Nära och trygg vård i hela Dalarna

Nära och trygg vård i hela Dalarna Sjukvårdsalliansens Landstingsplan för år 2016 Dalarnas sjukvårdsparti 1 2015-11-11, till LF nov 2015

Sjukvårdsalliansen består av Moderaterna, Dalarnas sjukvårdsparti, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Vårt förslag till Landstingsplan inleds med de utmaningar och samtidigt möjligheter vi ser inom hälso- och sjukvården i Dalarna. Dessa utmaningar och möjligheter delas med många andra landsting i övriga Sverige. INLEDNING Utmaningar och möjligheter Vi vill förnya hälso- och sjukvården i Dalarna. Alla ska erbjudas rätt vård i rätt tid. Alla ska erbjudas en fast läkarkontakt. Du ska inte drabbas av vårdrelaterade infektioner när du söker vård. Ledarskapet ska vara tydligt och personalen ska ha stort inflytande över sina verksamheter. Ekonomin ska hanteras ansvarsfullt och klokt. Dalfolkets skattepengar ska gå till vård. Att förnya hälso- och sjukvården i Dalarna förutsätter en helhetssyn på vård och hälsa där målet är att ge alla människor möjlighet att delta i samhällslivet utefter sina egna förutsättningar. Den enskildes behov ska vara centralt för vårdens utformning. Det förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Alla ska erbjudas rätt vård i rätt tid. Ett grundkrav är att landstinget ska klara vårdgarantin som innebär att, man ska få vård inom en viss tid. Det är en lagstadgad rättighet som anger inom vilka tidsgränser vård ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats. Den nationella vårdgarantins tidsgränser 0 7 90 90 dagar innebär: 0 - Kontakt med primärvården samma dag 7- Läkarbesök i primärvården inom sju dagar 90 - Besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar 90 - Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar Landstinget Dalarna ska stå för att den enskilda patienten får en god vård med bra kvalitet och att landstinget har en ekonomi i balans. Allt detta kan vi åstadkomma med hjälp av ett nytt och tydligt ledarskap. 2

Innehållsförteckning Vår Vision för Landstinget Dalarna... 4 Ekonomi... 5 Vården... 6 Primärvården... 6 Slutenvården... 7 Vårdlots... 8 Vårdrelaterade Infektioner (VRI)... 8 E-hälsoområdet... 8 Ambulans och akutsjukvård... 9 Psykiatri... 9 Habilitering... 9 Landstingsservice... 11 Tandvård... 12 Personal... 13 Stafettpersonal... 13 Miljö... 15 Trafik... 16 Kultur och bildning... 17 Politiken... 18 Tilläggsuppdrag:... 18 Budget år 2016... 19 Resultatbudget... 20 Investeringsbudget... 20 3

Vår Vision för Landstinget Dalarna Vi vill förnya hälso- och sjukvården i Dalarna och skapa en modern obruten vårdkedja med hög kvalitet och god tillgänglighet. Det förutsätter en helhetssyn, valfrihet och mångfald, där patienten står i centrum och har större inflytande över sin vård. Alla erbjuds rätt vård i rätt tid och att landstinget Dalarna har en hälso- och sjukvård utan köer. Den enskildes inflytande över sin vård är viktigt och därför ska valfriheten öka. Vårdvalet ska utvecklats inom både primärvård och delar av specialistvården. Det ska vara enkelt att jämföra och välja mellan olika vårdgivare. Ett hälsofrämjande förhållningssätt bör genomsyra alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. De insatserna har stor betydelse för människors hälsa och vårdbehov. Genom utveckling och förnyelse kan det ge en ökad tillgänglighet och förbättrad ekonomi. Ekonomistyrningen måste förbättras och verksamheten måste få en målrelaterad ersättning baserad på prestation istället för årliga anslag. Det ökar incitamenten att skapa en kostnadseffektiv vård av hög kvalitet i rätt tid. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. En god bemanning är en viktig pusselbit för en fungerande vård av hög kvalitet. För att trygga kompetensförsörjningen är det viktigt att personalen känner sig delaktig, har inflytande över verksamheten och får möjlighet till vidareutbildning, forskning och annan kompetensutveckling. Det ska vara roligt att gå till jobbet! Landstingets kollektivtrafik bidrar till utvecklingen i hela Dalarna, minskad klimatpåverkan och förenklat resande. Den underlättar människors vardag då det är enkelt att ta sig till och från utbildningsorter och arbetsplatser. Dalarna har en stark kulturtradition. Genom att ta vara på den samlade styrkan i hela det rika kulturarvet, det konstnärliga nyskapandet och där människors kulturella uttryck ger Dalarna en fortsatt stor attraktionskraft. 4

