Kompletteringar till projektbeskrivning:

2010-08-23 Komplettering till ansökan Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende, planeringsprojekt P43, Spridd AB Kompletteringar till projektbeskrivning: Övergripande mål och perspektiv Avsikten med detta planeringsprojekt är att visa hur miljonprogramsområden kan utvecklas till en utmärkt miljö för klimatneutralt boende, miljövänliga och sociala livsstilar och ökad livskvalitet. Projektet ska också utgöra en plattform där olika aktörer som har kunskap kring boende, energi, odling, arkitektur, antikvariska aspekter mm deltar, såväl hyresgästen som forskaren. Det finns en medvetenhet om att efterkrigstidens och miljonprogrammens flerfamiljshus är olika i många avseenden när det gäller alltifrån kvalitet, energieffektivitet, kulturhistoriskt värde, boendesammansättning, lokalisering osv det finns dock ett behov av demonstrationsexempel som visar t ex hur nedgångna flerfamiljshus kan bli attraktivt grönt socialt boende. Miljonprogramsområdet vid Byälvsvägen i Bagarmossen, Stockholm, är tänkt som ett sådant demonstrationsexempel innehållande moment och dellösningar som kan vara användbara eller intressanta vid förnyelse av vissa dock långt ifrån alla delar av miljonprogrammet. Projektets syfte är att ta fram 1) konkreta förslag till om- och tillbyggnad för området vid Byälvsvägen 2) en informationsbank och dialogprocess samt 3) ett mer generaliserbart program för andra bostadsområden. Såväl tekniska som miljö- och energimässiga aspekter bör finnas med liksom arkitektoniskt och antikvariskt material. Resultat Program för om- och tillbyggnad 1) Syftet är att ta fram ett realiserbart program för om- och tillbyggnad av Byälvsvägen och visa hur detta kan genomföras. Med realiserbart program menas att resultatet är en fördjupad programstudie/systemhandling som kan kostnadsberäknas med relativt hög precision. Lösningar skall presenteras i text, bilder och ritningar. Dessa ska vara genomförbara tekniskt, ekonomiskt, planmässigt samt önskade av de boende. 2) Informationsbank och dialogprocess Syftet är vidare att skapa en informationsbank som samlar uppgifter om Byälvsvägen i synnerhet men också andra miljonprogramsområden och dess ombyggnadsprojekt, genomförda såväl som på idéstadiet. Processer i redan utförda projekt på Byälvsvägen men även i Hökarängen är en utgångspunkt. Med denna bakgrund sker en dialog med såväl bostadsföretaget som de boende och experter inom teknik, kulturvård och landskap/odling där alla parter deltar i arbetet med att ta fram ett underlag för möjliga ändringar, om- och tillbyggnad. 3) Mer generaliserbar modell för program och process Till sist skall projektet utifrån arbetet med det konkreta exemplet ta fram ett mer generellt och öppet program och en process som innehåller olika metodsteg som kan resultera i många olika lösningar. Eftersom befintlig bebyggelse från tiden 1950-75 är en så betydande del av landets byggnadsmassa och i många fall inte har genomgått upprustning är metoder för 1

