ÅRSREDOVISNING 2008
Innehåll 2 Rektor har ordet 7 Utbildning 23 Forskning och forskarutbildning 33 Fortlöpande miljöanalys 41 Övriga mål och återrapporteringskrav 52 Finansiell redovisning 75 Sammanställning av väsentliga uppgifter 76 Underskrifter 77 Förkortningar och definitioner DNR: ua 14-3264/08 Grafisk form: Michael Kvick Tryck: Davidsons Tryckeri AB 1(78)
Det gångna året karakteriserades till betydande del av nationell forskningspolitik. Det var året då den nya forskningspropositionen för 2009 2012 skulle läggas och mycket pengar skulle tillföras forskningen. Det blev ca fem nya miljarder. En del av medlen fördelades direkt till lärosätena efter kvalitetskriterier; publicering och externa medel för forskning. För SLU:s del blev utgången positiv i så måtto att 95 nya miljoner kronor tillförs vårt universitet som en strategisk förstärkning. Tillskottet motsvarade en ökning med 12,9 procent, vilket placerade SLU på en sjätte plats bland universiteten. Rektor har ordet När forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation slutligen kom kunde vi också konstatera att våra egna strategiska områden var tydligt representerade bland de prioriteringar som presenterades. Av de fem miljarderna avsattes 1,8 i vad som är tänkt som en permanent, årlig anslagsökning till forskning inom fyra strategiskt viktiga områden. Bland dessa finns Klimatforskning, med underavdelningar som Hållbart utnyttjande av naturresurser, Energi, Klimatmodeller och Effekter på naturresurser. De strategiska medlen ska sökas av respektive lärosäte, enskilt eller i samverkan, och SLU kommer att delta i konkurrensen om dessa medel under 2009. Ekonomin fortsatt stark Universitetets samlade ekonomi är alltjämt stark och det ger oss möjligheter att fortsätta att vara offensiva och dessutom att förstärka resurserna inom flera av våra forsknings områden. Våra satsningar på nyrekryteringar till högre akademiska befattningar som professorer och forskarassistenter har börjat ge utdelning, vilket gör att vårt balanserade kapital minskar planenligt. Det glädjande beskedet om nya strategiska medel till universitetet under 2009 och fyra år framåt grumlades något av att vi tyvärr fortsätter att se hur statsanslaget minskar i reella termer. I fjolårets budgetproposition var uppräkningen för löneoch prisökningar endast 1,6 procent, vilket långt ifrån motsvarar reella pris- och löneökningar. Dessutom omfördelades tio miljoner kronor av SLU:s anslag till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen för riktade engångssatsningar. Forskning i fokus Vid SLU finns såväl grundläggande som mer tillämpad forskning av hög vetenskaplig kvalitet och relevans. Den klimatrelaterade forskningen är just nu mycket aktuell och bland de många framgångsrika forskningsprojekt som erhöll finansiering under 2008, vill jag lyfta fram några exempel med koppling till klimatförändringen: Ett spännande område där SLU och Sverige ligger långt framme och som snabbt ökar i betydelse internationellt handlar om så kallade non-food crops. Professor 2
Sten Stymne, område växtförädling och bioteknik vid LTJ-fakulteten i Alnarp, leder ett EU-finansierat hundra miljoner kronors projekt, ICON, (Industrial Crops Producing Added Value Oils for Novel Chemicals), som tar fram ersättning för syntetiska smörjmedel framställda ur kålväxten Crambe. Här deltar 23 partner från elva olika länder och därmed en betydande andel av världens ledande forskare inom växtoljeområdet. SLU har i regleringsbrevet för 2009 fått i uppdrag att utveckla förutsättningarna för forskning inom området. Skogen är en mycket viktig faktor i klimatfrågan, både genom sin roll som kolsänka och som kolkälla. Forskningsprogrammet Future Forest Hållbara strategier under osäkerhet och risk, skapar kunskap och utvecklar verktyg som möjliggör vetenskapligt underbyggda beslut för framtidens förvaltning av en av våra mest värdefulla naturresurser, skogen. Future Forest har ett långsiktigt perspektiv (50 100 år) och utgår från att klimatförändringar, globalisering och marknadsutveckling på ett väsentligt sätt kommer att påverka framtidens skogsförvaltning och skogslandskap. Programmet finansieras med 60 miljoner från Mistra och lika mycket till från vardera SLU, Umeå universitet, forskningsinstitutet Skogforsk samt delar av skogsnäringen. Programmet leds av forskningsledare Tomas Lundmark, S-fakulteten och professor Stig Larsson, NL-fakulteten och är en unik, långsiktig satsning på forskning där också vår svenska skogsnäring är en viktig samverkanspartner. Jordbruket har hamnat i fokus genom ett betydande utsläpp av växthusgaser, av vilka metan har fått mycket uppmärksamhet. En av de främsta utsläppskällorna av metan är våra idisslare, främst korna. På Kungsängens forskningscentrum undersöks just nu hur mycket metan som verkligen produceras av svenska mjölkkor. Metanmätningarna ingår som en del av projektet Hållbar mjölkproduktion, baserad på stor andel vallfoder. Försöket, som fått stor uppmärksamhet i medierna, leds av forskningsledare Jan Bertilsson, VH-fakulteten. Syftet är dels att jämföra metanutsläppen från kor som får olika andelar vallfoder, dels att jämföra resultaten med teoretiska beräkningar. Projektet finansieras av Formas. Detta är bara ett axplock, det finns många fler framgångsrika forskningsprojekt att läsa om på SLU:s hemsida. forts. Vid SLU finns såväl grundläggande som mer tillämpad forskning av hög vetenskaplig kvalitet och relevans.«3
