Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn

Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ISBN 978-952-213-427-1 www.kommunarbetsgivarna.fi

Anställningshandbok för chefer inom undervisningssektorn 2009 Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Kommunala arbetsmarknadsverket 2009

Första upplagan Nätpublikation ISBN 978-952-213-427-1 Helsingfors 2009 Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen 14 00530 Helsingfors tfn (09) 7711 fax (09) 701 2239 www.kommunarbetsgivarna.fi 2

Första upplagan Nätpublikation ISBN 978-952-213-427-1 Helsingfors 2009 Kommunala arbetsmarknadsverket Andra linjen 14 00530 Helsingfors tfn (09) 7711 fax (09) 701 2239 www.kommunarbetsgivarna.fi 2

Till läsaren Den här handboken behandlar anställningsfrågor för rektorer och lärare i grundskolor och gymnasier. Den har utarbetats som stöd och arbetsredskap för dem som arbetar med löne- och personaladministration i kommunerna. Handboken tar upp grundskole- och gymnasielärarnas rättsliga ställning, löner och arbetstid. Den ersätter den tidigare handboken om anställningsfrågor för grundskolans och gymnasiets undervisningspersonal, som utkom år 2001. Handboken har utarbetats vid Kommunala arbetsmarknadsverkets undervisnings- och bildningsenhet. I slutet av boken finns den lagstiftning som gäller anställningsvillkoren för grundskole- och gymnasielärare. KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 3

Innehåll Innehåll Till läsaren... 3 I LÄRARBEHÖRIGHET... 9 1 Allmänt... 9 2 Krav på språkkunskaper... 9 2.1 Allmänt... 9 2.2 Rektorer... 9 2.3 Lärare inom grundläggande utbildning och förskoleundervisning... 10 2.4 Gymnasielärare... 10 2.5 Hur språkkunskaper visas... 10 3 Examina... 11 4 Rektorer... 12 5 Klasslärare... 13 5.1 Pedagogie magister... 13 5.2 Pedagogie kandidat... 13 5.3 Ämneslärare... 14 5.4 Klasslärarexamen som avlagts i de nordiska länderna... 14 5.5 Folkskollärarexamen och klasslärare i grundskolan... 14 6 Lärare som ger förskoleundervisning... 15 6.1 Klasslärare och barnträdgårdslärare... 15 6.2 Socialpedagog, socialhandledare, socionom (YH)... 15 7 Ämneslärare... 16 7.1 Ämneslärare inom grundläggande utbildning... 16 7.2 Ämneslärare i gymnasiet... 17 7.3 Studier som motsvarar ämneslärarstudierna... 17 7.4. Specialfrågor för olika läroämnen... 18 7.4.1 Modersmål och litteratur, bildkonst... 18 7.4.2 Historia och samhällslära... 18 7.4.3 Hälsokunskap... 19 7.4.4 Handarbete, huslig ekonomi och vissa andra läroämnen... 19 7.4.5 Religionsundervisning... 20 7.4.6 Valbart ämne... 21 8 Elevhandledare i grundskolan och studiehandledare i gymnasiet... 21 8.1 Högre högskoleexamen... 22 8.2 Magisterexamen med ett pedagogiskt läroämne som huvudämne... 22 8.3 Lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier... 22 9 Specialundervisning... 22 9.1 Allmänt... 22 9.2 Specialundervisning på deltid... 23 9.2.1 Pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne... 23 9.2.2 Annan högre högskoleexamen... 23 9.2.3 Nordisk speciallärarutbildning... 24 9.3 Specialundervisning i klass och i förskolan... 24 9.3.1 Specialundervisning i klass... 24 9.3.2 Specialundervisning i klass för förskolelever... 24 9.4 Särskilda frågor... 25 10 Tidigare uppnådd behörighet... 25 4

Innehåll 11 Utländsk utbildning... 25 12 Dispens... 26 II LÄRARNAS RÄTTSLIGA STÄLLNING... 27 1 Tjänste- eller arbetsavtalsförhållande... 27 2 Anställning... 28 3 Prövotid... 28 4 Tjänsteförhållande för viss tid... 29 4.1 Visstidsanställningens längd... 29 4.2 Grunden för visstidsanställning... 29 4.3 Upprepade visstidsanställningar... 33 4.4 Angivande av tidsbegränsning... 34 4.5 Ersättning för ogrundad visstidsanställning... 35 5 Uppsägning av tjänsteförhållande... 36 5.1 Uppsägningsgrunder som beror på tjänsteinnehavaren... 36 5.2 Uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker... 38 5.3 Uppsägningstider... 38 6 Hävning av tjänsteförhållande... 38 III LÄRARNAS TJÄNSTEUPPGIFTER... 39 1 Definition... 39 2 Arbetsgivaren bestämmer om uppgifterna... 39 3 Uppgifternas innehåll... 40 4 Uppgiftsbeskrivning... 42 IV LÄRARNAS LÖNER... 47 1 Allmänt... 47 2 Uppgiftsrelaterad lön... 47 2.1 Grundlön... 47 2.1.1 Tjänstebeteckning... 48 2.1.2 Examen... 48 2.1.3 Behörighet... 49 2.2 Uppgifternas svårighetsgrad och dess inverkan på lönen... 49 3 Individuellt tillägg... 50 3.1 Individuellt tillägg... 50 3.2 Årsbunden del av det individuella tillägget... 50 4 Övriga löner (tillägg som inte hör till den uppgiftsrelaterade lönen)... 53 4.1 U-områdestillägg... 53 4.2 Fjärrortstillägg... 54 4.3 Resultatbonus... 54 4.4 Individuellt lönetillägg... 54 4.5 Övergångstillägg... 55 5 Ordinarie lön... 56 6 Övertimarvode... 56 6.1 Ersättning för övertimmar... 56 7 Lön för deltidsanställda... 59 8 Hur tjänstledighet inverkar på lönen... 59 8.1 Tjänstledighet med lön... 59 8.2 Oavlönad tjänstledighet... 62 8.3 Oavlönad tjänstledighet för en del av dagen... 65 5