Ekonomi Hälso- och sjukvården i Dalarna är och ska vara solidariskt finansierad. Landstingets verksamhet ska följa uppsatta ramar och drivas på ett kostnadseffektivt sätt. En god ekonomi som präglas av ordning och reda är en förutsättning för att kunna erbjuda en kvalitativ och tillgänglig vård. Landstingets budgetprocess måste utvecklas. Hela koncernen måste vara mer delaktig i processen. Budgetarbetet bör i större utsträckning vara en dialog mellan verksamheterna och politiken. Budgeten ska vara ett realistiskt riktmärke som verksamheterna ska vara motiverade att följa. Som ett led i en modern ekonomistyrning ska en målrelaterad prestationsbaserad ersättningsmodell införas i samtliga verksamheter. Ett prissättningssystem som motsvarar de verkliga kostnaderna, måste utvecklas, så att incitament att arbeta för att öka kvalitén och kostnadseffektivt skapas. Metoder för bättre prognosarbete måste utvecklas, för att skapa förutsättningar för en fungerande ekonomistyrning. Ett effektivt arbetssätt ska uppmuntras genom incitamentsbaserade ersättningar, t ex DRG. Det skapar drivkrafter att utveckla nya, mer effektiva metoder och arbetsrutiner. Samtidigt måste lönespridningen öka, så att kompetens och utbildning lönar sig inom samtliga yrkeskategorier. Vidare måste kompetensutveckling och vidareutbildning premieras och till viss del få ske inom ordinarie arbetstid. Landstinget måste bli en mer attraktiv arbetsgivare så att välutbildad personal väljer att stanna kvar inom landstinget. Landstinget Dalarna befinner sig i djup ekonomisk kris, landstinget har större skulder än tillgångar, många patienter får inte vård i rätt tid, personalen väljer andra arbetsgivare och kostnaderna ökar. Bidragsgivning under central förvaltning ska minskas med -3Mkr. 5

Vården Inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den enskilde patientens behov. En vård med patientens fokus tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från individens resurser. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Ett gott bemötande och god tillgänglighet är en förutsättning för en vård. Patienten ska känna sig trygg och har rätt till inflytande och delaktighet i behandlingsprocessen, från planering till uppföljning. Vård ska alltid ges med patientens fokus. En nollvision för skador i vården ska införas. Arbetet mot vårdskador måste prioriteras tydligare och en rimlig balans mellan det personliga ansvaret hos landstingets personal och ansvaret hos arbetsgivaren måste finnas. En översikt av andelen vårdskador finns i tabellverket längst bak. Läkemedelsgenomgångar är av stor vikt framför allt för de mesta sjuka äldre. Det är självklart att man som patient ska erbjudas möjligheten att lista sig hos en specifik läkare eller distriktssköterska. Den som är svårt sjuk eller multisjuk och har behov av extra stöd ska erbjudas möjlighet att få vägledning av en personlig vårdlots. Gällande den vård Landstinget Dalarna köper från andra landsting beräknar vi kunna göra en besparing på -35 Mkr. Även kostnader för stafettpersonal bör kunna skäras ner med -50 Mkr. För att klara av framtida rekrytering, är det viktigt att behålla de 60 AT-läkarna vi hittills satsat på och för det budgeterar vi +10 Mkr extra. Primärvården Primärvården är första linjens somatiska och psykiatriska vård och ska arbeta förebyggande med hälso- och sjukvård i hela länet. För att kunna erbjuda alla länets patienter en bra primärvård fri från väntetider måste öppenhet för nya lösningar råda. Flexibla arbetssätt och nytänkande gynnar tillgängligheten i primärvården. Primärvårdens uppdrag ska utvecklas och dess grunduppdrag bli smalare för att stimulera ökad tillgänglighet samt fler och närmare vårdcentraler. Samtidigt ska det finnas tilläggsuppdrag som möjliggör bredd där behovet finns. Tilläggsuppdragen ska även vara tillgängliga för vårdval, vilket möjliggör fristående mottagningar specialiserade inom delar av det som idag ingår i primärvårdsuppdraget. 6

