Bevarandeplan för Natura område

Relevanta dokument
Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Svenska Björn SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Fladen

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan Natura 2000

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Morakärren SE

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan. Rataskär SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Granholmen SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Planprogram inför Detaljplan för Hosaby 65:1 HÖRVIK Sölvesborgs stad och kommun

Bevarandeplan för Lilla Middelgrund

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Bevarandeplan Natura 2000

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Oxsand. SCI (Art- och habitatdirektivet) /SPA (Fågeldirektivet)

Bevarandeplan Natura Norr-Äspen SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan Natura 2000

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

DOM Stockholm

Bevarandeplan för Stensjön

Att formulera bevarandemål

Bevarandeplan Natura Stor-Rebben SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan. Vindelforsarna SE

Bevarandeplan Natura 2000

Gunnarstenarna SE

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tjärby

Bevarandeplan Natura 2000

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

OBS! Vi får beskära bilderna. Säivis SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Förvaltningsplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Bevarandeplan för Gnarpskaten

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Miljösituationen i Malmö

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Vägledning om utformning av skötselplan

Bevarandeplan Natura 2000

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Bevarandeplanen är under uppdatering

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

E 4 Förbifart Stockholm

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Bevarandeplan för Natura 2000-område

ÖVERSIKT Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott

Gunnarstenarna SE

Förvaltningsplan Natura 2000

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Förvaltningsplan Natura 2000

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Transkript:

BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal: 8932 ha Naturgeografisk region: Boreal Områdestyp: psci Kontinental Markägarförhållanden: Området omfattar både allmänt och privat vatten. Natura 2000-områden avsätts till skydd för utvalda och listade naturtyper och arter inom hela EU. Bevarandeplanen är ett dokument som beskriver syftet med utpekandet av varje enskilt Natura 2000-område och anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. Observera att det i området även kan förekomma andra värdefulla naturvärden som inte omfattas av Natura 2000 och detta dokument. Bevarandesyfte och bevarandemål formuleras med utgångspunkt från vilka lokala förutsättningar som krävs för att listade arter och naturtyper skall ha gynnsam bevarandestatus. För en listad art kan det innebära att tillräckligt många individer finns inom området, att reproduktion sker, och att artens livsmiljö är tillräckligt stor. För naturtyper kan det handla om att området är tillräckligt stort, att viktiga strukturer och funktioner finns, att de arter som är typiska för området är livskraftiga. En typisk art för en naturtyp är mindre allmän, lätt att hitta och känna igen och den indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtypen. Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen (7 kap 27-29 miljöbalken). Bevarandeplanen ska underlätta bedömningen av om tillstånd krävs och kan beviljas. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Nedanstående naturtyper och arter enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv ingår i området (* anger att arten/naturtypen är prioriterad i vissa sammanhang). I kolumnen beslutad areal anges vad som är av regeringen beslutat. I kolumnen konstaterad areal framgår vad länsstyrelsen efter fältbesök eller på annat sätt anser är korrekt areal. Information om ändrad areal eller ny kunskap om arter/naturtyper inom området meddelas till Naturvårdsverket. Regeringen tar sedan beslut om eventuella ändringar. Utskriven 2005-09-06 15:18:55 Sida 1 av 6

Naturtyper Beslutad Konstaterad areal(ha) areal(ha) 1110 Sublittorala sandbankar 2322 1160 Stora grunda vikar och sund 2143 1170 Rev 178 Arter Beslutad Utskriven 2005-09-06 15:18:55 Sida 2 av 6

Bevarandesyfte Syftet med området Pukaviksbukten i nätverket Natura 2000 är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för naturtyperna "sublittorala sandbankar", "stora grunda havsvikar och sund" samt "rev". Ett viktigt syfte är också att utgöra skyddsområde för lax, vars förekomst och reproduktion i Natura 2000-området Mörrumsån delvis är beroende av laxens status i Pukaviksbukten. Beskrivning av området Pukaviksbukten omfattar merparten av det stora havsområdet, norr-väst om en linje mellan Listershuvud och Sternö udde. Områdets bottnar är mångformiga, men mycket bristfälligt dokumenterade. I det avgränsade området ingår även hamnarna vid Mörrums bruk (del av Byggesviken) samt vid Elleholms bergtäkt (del av Brunnsvik), vilka inte utgör habitat enligt Natura 2000. Mörrumsån mynnar i områdets norra del. Hotbild. Vad kan påverka negativt? - Exploatering som innebär byggande, sprängning, muddring, utfyllnad, mm som innebär minskad yta av habitattyperna. - Vattenburna föroreningar, t ex oljeusläpp, som skulle riskera att skada vegetationen och djurlivet i vattnet samt på stränderna. - Övergödning, såväl generell sådan som från punktvisa källor (t ex enskilda avlopp) som innebär omfattande påväxt av trådalger på bl a blåstång och försämrade syreförhållanden i områden med liten vattenomsättning. - Kraftikt svall från fartyg som skulle kunna påverka zoneringen på grunt vatten. Bevarandeåtgärder Områdesskydd - Hela området omfattas av restriktioner för fisket, enligt Fiskeriverkets Författningssamling (FIFS) 1993:31. - De kustnära delarna (till 6 m djup) är tillsammans med Mörrumsån klassade som ett s k Ramsar-område, och omfattas därmed av den internationella våtmarkskonventionen. - Strandskydd, mestadels 100 m men på vissa avsnitt utökat upp till 300 m, finns längs nästan hela kustremsan. Några ytterligare särskilda bevarandeåtgärder är i nuläget inte aktuella. Behov av skötselåtgärd Förvaltningen av områdets naturvärden förutsätter fortsatta restriktioner i fisket. Någon särskild skötselåtgärd är i nuläget inte aktuell. Mest angeläget är att inventera och dokumentera vilka naturvärden, såväl naturtyper som arter, som finns inom området. En del av detta kommer att ske genom den planerade basinventeringen. Uppföljning av naturtyper och arter Metod och tidplan för uppföljning av naturtyper och annexarter, enligt habitatdirektivet, formuleras efter ytterligare riktlinjer från Naturvårdsverket och efter avslutad nationell Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden. Litteratur/Referenser Fiskeriverkets Författningssamling (FIFS) 1993:31. Bilagor Bilaga 1: Karta med Natura 2000-områdets gräns. Utskriven 2005-09-06 15:18:55 Sida 3 av 6