Innehåll V ARBETSTID FÖR LÄRARE... 66 1 Indelning av arbetstiden... 66 2 Principen om effektiv användning av arbetstiden... 67 3 Grundskolan... 67 3.1 Elevarbetsdagar per år... 67 3.2 Tre lärararbetsdagar per år... 68 3.3 Extra dagar för utveckling av arbetsplatsen m.m... 68 3.4 Övriga arbetsdagar... 68 3.5 Arbetstid per vecka... 69 3.6 Daglig arbetstid... 70 3.7 Arbetstid som är förlagd till arbetsplatsen... 71 3.8 Arbetstid som är förlagd till hemmet... 71 4 Gymnasiet... 71 5 Vuxengymnasier... 73 6 Arbetstiden för elevhandledare i grundskolan läsåret 2009 2010... 73 6.1 Allmänt... 73 6.2 Bunden arbetstid... 73 6.3 Arbete under icke-bunden arbetstid... 74 VI KALKYLERAD SEMESTER, SEMESTERPENNING OCH SEMESTERDAGSERSÄTTNING SAMT SEMESTER FÖR REKTORER... 76 1 Kalkylerad semester... 76 1.1 Allmänt... 76 1.2 Grundbegrepp... 76 1.3 Tidpunkten för och längden på den kalkylerade semestern... 77 2 Semesterpenning... 78 3 Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare... 79 3.1 Allmänt... 79 3.2 De som anställts för arbetsåret... 80 3.3 De som anställts för kortare tid än arbetsåret... 80 4 Semester för rektorer... 81 VII AVBROTT I TJÄNSTEUTÖVNINGEN... 82 1 Allmänt... 82 2 Beviljande av tjänstledighet... 82 3 Beviljande av prövningsbaserade tjänstledigheter... 83 4 Tjänstledigheter enligt tjänstekollektivavtal... 84 4.1 Sjukledighet... 84 4.1.1 Rätt till sjukledighet... 84 4.1.2 Sjuklön... 85 4.1.3 Sjukdom som leder till pension eller rehabiliteringsstöd för viss tid... 87 4.1.4 Timlärare i bisyssla... 88 4.2 Moderskapsledighet... 89 4.3 Föräldraledighet... 91 4.4 Föräldraledighet för vård av adoptivbarn... 92 4.5 Partiell föräldraledighet... 94 4.6 Faderskapsledighet... 95 4.7 Vårdledighet... 96 4.8 Partiell vårdledighet... 97 4.9 Tillfällig vårdledighet... 98 4.10 Frånvaro på grund av tvingande familjeskäl... 99 6

Innehåll 4.11 Offentligt uppdrag som tjänsteinnehavare inte har rätt att avsäga sig... 99 4.12 Repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning, försvarskurs... 99 4.13 Deltagande i huvudavtalsorganisationernas högsta beslutande organs möten... 100 4.14 Facklig utbildning... 100 4.15 Studieledighet... 101 4.16 Vissa tjänstledigheter... 101 VIII SÄRSKILDA FRÅGOR FÖR GRUNDSKOLOR, GYMNASIER OCH VUXENGYMNASIER... 103 1 Ambulerande lärare... 103 1.1 Minskning av undervisningsskyldigheten för ambulerande lärare... 103 1.1.1 Minskning baserad på förflyttningar... 103 1.1.2 Minskning enligt sträcka... 106 1.2 Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare... 108 1.2.1 Bostad i samma kommun som skolan och undervisning i två eller flera skolor under samma dag... 108 1.2.2 Bostad utanför kommunens gränser och undervisning i två eller flera skolor under samma dag... 109 1.2.3 Undervisning i samma skola hela dagen... 110 1.2.4 Reseersättningar för timlärare... 111 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid ett gymnasium... 111 2.1 Lön... 112 2.2 Undervisningsskyldighet... 112 2.3 S.k. blandlektorer... 112 2.4 Vuxengymnasietillägg (= tillägg för årskurslöshet)... 113 2.5 Tillägg för handledning i och övervakning av modersmåls- och litteraturövningar... 114 2.6 Vuxengymnasietillägg och tillägg för övningar i modersmålet med hjälp av koefficient... 114 2.7 Exempel på uträkning av lön... 115 IX TIMLÄRARE... 118 1 Allmänt... 118 2 Undervisningstimmar som krävs för huvudsyssla... 118 3 Tjänsteförordnandets inverkan på anställningsvillkoren... 119 4 Anställningstid... 119 5 De största skillnaderna mellan huvudsyssla och bisyssla... 120 5.1 Lönen... 120 5.2 Arbetstiden... 121 5.3 Andra viktiga skillnader... 121 X SKÖTSEL AV EN TJÄNST PÅ DELTID... 122 1 Skötsel av en tjänst på deltid... 122 2 Deltidsanställningens inverkan på verksamheten och kostnaderna... 123 3 Anställningsvillkoren när en tjänst sköts på deltid... 125 4 Timlärare i huvudsyssla... 126 XI FORMLER FÖR LÖNEBERÄKNING... 127 1 Avrundningsregel... 127 2 Vägd undervisningsskyldighet... 127 7

Innehåll 3 Beräkning av övertimarvoden... 127 3.1 Årsarvode för en veckoövertimme... 128 3.2 Engångstimarvode... 128 4 Uträkning av dagslönen... 129 4.1 För en hel dag... 129 4.2 För en del av dagen... 129 5 Minskning av övertimarvodet vid oavlönad tjänstledighet... 129 5.1 För hela dagar... 129 5.2 För en del av dagen... 129 6 Timmar för förberedelse av demonstrationer... 130 7 Minskning av undervisningsskyldigheten... 131 7.1 Minskad undervisningsskyldighet på grund av skolledaruppgifter... 131 7.2 Minskad undervisningsskyldighet för ambulerande lärare... 131 TABELLER... 132 LAGSTIFTNING... 134 FÖRKORTNINGAR UKTA Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal 2007 2009 AKTA Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2007 2009 KomTjL Lagen om kommunala tjänsteinnehavare ArbAvtL Arbetsavtalslagen uvs Undervisningsskyldighet HFD Högsta förvaltningsdomstolen KA Kommunala arbetsmarknadsverket OAJ Undervisningssektorns fackorganisation FPA Folkpensionsanstalten YH Yrkeshögskola 8

