknik

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Datorteknik TSIU02 Kursinformation

ELEKTRONIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

Intel Pentium. Intel khz. 32 million 2600MHz. Copyright 2005 Benny Thörnberg, Mattias O Nils

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

Läsminne Read Only Memory ROM

Assemblerprogrammering del 3

Målsättning med kursen

Mattias Wiggberg Collaboration

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Lösningsförslag till Tenta i Mikrodator

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

LABORATION DATORTEKNIK Y,C,I DATORTEKNIK D

Digital Design IE1204

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p

Digital- och datorteknik

Datorteknik Övningsuppgifter

IT för personligt arbete F5

Digital- och datorteknik

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

Digital- och datorteknik

Tentamen PC-teknik 5 p

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Avbrottshantering. Övningsuppgifter

Maskinorienterad programmering

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

Datorsystem. Exempeltentamen

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Digital Design IE1204

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT S2-704

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Digital- och datorteknik

IT för personligt arbete F6

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel Bussfördelning. Periferikretsar

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013

Assemblerprogrammering del 2

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: 14:00-18:00.

Binär addition papper och penna metod

2010/2011. Syftet med kursen är att vara en introduktion till konstruktion och programmering av små inbyggda system.

Maskinorienterad Programmering IT2, LP2-2016/2017

Digital- och datorteknik

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Introduktion till programmering

Digital- och datorteknik

2-14 Binära talsystemet-fördjupning Namn:

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Digital- och datorteknik

6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print

EDA Digital och Datorteknik

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning

Programmering av inbyggda system 2014/2015

LARMANLÄGGNING. Digitala Projekt, EITF11. Oskar von Knorring Emin Karimov Henrik Akej Handledare: Bertil Lindvall

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)

Grunderna i stegkodsprogrammering

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Transkript:

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära heltal utan förtecken 2.2. Binära heltal med förtecken 2.3. Binär aritmetik 2.4. Binära bråk och flyttal 2.5. Bitvisa operationer 2.6. Lagring av binära tal i primärminnet 2.7. Alfa-numeriska koder 3. MIKROPROCESSORN 3.1. Maskininstruktioner 3.1. Processorns uppbyggnad 3.3. Hur exekverar processorn instruktioner? 3.4. Styrenheten i processorn 4. PRIMÄRMINNET 4.1. Inledning 4.2. Skriv-läsminnen, RAM 4.3. Icke-flyktiga minnen, ROM 5. BUSSAR 5.1. Allmänt 5.2. Bussprotokoll 5.3. Standardbussar 6. GRÄNSSNITT FÖR I/O-ENHETER 6.1. Allmänt 6.2. Maskinvara för I/O-gränssnitt 6.3. Avbrott 6.4. DMA, direkt minnesåtkomst 7. I/O MED SERIESIGNALER 7.1. Inledning 7.2. Asynkron dataöverföring 7.3. Synkron dataöverföring 8. PROGRAMUTVECKLING 8.1. Allmänt om programutveckling för inbyggda system 8.2. Utvecklingsverktyg 8.3. Assemblerprogrammering 9. ENKAPSELDATORER 9.1. Allmänt 9.2. AVR-ATmega16 Litteratur

DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia Mekaniska kalkylatorer och datorer Elektroniska datorer Mikrodatorn 1.2. Några viktiga begrepp Mikroprocessorer och mikrodatorer Enkapseldatorer 1.3. Mikrodatorns användningsområden Kontorsdatorer Inbyggda system 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära heltal utan förtecken Basomvandling av heltal utan förtecken Oktala och hexadecimala tal BCD-kodade tal Binära multipelprefix 2.2. Binära heltal med förtecken Tecken-belopprepresentation Tvåkomplementrepresentation Förskjuten binärkod 2.3. Binär aritmetik Binär addition av heltal utan förtecken Binär addition av tvåkomplementtal Multiplikation och division med multipler av 2 Multiplikation av två godtyckliga binära heltal utan förtecken Multiplikation av två godtyckliga tvåkomplementtal Division av binära tal 2.4. Binära bråk och flyttal Fixtal Omvandling av decimaltal till binära bråk Flyttal 2.5. Bitvisa operationer Skiftoperationer Logiska operationer 2.6. Lagring av binära tal i primärminnet 2.7. Alfa-numeriska koder ASCII-koden ISO/IEC 8859-1 ISO 10646 och Unicode In- och utmatning av decimala tal 3. MIKROPROCESSORN 3.1. Maskininstruktioner Format för maskininstruktioner Adresseringsmetoder 3.1. Processorns uppbyggnad

Blockschema för en processor Funktionsenheter i processorn 3.3. Hur exekverar processorn instruktioner? Exempel på vanliga maskininstruktioner Mikroinstruktioner Subrutiner och stack 3.4. Styrenheten i processorn CISC- och RISC-processorer Olika sätt att öka processorns exekveringshastighet Minneshantering 4. PRIMÄRMINNET 4.1. Inledning Några begrepp Egenskaper för primärminnet Olika halvledarminnen 4.2. Skriv-läsminnen, RAM Statiska RAM Dynamiska RAM 4.3. Icke-flyktiga minnen, ROM Maskprogrammerade ROM Teknologier för minnesceller i PROM-minnen EPROM Flashminnen EEPROM Flashminnen och EEPROM med seriegränssnitt 5. BUSSAR 5.1. Allmänt Signaler på bussen Busstransaktioner Bussens dynamiska egenskaper Systembussar och andra bussar Bussarnas fysikaliska utförande 5.2. Bussprotokoll Synkrona och asynkrona bussar Ett exempel på en synkron buss Bussar med seriella protokoll 5.3. Standardbussar Standardbussar i persondatorer 6. GRÄNSSNITT FÖR I/O-ENHETER 6.1. Allmänt Adressering av I/O-enheter 6.2. Maskinvara för I/O-gränssnitt Portar för parallella in- och utsignaler Binära räknare och timerkretsar Andra I/O-gränssnitt 6.3. Avbrott Cyklisk avfrågning och avbrott

Internt och externt genererade avbrott Vilka funktioner utför processorn vid avbrott? Maskering och prioritet Vektoriserade avbrott Avbrottsidentifiering och prioritetsstyrning Avbrottssystemet i AVR-seriens enkapseldatorer 6.4. DMA, direkt minnesåtkomst 7. I/O MED SERIESIGNALER 7.1. Inledning Principen för seriella gränssnitt Protokoll 7.2. Asynkron dataöverföring Signalformat och synkronisering Feldetektering Elektriska signaler Användning av asynkrona seriesignaler 7.3. Synkron dataöverföring SPI, Serial Peripheral Interface I²C, Inter Integrated Bus SPI och I²C, egenskaper och användning Ethernet 8. PROGRAMUTVECKLING 8.1. Allmänt om programutveckling för inbyggda system Programmering på olika nivåer Assemblering och kompilering Assemblerspråk och högnivåspråk, fördelar och nackdelar 8.2. Utvecklingsverktyg Verktygsbänkar Utvecklingskort Emulatorbaserade utvecklingssystem 8.3. Assemblerprogrammering Strukturen på en assemblersats Assemblerdirektiv Makroinstruktioner Uttryck, funktioner och villkorlig assembler Ett enkelt exempel 9. ENKAPSELDATORER 9.1. Allmänt Processorer Minnen I/O-gränssnitt 9.2. AVR-ATmega16 Blockschemat Generella register Programminne Dataminne och I/O-register

EEPROM-minnet Aritmetisk-logiska enheten Portar för parallella I/O-signaler Avbrott i ATmega16 med programexempel Litteratur