Vi tillför resurser till primärvården. Resurserna ska vara öronmärkta för tillgänglighetssatsningar och för att få bort flaskhalsar i produktionen eller användas för att säkerställa att förändringsarbetet och personalfrämjande åtgärder fortgår. Vården måste alltid organiseras utifrån individens behov och där patienten får möjlighet till inflytande. Patientens ställning stärks när hon får makten att välja, kunskap att göra välgrundade val och möjlighet att vara delaktig. Större patientfokus är viktigt för alla patienter, men allra viktigast för de sköraste och de som av olika skäl har svårt att tillvarata sina rättigheter i vården. Vi vill även stärka vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar i länet och utveckla deras möjligheter att ta hand om sina patienters vardagliga vårdbehov. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig när människor behöver den. Därför måste öppettiderna inom primärvården utökas. Sedan vårdval infördes i primärvården har Sverige fått ca 200 nya vårdcentraler. Genom att underlätta för fler vårdgivare att starta vårdcentraler eller distriktssköterskemottagningar i länet ökar möjligheten att erbjuda en bra hälso- och sjukvård i hela länet. En primärvårdssatsning får därför positiva effekter i hela hälso- och sjukvården. Vi omfördelar extra resurser till primärvården, för att öka tillgängligheten och för att styra fler vårdkontakter till vårdcentralerna. En hög tillgänglighet i primärvården minskar belastningen inom den specialiserade vården, inte minst på akutmottagningarna. Sjukvårdsalliansen vill stärka primärvården genom att tillföra ytterligare +12 Mkr. Avesta och Ludvika lasarett ska vara närsjukhus med medicin- och geriatrikavdelningar. Kvällstid klockan 17-21 samt helger klockan 09-17 tar primärvården emot sina patienter på jourmottagningarna på lasaretten i Avesta och Ludvika. Även nattetid ansvarar primärvården för jourverksamheten för kommunen och intygsskrivande. Utöver det ska det finnas en medicinläkare för möjlighet till inläggning av patienter dygnet runt, samt narkos/akutläkare. Lab och röntgen ska vara öppet 8-21 på vardagar samt 9-17 på helger på båda lasaretten. För detta satsar vi +6 mkr i budgeten. Kostnaden för landstingets egna vårdcentraler beräknas överskrida budget med -16 Mkr. Det är kostnader som borde vara undvikbara och därför minskas. Slutenvården Var man än bor i länet ska man ha tillgång till god och säker vård. I Ludvika ska det finnas en medicinjour med medicinläkare som har öppet dygnet runt. Vidare ska det även finnas tillgång till röntgen och medicinskt laboratorium. 7