Rektor har ordet SLU fortsätter att premiera excellent forskning och för närvarande mottar nu sammanlagt tolv seniora forskare vid SLU så kallade excellensbidrag av universitetet, med två miljoner per år under sex år. År 2008 blev professorerna Sara von Arnold, Jan Bengtsson, Roger Finlay och Torgny Näsholm nya mottagare. Vi hoppas att bidragen ska verka som en stimulans både för andra forskare och för verksamheten. Harmoniserade utbildningsprogram Bolognaprocessen är nu etablerad och våra lärare har lagt ner stort engagemang för att få det hela att fungera. Utbildningarna befinner sig i ett övergångsskede och fortfarande är mycket nytt och anpassningen sker stegvis. Det handlar till exempel om nya krav på innehållet i utbildningarna, men även om det fyragradiga betygssystemet som infördes från hösten 2008 i enlighet med rektors tidigare beslut. Förhoppningen är att Bolognaprocessen ska leda till ökad internationell rörlighet, både bland studenter och bland lärare. Ett bekymmer i sammanhanget är den ekonomiska situationen för utbildningarna som leder till stora underskott. För att åstadkomma en utbildning i ekonomisk balans har prorektor initierat åtgärder för en förbättrad styrning och kostnadsredovisning i syfte att ge er mer rättvisande bild av utbildningarnas ekonomi. Högskoleverket har framfört kritik om brist på akademisk förankring i vissa av våra korta yrkesutbildningar. Därför har en begäran lämnats till regeringen om utökade examenskrav så att även dessa examina uppfyller kraven på högskolemässighet och är linje med Bolognaprocessen. I avvaktan på regeringens ställningstagande har styrelsen beslutat att ombilda två av de berörda utbildningarna till treåriga kandidatprogram. Det gäller djursjukvårdar- respektive trädgårdsingenjörprogrammen. Behovet av förlängning för att uppnå högskolemässighet gäller också lantmästaroch hippologutbildningarna. Fortlöpande miljöanalys Vice rektor med ansvar för Fortlöpande miljöanalys har under året fortsatt arbetet med att integrera verksamhetsgrenen med SLU:s forskning och utbildning. Ett glädjande besked var den extra finansiering till verksamheten med 40 miljoner kronor som aviserades i 2008 års höstbudget. Dessa medel har dock inte kunnat fördelas utan har hållits inne av regeringen i avvaktan på den kommande nationella klimat- och energipropositionen. Förstärkningen kommer väl till pass och kommer att vara en viktig del i utvecklingen av verksamhetsgrenens olika delar. SLU Holding har haft ett framgångsrikt år med många briljanta idéer och innovativa företag, som alla är resultat av forskning vid universitetet. Från lysande idé till färdig produkt Åtskilliga forskningsprojekt vid SLU har under åren resulterat i innovativa företag. I forskningspropositionen, som presenterades den 23 oktober i fjol, beskrevs innovationer som den viktiga bryggan från forskning till företag, produkter och jobb. Tyvärr måste vi konstatera att det ökade stöd till nya innovationskontor som ges till vissa universitet inte inbegriper SLU, där andra lösningar måste till för att SLU Holding ska ges möjlighet att fullfölja nya spännande uppslag. SLU Holding har haft ett framgångsrikt år med många briljanta idéer och inno- 4
Rektor har ordet vativa företag, som alla är resultat av forskning vid universitetet. Ett exempel är den affärsidé bakom det nybildade företaget Bennefish, som bygger på SLU-forskning kring fiskfoder och handlar om att sesamolja i fodret stimulerar fisken att bilda mer nyttigt fett. Forskare bakom idén är professor Jana Pickova, institutionen för livsmedelsvetenskap. Ett annat exempel är SweTree Technologies, som utvecklar nya produkter för skogs- och träfiberindustrin samt nya tekniker för fibermodifiering och som är rankat som ett av Europas hundra mest lovande så kallade cleantechföretag. Ett stort antal idéer och resultat finns på SLU Holdings väntelista i avvaktan på finansiering för att kunna gå vidare mot kommersialisering. Kvalitetskontroll Framgångsrik forskning genererar ny kunskap. Denna kunskap ger samhällsnytta i form av förbättrade produkter och tjänster och den ger goda underlag för politiker och andra beslutsfattare. Därför måste vår utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys hålla en hög kvalitet. Det är också nödvändigt för att vi ska kunna behålla och stärka vår position som ett internationellt framgångsrikt Life Scienceuniversitet. Vår forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys är grunden för ett långsiktigt och hållbart tänkande. Det är det som gör SLU till ett Life Science universitet mitt i SLU har placerats mycket högt i flera rankinglistor som gjorts över svenska lärosäten under året som gått, och det är naturligtvis smickrande och bra för självbilden. Men vi måste också ständigt vara självkritiska och se till att det vi åstadkommer regelbundet utvärderas, både av oss själva, av det övriga forskarsamhället och av den omvärld som ytterst är vår uppdragsgivare. I början av året beslutade därför SLU:s styrelse att under 2009 genomföra en genomgripande extern utvärdering av forskningens kvalitet och relevans, ett projekt kallat Kvalitet och nytta, KoN. Det kommer att ge oss ett bra beslutsunderlag och en stabil grund för kommande strategiska satsningar. samhällsutvecklingen. Mitt i samhällsutvecklingen SLU:s marknadsföringskampanj våren 