Samrådsunderlag. Aluminiumbehandling av bottensedimenten i sjön Trekanten.

Relevanta dokument
Bo Värnhed Vattenvård Tfn: MV

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten

&P8&B&I& Avtafsbllaga 4. Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod. Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Rekommendationer vid aluminiumbehandling av Magelungen och Drevviken

Projekt: B147. Altasjön - reducering av den interna fosforbelastningen genom aluminiumbehandling av bottensedimenten.

Fällning av läckagebenägen fosfor i sediment i Magelungen och Drevviken

- Mölndalsåns stora källsjö

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Sedimentbehandling i Växjösjön

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

KEMISK FASTLÄGGNING AV FOSFOR I HYPOXISKA SEDIMENT MED ALUMINIUM- KLORIDLÖSNING (PAX 21) I BJÖRNÖFJÄRDEN OCH SÄBYVIKEN, VÄRMDÖ KOMMUN.

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Sjön saneras från kvicksilver

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Vilka av sjöarna ovan har en enligt kommunen ett stort socialt värde som kan äventyras om sjön utnyttjas för konkurrerande ändamål?

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vegetationsrika sjöar

Tillståndet i kustvattnet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

3 Förslag till tekniskt utförande

Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Formas, Box 1206, Stockholm (

Dricksvattenkvalitet och distribution

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Salems kommun

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Åtgärdsprogram Landsjön 2006

Föreningen Sicklaslussen postadress: Nysätravägen 15, Nacka slusstelefon: (4)

TILLSTÅND. Vattenkvalitet

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

Tel: E-post:

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Informationsmöte , Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten

Hur reningsverket fungerar

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Hållbar dagvattenhantering

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

Östersjön ett hotat innanhav

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Medborgarskrivelse gällande åtgärder för restaurering av Magelungens vikar

Dagvattenhantering i Stockholm

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Rönne å vattenkontroll 2009

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Fördjupning riskbedömning Kungsängens Kyrkby 2:1

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Stockholms vattenprogram

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Fosfor i Långsjöns sediment källan till höga fosforhalter i vattnet?

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Målgruppen är varierad

Transkript:

2010-12-21 Diarienr. 10SV1110 Samrådsunderlag Aluminiumbehandling av bottensedimenten i sjön Trekanten. Bilagor: 1. Kartunderlag. Föreslagen plats för kemikaliedepå. 2. Djupkarta Trekanten Administrativa uppgifter Sökande: Stockholm Vatten AB 106 36 Stockholm Kontaktperson: Bo Värnhed Tfn: 08-522 124 60 E-post: bo.varnhed@stockholmvatten.se Bakgrund Trekanten är en relativt stor parksjö i området Gröndal - Liljeholmen i sydvästra Stockholm. Ytan är 13,5 ha och det största djupet c:a 7 m. Tillrinningsområdet är litet och den teoretiska uppehållstiden är lång, c:a 3 år. När dricksvattentillsättningen pågår året runt, vilket skett de senaste åren, sjunker dock uppehållstiden till endast ett halvår! Sjön med omgivningar har stort rekreationsvärde och utnyttjas för bad och fiske. Sportfiskarna står för återkommande utsättning av regnbågslax. Den naturliga tillrinningen till Trekanten är liten. Fyra dagvattenledningar mynnar i sjön och den saknar naturligt utflöde. Fram till 1961 belastades sjön av bräddavloppsvatten. Sedan början av 1980- talet har ett flertal större insatser gjorts för att förbättra vattenkvaliteten i sjön. I ett försök att minska syretäring och fosforutlösning från sedimenten behandlades dessa med nitrat utan resultat. Vattenomsättningen har därefter förbättrats genom att dricksvatten tillsatts under varierande del av året. Samtidigt har det syrefattiga och näringsrika bottenvattnet pumpats ut till Mälaren. Under andra perioder har det syrefattiga bottenvatten syrsatts, med hjälp av olika typer av luftningsaggregat. 1986 Rotenonbehandlades sjön, men den oönskade vitfisken (mört m.fl.) har, på olika sätt, återvänt. För närvarande pågår endast dricksvattentillsättningen, men nu genom en ledning direkt ner till djuphålan. De samlade insatserna har förbättrat siktdjupet med cirka 1,5 meter, samtidigt som de tidigare ganska omfattande algblomningarna har begränsats. Trots den försiktigt positiva utvecklingen i sjön, kan man varje år, under sensommaren, konstatera en ökning av sjöns fosforinnehåll (utläckage från sedimenten), vilket resulterar i blomningar av cyanobakterier (blågröna alger). Sedimenten innehåller höga till mycket höga halter tungmetaller och höga halter av polyaromatiska kolväten (PAH). Tillförseln sker främst från Essingeleden och Södertäljevägen. En del av dagvattnet från Essingeleden har tidigare runnit via en lamellsedimenteringsanläggning. Reningseffekten visade sig dock vara liten, och anläggningen är nu utbytt mot ett katastrofskydd. För att rena dagvattnet har i stället en skärmbassäng byggts, i sjöns västra ände. 1