Människor som är svårt sjuka och befinner sig i livets slutskede måste kunna känna en trygghet och få vara så nära sina anhöriga som möjligt. Därför ska det finnas vårdplatser för palliativ vård även i Mora. Framöver är det viktigt att hela den specialiserade vården, i likhet med vad som nu sker inom cancervården, nivåstruktureras för att kunna upprätthålla kunnande och kompetens. Men också för att ha tillgång till den medicinsktekniska utrustning som kommer att krävas för att kunna erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är också ett led i att skapa. Vårdlots När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska det inte behöva kännas och därför bör vi utveckla vårdlotsar. En vårdlots kan vara en sjuksköterska som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. Det är viktigt för att patienterna ska uppleva stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För de patienter i landet som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt. För att införa vårdlotsar avsätter vi i budgeten +5 Mkr. Vårdrelaterade Infektioner (VRI) Landstinget Dalarna har en hög andel vårdrelaterade infektioner. Förutom stort lidande för den drabbade patienten uppskattas de vårdrelaterade infektionerna i hela landet årligen orsaka cirka 750 000 extra vårddagar till en kostnad av cirka 6,5 Mkr. I landstinget Dalarna kostar de vårdrelaterade infektionerna ca 255 Mkr. Det motsvara nästan 22 000 vårddygn bara i Dalarna. Landstinget Dalarna har en målsättning om 100 % uppfyllelse av de basala hygienrutinerna. Kunde vården bli ännu bättre skulle man kunna spara uppåt -100 Mkr. E-hälsoområdet Utvecklingen inom E-hälsoområdet går snabbt. Ny teknik, nya mediciner och behandlingsmetoder ger nya möjligheter att möta sjukdomar och förebygga ohälsa. Med utvecklingen följer ökade krav och förväntningar på sjukvården. Den medicintekniska utrustningen och IT-systemen kräver hög säkerhet samt god planering inför framtiden. Med Dalarnas stora yta ger detta nya möjligheter till olika behandlingsformer. Behandlingar t ex inom området depression via internet har visat sig vara framgångsrikt. 8

Vi vill ge varje patient ett eget rum på nätet där patienten lätt och enkelt ska ha god tillgång till den sparade informationen om sig själv. Genom Mina vårdkontakter har befolkningen redan tillgång till en mängd tjänster t ex välja vårdgivare, beställa tid, av- och omboka tid samt förnya recept.) Informationen i journalerna ska vara väl strukturerad, lättillgänglig när den behövs, men också skyddad från obehöriga. E-Hälsa inriktas på förbättringar för tre målgrupper nämligen individen, vård och omsorgspersonal och beslutsfattare. Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälso-, vård- och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt. För att förbättra och utveckla E-hälsa så avsätter vi +6 Mkr för det arbetet. Ambulans och akutsjukvård Ambulanser ska finnas spridda över hela länet och kunna nå minst 90 % av befolkningen inom 30 min. Ambulansstationen i Rättvik kommer att vara kvar då det inte innebär någon besparing att flytta. Rättvik är en viktig kommun i Dalarnas turist och kulturliv där det rör sig många människor varje år. Landstinget måste försäkra oss om att en trygg vård och jämlik vård kan erbjudas över hela länet. Psykiatri Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen, WHO, identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande problemen vad gäller folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Psykiatrin har blivit bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap och attityder till psykisk ohälsa har förbättrats. I dag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att ta kontroll över livssituation. Olika beteendeterapier, framför allt kognitiv beteendeterapi, KBT, är exempel på sådana behandlingar. Inom den psykiatriska vården och rättspsykiatrin finns problem med läkarbrist och med tillgänglighet för patienter. För att ytterligare utveckla psykiatrin måste samarbetet med primärvården och länets kommuner utvecklas. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli bättre, tryggare och mer tillgänglig. Patienters möjlighet att vid behov snabbt få kontakt med en psykolog eller psykiatriker ska förbättras. Habilitering Alla med funktionsnedsättning måste ges möjlighet att vara aktiva och kunna göra sina egna val för att vara delaktiga i samhället oavsett om det handlar om bassängträning eller olika typer av hjälpmedel. Alla människor har rätt till ett självständigt liv och att själv kunna 9

bestämma över hur vardagen ska utformas. Den moderna forskningen och utvecklingen som bedrivs inom habiliteringsområdet har lett till att nya, bättre och mer effektiva hjälpmedel ständigt utvecklas. Det är viktigt att översyn av hjälpmedelssortimentet görs kontinuerligt och att äldre hjälpmedel byts ut mot nya och moderna sådana. Detta kan förbättra patientens livskvalitet avsevärt. Landstinget Dalarna ska se till att möta varje enskild patients individuella behov och skapa individuella lösningar därefter. Det får inte förekomma skillnader mellan vem som får ta del av vilket hjälpmedel i vårt län. 10