2008, med ett lätt ironiskt anslag, om Koldioxidens vänner och med Koldioxidmannen som en av huvudfigurerna, gav universitetet en kraftigt ökad uppmärksamhet i medierna och bidrog till att debatten i miljö- och klimatfrågor intensifierades. Vi fick både ris och ros för denna kampanj, men vi nådde huvudsyftena: att visa vilka vi är, vad vi gör och att det vi gör är viktigt och berör oss alla. Kampanjen bidrog även till en livlig intern dialog om universitetets roll. Som ett led i firandet av SLU:s 30-årsjubileum, har verksamheten beskrivits i en ny bok, SLU tre decennier mitt i samhällsutvecklingen, som presenterades vid en lansering i december på KSLA. Boken gör nedslag i aktuella debatter under åren där SLU:s forskare bidragit till den vetenskapliga utvecklingen inom de gröna näringarna. Våra verksamheter berör livet och livsbetingelserna för människor, djur och växter. Vår huvuduppgift är att bidra till god livskvalitet och en ökad men hållbar tillväxt, såväl i det lilla livet som i globala sammanhang. Vår forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys är grunden för ett långsiktigt och hållbart tänkande. Det är det som gör SLU till ett Life Science-universitet mitt i samhällsutvecklingen. Lisa Sennerby Forsse 5
6
Mål Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften ska öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen ska svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov. Utbildning (Rubrikerna Mål och Återrapportering i resultatredovisningen är hämtade från SLU:s regleringsbrev 2008 där inget annat anges. I förekommande fall hänvisas till de förordningar som reglerar myndigheternas årsredovisning.) Utbildningarnas längd, en fråga om kvalitet Förlängningen av yrkesutbildningarna har varit en viktig kvalitetsfråga för SLU under 2008. Det gäller SLU:s tvååriga utbildningar; djursjukvårdar-, hippolog-, lantmästar- och trädgårdsingenjörsprogrammen, men det gäller också agronomprogrammet. Högskoleverkets utvärderingar av djursjukvårdar- och trädgårdsingenjörsprogrammen påpekade brister, bland annat avseende ämnesdjup. SLU:s bedömning är att alla de tvååriga utbildningarna bör förlängas för att bli högskolemässiga men även för att passa in i den nya examensstrukturen. Studenterna på agronomprogrammet investerar många utbildningsår och det är ett högst rimligt krav att även de kan få en examen som är i linje med den nya examensordningen och därmed internationellt gångbar. SLU har begärt hos regeringen att nämnda yrkesprogram ska förlängas, men inga beslut är ännu tagna. Styrelsen fattade under 2008 beslut om att förlänga djursjukvårdar- och trädgårdsingenjörsprogrammen, som från hösten 2009 kommer att erbjudas som treåriga kandidatutbildningar. För lantmästar- och hippologprogrammen pågår planering inför en förlängning av utbildningarna och de frågor som rör innehåll och förkunskaper diskuteras med näringarna. Graderade betyg berör både lärare och studenter Under 2008 har SLU infört graderade betyg för att stärka utbildningens kvalitet och underlätta studenternas mobilitet och konkurrenskraft. För att uppnå den kvalitetshöjande effekt som förväntas av betygen, har rektor beslutat om en obligatorisk utbildning i betygssättning och utformning av betygskriterier för examinerande lärare. Ungefär 700 lärare har under året deltagit i denna utbildning, vartefter ett mycket omfattande arbete genomförts med att utveckla betygskriterier för merparten av SLU:s drygt 800 kurser. SLU är ensamt i landet om att ha gjort en sådan genomgripande pedagogisk utbildningssatsning i samband med införandet av graderade betyg. Antagning till veterinärutbildning engagerar många En annan aktuell fråga är antagningen till veterinärprogrammet. För att undvika lottning vid lika meriter har SLU deltagit i Högskoleverkets projekt om utveckling av ett vårdprov som komplement till högskoleprovet. Vårdprovet användes för att göra urval bland de sökande till veterinärprogrammet som har högsta betyg. Under hösten 2008 beslutade Högskoleverket dock att det tvååriga pilotprojektet skulle avbrytas i förtid. Tidigare har SLU använt sig av den öppning som finns i 7
Utbildning högskoleförordningen att tillämpa viktad lottning för underrepresenterat kön vid lika meriter. Frågan om förtur för underrepresenterat kön är emellertid inte rättsligt klarlagd. SLU har därför beslutat att inte tillämpa viktad lottning till något av SLU:s utbildningsprogram, trots att det är den åtgärd som visat sig mest effektiv när det gäller att utjämna den sneda könsfördelning som råder. Hösten 2008 var det endast ett program där könsfördelningen bland de nyantagna var definitionsmässigt jämn (dvs där andelen kvinnor respektive män är inom intervallet 40-60 procent). Det betyder att 98 procent av de nyantagna studenterna hamnade i en grupp med sned eller mycket sned könsfördelning. Studenter från SLU får arbete SLU fortsätter att göra egna arbetsmarknadsundersökningar som komplement till Högskoleverkets. Alla SLU:s utbildningsprogram kommer inte med i Högskoleverkets undersökningar, som dessutom utgår från examinerade studenter. Det faktum att många SLU-studenter får ett relevant arbete innan de tar ut examen gör att Högskoleverkets statistik blir direkt missvisande. Resultaten från 2008 års undersökning av SLU-studenterna tyder på att de som tagit examen, eller klarat merparten av sin utbildning vid SLU, är fortsatt mycket