Ingående naturtyper För generella beskrivningar av naturtypens förutsättningar, se "Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) 1110 Sublittorala sandbankar Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen "sublittorala sandbankar" skall vara oförminskad. - Bevarandemål för typiska arter, samt eventuellt för bottenstruktur och Ecological Evaluation Index för makrofyter formuleras efter att den nationella basinventeringen av Natura 2000 och skyddande områden har genomförts. Naturtypen utgörs av sandbankar som är permanent täckta av havsvatten. De ligger vanligen på relativt grunt vatten. Vattendjupet överstiger sällan 30 meter. Bankarna är fria från vegetation eller täckta av ålgrässamhällen. Områdena är viktiga lek- och uppväxtplatser för olika fiskarter. Gynnsam bevarandestatus innebär generellt att ingen övergödning får förekomma. Eftersom dessa bankar ofta är belägna en bit från kusten är de opåverkade av direkt landavrinning. Vidare krävs strömförhållanden som garanterar bra vattenomsättning och ger större siktdjup, samt ingen eller ringa sedimentation. Det är viktigt att vattnet är klart utan stor förekomst av partiklar vilket gynnar makroalger och ålgräs samt filtrerande djurarter. Andra viktiga förutsättningar är ständig vattentäckning, rik bottenfauna och epifauna, samt ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i habitatet. Bevarandestatus: Någon närmare beskrivning av sandbankarna i Pukaviksbukten går ännu inte att ge, utan får utvecklas efter genomförd basinventering. Bevarandestatusen är i nuläget inte känd. Bedömning kommer att ske i samband med den planerade nationella basinventeringen. 1160 Stora grunda vikar och sund Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen "stora grunda havsvikar och sund" skall vara oförminskad. - Bevarandemål för typiska arter samt eventuellt för täckningsgrad av flytande trådalger, öppen vattenyta och Ecological Evaluation Index för makrofyter formuleras om möjligt efter att den nationella basinventeringen av Natura 2000 och skyddande områden har genomförts. Naturtypen utgörs av grunda vikar och sund med ett begränsat inflytande av sötvatten. Dessa är ofta skyddade från kraftiga vågor samt innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bentiska växt- och djursamhällen. Gränsen för grunt vatten kan definieras genom närvaro av ålgräs- eller natesamhällen. Gynnsam bevarandestatus innebär generellt bl a god vattenkvalitet, naturlig vattenomsättning (som inte störs av byggnation, bryggor etc.) samt stor variation i bottenbeskaffenhet, substrat och vegetation. Andra viktiga kriterier är artrika bentiska växtoch djursamhällen, mobil epifauna med hög individrikedom och produktivitet samt förekomst av viktiga reproduktionslokaler för fisk. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i habitatet får förekomma. Bevarandestatus: Naturtypen inom området, som den i nuläget är avgränsad, omfattar en betydande areal. De grundaste delarna finns längs den västra sidan mellan Pukavik ochl Listershuvud, där mycket av bottnarna utgörs av sand. Någon närmare beskrivning av den aktuella naturtypen i Pukaviksbukten går dock ännu inte att ge, utan får utvecklas efter genomförd basinventering. Den betydande påverkan av sötvatten (från Mörrumsån) som finns i områdets norra del strider delvis mot definitionen av naturtypen, vilket kan komma att innebära att delar av den nu avgränsade naturtypen måste utgå efter basinventeringen. Bevarandestatusen är i nuläget inte känd. Bedömning kommer att ske i samband med den planerade nationella basinventeringen. Utskriven 2005-09-06 15:18:55 Sida 4 av 6

1170 Rev Bevarandemål: Beskrivning: - Arealen "rev" skall vara oförminskad. - Bevarandemål för typiska arter, samt eventuellt för bottenstruktur, zonering och Ecological Evaluation Index för makrofyter formuleras efter att den nationella basinventeringen av Natura 2000 och skyddande områden har genomförts. Naturtypen utgörs av undervattensklippor eller liknande med en zonering av bentiska växtoch djursamhällen. Där en intakt zonering av både sublittorala och littorala samhällen finns ingår även dessa då de bildar en värdefull ekologisk enhet. Bland karaktärsarter av växter märks olika arter av rödalger, brunalger och grönalger. Gynnsam bevarandestatus innebär generellt bl a god vattenkvalitet, liten eller ringa sedimentation, ingen påväxt av fintrådiga alger, intakt zonering av bentiska växtsamhällen med hög primärproduktion samt täta och välmående blåstångsbälten. Bevarandestatus: Någon närmare beskrivning av reven i Pukaviksbukten går ännu inte att ge, utan får utvecklas efter genomförd basinventering. Bevarandestatusen är i nuläget inte känd. Bedömning kommer att ske i samband med den planerade nationella basinventeringen. Utskriven 2005-09-06 15:18:55 Sida 5 av 6

Ingående arter För generella beskrivningar av artens förutsättningar, se "Art- och Naturvisa vägledningar för Natura 2000" på Naturvårdsverkets hemsida. (www.naturvardsverket.se) Utskriven 2005-09-06 15:18:55 Sida 6 av 6