Landstingsservice Ansvara för och utveckla vårdnära service till landstingets kärnverksamhet är oerhört viktigt. Tjänsterna ska genomföras effektivt, med god kvalitet och med så liten miljöpåverkan som möjligt. 11

Tandvård Tandvårdsreformen som genomförts av alliansregeringen innehåller flera viktiga delar för att god tandhälsa ska vara möjlig för alla, oavsett inkomst. Abonnemangstandvården, också kallad frisktandvård, är en del i det förebyggande arbetet. Tandvårdsstöd utgår till personer med risk för stora tandskador. Landstinget Dalarna ska fortsatt ligga i framkant med att nå ut till invånarna med information om tandvårdsstödet och frisktandvården. Tandvården ska arbeta folkhälso- och livsstilsfrämjande. Den förebyggande tandvården för barn och ungdomar är särskilt viktig. Tandvården i Dalarna ska stå för god kvalitet oavsett utförare. I framtiden bedrivs folktandvården i ett landstingsägt bolag som konkurrerar med övrig tandvård på lika villkor. Därför vill vi bolagisera folktandvården. 12

Personal Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar att lyckas rekrytera, utbilda och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarnas delaktighet är en viktig faktor för att öka kvaliteten för patienterna. För att säkra kunskapsförsörjningen och för att inte vårdens utveckling ska bromsas in krävs en lön efter kompetens som står i proportion till kunskap och arbetsinsats. Landstinget Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver en delaktig och engagerad personal som har möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare, starta eget och utvecklas inom yrket. En god bemanning är grundläggande för att verksamheterna ska kunna bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Välutbildade medarbetare som trivs på sina arbetsplatser och upplever att det är lätt att få gehör för sina åsikter har bättre möjligheter att ge bra vård. Det kräver decentraliserat ansvar, kortare beslutsvägar, mer inflytande och ökade möjligheter till fortbildning och forskning. Förutom att sjukvården blir mer effektiv bidrar det till ökad trivsel för de anställda. Man ska kunna göra karriär inom Landstinget Dalarna. Vård och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras vardagliga arbete. Personalfrågor måste få en mer framträdande roll i den politiska styrningen av landstinget. Det får den genom personalutskottet som är direkt underställt landstingsstyrelsen. Utskottet ska även ansvara för arbetsmiljöfrågor. Stafettpersonal Kostnaden för stafettläkare har legat på en hög nivå under många år, ca 160 170 Mkr per år. Sjuksköterskor har en beräknad stafettårskostnad på ca 15-20 Mkr. Nettoeffekten av ett stafettstopp blir sannolikt lägre på grund av övertidsersättning. De höjda lönenivåerna inklusive tillägg för Landstinget Dalarnas sjuksköterskor det senaste året gör att bruttokostnaden för stafettsjuksköterskor per timme och våra egna anställda inklusive kringkostnader för t ex sjuklön, administrativa kostnader minskar. Sjuksköterskegruppen är speciellt svår att finna ekonomiska pluseffekter för eftersom bristsituationen lett till förhållandevis dyra lösningar i form av extra ersättning, sommarersättning, flytt av semesterveckor, höjd OB ersättning och 24/7 avtal bl.a. 24/7- ersättningen beräknas för 2015 kosta ca 55 miljoner. För närvarande ersätts upp till 100 sjuksköterskor av undersköterskor. Det medför en väsentlig kostnadsminskning, uppskattningsvis ca 15-17 Mkr/år. Ett effektivare nyttjande av medicinska sekreterare, förbättrat IT-stöd och samnyttjande av resurser skulle kunna leda till kostnadseffektivisering. Många nyanlända har formell eller 13

informell kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet. Att validera och ta tillvara nyanländas kompetens krävs än mer framöver. Kostnaden för stafettläkare har legat på en hög nivå under många år, ca 160 170 Mkr per år. Sjuksköterskor har en beräknad stafettårskostnad på ca 15-20 Mkr. I budget sänker vi därför kostnaderna på stafettpersonal med -50 Mkr. 14