Lärarbehörighet I LÄRARBEHÖRIGHET I detta kapitel behandlas vissa centrala och ofta förekommande frågor om behörighet för rektorer och lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Den aktuella lagstiftningen finns i slutet av publikationen. 1 Allmänt Enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998, nedan behörighetsförordningen) ska en lärare ha behörighet för den undervisning läraren ger. Det är alltså inte fråga om behörighet för en tjänst. Behörigheten utreds i fråga om alla de uppgifter läraren sköter. Kommunerna beslutar om tjänstebeteckningarna för undervisningspersonalen eftersom det inte finns bestämmelser om dem i utbildningslagstiftningen. 2 Krav på språkkunskaper 2.1 Allmänt 2.2 Rektorer Behörighetsförordningen innehåller bestämmelser om grundskoleoch gymnasiepersonalens språkkunskaper. Bestämmelserna om rektorers och lärares språkkunskaper har ändrats genom en lagändring (1133/2003) som trädde i kraft 1.1.2004. Ändringen baserar sig på språklagen (423/2003) och lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Lagarna trädde i kraft i början av år 2004. Den senare lagen tillämpas på läroanstalter till de delar som gäller säkerställande av personalens språkkunskaper, kontroll av språkkunskaper i samband med anställning, utannonsering av krav på språkkunskaper och språkkunskaper som visats efter ansökningstidens utgång. I övrigt regleras språkkunskaperna för personalen vid läroanstalter i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. Enligt behörighetsförordningen ska en rektor ha utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift. Utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift krävs inte av rektorer som har visat att de behärskar läroanstaltens eller skolans undervisningsspråk fullständigt enligt de bestämmelser som gällde före 1.1.2004. 9

Lärarbehörighet 2.3 Lärare inom grundläggande utbildning och förskoleundervisning 2.4 Gymnasielärare Inom den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen ska lärarna ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift. Utmärkt förmåga i tal och skrift krävs ändå inte av de grundskollärare eller förskollärare som har visat att de behärskar skolans undervisningsspråk fullständigt enligt de bestämmelser som gällde före 1.1.2004. Om undervisningsspråket är något annat än skolans undervisningsspråk eller om det är fråga om undervisning enligt 10 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning som ordnas i en skola med främmande språk, kan undervisning också ges av en person som behärskar det språk som används i undervisningen. I dessa situationer bestämmer Utbildningsstyrelsen vid behov hur personen ska visa att han eller hon behärskar språket. En person som har utbildat sig till lärare i Sverige och som har utfört sin undervisningspraktik inom utbildningen enbart på svenska anses ha en utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift i en svenskspråkig skola. Inom gymnasieutbildningen ska lärarna behärska det språk som används i undervisningen. Utbildningsanordnaren bedömer om en lärare behärskar språket i tillräcklig grad. I gymnasiet ska lärare som undervisar i modersmål och litteratur ha en utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket i tal och skrift. Utmärkt muntlig och skriftlig förmåga krävs ändå inte av de gymnasielärare i modersmål och litteratur som har visat att de behärskar språket fullständigt enligt de bestämmelser som gällde före 1.1.2004 eller vilkas behörighet baserar sig på behörighet att undervisa i modersmål och litteratur som uppnåtts före denna tidpunkt. 2.5 Hur språkkunskaper visas Språkkunskaperna i finska och svenska visas på det sätt som föreskrivs i förordningen om bedömning av kunskaper i finska och svenska i statsförvaltningen (481/2003, nedan språkkunskapsförordningen). Kunskaperna i undervisningsspråket kan således inte längre visas genom ett intyg som getts av ett universitet för detta ändamål. 10

Lärarbehörighet 3 Examina Enligt förordningen kan språkkunskaperna visas a) genom ett intyg av den språkexamensnämnd för finska språket eller den språkexamensnämnd för svenska språket som har tillsatts av Utbildningsstyrelsen b) genom allmänna språkexamina c) i samband med studier (15 i språkkunskapsförordningen). I 13 i språkkunskapsförordningen föreskrivs om jämställande av allmänna språkexamina med språkexamina för statsförvaltningen enligt lagen om allmänna språkexamina (668/1994). De som fått sin skolbildning och avlagt högskoleexamen i Finland visar i allmänhet att de har utmärkta kunskaper i modersmålet i samband med studierna. Språkexamensnämnden kan på ansökan, utan att verkställa språkexamen för statsförvaltningen, ge ett intyg över utmärkta kunskaper i finska eller svenska till en person som enligt en godtagbar utredning i sin tidigare verksamhet har visat prov på sådana språkkunskaper som krävs och besluta att jämställa språkstudier som slutförts utomlands med språkexamina för statsförvaltningen. De som har fått sin skolbildning utomlands är i allmänhet tvungna att visa att de har utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal eller skrift genom ett intyg av examensnämnden eller genom en sådan examen som avses i lagen om allmänna språkexamina. Detsamma gäller personer som har fått sin skolbildning och avlagt högskoleexamen på olika språk, om inte modersmålsprovet i studentexamen visar att de har en utmärkt förmåga att använda språket i tal och skrift. Också de som inte har avlagt högskoleexamen kan vara behöriga att ge förskoleundervisning. I så fall krävs inget intyg över kunskaper i finska eller svenska, om förskolläraren har fått sin skolbildning och slutfört de studier som ger behörighet på samma språk. Uppgifter om gällande och tidigare högskoleexamina och klassificeringen av dem finns i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998, ändrad genom förordningarna 806/1999, 1132/2003 och 426/2005). Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ska rektorer och lärare i regel ha högre högskoleexamen. Undantag 11

Lärarbehörighet 4 Rektorer förekommer främst i fråga om behörighet som uppnåtts enligt tidigare gällande lagstiftning. Bland annat betygen över kandidatexamen i humanistiska vetenskaper har gett upphov till tolkningssvårigheter. Universiteten har gett dessa betyg för prestationer på 100 studieveckor under tidigare år då de studerande inte kunde avlägga någon lägre högskoleexamen (s.k. mellanexamen). Studerande som fått ett sådant betyg har inte avlagt en examen utan de har fått en titel. Trots att de som fått denna titel inte har avlagt lägre högskoleexamen ur behörighetssynvinkel, jämställs titeln kandidat i humanistiska vetenskaper och titeln kandidat i naturvetenskaper lönemässigt med lägre högskoleexamen. Observera att inte heller den kandidatexamen i humanistiska vetenskaper som avläggs i dag räcker till för att ge lärarbehörighet eftersom det är en lägre högskoleexamen. Bestämmelser om pedagogiska studier finns i 22 1 mom. i behörighetsförordningen (986/1998). Behörig som rektor inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning är den som har högre högskoleexamen, lärarbehörighet för utbildningsformen i fråga tillräcklig erfarenhet av läraruppgifter och examen i undervisningsförvaltning enligt de grunder som godkänts av Utbildningsstyrelsen, minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckors studier i undervisningsförvaltning som ordnats av ett universitet eller på något annat sätt förvärvad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Lärare som före 1.1.1999 var behöriga att ge grundläggande utbildning eller elevhandledning behöver ändå inte ha högre högskoleexamen för att vara rektorer inom grundläggande utbildning. Däremot ska de givetvis uppfylla de övriga behörighetsvillkoren. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för gymnasierna. Gymnasierektorer ska alltså ha högre högskoleexamen. Detsamma gäller för en rektor som är gemensam för en grundskola och ett gymnasium, om rektorn inte har uppnått behörighet som gymnasierektor före år 1999. Den som är rektor för en skola med flera olika utbildningsformer eller gemensam rektor för flera skolor ska ha lärarbehörighet för någon av utbildningsformerna. 12

