TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.



Relevanta dokument
ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar.

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter

DLE Oslo Lars Hansson

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

Innehåll. Protokoll provning 45

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning

Projekt Fastighetsskötsel, NT Elsäkerhetsverket - Norra tillsynsdistriktet

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

BESTÄMMELSER OM SYSTEMKONTROLL

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Elföreskrifter & installationsregler

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

Nya regler för elarbete

ELSÄKERHETSLAGEN VAD HAR HÄNT? Örjan Borgström

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

Bosse Johansson RPS

Regelverk om elektriska anläggningar

Vilka regelverk styr arbetet i Telestörningsnämnden? Anders Richert avdelningschef Anläggningar Teknisk Direktör

Information från Elsäkerhetsverket

ABT-Boende. Dnr:15EV460. Göran Olsson

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN SS-EN

Urklipp från Elinstallatören. Urklipp från Elinstallatören

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Vägledning vid elolycka

Fulel och fuskelektriker. Hur vanligt är det? Hur farligt är det?

BESLUT. Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd

Instruktioner för externa elinstallationsföretag

Nya elsäkerhetslagen en introduktion

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A

Elsäkerhet på... Campingplatsen. Ditt ansvar som innehavare

PUBLIKATION 2006:13. Riktlinjer för Vägverkets elsäkerhetsarbete

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Ny elsäkerhetslag den 1 juli en sammanställning av innehållet i det nya elsäkerhetsregelverket

Tillfälliga elanläggningar

FÖRTECKNING 1 (5) ELSÄKERHETSVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgivare: Kim Reenaas Dnr 16EV1415

SÄKERHET. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i elsäkerhet. Vad ska man se upp med? Vem har ansvaret?

Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

Statens räddningsverks författningssamling

behörighetssystem Ett informellt uppdrag att föreslå nya regler för Första åtgärden var att försöka ändra i redan

Arbete på elektrisk materiel

Grundbegrepp. Ohmslag. Spänning, betecknas U och mäts i Volt(V). Ström, betecknas I och mäts i Ampere(A). Motstånd, betecknas R och mäts i ohm(ω).

Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF,

SRPU_Fallbeskrivning. Styr- Regler- Process- Underhållsteknik

Vissa skyldigheter för innehavare av elektriska ledningar

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

SÄKERHET. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i elsäkerhet. Vad ska man se upp med? Vem har ansvaret?

Svensk författningssamling

Locum-ESA Entreprenör 3 Säkerhetsanvisningar för entreprenörsarbete avseende annat än elektriskt arbete i driftrum

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB

SÄKERHET. Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i elsäkerhet. Vad ska man se upp med? Vem har ansvaret?

Svensk författningssamling

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas

Statens räddningsverks författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Tre spår mot förändrad behörighet!

När du har köpt en produkt som har brister

Drygt ett år med ny Elsäkerhetslagstiftning Vad har hänt? Anders Richert

Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

BESLUT. Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

Remissvar Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter med anledning av elbehörighetsreformen

BESLUT. Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för myndighetens kostnader

ELSÄKERHETSBAROMETERN Så elsäkert är Sverige

Elsäkerhet. för elektrisk utrustning

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Nya elsäkerhetslagen en introduktion

Handbok för elsäkerhet inom Försvarsmakten. H Elsäk

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Locum-ESA Entreprenör 3

Tillsyn och brister. Elansvar inom industrin. SSG elansvarsträff 30 november 2016 Tomas Åberg

BESLUT. Beslut om försäljningsförbud och återtag från slutanvändare samt föreläggande att inkomma med information om vem som sålt produkten

Mikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW

2009, Copyright SIS Förlag

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått.

Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

Var rädd om dina nära och kära. elinstallationer är färskvara!