attraktiva på arbetsmarknaden, och de får relevanta arbeten kort tid efter sin examen. Undersökningen, som presenteras mer utförligt i början av 2009, bygger på uppgifter från SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Den studiesociala enkäten 2008 Under året har SLU genomfört den återkommande studiesociala enkäten som riktas till samtliga grundutbildningsstudenter. Det visar sig att de allra flesta, 89 procent av de svarande, är mycket nöjda med sin utbildning. Resultaten påvisar även denna gång stora skillnader mellan programmen avseende studenternas upplevelse av studietakten och graden av stress. Det visar sig också att kännedomen om likabehandlingsfrågor är mycket låg bland studenterna. Resultaten följs upp både av SLU:s studiesociala råd och inom respektive program. Rekrytering av studenter Rekryteringen av studenter är avgörande för SLU. För att komplettera den universitetsgemensamma marknadsföringen har SLU satsat på nya informatörstjänster på varje fakultet. En första åtgärd är de programvisa kommunikationsplaner som utarbetats under 2008 (se sid 20), där särskild vikt läggs vid breddad rekrytering och att identifiera nya målgrupper. 8
Utbildning Studentinflytandet vid SLU En förutsättning för att nå SLU:s mål inom utbildningen är ett väl fungerande studentinflytande och ett fungerande system för program- och kursvärderingar. Studenterna har möjlighet att vara representerade i beredande och beslutande organ på såväl universitets-, fakultets- som institutionsnivåerna. De har även möjlighet att delta i t ex arbetsgrupper, studierektorsmöten samt att delta i utbildningskonferenser. Vid SLU finns åtta studentkårer som samarbetar i SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser studentrepresentanter till de universitets- och fakultetsgemensamma organen. Utöver det formella studentinflytandet, har SLU utvecklat elektroniska kursvärderingar och systematiserat uppföljningen av dessa. Härmed ökar studenternas möjlighet att påverka utbildningarnas konkreta innehåll och universitetet får underlag för att förbättra utbildningskvaliteten. Återrapporteringskrav SLU skall beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221). SLU värdesätter samarbetet med kårerna och bidrar till att förbättra studentinflytandet både ekonomiskt och genom att årligen, i samarbete med SLUSS, arrangera utbildningsdagar för nya studentrepresentanter. I SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi 2009 2012 har det slagits fast att samarbetet med kårerna måste säkerställas oavsett deras framtida organisation. Studentinflytandet i ett jämställdhetsperspektiv SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. Det kan konstateras att andelen kvinnor på tillsatta poster är fortsatt hög. Under 2008 innehades 166 (2007: 158) poster av 103 (2007: 99) individer. Av dem var 65 (2007: 68) procent kvinnor. Fördelningen är representativ för studentsammansättningen i stort, eftersom det sammantaget är fler kvinnor än män som läser vid SLU. Information som ett sätt att stärka studentinflytandet Under året har SLU genomfört den regelbundet återkommande studiesociala enkäten som riktas till alla studenter på grundnivå. Det som var mest slående är att så få känner till sina rättigheter som student och vart de ska vända sig i frågor om likabehandling och studiesociala ärenden. För att komma till rätta med den bristande kännedomen har SLU omarbetat strategin för information till studenterna, vilket på sikt även förväntas förbättra studentinflytandet. Ombudsman för forskarstudenter I syfte att förbättra studiemiljön inom forskarutbildningen, bidrar universitetet till att finansiera en ombudsman för forskarstudenter som är anställd av SLUSS. Ombudsmannen har initierat en fakultetsövergripande doktorandnämnd inom SLUSS, där sekreteraren i SLU:s forskarutbildningsråd är adjungerad. Nämnden har förenklat samarbetet mellan de fakultetsvisa doktorandråden och därmed underlättat bevakningen av utbildningspolitiska frågor. Under 2008 rekryterades en ny ombudsman och samtidigt beslutades att utöka anställningen till heltid från 2009. 9
Utbildning Mål 1 Under perioden 2006-2008 har minst 10 700 helårsstudenter erhållit grundutbildning vid SLU, varav minst 1 250 inom fristående kurser. Återrapportering SLU ska redovisa och kommentera» antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsprogram och inom fristående kurser, uppdelat på grundutbildning inom utbildningsuppdraget och beställd utbildning. Prestationer i utbildningen Som framgår av tabell 1 uppgår antalet helårsstudenter (hst) under perioden 2006-2008 till 10 616 vilket innebär att SLU inte fullt ut når regeringens mål på 10 700 hst. Analyser av resultatet visar att antalet helårsstudenter minskat mellan 2007 och 2008 på de flesta program, även på de program som ökat antagningen. Det finns flera förklaringar till att målet inte nås. SLU hade tomma platser på flera program efter höstantagningen 2008, vilket utvecklas längre fram i avsnittet om efterfrågan på utbildningarna. En annan förklaring står att finna i studenternas studieuppehåll och avbrott. Det är främst på program som hst saknas, för fristående kurser uppgår hst till 1 984, vilket är 734 mer än målet. Tabell 1: Antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) i utbildningsprogram och fristående kurser Hst 2006 2007 2008 Utbildningsprogram 2 853 2 919 2 860 varav beställd utbildning 45 48 41 Fristående kurs 598 715 671 Totalt 3 451 3 634 3 531 Hst 2006-2008 10 616 Hpr Utbildningsprogram 2 596 2 564 2 678 varav beställd utbildning 35 38 30 Fristående kurs 511 541 543 Totalt 3 107 3 105 3 221 Prestationsgraden (hpr/hst) har ökat under perioden 2006-2008, men är alltjämt högre på program än på fristående kurs. Högskoleverkets statistik gör inte någon skillnad mellan kurser och program. Det jämförelsetal som där används för SLU gällande år 2007, 86 procent, är något högre än riksgenomsnittet, 82 procent. Tabell 2: 2006 2007 2008 Hpr/Hst Utbildningsprogram 91 88 94 Fristående kurs 85 76 81 10