Sedimentmanipulering planerad verksamhet Syfte och förväntat resultat Projektet syftar till att, genom aluminiumbehandling av sedimenten, binda/inaktivera den löst bundna fosfor som nu läcker ut i vattenmassan. Med denna insats kommer sjöns interna fosforbelastning att sjunka till en markant lägre nivå, och halten av växttillgänglig fosfor i sjön kommer att sänkas långsiktigt, med följden att de besvärande blomningarna av blågrönalger upphör. De insatser som hittills gjorts har, trots vissa förbättringar, inte gett de bestående effekter som man hoppats det har närmast handlat om olika former av konstgjord andning. Dessutom har driftkostnaderna varit höga! Metodik En substans med fosforbindande effekt polyaluminiumklorid (PAX) tillförs sedimenten. I princip är det samma kemikalie som används vid dricksvattenproduktionen på våra vattenverk. I kontakt med vatten bildas momentant en gelatinliknande fällning en flock som består av olika aluminiumkomplex. Under sedimenteringen binder flockarna den oorganiska fosfor som är löst i vattnet och inkorporerar partiklar och organiskt material. På sedimentytan och inblandad i det övre sedimentlagren, kommer fällningen också att fungera som en spärr för den fosfor som i framtiden diffunderar upp från djupare sedimentlager. Metoden är beprövad och har av Stockholm Vatten tidigare använts vid sedimentbehandlingar av sjöarna Flaten (2000) och Långsjön (2006). Erfarenheterna från dessa projekt är positiva 10 år efter behandlingen är Flatens fosforhalt är fortfarande mycket låg och algblomningarna har upphört. I Långsjön halverades fosforhalten i vattnet och allt tyder på att sjön håller på att ställa om sig till en lägre trofinivå. Genomförande PAX-lösningen sprids till sedimenten från en specialbyggd, motordriven farkost, som med hjälp av GPS-teknik kan navigera med stor precision. Spridningen sker i ett linjenätsystem som programmeras i dator. Mängden utportionerad PAX, mäts löpande. Storleken på den behandlade bottenytan och mängden aluminium som spridits per ytenhet, kan därmed kontrolleras. Vattnets ph-värde mäts kontinuerligt under behandlingen, för att inte sänkas till riskabla nivåer. Under farkosten hänger en c:a 10 m bred bom, som kan regleras i höjdled. Bottendjupet noteras löpande med hjälp av ekolod. Från bommen sticker ut ett stort antal spridarrör, som på en harv. Spridarrören framförs i, eller strax under sedimentytan och den utspädda flockningslösningen injekteras under stort tryck. Lösningen virvlar upp ytsedimenten 0,5-1 meter i vattenmassan, varefter aggregaten som bildas av flock och partikulärt material, ganska snabbt sjunker mot botten. Där lägger det sig som ett tjockt, fluffigt och vattenhaltigt skikt, som så småningom kommer att packas ihop. Enligt planerna ska endast bottnarna under 4 m-kurvan behandlas motsvarande 60-65 % av bottenytan, c:a 8,5 ha. I och med detta lämnas strandbrinkar och grunda bottnar ostörda, och en återkolonisation av bottendjur från dessa, görs möjlig. Hur stora dos PAX som ska spridas är ännu inte avgjort en vägledande sedimentundersökning är dock genomförd och svar väntas i början av 2011. Kemikaliehanteringen blir omfattande och en inhägnad kemikaliedepå kommer att anläggas på lämplig plats preliminärt intill fiskeklubbens Tellus stuga på Trekantsstranden där pumpning av 2