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL. SSG Elsäkerhetskonferens GD Elisabet Falemo

Transkript:

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. 1

Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, i Sverige. Genom föreskrifter, tillsyn av elanläggningar och marknadskontroll av elektriska produkter arbetar vi för att förhindra att människor och egendom skadas av el samt för att skapa en god, elektromagnetiskt störningsfri miljö. Viktiga elsäkerhetsregler För att minimera riskerna för personer, husdjur och egendom innehåller ellagstiftningen en rad säkerhetsregler som man måste känna till och följa. Krav på anläggningsinnehavare Innehavaren av en elektrisk anläggning är skyldig att se till att anläggningen är så utförd och hålls i ett sådant skick att den ger betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom. Krav på innehavare av elektrisk materiel Innehavaren av elektrisk materiel är skyldig att se till att materielen hålls i ett sådant skick att den ger betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom. Innehåll: sid Tillsyn av elanläggningar och elektrisk materiel.......................3 Vem har ansvaret?..............................................4 Elsäkerhetstillsynens omfattning.................................. 5 Underhåll av elanläggningar och elektrisk materiel......................8 Påföljder........................................................ 9 Läs mer.................................................................... 10 Den här broschyren ger en översiktlig beskrivning av de krav på säkerhetskontroll som ställs på innehavare av elanläggningar och elektrisk materiel. Skulle informationen ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten företräde. 2

Tillsyn av elanläggningar och elektrisk materiel Enligt ellagstiftningen är den som innehar en starkströmsanläggning skyldig att se till att anläggningen kontrolleras så ofta och så noga att säkerheten upprätthålls. Likaså kräver reglerna att den som äger eller annars svarar för användningen av elektrisk materiel ser till att den är säker, att den brukas på det sätt den är avsedd för och att den ges nödvändigt underhåll. Den som använder elektrisk materiel skall i sin tur förvissa sig om att den inte är farlig att använda. Dessa regler gäller såväl för innehavare av elanläggningar för yrkesmässig verksamhet som för innehavare av elanläggningar för enskilt bruk och i bostäder. Varje arbete eller åtgärd på en elektrisk anläggning eller på elektrisk materiel skall utföras på ett sådant sätt att kraven på betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom uppfylls. Tillsynen av elanläggning och elektrisk materiel är en kontroll av elsäkerheten som innehavaren skall svara för enligt lag. Även användaren har, enligt ellagen, ansvar för att den använda materielen brukas på ett säkert sätt. Trasig, föråldrad eller felaktigt använd elektrisk utrustning kan leda till mycket allvarliga skador, såväl svåra personskador som brand och andra kapitalförluster. 3

Vem har ansvaret? Ansvaret för de olika säkerhetsåtgärderna är fördelat enligt följande: Innehavaren av en starkströmsanläggning är skyldig att fortlöpande hålla anläggningen i föreskriftsenligt skick så att den ger betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom. Med innehavare avses i allmänhet fastighetsägaren. Ett företag eller en organisation som endast hyr sina lokaler, kan i vissa fall ändå komma att betraktas som ansvarig för att den fasta elanläggningen är säker. Om företaget inte självt äger arbetslokalerna, bör det därför finnas ett avtal som klargör hur ansvaret för kontroll och underhåll av elanläggningen skall fördelas mellan fastighetsägare och hyresgäst. Den som äger elektrisk materiel skall se till att den är säker och att den brukas på ett sätt som inte riskerar säkerheten. Detta sker genom att den kontrolleras och underhålls på ett nöjaktigt sätt. Även den som använder elektrisk materiel skall se till att den används på ett säkert sätt. I ett företag eller en organisation är det normalt arbetsgivaren som har ansvaret för företagets eller verksamhetens elektriska materiel. Lagstiftningen förutsätter att arbetsgivaren klargör vem eller vilka i den egna organisationen som ansvarar för elsäkerheten. I vissa lägen kan det vara olika fysiska eller juridiska personer som svarar för starkströmsanläggningen och för ansluten elektrisk materiel. Även då ansvaret för den elektriska anläggningen vilar på annan än arbetsgivaren, till exempel på fastighetsägaren, har arbetsgivaren dock, enligt bland annat arbetsmiljölagen, alltid ansvar för att åtgärder vidtas så att arbetsmiljön blir säker. 4