Lärarbehörighet 5 Klasslärare 5.1 Pedagogie magister 5.2 Pedagogie kandidat I behörighetsförordningen betraktas den grundläggande utbildningen som en utbildningsform och förskoleundervisningen som en annan. I fråga om en rektor för en skola med årskurserna 7 9 är alltså klasslärarbehörighet tillräckligt för att uppfylla lärarbehörigheten för utbildningsformen. När en rektor undervisar ska rektorn ändå ha samma behörighet som respektive lärare. Om en rektor till exempel undervisar i matematik i årskurs åtta ska rektorn uppfylla behörighetsvillkoren för ämneslärare i matematik inom den grundläggande utbildningen. Det finns inga anvisningar om vad som är tillräcklig arbetserfarenhet i läraruppgifter för en rektor och när en person har på något annat sätt förvärvad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Det är en fråga för utbildningsanordnaren att avgöra. I 4 i behörighetsförordningen finns bestämmelser om behörighet för klasslärare. Behörig att ge klassundervisning är den som har pedagogie magisterexamen, minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller inom den grundläggande utbildningen och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Behörig att ge klassundervisning är också den som har pedagogie kandidatexamen, minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller inom den grundläggande utbildningen (se nedan punkt 7 Ämneslärare) och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. De klasslärare som studerat i enlighet med förordningen om pedagogiska examina och studier (530/1978) har i allmänhet avlagt sin 13

Lärarbehörighet 5.3 Ämneslärare examen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare och då ingår givetvis alla de studier som krävs för behörighet. Behörig att ge klassundervisning är också den som har behörighet för ämneslärare inom den grundläggande utbildningen (se nedan punkt 7 Ämneslärare) och slutfört studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. Behöriga att ge klassundervisning är ändå inte de lärare som fått ämneslärarbehörighet enligt 102 2 mom. i den grundskoleförordning som gällde före 1999 (718/1984, ändring genom förordning 1174/1992 och 294/1996), om inte behörigheten har uppnåtts eller bibehållits genom övergångsbestämmelser. Eftersom elevhandledning inte är ett undervisningsämne kan elevhandledare inte uppnå klasslärarbehörighet genom att slutföra studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. 5.4 Klasslärarexamen som avlagts i de nordiska länderna Behörig att ge klassundervisning är också den som i något annat nordiskt land har avlagt en klasslärarexamen som baserar sig på ett minst tre år långt utbildningsprogram. Om examen grundar sig på kortare studier än tre år är läraren behörig att undervisa i årskurs 1 4 och efter att ha slutfört de tilläggsstudier som Utbildningsstyrelsen bestämt också behörig att ge klassundervisning i alla årskurser (Utbildningsstyrelsens beslut 181/041/98/11.2.1999). Observera att också dessa lärare ska behärska skolans undervisningsspråk fullständigt, i likhet med andra lärare inom den grundläggande utbildningen. 5.5 Folkskollärarexamen och klasslärare i grundskolan Behörig att ge klassundervisning är fortfarande också den som har avlagt en folkskollärarexamen eller en klasslärarexamen för grundskolan. I stället för studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan kan en lärare i dessa fall ha minst 35 studieveckors grundstudier i de undervisningsämnen som ingår i utbildningsprogrammet för klasslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (539/1978). 14

Lärarbehörighet 6 Lärare som ger förskoleundervisning Bestämmelser om lärarbehörighet för förskoleundervisning finns i 7 i behörighetsförordningen. 6.1 Klasslärare och barnträdgårdslärare Behörig att ge förskoleundervisning är den som har klasslärarbehörighet. Behörig att ge förskoleundervisning för en separat förskolegrupp, i vilken inte ingår elever från den grundläggande utbildningen, är också den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen (tidigare utbildning för barnträdsgårdslärare på institutnivå) eller lämplig pedagogie kandidatexamen och inom den eller separat minst 60 studiepoäng eller 35 studieveckors studier som ger yrkesfärdighet för uppgifter inom förskolepedagogik och förskoleundervisning. 6.2 Socialpedagog, socialhandledare, socionom (YH) I behörighetsvillkoren för förskollärarna finns bestämmelser som tryggar möjligheterna för dem som tidigare arbetat med dessa uppgifter att också i fortsättningen ge förskoleundervisning i undervisningsgrupper där det inte ingår elever från den grundläggande utbildningen. De som omfattas av bestämmelserna ska ha av undervisningsministeriet godkända 15 eller 20 studieveckors studier inom förskoleundervisning som före år 2004 anordnats av ett universitet eller en utbildningsanordnare som samarbetar med universitetet. Dessa studier kan inte längre slutföras och motsvarande studier som slutförts efter 2003 ger inte behörighet för förskoleundervisning. Bestämmelserna gäller personer som uppfyller följande villkor: a) Socialpedagoger som avlagt examen på institutnivå och som 1.8.2000 eller sammanlagt minst ett år under tiden 1.8.1997 31.7.2000 skötte uppgiften som föreståndare för ett daghem eller vård-, omsorgs-, fostrings-, undervisnings- eller rehabiliteringsuppgifter som förutsätter stor kännedom om dagvård. Från och med 1.8.2003 krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. b) Socialpedagoger som avlagt examen på institutnivå efter 1995, om examen omfattar sammanlagt minst 50 studieveck- 15