kemikalien till farkosten kan ske. Viss tyngre trafik, till och från depån, kommer att ske under spridningsperioden. Med det planerade läget kommer dock trafiken på parkmark att minimeras. Sedimentbehandlingen är tänkt att genomföras under våren 2011, så snart efter islossningen som möjligt (april-maj) och beräknas ta c:a en månad i anspråk. Miljökonskvenser Växt- och djurplankton Vid behandlingen får man en direkt, mekanisk, inverkan på växt- och djurplankton, som fälls till botten tillsammans med den sedimenterande flocken. Den övertäckning av bottensedimenten som sker, kan också minska rekryteringen av växt- och djurplanktonarter med vilstadier på bottnarna. Den största effekten på plankton kommer dock av den sänkta trofinivån en sänkt fosforhalt i sjön, ger en minskad mängd växtplankton och därmed ett klarare vatten. Bottendjur Det är rimligt att tänka sig att den behandling av sedimenten, som nu planeras, kommer att slå hårt mot bottenfaunan. Knappast av toxiska skäl, utan främst av rent mekaniska djuren bakas in i fällningen. Å andra sidan består Trekantens djupbottenfauna till största delen av chironomider och oligochaeter (fjädermygglarver och glattmaskar), vars återkolonisation är oproblematisk. Efter behandlingen, när syreförhållandena förbättrats, kan man dessutom räkna med en ökad diversitet, d.v.s. kolonisation av andra/nya, mer syrekrävande arter. Behovet av rekryteringsbottnar kommer att säkras genom att sjöns grundare delar inte behandlas. Vid den bottenfaunaundersökning i sjön Flaten som genomfördes 2004, fyra år efter aluminiumbehandlingen, konstaterades att de bottnar som behandlats åter var koloniserade och hade en artrikare sammansättning än tidigare ett svar på de djupare bottnarnas förbättrade syreförhållanden. Fisk Forskning i USA och Sverige visar att aluminium har toxiska effekter på fisk i vissa ph-områden. Försiktighet måste alltså iakttas vid sedimentbehandlingen, så att inte ph sjunker under ph 6 eller överstiger ph 9 (detta senare är dock osannolikt). Den tillsatta PAX:en är en mycket sur lösning, men ph-sänkningen i ett väl buffrat naturvatten blir begränsad. När Flaten behandlades år 2000, medförde kemikalietillsatsen en temporär sänkning av ph med knappt 0,5 enheter. Under den period på våren, då behandlingen av Trekanten är planerad att genomföras, kan vi förvänta oss att ph-värdet vid de bottnar som ska behandlas, ligger i intervallet styvt 7 till c:a 8,5 (beroende på vårblomningens intensitet). Behandlingen kommer då att ske i ett ph-intervall där aluminium inte har några akuttoxiska effekter på fisken. För övrigt flyr fisken, när arbetsfarkosten närmar sig! De tidigare genomförda behandlingarna av sedimenten i Flaten och Långsjön har inte visat på några bestående problem för fisken. Tvärtom fiskesamhället i Flaten befann sig redan före behandlingen i god ekologisk status och har under de följande åren varierat mellan god och hög ekologisk status. I Långsjön har förändringen varit ännu tydligare och det sammanvägda indexet har stigit från måttlig till god ekologisk status. Enligt det sammanvägda fiskindexet EQR8, har Trekanten nu måttlig ekologisk status. 3