Elsäkerhetstillsynens omfattning Elsäkerhetsverkets föreskrifter om skötsel av elektriska anläggningar anger att alla elanläggningar och all elektrisk materiel skall tillses fortlöpande genom innehavarens försorg. Dessutom skall en periodisk tillsyn normalt genomföras. Tillsynsintervallet, som skall bestämmas av anläggningens innehavare i förväg, varierar för olika anläggningar beroende på anläggningens utförande och användning. Med fortlöpande tillsyn menas den rutinmässiga kontroll av elanläggningar och elektrisk materiel som görs för att eventuella skador eller brister skall upptäckas och åtgärdas så snart som möjligt. Anläggningsinnehavaren är skyldig att se till att sådan tillsyn utförs. Han bör också verka för att all personal omgående rapporterar upptäckta skador och brister samt informera dem som skall använda materielen om deras skyldighet att förvissa sig om att den är säker före varje användning. Det ligger i varje enskild användares intresse att se till att den elektriska materiel som brukas inte är farlig. Periodisk tillsyn innebär en noggrann kontroll av elanläggningar och elektrisk materiel med på förhand bestämda tidsintervall. Beroende på omständigheterna kan tillsynen antingen vara okulär (besiktning med blotta ögat) eller medföra ingrepp i anläggningen eller materielen. Den kan även omfatta mätningar. Innehavaren skall se till att det finns fungerande kontrollrutiner och svara för att kontroller utförs. Starkströmsanläggningar och elektrisk materiel skall kontrolleras regelbundet och hanteras med omdöme och respekt. 5

Fel och brister som kan medföra omedelbar fara skall åtgärdas utan dröjsmål. Alternativt skall de felbehäftade delarna frånskiljas och skyddas mot tillkoppling. Övriga fel och brister skall åtgärdas så snart som möjligt med hänsyn till risken för skada. Den som kontrollerar skall vara kunnig Av säkerhetsskäl är det viktigt att elanläggningar och ansluten elektrisk materiel kontrolleras av personer som är väl förtrogna med den aktuella typen av anläggning respektive materiel och har goda kunskaper om gällande bestämmelser. Detta måste noga beaktas vid delegering av sådana arbetsuppgifter. Stora skaderisker ökar behovet av periodisk tillsyn I en del typer av anläggningar kan ett elfel få mycket allvarliga konsekvenser. Detta gäller särskilt lokaler som är utsatta för stora påfrestningar, lokaler där många människor samlas eller utrymmen som representerar stora värden. Här måste man vara speciellt uppmärksam och det blir extra viktigt med periodisk tillsyn. En plan för hur de upptäckta felen skall åtgärdas måste dessutom upprättas för dessa anläggningar. Exempel på sådana anläggningar är: Anläggningar för järnvägs-, spårvägs- och tunnelbanedrift. Anläggningar utomhus, t ex luftledningar och ställverk. Anläggningar inom sjukhus, vårdhem och liknande. Anläggningar inom lantbruk. Anläggningar i hotell, kyrkor, restauranger, skolor, dag- och fritidshem, teatrar etc. Brand- och explosionsfarliga anläggningar. Industriella anläggningar. Hissar. Tillfälliga anläggningar. 6

Hur ofta skall den periodiska tillsynen utföras? Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger för vissa anläggningstyper tidsintervall för den periodiska tillsynen: Kontaktledningsanläggningar: kontroll minst varje år. Luftledningar och ställverk i det fria med spänning över 1000 V: kontroll minst varje år. Luftledningar med spänning upp till 1000 V: kontroll minst vart åttonde år. För övriga anläggningar som utsätts för svåra påfrestningar eller där fel kan få allvarliga konsekvenser skall innehavaren själv bestämma tidsintervall för den periodiska tillsynen. Tidsintervallet bestäms av faktorer såsom anläggningens konstruktion, påverkande miljö, utnyttjandegrad och resultat från tidigare kontroller. Resultatet av den periodiska tillsynen samt vidtagna åtgärder skall dokumenteras. Dokumentationen skall på begäran kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket. För andra anläggningar skall kontroll utföras i erforderlig omfattning. 7

Underhåll av elanläggningar och elektrisk materiel Ellagstiftningen kräver att innehavaren av en elektrisk anläggning och elektrisk materiel ser till att den underhålls fortlöpande och att fel och brister åtgärdas. Vidare krävs att den som använder elektrisk materiel ser till att den används på ett säkert sätt. Underhållet skall syfta till Att elanläggningen hålls i sådant skick att den uppfyller kraven i de starkströmsföreskrifter som var i kraft när anläggningen utfördes. Att elanläggningen och den elektriska materielen anpassas till förhållanden som har ändrats sedan anläggningen utfördes. Ändrade förhållanden kan exempelvis vara ett annat användningsområde, förändrad miljö eller ökad kortslutningseffekt i nätet. Att skadade och slitna delar förstärks eller byts ut. Att elmateriel hålls i sådant skick att den är säker att använda. 8