förädlig av dessa hus av stor vikt för svensk stadsutveckling. Resultatet sammanställs i en tillgänglig publikation. Området Bagarmossen Stockholmshems hus på Byälvsvägen i Bagarmossen används som konkret exempel för arbetet (se karta på sid 5). Idén kommer ursprungligen från hyresgäster på Byälvsvägen som vill kunna utveckla sitt boende utan att flytta. Här finns en etablerad dialog med såväl enskilda hushåll som den lokala hyresgästföreningen. Projektspecifika förutsättningar att ta vara på är att det finns många aktiva föreningar och medborgargrupper i Bagarmossen och att området har många kvaliteter inte minst närhet till grönområde, innerstaden och bra kollektivtrafik till hela regionen. Det finns en aktiv lokal hyresgästförening och bostadsbolaget Stockholmshem ser att det finns behov av förändringar, inte minst har man relativt hög omsättning på lägenheter i området. Kollektivboende Det finns många olika former av kollektivboende. Det som här åsyftas är framför allt vanliga lägenheter med eget kök men som också har tillgång till gemensamma utrymmen såsom arbetslokaler, hobbyutrymmen, festlokal med kök, uterum, odlingsytor. Det handlar om att utveckla redan befintliga utrymmen men också att göra tillägg, inte minst för att få fler funktioner i området. I projektet undersöks möjligheter för ombyggnader och tillägg som boende eller tillflyttade erbjuds som komplement, och inget som samtliga hyresgäster behöver ansluta sig till. Detta är viktigt då många hyresgäster antas vara nöjda med sitt nuvarande boende. Arbetsprocess/metod Projektets ledning och initiativ kommer från Spridd AB och Småstugebyrån som utgör en tredje part mellan fastighetsägare och boende. Både boende och fastighetsägare är införstådda i projektet men projektet genomförs inte på uppdrag av endera parten, något som betraktas som en fördel. Ändringar och ombyggnad berör inte alla lägenheter. De lägenhetsinnehavare som är intresserade av projektet bjuds in att delta. Genomförandet kommer dock påverka alla boende om det sker ändringar i den yttre gestalten av hus och gårdar. Det är därför viktigt att det är en inkluderande och lustfylld process. De hyresgäster som önskar deltar i programarbetet, underlagsarbetet såväl som i skiss- och eventuell framtida genomförandefas. Arbetet kommer att utföras med ett antal möten med berörda boende, fastighetsägare och ev. framtida hyresgäster för bostäder och lokaler samt berörd expertis inom teknik, odling och miljö. Arbetet kommer att ske med utgångspunkt i metoder som Småstugebyrån utvecklat och Spridds erfarenheter från användarorienterade förändringsprocesser i stora organisationer. Som ett led i att skapa en informationsbank och en produktiv dialogprocess bygger projektet även vidare på erfarenheter från tidigare projekt som Per Hasselberg (från Småstugebyrån) utfört i skapandet av Konsthall C i Hökarängen och projektet Cykelstaden. Erfarenheter från tidigare dialogprojekt såsom Ami Lindkvists Boparkprojekt i Hökarängen och Byälvsvägen är en viktig utgångspunkt. Nyckelpunkter i detta arbete är: - Vikten av en bred representation bland de deltagande där alla ses som resurser, - Att det ska vara lustfyllt och intressant, - Tidigt försöka identifiera hinder, sätta upp gemensamma mål och följa upp dessa, - Att alla deltagare får vara aktiva och påverka man måste känna att man får vara med och välja, - Att processen kopplas till en större samhällelig kontext för att se att detta är del av något större. 2