Lärarbehörighet 7 Ämneslärare ors studier i småbarnsfostran. Från och med 1.8.2003 krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. Om de däremot inte har den arbetserfarenhet som avses i punkt 1 och som förvärvats under den tid som anges i punkten, ska tilläggsstudierna omfatta 20 studieveckor. c) Socialhandledare som avlagt examen på institutnivå efter 1995, om examen omfattar sammanlagt minst 50 studieveckors studier i småbarnsfostran och socialpedagogik. Från och med 1.8.2003 krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. Om de däremot inte har den arbetserfarenhet som avses i punkt a) och som förvärvats under den tid som anges i punkten, ska tilläggsstudierna omfatta 20 studieveckor. d) De som avlagt socionomexamen (YH) efter 1995, om examen omfattar sammanlagt minst 50 studieveckors studier i småbarnsfostran och socialpedagogik. Från och med 1.8.2003 krävs dessutom av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier på 15 studieveckor inom förskoleundervisning. De som avlagt socionomexamen ska ha antagits till yrkeshögskolan senast år 1999. 7.1 Ämneslärare inom grundläggande utbildning Behörig att ge ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen är en lärare som har högre högskoleexamen, i respektive undervisningsämne minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier i de ämnen som hör till ämneslärarutbildningen som omfattar grund- och ämnesstudier i ett läroämne eller en därmed jämställbar helhet och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Lärare som blivit behöriga före ingången av 1999 ska i det tredje ämnet och i de övriga ämnena de undervisar i ha slutfört minst 15 studieveckors studier i varje ämne eller ha undervisat i det ämnet minst ett läsår utan avbrott under åren 1995 1998. 16

Lärarbehörighet Behörig att ge ämnesundervisning är också den som fått behörighetsintyg av Utbildningsstyrelsen på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 7.2 Ämneslärare i gymnasiet Behörig att ge ämnesundervisning i gymnasiet är den som har högre högskoleexamen, i ett av de ämnen som undervisas har slutfört minst 120 studiepoängs eller 55 studieveckors universitetsstudier som hör till utbildningen för ämneslärare, dvs. grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för examen eller i en därmed jämställbar helhet i varje annat ämne som undervisas krävs minst 60 studiepoängs eller 35 studieveckors universitetsstudier, dvs. grund- och ämnesstudier eller en därmed jämställbar helhet, som hör till utbildningen för ämneslärare och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Lärare som blivit behöriga före ingången av 1999 ska i det tredje ämnet och i de övriga ämnena de undervisar i ha slutfört minst 15 studieveckors studier i varje ämne eller ha undervisat i det ämnet minst ett läsår utan avbrott under åren 1995 1998. Behörig att ge ämnesundervisning är också den som av Utbildningsstyrelsen fått ett behörighetsintyg på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 7.3 Studier som motsvarar ämneslärarstudierna Enligt gällande bestämmelser ska de studier som ger ämneskompetens vara fullgjorda som sådana studier i undervisningsämnet som hör till ämneslärarutbildningen. Om studierna har fullgjorts på något annat sätt ska motsvarigheten påvisas genom ett intyg av ett universitet. Intyg över motsvarigheten i studier ska begäras av ett universitet som ordnar sådana studier i undervisningsämnet som ingår i ämneslärarutbildningen. Till exempel diplomingenjörsexamen är en högre högskoleexamen, och examen kan omfatta bland annat studier i matematik och fysik. Examen ger dock inte som sådan, tillsammans med pedagogiska studier, behörighet för undervisning i matematik och fysik inom den grundläggande utbildningen eller gymnasieutbildningen. Personen ska genom ett intyg av ett universitet kunna visa att studierna i ma- 17

Lärarbehörighet tematik och fysik motsvarar de studier i undervisningsämnet som ingår i ämneslärarutbildningen i föreskriven omfattning. På samma sätt ska man förfara när en person som studerat till översättare vill få behörighet som ämneslärare i främmande språk i grundskolan eller gymnasiet. I 22 6 mom. i behörighetsförordningen föreskrivs om ersättande av en studieprestation som ingår i behörighetsvillkoren med ett intyg av ett universitet. Enligt momentet kan en studieprestation inom lärarutbildningen ersättas med ett intyg av ett universitet. 7.4. Specialfrågor för olika läroämnen 7.4.1 Modersmål och litteratur, bildkonst Namnen på vissa läroämnen har ändrats. Lärare som har behörighet att undervisa i ett ämne under dess tidigare namn är fortfarande behöriga att undervisa i ämnet. Modersmål och litteratur är ett läroämne. En person som var behörig att ge modersmålsundervisning enligt de bestämmelser som gällde i slutet av 1998 eller enligt behörighetsförordningen är behörig att undervisa i modersmål och litteratur, om de övriga behörighetsvillkoren för uppgiften uppfylls. På motsvarande sätt är en person som är behörig att undervisa i teckning behörig att ge undervisning i bildkonst. 7.4.2 Historia och samhällslära Historia och samhällslära är två olika läroämnen, även om de enligt läroplanen är sammankopplade. Undervisningsministeriet har tolkat frågan på följande sätt: En lärare hade slutfört klasslärarutbildning (högre högskoleexamen) med 36 studieveckors studier i samhällsvetenskap som biämne. Enligt undervisningsministeriets utlåtande (38/11/2000) är historia och samhällslära två olika läroämnen, trots att lärarna undervisar i och bedömer dem tillsammans. Läraren måste be det universitet som utbildar ämneslärare i samhällslära ge ett utlåtande om huruvida studierna i samhällsvetenskap motsvarar de 35 studieveckors studier i undervisningsämnet samhällslära som ingår i ämneslärarutbildningen. 18

Lärarbehörighet 7.4.3 Hälsokunskap Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ska ämneslärare i hälsokunskap ha högre högskoleexamen, studier i det undervisningsämne som ingår i ämneslärarutbildningen och pedagogiska studier för lärare på samma sätt som ämneslärare i andra ämnen. När hälsokunskap blev ett separat läroämne infördes bestämmelser om specialarrangemang under en övergångsperiod. Specialarrangemangen gäller bara under övergångsperioden till slutet av juli 2012 i grundskolan och till slutet av juli 2011 i gymnasiet. Enligt dessa specialarrangemang är den som 1.8.2002 har varit behörig att ge undervisning i biologi, huslig ekonomi, gymnastik eller samhällslära i grundskolan eller psykologi i gymnasiet behörig att undervisa i hälsokunskap inom den grundläggande utbildningen ända till slutet av juli 2012. Också den som före 1.8.2002 har antagits till studier i något av läroämnena ovan som ingår i ämneslärarutbildningen är efter att utbildningen slutförts behörig att ge undervisning i hälsokunskap under övergångsperioden om de övriga behörighetsvillkoren för ämneslärare uppfylls. Behörig att undervisa i hälsokunskap i gymnasiet är ända till slutet av juli 2011 den som 1.8.2001 har varit behörig att undervisa i biologi, gymnastik eller psykologi och inom den grundläggande utbildningen i huslig ekonomi. Också den som före 1.8.2001 har antagits till studier i något av läroämnena ovan som ingår i ämneslärarutbildningen är efter att utbildningen slutförts behörig att ge undervisning i hälsokunskap under övergångsperioden om de övriga behörighetsvillkoren för ämneslärare uppfylls. 7.4.4 Handarbete, huslig ekonomi och vissa andra läroämnen Tidigare fick ämneslärare i teknisk slöjd och textilslöjd behörighet att ge undervisning i teknisk slöjd eller i textilslöjd. I 11 i den gällande lagen om grundläggande utbildning åtskiljs inte teknisk slöjd och textilslöjd. Därför föreskrivs i 22 i behörighetsförordningen att ämneslärare i textilslöjd och teknisk slöjd är behöriga att ge ämnesundervisning i slöjd. Behörighetsförordningen, som trädde i kraft i början av år 1999, innehåller inte längre de särskilda tilläggsbestämmelser för grundskolan som gällde 1995 1998 om behörighet för lärare i teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel och inte heller för lärare i merkantila ämnen. Eftersom behörigheterna har bibehållits med stöd av övergångsbestämmelserna i förordningen måste man ändå vid utredning av behörigheten för 19