Miljö Miljön är en av tre delar i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. Ekonomisk och social hållbarhet är de två övriga. Landstinget Dalarna ska ta ansvar för att minska den egna verksamhetens miljöbelastning. Målet om ett hälsosammare Dalarna rymmer också miljön, därför ska Landstinget Dalarna aktivt arbeta för de nationella miljömålen och de egna antagna miljömålen. Miljöarbetet är inget som landstinget på egen hand kan driva, därför är samverkan med kommuner och andra offentliga och privata aktörer viktig. Ett sätt är att vid upphandling ställa relevanta miljö- och klimatkrav och följa upp att dessa efterlevs av leverantören. 15

Trafik Landstingets representanter i Region Dalarna tar initiativ till en genomlysning av den allmänna kollektivtrafiken i länet i syfte att nå en mer kostnadseffektiv verksamhet. I genomlysningen ska särskild vikt läggas vid reducering av direkttrafik med buss på sträckor där det går tågtrafik mer eller mindre parallellt, ökad flexibilitet vad gäller hållplatser samt möjligheter till begränsning av linjer och turer med få passagerare. Kollektivtrafiken bidrar till en hållbar och livskraftig utveckling. Med mål att landstingets kollektivtrafik ska vara fossiloberoende till år 2030 ska vi successivt se till att bussar och tåg drivs med förnyelsebara bränslen. I både tätort och landsbygd är det viktigt med snabb och effektiv kollektivtrafik som är tillgänglig för alla. Utvecklad kollektivtrafik ökar den enskildes frihet, underlättar arbetspendling, ökar tillgängligheten till vården och underlättar för människor att förflytta sig runt om i länet. För att öka kollektivtrafikens attraktionskraft ska det skapas snabbare och längre huvudlinjer/direktlinjer för kollektivtrafiken. Dessa huvudlinjer ska ha regional och interregional sträckning. De ska omfattas av både tåg och buss. Syftet med dessa huvudlinjer är att förkorta restiden, gynna pendling till arbete och studier men även för att ta sig till den allmänna samhällsservicen. En dialog med kommunerna ska ske för att den kommunala kollektivtrafiken ska kunna kopplas till huvudlinjerna på ett effektivt sätt. 16

Kultur och bildning Dalarna har en stark kulturtradition. Genom att ta vara på den samlade styrkan i hela det rika kulturarvet, det konstnärliga nyskapandet och de många människornas kulturella uttryck kan Dalarnas attraktionskraft öka ytterligare. Ett rikt kulturliv bidrar till att människor vill leva och verka i just Dalarna, vilket bland annat underlättar arbetslivets rekrytering av nya medarbetare. Ett kulturutbud av hög kvalitet ger lyskraft åt regionen och bidrar till marknadsföringen. Samarbetet mellan besöksnäringen och kulturlivet har en stor potential som ännu inte brukas fullt ut. Såväl kulturens spets som den breda amatörverksamheten bidrar till en kreativ miljö I Landstinget Dalarna finns det konst i alla landstingets lokaler, konst som berör, lugnar och tröstar. Tillgång till konst och kulturuttryck är del i vården. Varje patient har möjlighet att ta del av och utöva kultur och bildning som en del av läkningsprocessen. Det finns en utarbetad estetisk policy för hela landstinget, ett helhetstänkande när man inreder och utsmyckar landstingets lokaler, som bidrar till att vårdtagare och besökare känner sig välkomna och trygga. Folkhögskolorna har en viktig roll framförallt för vuxna elevers lärande. Andra aktörer än landstinget har dock bättre kapacitet och kunskap att utveckla verksamheten på länets folkhögskolor. Därför bör landstinget förutsättningslöst se över framtida huvudmannaskap för de landstingsägda folkhögskolorna. Målet är att hitta nya huvudmän för en eller flera av folkhögskolorna. Folkhögskolornas verksamhet måste anpassas mer till landstingets behov. Effektiviseringskravet ska vara 2016-3mkr och 2017-2 mkr I dessa ekonomiskt kärva tider ska även bidragsgivningen minska med -1 Mkr. 17