Man kan övergripande dela in processen i delarna: Nulägesanalys, framtagande av scenarier, konkretisering av scenarier samt bearbetning av programhandling. Olika deltagare är olika mycket involverade i olika moment. Grundläggande är att ett rumsligt perspektiv är med i hela processen, ritning, bild och 3d-verktyg används i alla delar av arbetet, till och med i realtid under ett möte med dagens cad-teknik. Projektet avser att ta vara på hyresrättens många fördelar och utveckla dessa i relation till områdena så att upplåtelseformens fördelar framhävs och stärks. Komplettering till åtgärder i projektet Hållbarhetsmål Uppföljning Först vid ett genomfört ombyggnadsprojekt är det möjligt att utvärdera hållbarhetsmålen som angivits i ansökan, likaså klimateffekterna. Det som dock går att mäta och följa upp under och efter planeringsprojektet är deltagarnas förväntningar, upplevelser och förändrade synsätt till följd av projektet. Uppföljningen av projektet sker utifrån följande kriterier: - Upplevelse av arbetsprocessen - Beräknad energibesparing vid genomfört projekt - Avstämning mot uppsatta hållbarhetsmål, hur finns dessa med i programförslaget? Den forskningsmetod som används i projektet har karaktär av följeforskning då den sker parallellt med projektet och ger aktiv input till arbetet under hand. Se även under punkten Samverkan mellan näringsliv, kommun och forskning. De hållbarhetsmål som är vägledande för projektet har angivits i ansökan miljömässiga, ekonomiska och sociala, nedan en fördjupning när det gäller de sociala målen. Sociala mål Den sociala dimensionen av hållbar utveckling är särskilt i fokus i projektet. Tankar kring en inkluderande process med en mångfald av boendeformer och kollektiva funktioner bidrar till hållbarhet på flera plan. Utöver ökat välbefinnande och stolthet över det egna boendet strävar projektet efter att hitta lösningar som höjer den boendenära servicenivån i form av gemensamhetslösningar när det gäller såväl gårdar som mat och tvätt. Det är avgörande att utgå från sociala aspekter för att nå längre med övriga hållbarhetsaspekter. Flera folkhälsoaspekter är grundstenar i projektet, inte minst gäller detta deltagande och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas villkor och miljöer, samt fysisk aktivitet och matvanor. Stadsplanering Projektet tar hänsyn till förhållanden i detaljplan och översiktsplan och en viktig del är att ha en dialog med berörda myndigheter under arbetets gång så att framtida komplement till existerande bebyggelse är förenliga med befintliga kommunala planer. En viktig del i projektet är att identifiera ev. konflikter och problem i processen och föreslå hur dessa kan överbryggas. Ett problem i projektet kan vara att man skapar orealistiska förväntningar om 3

förändring. Detta bör tacklas med tydlighet om att det i första hand är ett planeringsprojekt för att utveckla förslag och exempel för bostadsområdet, eller eventuellt andra bostadsområden. Organisation för information och kunskapsspridning Projektet kommer ske i samarbete med KTH Arkitektur och Energiteknik och resultatet kommer att vara en viktig del av studie- och forskningsmaterial inom ramen för högskolans verksamhet. Utöver detta kommer resultaten att sammanställas i en tillgänglig publikation, vidare är arbetet en del av konstprojektet som Småstugebyrån utgör. Samverkan mellan näringsliv, kommun och forskning Samarbetspartners - Arkitektkontoret Spridd med gedigen erfarenhet av arbete med miljonprogrammet, koordinerar projektet samt tar fram planering, modeller och illustrationer för ombyggnaden Kontaktperson: Ola Broms Wessel, ola@spridd.se, tel 08 673 03 80 - Småstugebyrån arbetar med medborgardialog Kontaktperson: Per Hasselberg info@smastugebyran.se, tel 08 605 33 45 - Stockholms stadsmuseum står för kulturhistorisk kompetens Kontaktperson: Anna Ulfstrand, e-post: anna.ulfstrand@stockholm.se, 08 508 31 600 - Forskare från KTH Arkitektur som bidrar med stadsplaneringskompetens, kompetens kring dialogprojekt och konstruktion samt KTH Institutionen för Energiteknik som bidrar med energiteknik och energiberäkningar Kontaktperson: Tim Anstey, KTH Arkitektur, e-post: tim.anstey@arch.kth.se, tel 08 790 6073 Peter Kjaerboe, KTH Energiteknik, e-post: peter.kjaerboe@energy.kth.se, Tel 08 790 76 81 I projektet kommer dialog ske med en rad aktörer som inte är direkt involverade i utförandet. Dessa är framför allt fastighetsägaren och inte minst initiativtagare till Boparken, Ami Lindkvist, Hyresgästföreningen centralt och lokalt, boende i området samt externa experter. Kostnad Se bilaga. Bilagor: Karta Budget Projektbeskrivning KTH Arkitektur 4