Påföljder Samhället ser allvarligt på brott mot elsäkerhetslagstiftningen. Sådana brott kan därför få kännbara påföljder. Om Elsäkerhetsverket vid sin tillsyn upptäcker fel eller brister i en elanläggning eller på elmateriel kan anläggningsinnehavaren föreläggas att åtgärda dessa. Vid allvarliga brister kan anläggningen kopplas ifrån elnätet. Ett föreläggande kan förenas med vite. Allvarligare brott mot föreskrifterna kan leda till böter eller fängelse upp till ett år. Elsäkerhetsverket kan utfärda försäljningsförbud, föreläggande om återtagande av sålda produkter och varningsannonsering för produkter som inte uppfyller EMC- eller elsäkerhetskraven. 9

Läs mer Utöver den folder Du nu håller i din hand har Elsäkerhetsverket även tagit fram informationsmaterial bland annat om elinstallatörens ansvar samt om hur man planerar och genomför elarbetet på ett säkert sätt. Elinstallatörens/yrkesmannens ansvar. Elinstallationsarbete får, med några undantag, endast utföras av en elinstallatör eller under dennes överinseende. Elinstallatören ansvarar för att resultatet av elinstallationsarbetet uppfyller kraven i ellagstiftningen och att elinstallationsarbetet kontrolleras innan anläggningen tas i bruk. Elinstallatörens ansvar finns närmare beskrivet i foldern Behörighetsansvar. Ansvar för elyrkesmännens säkerhet. Det är nödvändigt, till och med livsviktigt, att med jämna mellanrum gå igenom de krav som ställs på planeringen och genomförandet av ett elektriskt arbete. Detta finns närmare beskrivet i foldern Säkert elarbete. Regelverket. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK-FS 1999:5, är tillämpningsbestämmelser till ellagen, SFS 1997:857, starkströmsförordningen, SFS 1957:601 och förordningen om elektrisk materiel, SFS 1993:1068. Skötselföreskrifterna, som ingår i starkströmsföreskrifterna (avdelning C), preciserar kraven på hur en elanläggning respektive elektrisk materiel skall skötas, det vill säga kontrolleras och underhållas. Foldrarna samt verkets egna föreskrifter finns att läsa på www.elsak.se. Förordningarna och ellagen finns på www.lagrummet.gov.se 10

Elsäkerhetsverkets publikationsservice Gällande föreskrifter samt ytterligare exemplar av denna broschyr säljs genom Elsäkerhetsverkets publikationsservice, www.elsak.se Lagar och förordningar säljs genom C E Fritzes AB (utgivna fram till och med 1996) och Fakta Informationsförlag (utgivna från och med 1997). 11

Elsäkerhetsverket Generaldirektör med stab (information, juridik) Administrativ enhet Elanläggningsenhet Elmaterielenhet Box 1371, 111 93 Stockholm Tel 08-519 112 00, fax 08-519 112 01 Besöksadress: Drottninggatan 92 E-post: elsak@elsak.se Internet: www.elsak.se Lokala tillsynsdistrikt Norra tillsynsdistriktet Expolaris Center, 931 78 Skellefteå Tel 0910-75 03 00, fax 0910-75 03 29 E-post: norra.tillsynsdistriktet@elsak.se Östra tillsynsdistriktet Box 1371, 111 93 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 92 Tel 08-519 112 00, fax 08-519 112 02 E-post: elsak@elsak.se Västra tillsynsdistriktet Box 178, 681 24 Kristinehamn Besöksadress: Kungsgatan 30 Tel 0550-74 03 60, fax 0550-74 03 89 E-post: vastra.tillsynsdistriktet@elsak.se Södra tillsynsdistriktet Viaduktgatan 24, 281 38 Hässleholm Tel 0451-76 94 00, fax 0451-76 94 29 E-post: sodra.tillsynsdistriktet@elsak.se Vetskap om hur olyckor uppstår ger kunskap om hur de kan förebyggas. Meddela därför alltid elolyckor som lett till personskada eller läkarbesök till Elsäkerhetsverket! 12 TILLSYN AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR