ARBETSRAPPORT. Vibrationsmätningar på drivare och skotare. Paul Granlund & Magnus Thor FRÅN SKOGFORSK NR

Relevanta dokument
ARBETSRAPPORT. Paul Granlund. FRÅN SKOGFORSK NR Med CTI minskar vibrationerna på rundvirkesbilar

ARBETSRAPPORT. Vibrationsmätningar på provbana PONSSE ELK. Petrus Jönsson & Claes Löfroth FRÅN SKOGFORSK NR

ARBETSRAPPORT. Implementering av pri-fil i Dasa hos Södra samt insändning till SDC. Johan J. Möller FRÅN SKOGFORSK NR

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Intelligenta kranar för utomhusbruk

Engreppsskördare i gallring

ARBETSRAPPORT. Ekonomin hos extra stor skördare tillsammans med stor skotare. Torbjörn Brunberg FRÅN SKOGFORSK NR Foto: Komatsu Forest.

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

ARBETSRAPPORT. Skotning med grova mellanstöttor i breda lastutrymmen. Ulf Hallonborg & Berndt Nordén FRÅN SKOGFORSK NR

ARBETSRAPPORT STUDIER AV SIT-RIGHT PÅ TIMBERJACK 1270 MED HJÄLP AV ADI. FÖRFATTARE: Berndt Nordén & Paul Granlund

Minimering av nuvärdesförluster vid avsättning av naturvärdesbestånd

Åtgärder för att minska bränsleförbrukningen vid kranarbete

ARBETSRAPPORT. Marie Jonsson, Claes Löfroth & Magnus Thor FRÅN SKOGFORSK NR

Utredning av den dagliga vibrationsexponeringen i hjullastare, distributionsbil och timmerbil

Valmet 801 Combi i gallring med fast lastutrymme för standardlängder

TSG rekommendation : Bestämning av bränsletal för skotare

Beräkning av skogsnäringens merkostnader till följd av bristande vägstandard

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5

Planera. Bedöm. Åtgärda

Vibrerande verktyg och maskiner

Hand- och armvibrationer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

RAPPORT SLO-847 PM 53521/03 Vibrationer ett arbetsmiljöproblem? Finansierad av SLO-fonden

Inventering av praktiska planteringar med TePlus-plantor

Center for Vibration Comfort.

ARBETSRAPPORT. Surveyundersökning av praktiska planteringar med PluggPlusEtt-plantor. Författare Karl-Anders Högberg FRÅN SKOGFORSK NR

Bränsleförbrukningen hos skördare och skotare vecka 13 och 39, 2006

Ännu längre kran i gallring

Påhängsvagn för skotare

Spårdjupsmätning efter Valmet 890 med boggieband Magnum och Ecotrack HS

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Arbets- och miljömedicin Lund

VIBRATIONSGUIDEN Ett hjälpmedel för kartläggning och bedömning av risker vid HELKROPPSVIBRATIONER

ARBETSRAPPORT. Preliminär Arbetsrapport! Studier av Biotassu Griptilt S35 i gallring. Niklas Fogdestam FRÅN SKOGFORSK NR

Jämförande studier av balning, anpassade trädrester, ej anpassade och trädrester i välta

Metodstudie i gallring hos SCA Forest and Timber AB

Riskbedömning - vibrationer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

SLUTRAPPORT. Projekttitel. Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)

VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER

Enkla åtgärder för att minska vibrationsnivåer i jordbrukstraktorer

Trädresternas rumsliga fördelning efter slutavverkning

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Industrivisa effekter av bristande bärighet

ARBETSRAPPORT. Bränsleförbrukning hos skördare och skotare vecka 13, Torbjörn Brunberg FRÅN SKOGFORSK NR

Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet

Vibrerande verktyg orsakar allvarliga skador - så skyddar du dig!

ARBETSRAPPORT. Foto: Valmet 941 i stormupparbetning. Fotograf: Henrik von Hofsten.

Utnyttjande av digital geografisk information vid drivning

ARBETSRAPPORT. Utvärdering av automatfunktioner på engreppsskördare med en professionell skördarförare. Marcus Brander & Berndt Nordén

Vibrationer - föreskrifter

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Fröproduktion och frökvalitet efter pollinering i isoleringstält i tallfröplantager.