Utbildning Förändringar i utbildningsutbudet och efterfrågan på utbildningarna Strategiska förändringar av utbildningsutbudet Den viktigaste förändringen under 2008 är beslutet att från hösten 2009 erbjuda två av SLU:s korta yrkesutbildningar som treåriga kandidatutbildningar. Det finns flera skäl till en förlängning. Utbildningarna behöver vara treåriga för att passa in i den nu gällande examensstrukturen. Det krävs också en förlängning för att utbildningarna ska bli högskolemässiga avseende innehåll och djup, vilket också Högskoleverket krävde i samband med sin utvärdering. Eftersom SLU:s samlade utbud förändrades inför hösten 2007 då Bolognaprocessen sjösattes, har inga större strategiska förändringar genomförts under 2008. Återrapportering SLU ska i årsredovisningen för 2008 redovisa och kommentera» strategiska förändringar i utbildningsutbudet» efterfrågan på SLU:s utbildningar Redovisningen ska också avse avvägningen mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå. Efterfrågan på SLU:s utbildningar Universitetets mål är att rekrytera fler studenter, särskilt till de program som har få sökande. I tabell 3 redovisas det sammanlagda antalet behöriga sökande och som framgår är söktrycket till SLU:s program på grundnivå förhållandevis konstant. Liksom tidigare år är det utbildningar med djuranknytning, landskapsarkitekt och jägmästare som är populära, samtidigt som flera program inte fyllde platserna. Andelen tomma platser är beräknad på de program till vilka antagning gjorts. En av kandidatutbildningarna fick ställas in och ingår därför inte i beräkningen. Det är cirka hälften av programmen (15 st) som inte fyller platserna, merparten av dem har 25 eller färre studenter. SLU är ofta sin egen konkurrent om studenterna; många söker flera program vid SLU men räknas bara en gång i sammanställningen nedan. (Det sammanlagda antalet behöriga sökande blir alltså fler i programvisa redovisningar av antalet sökande.) I redovisningen ingår civilingenjörsprogrammet i energisystem som är ett samarbete med Uppsala universitet. Tabell 3: Sökande och antagna till program på grundnivå 2006 2007 2008 Behöriga sökande individer 3 943 3 627 3 652 Andel kvinnor, procent 75 78 72 Antal platser 1 077 1 080 1 150 Antal antagna 987 935 942 Andel kvinnor, procent 64 72 67 Behöriga sökande individer/plats 3,7 3,4 3,2 Andel lediga platser, procent 8,4 13,4 15,8 Inför hösten 2008 uppvisade riket en ökning av antalet antagna med cirka tre procent jämfört med 2007. För SLU, som till största delen har naturvetenskapliga utbildningar, är ökningen däremot ytterst marginell. De åtgärder som genomförts avseende profilering av universitetet och marknadsföring av programmen har ännu inte fått tillräckligt stort genomslag för tillströmningen av studenter. Fristående kurser Antalet sökande till fristående kurser har ökat betydligt sedan 2006, se tabell 4. Den främsta orsaken är den stora ökningen av utländska studenter, särskilt från länder utanför EES-området. Det webbaserade antagningssystemet NyA, som infördes för fristående kurser 2007, medför att SLU:s kursutbud blir mer lättillgängligt och synligt samtidigt som det blir betydligt enklare att göra en eller flera kursanmälningar. 11
Utbildning Utländska sökande anmäler sig ofta till många fler alternativ (kurser) än de svenska sökande. De sökande uppfyller dock sällan behörighetskraven. Det finns flera skäl, de saknar behörighetsgivande handlingar, de bifogar inte korrekta (bedömningsbara) handlingar, de har inte tillräckliga meriter, antingen avseende akademiska sådana eller kravet på kunskaper i engelska. Som framgår av tabell 3 har antalet sökande ökat med 56 procent mellan 2007 och 2008, medan ökningen av antalet behöriga sökande är betydligt mer blygsam, 13 procent. Än mer blygsam är ökningen av antalet antagna (5 procent). Detta är inte unikt för SLU, de flesta svenska högskolor har fått hantera en lavinartad ökning av antal ansökningar som inte medför annat än omfattande administrativt merarbete för respektive lärosäte. Diskussioner pågår också på nationell nivå om problemet. Enligt SLU:s sökstatistik är det många kurser som fått inemot 600 utländska sökande - trots att undervisningsspråket är svenska, det gäller även för kurser som heter Examensarbete. Av dem som antas är det sedan få som kommer till kursstart vilket leder till reservantagning och därmed omfattande manuell hantering. När höstens antagning var klar ställdes flera kurser in, trots att de inledningsvis hade ett stort antal sökande. I ett försök att minska det administrativa merarbetet har SLU gjort en översyn, dels av utbudet av fristående kurser, dels av vilka som ska vara möjliga att söka från den engelskspråkiga söksidan. Tabell 4: Fristående kurser (sökta alternativ) 