Lärarbehörighet grundskollärare granska också de bestämmelser som gällde tidigare för dessa ämnen. Under tiden 1.5.1996 31.12.1998 var den person behörig för en tjänst som lektor i merkantila ämnen, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, teknisk slöjd och textilslöjd som hade för tjänsten lämplig högskoleexamen eller lämplig examen på institutnivå och minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare. Den som tillsätter personen i tjänsten tolkar lämpligheten i examina, det finns inga lagbestämmelser om detta. Under tiden 1.1.1995 30.4.1996 var också den person behörig för en tjänst som lektor i merkantila ämnen, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, teknisk slöjd och textilslöjd som hade den behörighet som krävs av lärare i motsvarande ämnen vid yrkesläroanstalter, folkhögskolor eller medborgarinstitut. Den som tillsätter personen i tjänsten tolkar motsvarigheten i ämnena, det finns inga lagbestämmelser om detta. 7.4.5 Religionsundervisning I 21 a i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet finns specialbestämmelser om ämneskompetens för lärare som ger religionsundervisning. Dessa iakttas utöver de allmänna bestämmelserna om klasslärar- och ämneslärarbehörighet. Av en klasslärare som undervisar i evangelisk-luthersk eller ortodox religion krävs att studier i religionen i fråga har ingått i de studier som läraren slutfört inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller i tidigare studier som gett klasslärarbehörighet eller att läraren har slutfört andra studier i religionen i fråga av minst motsvarande omfattning enligt universitetets examensfordringar. Av en ämneslärare som undervisar i evangelisk-luthersk eller ortodox religion krävs att de studier i undervisningsämnet som hör till utbildningen för ämneslärare har slutförts i religionen i fråga eller att läraren har ett intyg av ett universitet över att läraren har slutfört motsvarande studier i religionen. Den som undervisar i någon annan religion i grundskolan eller gymnasiet ska ha slutfört högskolestudier i religionen i fråga eller ska på något annat sätt ha förvärvat tillräckliga kunskaper och kännedom om religionen. 20

Lärarbehörighet 7.4.6 Valbart ämne I grundskolans och gymnasiets lärokurser kan ingå undervisning också i andra undervisningsämnen än de som är gemensamma för alla, i enlighet med vad som bestäms i läroplanen (valbara ämnen). Om det valbara ämnet är ett ämne i enlighet med förordningen om riksomfattande mål för utbildningen och om timfördelning, är en ämneslärare i ämnet behörig att ge undervisning. Om det valbara läroämnet inte är en tillämpad eller fördjupad lärokurs i enlighet med förordningen, kan lärarens behörighet till de delar som gäller ämneskompetens basera sig på behörighetsförordningens bestämmelser om behörighet i vissa fall (5 a och 10 a ). Enligt dessa bestämmelser krävs för behörighet både inom den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen högre högskoleexamen, sammanlagt minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckors universitetsstudier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen; i gymnasiet krävs ändå 120 studiepoäng eller 55 studieveckors studier, om läroämnet är lärarens enda undervisningsämne i gymnasiet och Läraren behöver inte ha fullgjort en studiehelhet av denna omfattning, utan antalet studiepoäng eller studieveckor kan bestå av olika studiehelheter. Om studierna inte ingår i examen ska de påvisas genom ett separat intyg av ett universitet. minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor av pedagogiska studier för lärare. Paragraferna 5 a och 10 a tillämpas när undervisning i enlighet med en godkänd läroplan ges i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordningar om riksomfattande mål för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen och om timfördelningen i respektive utbildning och som inte är en fördjupad eller tillämpad kurs i ett sådant läroämne. Paragraferna 5 a och 10 a tillämpas inte på språkundervisning, utan språk anses vara sådana ämnen som nämns i förordningarna om riksomfattande mål och om timfördelning. Även i fråga om valbara språk krävs ämneslärarbehörighet enligt 5 och 10. 8 Elevhandledare i grundskolan och studiehandledare i gymnasiet I 6 i behörighetsförordningen föreskrivs om behörighet för elevhandledare och i 11 och 15 1 mom. om behörighet för studiehandledare. 21

Lärarbehörighet 8.1 Högre högskoleexamen Behörig att ge elevhandledning i grundskolan och studiehandledning i gymnasiet är den som har högre högskoleexamen och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckors studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter i elevhandledning och studiehandledning. 8.2 Magisterexamen med ett pedagogiskt läroämne som huvudämne Behörig att ge elevhandledning i grundskolan och studiehandledning i gymnasiet är den som har magisterexamen med ett pedagogiskt läroämne som huvudämne, slutförda studier i studiehandledning: de studier som nämns i 8.1 som ger yrkesfärdigheter för uppgifter i elevhandledning och studiehandledning och pedagogiska studier för lärare som antingen ingår i huvudämnet eller som slutförs separat. 8.3 Lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier 9 Specialundervisning 9.1 Allmänt Behörig att ge elevhandledning i grundskolan och studiehandledning i gymnasiet är den som har behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier och minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckors studier i studiehandledning vid en yrkespedagogisk lärarhögskola eller ett universitet eller minst 60 studiepoäng som ger yrkesfärdigheter för uppgifter i elevhandledning eller studiehandledning. För specialundervisningen finns särskilda bestämmelser om behörighet för lärare som ger specialundervisning på deltid och specialundervisning i klass. Under de senaste decennierna har behörighetsvillkoren för specialundervisning ändrats och justerats flera gånger. Som en generell 22