ARBETSRAPPORT. Skotare med ALS och tredelade stöttor studier av prestation och helkroppsvibrationer. Petrus Jönsson & Berndt Nordén

Delautomatisering av skogsmaskiner

Inventering av sågbart lövvirke i massavedsleveranser

Flexibel drivning. Torbjörn Brunberg. Virkesflödet till bilväg. J F M A M J J A S O N D Månad

Vibrationer. Vibrationer, historik. Vibrationer, historik. Peter Berg, yrkeshygieniker. Helkropp. Hand- arm

Faktorer som påverkar upptaget av hand-arm vibrationer

Toppning av granfröplantager med helikoptermonterad såg Studie i 453 Sör Amsberg

Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran

För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) Arbetsmiljöfaktorer i

Flexibel drivning på Dalälvens bevakning hos Stora Enso AB

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Härdighet hos granplantagematerial i södra Sverige resultat från en pilotstudie

Mätning av vibrationer i bostad vid Häradsvägen 1, Lerum

Ergonomi och underhåll på Ponsse HS 15e och engreppsaggregatet

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Hållsta 6:1 Vibrationsutredning

PROVNINGSRAPPORT SLO UTVÄRDERINGSMODELL FÖR VIBRATIONER S M P S V E N S K M A S K I N P R O V N I N G A B

ETT SYSTEM FÖR INSAMLING, LAGRING OCH BEARBETNING AV KLIMATDATA

ARBETSRAPPORT. Flerträdshantering i granbestånd

ARBETSRAPPORT. Trave med rödmärkta friskkviststockar hos Stora Enso. Märkning av timmer för automatisk avläsning vid sågen

Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.

ARBETSRAPPORT. Studier av Cranab Access i förstagallring av tall. Isabelle Bergkvist & Hagos Lundström FRÅN SKOGFORSK NR

Förare och maskiner i byggoch anläggningsbranschen

Energieffektiv användning av skogsmaskiner - spara bränsle, pengar och miljö

INFO från projektet. Skördaraggregat för skörd av energived. En-träds hantering vid skörd BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika

Uppdrag: Åmål 2:1, Måkeberg. Rapport komfortmätning. Beställare Åmåls Kommun. Åmål 2:1, Måkeberg Komfortmätning

Minska vibrationerna i jobbet. Det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare

KV Plåten RAPPORT AVSEENDE MÄTNING AV MAGNETFÄLT 1(4) SUNDBYBERG STOCKHOLM Tfn Fax

VIBRATIONER exponering och riskbedömning EHSS Stefan Nygård Arbetsmiljöverket

STUDIER AV PRESTATION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING

Vibrationsutredning Mariestad Centrum, Kinnekullebanan

Operatörstolen. Pak-Yue Wu Anna Ågren

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

PM Kv Mjölner - Stomljud och vibrationer från stambanan

Belysningsmiljö på skogsmaskiner. av gasurladdningslampor

För den som vill läsa mer kan följande rekommenderas: Skogsbränslehantering en arbetsmiljöhandledning (2012) Arbetsmiljöfaktorer i

JÄMFÖRELSEMATERIAL FÖR VIBRATIONER OCH BULLER HOS MOTORSÅGAR OCH RÖJSÅGAR PU 55922/03

RAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad

Cargolog Impact Recorder System

GLESVINGEN 17 BORÅS KOMFORTUTREDNING AVSEEENDE VIBRATIONER FRÅN JÄRNVÄGSTRAFIK

Studie av skotning och vidaretransport av balar

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer

Transkript:

ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 601 2005 Vibrationsmätningar på drivare och skotare Paul Granlund & Magnus Thor Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http:// www.skogforsk.se