2006* 2007 2008 % ökning 2007-2008 Sökande 4 700 5 988 9 332 56% Behöriga sökande 2 223 4 075 4 588 13% Antagna 1 906 1 926 2 024 5% * Övergången till det nationella antagningssystemet NyA gör att 2006 års siffror inte är jämförbara med 2007 och 2008. Utbudet av fristående kurser utgår fortfarande i stor utsträckning från de kurser som finns inom programmen. Det betyder att många kurser annonseras både som programkurs och som fristående kurs. I praktiken är det många av studenterna på fristående kurser som samtidigt är inskrivna som programstudenter och de har ofta för avsikt att tillgodoräkna kursen i sina program. Från 2007 tillämpas nya rutiner för programstudenterna som även förväntas leda till bättre information om mängden studenter som faktiskt läser enstaka, fristående kurser. SLU fortsätter att analysera konsekvenserna av dessa ändrade rutiner. Ett övergripande syfte med dem är att programstudenterna ska förmås planera sina studier bättre och därmed söka sina kurser tidigare. Men trenden är fortfarande att antalet sena anmälningar, och därmed den manuella hanteringen, är kraftigt ökande. Observera även att de nya rutinerna och övergången till det nya nationella antagningssystemet NyA medför att siffrorna för 2006 i tabell 4 inte är jämförbara med dem för 2007 och 2008. De fristående kurser som har flest antal behöriga sökande är på grundnivå (A) och handlar exempelvis om sällskaps- eller sportdjur, trädgårdsterapi, fastighetsvärdering eller marknadsföring. Program på avancerad nivå Enligt SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi ska utbildningarna på avancerad nivå främst ges inom sju prioriterade områden som beskrivs längre fram i kapitlet om forskning (sid 23). Universitetets mål är också att öka antalet studenter på avancerad nivå. SLU:s avsikt har varit att synliggöra och marknadsföra universitetets särskilda kompetensprofil genom att erbjuda flera olika program som ska återspegla denna profil. Detta möjliggörs sedan praktiskt genom samläsning mellan program inom närliggande områden. 12
Utbildning Av tabell 5 framgår att många sökande till masterprogrammen inte är behöriga. Hösten 2008 utlystes 17 program varav tre ställdes in. Det finns olika skäl till att de som antas sedan inte kommer till kursstart. Det är ganska vanligt att utländska studenter saknar finansiering och därför inte får svenskt visum, sannolikt är det också många som söker utbildningar i andra länder. Därför är det svårt att utifrån sök- och antagningsstatistik göra prognoser om hur många studenter som påbörjar utbildningen, vilket medför dåliga planeringsförutsättningar. Tabell 5 Masterprogram, sök- och antagningsförhållanden 2008 Sökande Behöriga sökande Antagna Registrerade 7 098 1 420 471 (277) 122 (92) (2007 års siffror inom parentes) Siffrorna ovan tydliggör att SLU inte i första hand behöver fler behöriga sökande till masterprogrammen. Det som behövs är en mer träffsäker rekrytering för att få sökande som har möjlighet och som prioriterar att välja studier vid SLU. Avvägningen mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå På sikt är SLU:s mål att andelen studenter på avancerad nivå ska öka. SLU:s fakulteter har under 2008 initierat en översyn av utbildningsprogrammen på avancerad nivå, målet är att anpassa utbudet så att det både återspeglar SLU:s sju styrke- och profilområden och är attraktivt för svenska och internationella studenter. Emellertid är det ännu för tidigt att uttala sig om hur utbudet av masterprogram kommer att se ut. Det blir möjligt när de svenska sökande inom den nya examensordningen kan påbörja studierna, dvs tidigast hösten 2010. Högskoleverket konstaterar att det för närvarande finns ett överutbud av masterprogram i landet och utbudet förefaller ha ökat mellan 2007 och 2008 (Högskoleverket, 2008:7 R). Enligt samma källa finns det största utbudet av masterprogram inom teknikområdet, men utbudet är också stort inom natur- och samhällsvetenskap. 13
Utbildning Mål 2 Minst 75 procent av antalet antagna programstudenter ska ha avlagt examen under perioden 2005-2008. Återrapportering SLU ska i årsredovisningen för 2008 redovisa den årliga examinationen i förhållande till antalet antagna. Examination Som framgår av tabell 6 har SLU kraftigt förbättrat examinationen under 2008. Under 2005 beslutades att ett särskilt stimulansbidrag ska utgå för kurser innehållande självständiga arbeten eller examensarbeten. Redan förra året kunde SLU redovisa att antalet studenter som slutfört sådana kurser hade ökat. Detta syns nu även i antalet utfärdade examina. SLU:s bedömning är att stimulansbidraget, tillsammans med bättre registervård (avseende registrerade tidiga studieavbrott), ligger bakom den förbättrade examensfrekvensen. Fakulteterna har genomfört tillfälliga specialinsatser, antingen för att få studenter som redan slutat att begära ut sina examensbevis (om de uppfyller fordringarna) eller förmå dem att slutföra det som återstår av utbildningen. Tabell 6: Examinerade i grundutbildningen 2006 2007 2008 Antal examinerade programstudenter 528 539 710 Examensfrekvens, % 61 58* 74 Examinerade utan programantagning 43 43 33 Totalt antal utfärdade examina 571 582 743 varav dubbelexamen 22 15 29 Tillkommer examen i uppdragsutbildning 2 39 0 * Korrigerad uppgift sedan årsredovisningen 2007 Tidigare analyser av poängproduktionen i Ladok visar att det endast är 78 procent av de