Politiken Även politiken måste dela ansvaret i detta svåra ekonomiska läge som landstinget Dalarna nu befinner sig. Sjukvårdsalliansen minskar därmed budgeten med -3 Mkr på politikerkostnader Tilläggsuppdrag: Landstingets representanter i Region Dalarna tar initiativ till en genomlysning av den allmänna kollektivtrafiken i länet i syfte att nå en mer kostnadseffektiv verksamhet. I genomlysningen ska särskild vikt läggas vid reducering av direkttrafik med buss på sträckor där det går tågtrafik mer eller mindre parallellt, ökad flexibilitet vad gäller hållplatser samt möjligheter till begränsning av linjer och turer med få passagerare. Att fullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att ta fram en genomförande och uppföljningsplan med de beslutande åtgärderna. 18

Budget år 2016 Driftbudget, tkr Sjukvårdsalliansens budget 2016 Landstingsstyrelsen; Hälso- och sjukvård 5 448 370 Patientavgifter 0 Central förvaltning, hälsoval 1 234 990 Central förvaltning trafik Central förvaltning, övrigt 464 770 Kollektivtrafik 0 Hjälpmedel LD 51 250 Finansförvaltning 324 900 Fastighetsnämnden -28 700 Servicenämnden -8 000 Kultur- och bildningsnämnden 135 890 Tandvårdsnämnden, folktandvård 171 940 Avkastningskrav tandvården -4 000 Tandvårdsnämnden, beställartandvård 33 640 Gemensam nämnd hjälpmedel Dalarna 1 640 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 Patientnämnden 5 130 Revision 5 700 Summa driftbudget 7 837 520 19

Resultatbudget i mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Prognos 2015 Budget2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Netto -7 606-7 523-7 701-7 989-8 223 Avskrivningar -300-315 -320-330 -330 Verksamhetens nettokostnad -7 906-7 838-8 021-8 319-8 553 Skatteintäkter 1) 5 932 6 193 6 427 6 680 6 923 Utjämningsbidrag och statsbidrag 2) 1 800 1 836 1 885 1 911 1 930 Finansiella intäkter 60 5 5 5 5 Finansiella kostnader 3) -59-50 -100-150 -165 Sa skatteintäkter och finansnetto 7 733 7 984 8 217 8 446 8 693 Årets resultat -173 146 196 127 140 1) Skatteintäkter: Preliminära skatteintäkter 5 928 6 204 6 427 6 680 6 923 Avräkning innevarande år 9-11 Avräkning föregående år -5 Summa 5 932 6 193 6 427 6 680 6 923 2) Utjämningsbidrag och statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 1 101 1 171 1 212 1 262 1 311 Regleringsavgift -120-134 -131-161 -197 Strukturbidrag 4 0 0 0 0 Kostnadsutjämningsbidrag 129 144 149 155 161 Statsbidrag läkemedel 655 655 655 655 655 Statsbidrag läkemedel 2014 27 Generella statsbidrag 4 Summa 1 800 1 836 1 885 1 911 1 930 3) Finansiella kostnader Ränta på pensionsavsättning -42-37 -84-134 -150 Ränta övrigt -17-13 -16-16 -15 Summa -59-50 -100-150 -165 Investeringsbudget Bokslut Budget Prognos Investram Investram Investram Investram 2014 2015 2015 2016 2017 2018 2019 Fastighetsinvesteringar 177 355 159 250 300 350 350 Övriga investeringar 234 241 181 100 150 150 150 Summa 411 596 340 350 450 500 500 20