Lärarbehörighet huvudregel kan man säga att en lärare som på deltid ger specialundervisning (speciallärare) ska ha antingen klasslärarbehörighet eller högre högskoleexamen och i båda fallen föreskrivna speciallärarstudier. En lärare som ger specialundervisning i klass (specialklasslärare) ska ha klasslärarbehörighet och föreskrivna speciallärarstudier. 9.2 Specialundervisning på deltid 9.2.1 Pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne Behörig att ge specialundervisning på deltid enligt 17 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som har pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne, speciallärarstudier på 35 studieveckor eller av särskilda skäl 50 studieveckor som ger yrkesfärdigheter för specialläraruppgifter. Studierna kan vara inriktade på något delområde inom specialundervisningen och pedagogiska studier för lärare som antingen ingår i huvudämnet eller som slutförs separat. 9.2.2 Annan högre högskoleexamen Behörig att ge specialundervisning på deltid enligt 17 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som har avlagt högre högskoleexamen (någon annan än pedagogie magisterexamen i punkt 9.2.1) eller som har klasslärarbehörighet och som dessutom har avlagt någon av följande studiehelheter för speciallärare: a) speciallärarstudier på minst 60 studiepoäng som ger yrkesfärdigheter för specialläraruppgifter, b) speciallärarstudier på minst 35 studieveckor eller av särskilda skäl 50 studieveckor som ger yrkesfärdigheter för specialläraruppgifter (studierna kan vara inriktade på något delområde inom specialundervisningen) eller c) särskilda speciallärarstudier enligt 35 i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (530/1978). 23

Lärarbehörighet 9.2.3 Nordisk speciallärarutbildning Specialundervisning på deltid kan också ges av en person som fått ett behörighetsintyg av Utbildningsstyrelsen på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 9.3 Specialundervisning i klass och i förskolan 9.3.1 Specialundervisning i klass Behörig att undervisa elever som har intagits eller överförts till specialundervisning i klass enligt 17 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som har a) klasslärarbehörighet (se punkt 5 Klasslärare) och som dessutom har slutfört speciallärarstudier (se punkt 9.2.2 studiehelhet för speciallärare), b) speciallärarbehörighet enligt punkt 9.2.2 och som dessutom har slutfört studier i de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan, vilket innebär 35 studieveckors studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan, c) ämneslärarbehörighet (se punkt 7 Ämneslärare) och som dessutom har slutfört studier inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan och speciallärarstudier (se punkt 9.2.2 studiehelhet för speciallärare), d) behörighet att ge undervisning i läroämnet i fråga inom den grundläggande utbildningen och som dessutom har slutfört speciallärarstudier (se punkt 9.2.2 studiehelhet för speciallärare) eller e) beviljats ett behörighetsintyg av Utbildningsstyrelsen på basis av lärarutbildning på Island, i Norge, Sverige eller Danmark. 9.3.2 Specialundervisning i klass för förskolelever Behörig att ge förskoleundervisning till elever som intagits eller överförts till specialundervisning i klass är den som har a) en lämplig högskoleexamen och slutfört speciallärarstudier (se punkt 9.2.2 studiehelhet för speciallärare) eller b) behörighet för förskollärare (se punkt 6 Förskollärare) och som också har slutfört speciallärarstudier (se punkt 9.2.2 studiehelhet för speciallärare). 24

Lärarbehörighet 9.4 Särskilda frågor Behörig att ge specialundervisning för utvecklingsstörda elever är den som har avlagt lämplig högskoleexamen och slutfört föreskrivna speciallärarstudier (se punkt 9.2.2 studiehelhet för speciallärare). Behörig att ge specialundervisning i klass är också den som har behörighet enligt punkt 9.3.1. Behörighetsvillkoren för lärare som ger träningsundervisning (tidigare EHA1 och EHA2) är inte längre specificerade, utan för dem gäller samma behörighetsvillkor som för övriga speciallärare. 10 Tidigare uppnådd behörighet 11 Utländsk utbildning I det föregående har redan till vissa delar behandlats hur tidigare uppnådd behörighet bibehålls. När man utreder behörighet som uppnåtts tidigare och som uppnåtts med stöd av gamla lagbestämmelser utgår man i första hand från 27, 28, 30 och 31 i behörighetsförordningen. Vid utredning av lärarbehörighet som uppnåtts för många år sedan kan man bli tvungen att gå tillbaka till mycket gamla bestämmelser, bland annat till grundskoleförordningen (718/1984), gymnasieförordningen (719/1984), förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/1948). Utbildning som fullgjorts utomlands ger inte ett utan särskilt myndighetsbeslut lärarbehörighet inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Ett undantag är klasslärarexamen som avlagts i de nordiska länderna. Ansökan om ett myndighetsbeslut lämnas in hos följande myndigheter som också ger närmare upplysningar: a) Utbildningsstyrelsen i de övriga nordiska länderna fullgjord ämneslärarutbildning och speciallärarutbildning, vissa specialfall erkännande av examina jämställande av högskolestudier som fullgjorts utomlands med högskolestudier som fullgörs i Finland 25

Lärarbehörighet 12 Dispens b) Undervisningsministeriet dispens Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren för rektorer och lärare i grundskolan och gymnasiet. Även andra personer än de som studerat utomlands kan anhålla om dispens. Nuförtiden beviljas dispens ytterst sällan. Sökande som har fullgjort sådana studier som eventuellt ersätter de studieprestationer som krävs för behörighet uppmanas att ansöka om ett motsvarighetsintyg. Övriga sökande uppmanas i allmänhet att komplettera sina studier och då kan universitetet enligt övervägande räkna tidigare studier till godo. Texten i detta kapitel har utarbetats utgående från handboken i anställningsfrågor för grundskolans och gymnasiets undervisningspersonal 2001. 26