nyantagna studenterna som fortsätter att ta poäng efter ett år. Det är därför inte sannolikt att det på lång sikt är möjligt att bibehålla examensfrekvensen på 74 procent. Att studenterna avbryter studierna under första året är ett fenomen som SLU delar med resten av högskolesverige. SLU:s mål vad avser examinationen, är därför att öka andelen examinerade bland dem som är kvar ett år efter antagningen. Återrapportering SLU ska redovisa andelen programstudenter som avlägger examen efter längre studietid än vad som anges som nominell studietid. Redovisningen ska omfatta perioden 2005-2008 och avse fördelning på de olika programmen och hur mycket längre tid som tagits i anspråk. Studietider Analyser av hur lång tid studenterna tar i anspråk för att avlägga examen är problematiska. Tiden säger inget om huruvida studenterna läser kurser utöver vad som krävs för examen. SLU:s beräkningar visar att majoriteten av studenterna på de långa programmen har läst mer än vad som krävs, i genomsnitt 34 hp utöver fordringarna för examen. Det kan emellertid inte tas för självklart att 30 hp alltid motsvarar en termin i tid, eftersom det är relativt vanligt att studenterna registrerar sig för mer än 30 hp per termin. Eventuella studieuppehåll framgår inte, och dessutom saknas incitament för SLU:s studenter att anmäla uppehåll, tvärtom kan det vara fördelaktigt att kvarstå som student även för den som väljer att ta en paus. (Det gäller dock inte veterinärstudenterna.) Dessutom visar SLU:s studiesociala enkät för 2008 att 36 procent av studenterna arbetar vid sidan av studierna, vilket kan antas påverka den sammanlagda studietiden. Många förseningar Av diagram 1 framgår andelen studenter som tagit examen inom nominell studietid fördelat på långa och korta program. Ungefär hälften av studenterna på de korta utbildningarna tar examen inom föreskriven tid medan det endast är cirka en tredjedel som håller tiden på de längre utbildningarna. 14
Utbildning Diagram 1 Studietid, jämförelse mellan korta och långa utbildningar Antal 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Korta examina (120-180 hp) Antal Långa examina (240-330 hp) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 Nominell tid Mer än nominell tid Effektiva korta examina För de korta utbildningarna (djursjukvårdar-, lantmästar-, hippolog- och trädgårdsingenjörsprogrammen) är förlängningen av studietiden försumbar, studenterna tar i allmänhet ut sin examen 1-3 månader (medianvärde) efter nominell studietid. Det gäller även för studenter på livsmedelsingenjörsprogrammet. Enstaka avvikelser finns, men eftersom det rör sig om få individer så kan några enstaka eftersläntrare som kommer tillbaka och slutför utbildningen påverka genomsnittet negativt. Långa och ännu längre examina De flesta studenter som inte blir klara i tid, tar mellan 7-12 månader längre tid på sig (medianvärde). Det gäller studenterna på agronom, landskapsingenjörs-, jägmästar-, skogsmästar- och veterinärprogrammen. Det går inte att utläsa någon trend över tid. För denna kategori gäller att enstaka individer som kommer tillbaka efter t ex föräldraledighet, påverkar resultatet. Tre examenstyper utmärker sig; hortonom, landskapsarkitekt och fyraårig magister där studenterna tar 14-20 månader längre tid på sig att slutföra utbildningen. Det ska poängteras att hortonomprogrammet varit föremål för flera förändringar under mätperioden och det är få studenter. Under 2005-2008 har det varit ganska vanligt att studenterna kombinerar fyraårig magisterexamina med en yrkesexamen, ofta en femårig jägmästarexamen. Både landskapsarkitekt- och magisterexamen har dock minskat sina förlängningar med två respektive sex månader över perioden. 15
Utbildning Mål 3 SLU:s utbildningar har en internationell dimension och är internationellt attraktiva Återrapportering SLU ska redovisa mål för internationaliseringsarbetet. Internationella kontakter och studentutbyte med andra länder ska redovisas och kommenteras. Nordiskt samarbete ska särredovisas. Internationalisering av utbildningen SLU:s ämnesområden har en tydlig global dimension och målet är att internationella frågor ska vara integrerade i all utbildning. En utredning om internationalisering av utbildningarna har under året redovisats och åtgärdsförslagen behandlas nu inom universitetet. Ambitionen är att utbildningarna ska vara attraktiva och konkurrenskraftiga i ett nationellt och internationellt perspektiv, samt garantera kvalitet och konkurrenskraft i forskningen genom internationella nätverk och internationell samverkan. En viktig del för att åstadkomma detta är ett livaktigt student- och lärarutbyte vilket också är ett mål för SLU:s internationaliseringsarbete. En annan viktig del är att upprätthålla en kontinuerlig dialog med näringsliv och offentlig förvaltning för att tillgodose deras behov av internationell kompetens. För masterprogrammen är målsättningen att studentunderlaget ska vara internationellt och att utbildningen därmed får en tydlig internationell prägel. Flera av masterprogrammen är också explicit inriktade mot internationella frågor kopplade till hållbart nyttjande av naturresurser i synnerhet avseende mark och vatten. Studentutbyten I SLU:s strategi för forskning och utbildning anges att SLU avser öka andelen studenter som deltar i utbyten eller på annat sätt förlägger en del av sina studier utomlands. SLU är fortsatt