Byälvsvägen Hökarängen 5

Bilaga Budget Post summa kkr KTH Enerigteknik 450 Befintliga och nya tak för att omvandla sol till värme för komfort och hygienvatten. Se SolTechEnergy AB. Utveckling. Vattenrening Utveckling. Energianvändning och försörjning för nya bostäder i Stockholm i samband med förtätning. KTH Arkitektur 481 From cultural expectation to building system From user experience to cultural value From buildingsystem to cultural heritage From building systems to user experinece Uppföljning Spridd 560 Miljonprogram Solna, dialogprocess En annan stad Medfinansiering arbetstid Småstugebyrån 328 Medfinansiering arbetstid Finansiering från DHS 780 Arbetstid Spridd, Småstugebyrån, Stadsmuseet, KTH mm Bearbetning material Arbetsmöten och dialogarbete Utveckling scenarier konkretisering scenarier Programhandling Uppföljning Publikation Arbetsmaterial Summa 2600

Tim Anstey BSc BArch MPhil PhD Architect RIBA Associate Professor Director of Research / Research leader in Architectural Technology School of Architecture KTH-ABE Stockholm S-100 444 Sweden t: + 46 8 790 6073 m: + 46 73 753 2156 e: tim.anstey@arch.kth.se www.arch.kth.se 23 August 2010 Ola Broms Wessel SPRIDD Arkitekter This is a letter to confirm that the School of Architecture, KTH-ABE is delighted to support the project Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende, proposed by SPRIDD for Delegation för hålbara städer, 2010. The School would very much like to work as a partner in the project in the event that the application is successful. Following our discussions this letter outlines what we see as the principal areas in which we can contribute to the project, and gives the context for research development within the School to which the project would contribute. The School of Architecture will act as a co-sponsor for the project funding 50% of researchers time for any engagement in the project, the other 50% to be financed from the project budget, with the negotiation of the extent of that time to be defined in the event of a successful application. The strategies and investigational field proposed in the application relate strongly to existing research initiatives within the School. KTH contributions and research context. We consider that the involvement of researchers from the School of Architecture can add the following dimensions to the strong interdisciplinary team for Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende : a. The study and creation of methodologies for participatorial practices in projects for alteration in miljonprogram areas. Particularly this work relates to the study being conducted by Dr Meike Schalk on participatorial practices with research funding through VR. b. The study and creation of strategies for internal plan changes and the potential for exchange of external/façade elements in existing buildings, in relation to construction systems and energy. Particularly this work relates to ongoing projects conducted by the Prefekt of the institution, Erik Stenberg, and to the development of courses for Masters Students studying the construction and organisational syntax of miljonprogram housing by Erik Stenberg and Dr. Tim Anstey. c. The dissemination of the project findings from Från loftgången till framtidens gröna sociala boende direct into the context of architectural training, and the possibility to change values and expectations both in the architectural discipline and in society about the significance, potential and nature of alteration. Particularly this relates to intitiatives being developed between the School of Architecture, Stockholm and AHO Oslo through Dr. Tim Anstey and Prof. Thordis Arrhenius. d. The study and creation of methodologies for changing societal perceptions of miljonprogram areas. Particularly this relates to the work of Dr. Helena Mattsson on Architecture, Media and the Welfare State. ta/100823

Tim Anstey Director of Research and Research Leader in Architectural Technology School of Architecture, KTH-ABE ta/100823