Ämnesord: Arbetsmiljö, helkroppsvibrationer, skogsmaskiner. Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Skogforsk arbetar för ett långsiktigt, lönsamt skogsbruk på ekologisk grund. Bakom Skogforsk står skogsbolag, skogsägareföreningar, stift, gods, allmänningar, plantskolor, SkogsMaskinFöretagarna m.fl., som betalar årliga intressentbidrag. Hela skogsbruket bidrar dessutom till finansieringen genom en avgift på virke som avverkas i Sverige. Verksamheten finansieras vidare av staten enligt särskilt avtal och av fonder som ger projektbundet stöd. Skogforsk arbetar med forskning och utveckling med fokus på tre centrala frågeställningar: Skogsodlingsmaterial, Skogsskötsel samt Råvaruutnyttjande och produktionseffektivitet. På de områden där Skogforsk har särskild kompetens utförs även i stor omfattning uppdrag åt skogsföretag, maskintillverkare och myndigheter. Serien ARBETSRAPPORT dokumenterar långliggande försök samt inventeringar, studier m.m. och distribueras enbart efter särskild beställning. Forsknings- och försöksresultat från Skogforsk publiceras i följande serier: NYTT: Nyheter, sammanfattningar, översikter. RESULTAT: Slutsatser och rekommendationer i lättillgänglig form. REDOGÖRELSE: Utförlig redovisning av genomfört forskningsarbete. HANDLEDNINGAR: Anvisningar för hur olika arbeten lämpligen utförs. ISSN 1404-305X

Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Uppläggning och genomförande... 3 Mätning 1, 2002... 3 Mätning 2, 2005... 3 Resultat... 4 Mätning 1... 4 Mätning 2... 5 Diskussion... 6 Litteratur... 7 Bilaga 1... 9 1

Sammanfattning Skogforsk har genomfört jämförande mätningar av vibrationsnivån i skotare och drivare. Vår hypotes var att vibrationsnivån var högre i en drivare än i en skotare till följd av skillnader i maskinens utformning. Detta skulle kunna innebära att föraren i en drivare skulle köra långsammare för att kompensera för de högre vibrationsnivåerna. Vibrationerna var starkast i riktning y (sidledsvibrationer). Hypotesen kunde dock inte verifieras, eftersom ingen av maskintyperna kunde sägas vara bättre än den andra ur vibrationssynpunkt. Vibrationsnivån hade däremot ett mycket starkt samband med körhastigheten (R 2 = 0,88). Man kan alltså oavsett maskintyp minska förarens vibrationsdos genom att sänka hastigheten, men med sänkt prestation som följd. Vid rent transportarbete och körhastighet över ca 35 överskreds gränsvärdet enligt 2002/44/EG (0,5 ). Vid normalt arbete, d.v.s. inklusive t.ex. lastning och lossning, var vibrationsnivån i nivå med eller precis under gränsvärdet. Inte vid något tillfälle överstegs insatsvärdet (1,15 ) enligt EU-direktivet. Resultaten understryker behovet av en standardiserad, objektiv mätmetod för helkroppsvibrationer som är relevant för skogsbrukets förutsättningar. Inledning Drivaren, d.v.s. en maskin som både avverkar träden och transporterar ut virket, är ett för våra förhållanden nytt maskinkoncept som står inför en introduktion i svenskt skogsbruk. Några drivare arbetar i dag i praktisk drift. Resultaten från studier och uppföljning ser lovande ut. När det gäller arbetsmiljön i en drivare får föraren en påtvingad arbetsväxling. Han kör så att säga både skördare och skotare under arbetet, och varvar intensivt reglagearbete med terrängkörning. De förare som kört drivare har också bekräftat att de inte känner sig lika trötta efter en dags arbete jämfört med någon av de båda andra maskintyperna. Nivån på helkroppsvibrationer i skördare respektive skotare är relativt väl beskrivna i dag. I en skördare uppstår vibrationerna till största delen vid hantering av träden (start/stopp under kvistning-kapning, fällning, kapning etc.). Den totala vibrationsnivån är oftast ganska låg i en skördare. På en skotare är vibrationsnivån högre, vilket till största delen beror på att skotaren har en högre förflyttningshastighet i terrängen. För drivaren är förhållandena däremot outredda. Prestationsstudier visar dock på en betydligt lägre körhastighet med drivare jämfört med skotare. Detta har preliminärt tolkats som en effekt av flera faktorer: 1) För att kunna ha tillräcklig sikt under avverkningsarbetet sitter föraren högt placerad i maskinen, vilket ökar amplituden på vibrationerna under terrängtransporten, 2) Kran och aggregat läggs inte på lasset under körning med lass, utan hänger framför maskinen. Båda dessa faktorer samverkar sannolikt till att helkroppsvibrationerna ligger på en högre nivå än i en skotare. Vår hypotes var att föraren kompenserar för den högre vibrationsnivån genom att köra långsammare, vilket således påverkar produktiviteten negativt. 2