Lärarnas rättsliga ställning II LÄRARNAS RÄTTSLIGA STÄLLNING 1 Tjänste- eller arbetsavtalsförhållande Enligt 37 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och 30 2 mom. i gymnasielagen (629/1998) ska utbildningsanordnaren med beaktande av i vilken form utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Dessutom kan utbildningsanordnaren ha timlärare. Enligt 44 1 mom. i kommunallagen (365/1995) anställs kommunens personal i antingen tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. Den kommun som anordnar utbildningen bestämmer anställningens form. Beslutet ska fattas utgående från lärarens uppgifter och sättet att ordna undervisningen. Med kommunalt tjänsteförhållande avses en offentligrättslig anställning där kommunen är arbetsgivare och tjänsteinnehavaren utför arbete. Vid läroanstalter utövas offentlig makt åtminstone i samband med elevantagning, disciplinära åtgärder, elevbedömning och godkännande av examina. Om ingen offentlig makt utövas i undervisningspersonalens arbete är anställningsformen arbetsavtalsförhållande. (Se www. kuntatyonantajat.fi/ Sopimukset/Opettajat/ Sopimusneuvonta/Virka- vai työsuhde.) Fullmäktige eller något annat kommunalt organ som anges i en instruktion/förvaltningsstadgan inrättar tjänsten. Organet ger tjänsten en beteckning när den inrättas. Eftersom lärarna används flexibelt är det bäst att inte specificera tjänstebeteckningarna alltför noggrant ( klasslärartjänst vid skola X ), utan snarare inrätta tjänster för kommunen (klasslärartjänst i kommun X), vilket gör det möjligt att flytta tjänsteinnehavaren från en skola till en annan beroende på undervisningsbehovet. Då undviks tunga och arbetsdryga administrativa processer där tjänster dras in, nya tjänster inrättas och tjänsteinnehavare flyttas från ett tjänsteförhållande till ett annat. Enligt 44 2 mom. i kommunallagen är huvudregeln att tjänster inrättas för uppgifter där offentlig makt utövas. Av grundad anledning kan en person ändå anställas i tjänsteförhållande också utan att någon tjänst inrättats för uppgiften. Ett sådant fall är när en timlärare anställs i tjänsteförhållande. På timlärare i tjänsteförhållande tilllämpas samma bestämmelser som på dem som har en lärartjänst. På lärare i tjänsteförhållande (både tjänsteinnehavare och timlärare) tillämpas lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003, nedan KomTjL) och kommunallagen. På lärare i arbetsavtalsförhållande tillämpas arbetsavtalslagen (55/2001, nedan ArbAvtL). 27

Lärarnas rättsliga ställning 2 Anställning 3 Prövotid Behörighetsvillkoren ska alltid beaktas vid rekryteringen av lärare. Behörighetsvillkoren för lärare ingår i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998, nedan behörighetsförordningen). De allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster är enligt grundlagen skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd (se Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer 2008; 3.7.4 Behörighetsvillkor s. 20 22). HFD 16.5.2007/1332 Meriter A och B, som var av olika kön, hade båda sökt en tjänst som grundskolelektor (elevhandledning). Båda uppfyllde behörighetsvillkoren. A uppfyllde behörighetsvillkoren enligt övergångsbestämmelser i behörighetslagstiftningen, medan B uppfyllde kravet på högskoleexamen enligt behörighetsförordningen och var därmed mer meriterad i fråga om utbildning. Båda hade lång lärarerfarenhet: 18 år och 8 månader för A och 25 år och 5 månader för B. A, som blev vald, hade ändå mer erfarenhet av elevhandledning (5 år, B hade 1 månads erfarenhet). När de sökandes meriter bedömdes som helhet kunde B inte anses vara mer meriterad för tjänsten på det sätt som avses i jämställdhetslagen. I lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns bestämmelser om det förfarande som ska iakttas innan en person anställs i tjänsteförhållande. Vid valet av tjänsteinnehavare ska också annan lagstiftning iakttas, för lärarnas del till exempel behörighetsförordningen och lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Anställningen gäller tills vidare eller för en viss tid. Tjänsteförhållande för viss tid används när det är fråga om en vakant tjänst eller ett vikariat. Vid anställning för viss tid ska grunden för tidsbegränsningen alltid anges i tjänsteförordnandet. Det gäller också timlärare. Att någon anställs som timlärare kan inte i sig utgöra en grund för tidsbegränsad anställning. Om det finns ett konstant behov av arbetskraft i timläraruppgifterna ska timläraren anställas tillsvidare. Vid anställning i tjänsteförhållande kan det enligt 8 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare bestämmas att en prövotid på högst sex månader börjar när tjänsteutövningen inleds. I tjänsteförhållanden för viss tid som understiger ett år kan prövotiden utgöra högst hälften av tjänsteförhållandets längd. 28

Lärarnas rättsliga ställning 4 Tjänsteförhållande för viss tid 4.1 Visstidsanställningens längd I 3 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare anges när en person kan anställas i ett tjänsteförhållande för viss tid. Anställningen kan vara tidsbegränsad för den tid det finns en grund för visstidsanställning eller för en kortare tid. Om till exempel grunden för visstidsanställningen är att en klasslärare i grundskolan har familjeledighet som varar hela läsåret, är arbetsgivaren inte skyldig att anställa en vikarie för hela den tiden, utan vikarien kan också anställas för en kortare tid, till exempel skolans arbetsperiod. 4.2 Grunden för visstidsanställning Grunden för visstidsanställning ska alltid anges i tjänsteförordnandet. Den bör anges så klart som möjligt, så att man inte behöver motivera tidsbegränsningen i efterhand, till exempel om tjänsteinnehavaren bestrider grunden. Enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan en tjänsteinnehavare anställas för viss tid på följande grunder: på tjänsteinnehavarens egen begäran om det i lag bestäms särskilt om anställning för viss tid om uppgiftens art, ett vikariat, skötseln av de uppgifter som hör till en vakant tjänst eller någon annan jämförbar omständighet som anknyter till kommunens verksamhet förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. (Se Kommunala tjänsteinnehavare Anställningshandbok för chefer 2008, 3.1 Tjänsteförhållandets längd och 3.2 Grunder för visstidsanställning s. 12 16). Uppgiftens karaktär En visstidsanställning är lätt att motivera med arbetets art om arbetsprestationen behövs endast för en viss period. Det kan till exempel vara fråga om ett projekt som ska genomföras eller någon annan uppgift som varar en bestämd tid. Det är alltså i allmänhet fråga om en kortvarig, eller varför inte vid behov också en långvarig arbetsuppgift, som arbetsgivaren låter utföra som en engångsföreteelse. Lärarens arbete är inte till sin natur sådant att det i sig skulle berättiga till tidsbegränsad anställning. En annan sak är att de enskilda lärarnas arbetsmängd kan variera betydligt från en period till en an- 29