Appendix: Project descriptions for current projects within KTH School of Architecture that will contribute to findings of Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende FROM CULTURAL EXPECTATION TO BUILDING SYSTEM Researcher: Dr Helena Mattsson This project will analyse alteration in the miljonprogrammet as part of a larger discursive network involving different techniques of communication. These techniques radio, TV, newspapers and other mass media - create expectations as well as different sets of values. To change a place involves a transformation of mentally constructed images, as well as of the built environment. Interpretation is not bounded directly to the physical environment; it is through mass media and hearsay most people create their ideas of places at a distance. Such images have an impact on the possibilities to invest in new projects. Miljonprogrammet has been diagnosed as a problem which has created negative images and preconceptions constituting negative expectations of these areas. The project will discuss whether these diagnoses in fact could be seen as part of the problem. To fulfill a sustainable urban and architectural transformation a major shift in expectations of what these areas could offer is needed. The non-material aspects of alteration will be highlighted here, but also how these aspects are intertwined with the material culture. How do media images, oral reputations, newspapers and TV together with the parameters creating social networks (shopping, transportation, logistics, cafés affect the actual architecture and the building activities? How could architecture in fact alter the images and preconceptions of an area? Through analyzing techniques of communication the aim is to develop strategies for changing the expectations of Millionprogrammet and for adding value through non-material practices, which could open for new possibilities and generate inventions in the built environment. FROM USER EXPERIENCE TO CULTURAL VALUE Researcher: Dr Meike Schalk The subject of user participation in architecture and building has been little theorized. Regarding actual cases where the term participation is applied, the meaning given to it and the value attached to the procedure is often unclear. This study will provide an overview of examples on recent participatorial practices in Sweden, Germany, and Great Britain, and an assessment of current opportunities and obstacles for user participation in the production of architecture. The project site is Tensta with the actual example of Järvadialogen. Comparisons will be drawn to the participatory practice of district management in Germany embedded in the governmental program Soziale Stadt since 2000. The project will test the following hypotheses: 1. There is a lack of knowledge on participatory practices among all parties involved in building processes: planners, politicians, architects, engineers, and owners. 2. There are few communication tools for enabling participatory procedures. 3. Every participatory process is different. Generalizations have to be avoided for sustainable social and architectural outcomes. Policies have to take the character of a toolbox, which is adaptable and expandable in order to meet different social and physical milieus. ta/100823

FROM BUILDING SYSTEM TO CULTURAL HERITAGE Researcher Prof Thordis Arrhenius This project opens up and discusses the act of altering buildings framed by issues of conservation. Alteration has become a central part of architectural practice, yet there exists no theory of alteration as such within architectural discourse. Theories and methods relating to the historical environment tend to be predicated on concepts inherent from conservation discourse (maintaining what is there or recreating what is lost ). The project will use the pedagogic platform of a master s level design studio to develop a theory of alteration that defines and uses qualities in the existing as design tools for generating architecture. The project will examine how working out and testing a theory of alteration can raise the disciplinary status of working with the existing and generate higher levels of architectural definition in buildings undergoing change, and how working with alteration in architectural education can change disciplinary expectations about the architects role and field of action. Drawing methods developed through the research studio Restore held at the Oslo School of Architecture since 2008, the project will use the tool of design to test theories of alteration within the case studies supported by COOL. It will theorise and disseminate the knowledge gained in the form of academic papers, conference contributions and exhibitions of student work. FROM BUILDING SYSTEMS TO USER EXPERIENCE Researchers: Dr. Tim Anstey The housing of the miljonprogrammet utilises a limited number of base building-system vocabularies combined with a relatively generalised approach to planning localities. This project investigates strategies for alteration in miljonprogammet areas by combining an exact taxonomy of the technical characteristics of existing building-systems, defining a general parameter of opportunity in terms of what can be changed, and reviewing this in the context of discreet opportunites that are contextual to individual case studies and which pertain primarily to how the user experiences the locality. Examples of these opportunities are: local demands for varying the size and mix of flats from the existing provision; unrealised potentials in building orientation and the visual link to the local landscape; potentials for changing the visual appearance of the fifth façade roofscapes of low lying flat-roofed housing that are overlooked; local demands for other and additional kinds of space - primarily commercial units - to that provided in the original layouts. The project use the platform of a research masters studio in architecture develop a catalogue of building syntax and a collection of solutions for test. ta/100823