Syftet med projektet var att göra en vibrationsmätning på drivare under olika förhållanden beträffande ytstruktur och hastighet. Detta skulle jämföras med vibrationer i konventionella tvåmaskinsystem. Medel för att genomföra projektet har kommit från SLO-fonden. Komatsu Forest ställde maskiner till förfogande för mätningarna. Uppläggning och genomförande Mätningar utfördes vid två tillfällen, den första mätningen utfördes våren 2002 och den andra mätningen i juni 2005. MÄTNING 1, 2002 Under våren 2002 genomfördes en pilotstudie av Valmet 801 Combi med Sydved som mark- och maskinvärd. Studien omfattade avverkning och utkörning i två bestånd, ett förstagallringsbestånd och ett andragallringsbestånd. För att få en jämförelse kördes även en Valmet 901.1 skördare och Valmet 830.1 skotare i samma bestånd. Vibrationerna mättes på samtliga maskintyper under likartade men inte helt jämförbara förhållanden. MÄTNING 2, 2005 Vibrationerna mättes under praktiskt arbete på både drivaren och på skotaren (tabell 1) på samma körsträcka. Bägge maskinerna körde sträckan 5 gånger både lastad och olastad med olika hastigheter, samma last användes för bägge maskinerna. Sträckans längd låg på drygt ett hundratal meter. Sträckan hade ytstruktur 2 och lutning 1 enligt Skogforsks terrängtypschema, d.v.s. en lätt bana som också avspeglar sig i de höga hastigheterna som banan kördes i. Tabell 1. Studerade maskiner, mätning 2. Drivare Skotare Maskintyp Valmet 801 Combi Valmet 840.2 Antal hjul 8 8 Däck Nokia ELS L-2 700/50-26,5 Nokia ELS L-2 700/50-26,5 Vibrationerna mättes med ett gyro av typ Multidata som monterades på golvet i maskinernas hytt. Hyttgolvets höjd över marken var för drivaren 2 050 mm och för skotaren 1 550 mm. Givaren registrerade acceleration i x-, y- och z-led. De uppmätta värdena analyserades med hjälp av ett dataprogram från Dasylab till en frekvensvägd acceleration enligt standarden ISO 2631. I analyserna jämförs vibrationerna med avseende på nivåer. Därtill gjordes en riskbedömning enligt ISO 2631-1. 3

Resultat MÄTNING 1 Eftersom den första mätningen utfördes under praktiskt arbete kan inte mätvärdena från studien jämföras med varandra direkt. Därför redovisas resultaten i samtliga riktningar för att illustrera de nivåer på vibrationerna som förelåg under studien. Drivaren har flera arbetsmoment då den både avverkar och transporterar ut virket. Därför har jämförelsen av vibrationerna gjorts dels mellan drivaren och skördaren för avverkningsmomenten, dels mellan drivaren och skotaren för lastning, lossning och transportmomenten. Resultaten delas upp i tre redovisningar avverkning, lastning lossning samt transportarbete. När maskinerna utför avverkningsarbete uppmättes inga värden över insatsvärdet 0,5 (tabell 2). Det var heller ingen skillnad i vibrationsnivåerna mellan drivare och skördare. Inte heller observerades någon skillnad mellan nivåerna när maskinerna kördes i första eller andragallring. Tabell 2. Jämförelse drivare och skördare i avverkning. x Drivaren som skördare i förstagallring Drivaren som skördare i andragallring y z q 0,24 0,24 0,49 0,68 0,22 0,19 0,49 0,63 Skördaren i förstagallring 0,21 0,23 0,49 0,68 Skördaren i andragallring 0,23 0,25 0,49 0,68 Under lastning hade drivarens vibration i y-riktning ett högre värde än för skotaren (tabell 3). Denna förhöjning av y-värdet syns inte lika tydligt vid lossning. Tabell 3. Jämförelse lastning-lossning drivare skotare. x y z q Drivaren Lastning i förstagallring 0,31 0,52 0,54 1,01 Skotaren Lastning i förstagallring 0,16 0,18 0,49 0,59 Drivaren Lastning i andragallring 0,27 0,52 0,53 0,98 Skotaren Lastning i andragallring 0,16 0,14 0,48 0,57 Drivaren Lossning 0,22 0,21 0,51 0,66 Skotaren Lossning 0,13 0,12 0,50 0,56 4