Kräftor Fisken kan fly undan, men det är inte känt hur kräftorna klarar sig, om de råkar befinna sig på det djupare bottenavsnitt som just behandlas. Med tanke på den ytterst sparsamma växtligheten på sjöns bottnar, förväntas dock de flesta kräftorna leva i strandbrinkarna och därmed inte störas av åtgärderna. Aluminiumbehandlingen har, i andra projekt, visat sig kunna leda till en kraftig ökning av kräftpopulationen antagligen en kombinerad effekt av bättre syreförhållanden och återvändande/ ökande undervattensvegetation. Groddjur Vanliga grodan och paddan leker i april-maj, bland vegetationen i stilla och varmt vatten. Den typen av biotop är svår att finna i Trekanten och vid den senaste inventeringen som genomfördes, fann man heller inga groddjur. Fågel Sjön bevistas av Stockholmstraktens vanligaste fågelarter, men den är inte någon uttalad fågelsjö. Spridarfarkosten kommer att röra sig utanför 4-meterskurvan, vilket innebär att den sällan kommer nära stranden, varför aluminiumbehandlingen bedöms kunna ske på våren, utan att nämnvärt störa befintligt fågelliv. Vegetation Undervattensvegetationen är sparsam, men på senare år har ett, från början väldigt begränsat, bestånd av krusnate (Potamogeton crispus), spridit sig kraftigt, öster om badplatsen. Krusnaten är relativt sällsynt i kommunen, och ett uppklarnande av vattenmassan och förbättrande av ljusförhållandena kan sannolikt medföra en ytterligare utbredning och stabilisering av beståndet. En sådan förändring skulle vara ett tecken på att sjön kommit i bättre balans, men är samtidigt ett scenario som oroar fiskefolk det blir naturligtvis svårare, rent tekniskt, att spinnfiska om de nu kala bottnarna blir bevuxna med undervattensvegetation. Sediment Halterna av bly, zink och kvicksilver är höga och kopparhalten är mycket hög, liksom halten PAH (polyaromatiska kolväten). Prover tagna djupare ner i sedimenten visar ännu högre halter, vilket tyder på en minskad belastning under senare år. De höga föroreningshalterna kan verka oroande då den planerade behandlingen kommer att virvla upp ytsedimenten. Man ska dock betänka att både metaller och PAH mestadels är bundna till partiklar och organiskt material. Detta innebär att när PAX-lösningen injekteras och sedimenten virvlas upp, kommer huvudparten av föroreningarna att kapslas in i fällningen och inte spridas upp i vattenmassan. Sammanfattning Toxicitet zooplankton, bottenfauna och fisk Misstankar om toxiska effekter av aluminiumbehandling har rapporterats på djurplankton, bottenfauna och fisk, men har då handlat om djur som under längre perioder utsatts för giftiga, fria, aluminiumjoner (Al 3+ ). Alternativt har de levt i försurade vatten och vid en sjökalkning fått sina gälar igensatta. Mycket tyder dock på att dessa effekter över huvud taget inte är aktuella om man, som här, håller sig inom ph-området 6-9. Reaktionen PAX + vatten flock, är mycket snabb. Försök i laboratoriemiljö har visat att fisken inte ens reagerar! De tidigare genomförda behandlingarna av 4

sedimenten i Flaten och Långsjön har inte gett några problem för dessa grupper. Undervattensvegetation En sänkt fosforhalt och därav följande lägre växtplanktonproduktion ger ett bättre ljusklimat för undervattensvegetationen. Detta innebär en bättre biologisk balans i sjön, med möjlighet för vegetationen att sprida sig till större områden och djup. Förorenade sediment Metaller och PAH i sedimenten är huvudsakligen bundna till partiklar och organiskt material och kommer därför att fastna/bakas in i aluminiumflocken, varefter de återsedimenterar till botten då som större och tyngre agglomerat. Tidpunkt för aluminiumbehandlingen Vilken tid på året som behandlingen ska utföras, har i de tidigare två fallen styrts av hänsyn till häckande fågel och lekande/övervintrande groddjur. I detta fall finns inga skäl som hindrar att behandlingen utförs under våren. 5