Under körning var drivarens vibrationsvärde något över insatsvärdet (y och z- riktning) med undantag för y-värdet för skotaren lastad (tabell 4). Vid mätningen hade drivaren en något högre körhastighet än vad tidsstudier tidigare visat. Tabell 4. Jämförelse körning drivare skotare. x Drivaren lastad Skotaren lastad y z q Hastighet 0,27 0,52 0,51 0,95 34,3 0,21 0,35 0,54 0,78 32,3 Drivaren olastad 0,31 0,57 0,52 1,04 36,5 Skotaren olastad 0,45 0,56 0,57 1,15 39,8 MÄTNING 2 Resultatet av mätningen redovisas med den riktning som fått de högsta värdena på vibrationerna. På den här mätningen blev det riktning y, d.v.s. sidledsvibrationer. Mätvärden för övriga riktningarna redovisas i bilaga 1. Hastigheten styr värdet på vibrationerna. Värdena ligger något högre när maskinerna kördes olastade (tabell 5) men detta förklaras framför allt med att maskinerna kördes något snabbare olastade (figur 1). Tabell 5. Mätning 2, körning Y-värde medel Y-värde min Y-värde max Skotaren lastad 0,76 0,68 0,86 Skotaren olastad 0,89 0,87 0,91 Drivaren lastad 0,76 0,69 0,83 Drivaren olastad 0,82 0,76 0,89 m/s² 1 0,9 0,8 0,7 0,6 Vibra tione r y-rik tning Skotaren lastad Skotaren olastad Drivaren olastad Drivaren lastad 0,5 40 45 50 55 60 Figur 1. Hastigheten styr vibrationsnivån. 5

Sammantaget i både mätning 1 och mätning 2 förelåg ett starkt samband mellan körhastighet och vibrationsnivå i y-riktning (R 2 = 0,88), se figur 2. m/s² Alla mätvärden 1,2 1 R 2 = 0,8833 0,8 0,6 0,4 0,2 20 30 40 50 60 Figur 2. Båda mätningarnas värden för y-riktningen. Diskussion De uppmätta vibrationsnivåerna kan sägas vara generella för skotare och drivare under relativt enkla terrängförhållanden (ytstruktur 2). Mätning 2 ger inget stöd för att kunna säga att någon av maskintyperna skulle vara sämre än den andra ur vibrationssynpunkt. Vår hypotes innan mätningen om att vibrationerna skulle vara högre på drivaren på grund av den högre placerade hytten stämde alltså inte. Vibrationerna är direkt proportionella mot hastigheten på fordonet. Man kan alltså med hjälp av sänkt hastighet minska förarens vibrationsdos, men man kommer då samtidigt att sänka nivån på produktionen. Omvänt gäller, att höga vibrationsnivåer under arbete lätt kan påvisas genom att öka körhastigheten. En maskinoperatörs arbetshälsa påverkas av helkroppsvibrationer om de överstiger vissa nivåer. I EU-direktiv 2002/44/EG regleras vibrationsnivån i arbetsmaskiner för bl.a. jord- och skogsbruk. I direktivet anges ett gränsvärde (1,15 m/s²), vilket inte får överskridas, och ett insatsvärde (0,5 m/s²). Överskrids insatsvärdet måste arbetsgivaren utarbeta och genomföra ett åtgärdsprogram (t.ex. alternativa arbetsmetoder, underhållsprogram för utrustningen, tekniska hjälpmedel och begränsning av exponeringstiden). Värdena gäller daglig exponering normaliserat till 8 timmar (RMS) enligt ISO 2631-1 (1997). EU-direktivet möjliggör en längre övergångsperiod för att underlätta övergång och utfasning av äldre maskiner. Övergångsperioden är angiven till 5 år från juli 2005, med möjlighet till ytterligare förlängning i fyra år för skogs- och jordbruket. Preliminära uppgifter tyder på att t.ex. Finland, Danmark och Tyskland utnyttjar övergångsutrymmet maximalt, medan man i Sverige beslutat att direktivet skall träda i kraft med omedelbar verkan 2005. 6

När maskinerna inte utförde enbart transportarbete (mätning 1) låg vibrationernas nivå under eller precis runt insatsvärdet på 0,5. Men under rent transportarbete överstegs insatsvärdet vid en hastighet av ca 35. Värden där direktivet säger att det behövs omedelbara åtgärder har inte överstigits vid någon av våra mätningar. Vibrationsnivån för en maskinoperatör avgörs av förarens körsätt, terrängens beskaffenhet och den utrustning som används (t.ex. maskin, däck och stol). De mätningar som gjorts på skogsmaskiner pekar på att man i de flesta fall ligger under, men inte så långt ifrån insatsvärdet. Trots detta bedöms så mycket som 30 % av skotarna ligga över nivån (Burström, pers. komm.). Denna bedömning grundas dock inte på särskilt stort underlag i form av vibrationsmätningar. Likaså är mätningarna mycket svåra att standardisera på ett relevant sätt, vilket adresserats i tidigare SLO-anknutna projekt (Spång, 2005). Det är t.ex. i dag omöjligt att på ett objektivt (d.v.s. utan att föraren kan påverka) och relevant (med avseende på arbetsinnehåll och terräng) sätt fastställa vilken vibrationsnivå en maskin i ett visst arbete ger upphov till. En genomgång behövs av vilka medel som står till buds för skogs- och jordbruket inför ikraftträdandet av EU-direktivet 2005 dels i form av åtgärder som kan sättas in direkt, dels i form av att identifiera utvecklingsbehov. Delar av detta problem adresseras i det pågående projektet SLO-886. Litteratur Granlund, P., Nordén, B. & Burström, L. 2002. Accelerationer vid kransänkning med engreppsskördare. Skogforsk Resultat nr 3. Granlund, P. 2004. Med CTI minskar vibrationerna på rundvirkesbilar. Skogforsk Arbetsrapport nr 582. Granlund, P. 2004. Lugnare körning och mindre vibrationer med CTI på virkesfordon. Skogforsk Resultat nr 22. Spång, K. 2005. Influence of artefacts in calculation of whole-body vibration values from results of field measurements. Reference No SLO-858. 7

8

Bilaga 1 Drivaren olastad Körning x y z q Hastighet 1 0,53 0,78 0,67 1,48 47,7 2 0,52 0,76 0,68 1,46 46,2 3 0,54 0,89 0,72 1,62 49,3 4 0,59 0,81 0,72 1,57 50,4 5 0,61 0,84 0,73 1,63 50,4 Drivaren lastad Körning x y z q Hastighet 1 0,50 0,73 0,63 1,39 47,1 2 0,47 0,81 0,70 1,49 49,3 3 0,51 0,83 0,67 1,52 42,6 4 0,44 0,73 0,71 1,39 49,0 5 0,50 0,69 0,78 1,43 49,3 Skotaren olastad Körning x y z q Hastighet 1 0,61 0,91 0,92 1,79 57,6 2 0,53 0,89 0,87 1,69 53,7 3 0,58 0,87 0,89 1,72 52,9 4 0,58 0,91 0,85 1,73 54,6 5 0,60 0,87 0,89 1,72 52,2 Skotaren lastad Körning x y z q Hastighet 1 0,43 0,74 0,68 1,37 46,2 2 0,47 0,68 0,64 1,33 44,4 3 0,45 0,69 0,65 1,33 43,6 4 0,59 0,82 0,75 1,6 50,0 5 0,64 0,86 0,85 1,72 52,6 9

10