mycket populärt bland de inresande utbytesstudenter som kommer inom Erasmusavtalet. Antalet utresande utbytesstudenter är betydligt lägre, men på samma nivå som tidigare år. Inom nätverket Euroleague for Life Sciences, ELLS, har utbytet inom det gemensamma masterprogrammet Environmental Science in Europe nu startat. Registrering och redovisning av studentutbyten kan ske enligt olika principer. Ibland räknas antalet påbörjade utbyten, men det är också brukligt att räkna antalet in- och utresande individer. Beroende på vilken av dessa principer som används får man olika resultat: En student kan, genom förlängningar, delta på två eller tre utbyten under en vistelse. Det är också vanligt att ett utbyte pågår under ett läsår och därmed över två budgetår. I tabell 7 redovisas antalet in- och utresande individer per utbytestyp för 2006-2008. SLU kommer att övergå till denna redovisningsprincip då den är enklast att hantera. Siffrorna för 2006 och 2007 i tabell 7 överensstämmer därför inte med tidigare årsredovisningar, där antalet utbyten redovisas. Tabell 7: Deltagande i studentutbyte: antal individer per utbytestyp och år 2006 2007 2008 Inresande Bilateralt utbyte 29 24 34 Erasmus Mundus 44 41 40 Erasmus 221 262 224 Nordplus 21 27 30 Totalt 315 354 328 2006 2007 2008 Utresande Bilateralt utbyte 45 48 38 Double degree 6 7 7 Erasmus 30 42 45 Nordplus 11 4 7 Totalt 92 101 97 Minor field study (MFS) 38 30 29 16
Utbildning SLU:s studenter är mest intresserade av att åka på utbyten till engelskspråkiga länder, gärna utanför Europa, inom ramen för universitetets bilaterala avtal. Till sådana utbyten är det kö. Bilaterala utbyten bygger emellertid på ömsesidighet (reciprocitet), vilket innebär att SLU inte får skicka fler studenter än det antal studenter från utbytesuniversitetet som vill studera vid SLU. Double degree är en typ av bilaterala avtal som innebär att studenterna även får ta ut examen vid utbytesuniversitetet. Svenska studenters intresse för att delta i Erasmusutbyten är däremot lågt, såväl vid SLU som vid andra lärosäten. I hela landet var det 2 500 svenska studenter som deltog under 2007, vilket innebär att det nationella målet om 3 000 inte kunde uppfyllas. Det blygsamma antalet till trots, är SLU-studenternas deltagande i internationella utbyten aningen bättre än riksgenomsnittet. Enligt uppgifter i Högskoleverkets databas deltog 2,1 procent av alla svenska studenter i utbyte under 2007. Vid SLU var andelen utresande 2,4 procent, vilket ger plats 12 av 40 vid en rangordning av alla svenska lärosäten. Det finns ett starkt samband (korr 0,87) mellan högskolornas storlek och antal utresande studenter, men antalet utresande studenter beror även på vilken typ av utbildningar som ges vid lärosätet. Lärarutbildningar och korta (yrkes)utbildningar har lägre deltagande. Utöver utbytena är det förhållandevis många SLU-studenter som får internationell erfarenhet genom att göra sitt examensarbete inom ramen för MFS (Minor Field Study). Stipendiet delas ut till studenter vid svenska universitet för att de ska kunna samla material på plats i ett utvecklingsland inför arbete på kandidat-, magister- eller masternivå. Stipendieprogrammet administreras av Internationella programkontoret och finansieras av Sida. Ett trettiotal SLU studenter beviljades MFS 2008. Nordiskt samarbete Den 1 januari 2008 tog SLU över ordförandeskapet inom Nordplusnätverket för en tvåårsperiod. Målet med samarbetet inom Norden är att nyttja den kompetens som finns inom de nordiska länderna på ett bättre sätt. Nytt för 2008 inom Nordplus var att de baltiska partneruniversiteten får innefattas i ansökningar till Nordiska ministerrådet, vilket innebär att Nordplussamarbetet fått större geografisk spridning. Inom det nordiska universitetsnätverket NOVA, där SLU är ordförande 2008-2009, har ett flertal gemensamma intensivkurser på masternivå arrangerats. Sammantaget har 52 studenter och åtta lärare deltagit i kursverksamhet utanför det egna landet. Inom NOVA sker också utveckling av gemensamma utbildningsprogram, där syftet är att effektivare utnyttja de intellektuella och ekonomiska resurser som är tillgängliga inom respektive ämnesområde i Norden. Under 2008 skedde den första antagningen till det NOVA-gemensamma, och av Nordiska ministerrådet stödda, programmet i växtpatologi. Breddad rekrytering Universitetets rekryteringsmål handlar både om breddad och ökad rekrytering. SLU vill ha fler behöriga sökande som sammantaget representerar bredare grupper. Detta ska ske genom ett effektivare och bättre rekryteringsarbete samt genom samarbeten med gymnasieskolor. Rekryteringen till SLU:s utbildningar är fortsatt sned, såväl avseende studenternas socioekonomiska bakgrund som könsmässigt. Hösten 2008 var det bara ett program där könsfördelningen var jämn bland de nyantagna; dvs där andelen kvinnor respektive män finns inom intervallet 40 60 procent. Det betyder att 98 procent av alla nya studenter hösten 2008 hamnade i grupper där könsfördelningen per Återrapportering I årsredovisningen för 2008 ska redovisas vilka åtgärder SLU vidtagit för att främja och bredda rekryteringen med anledning av SLU:s handlingsplan för breddad rekrytering samt en bedömning av hur målen i handlingsplanen uppfyllts. 17
Utbildning definition är sned eller mycket sned. Tidigare har SLU (enligt HF 7 kap. 12) givit förtur för underrepresenterat kön vid lika meriter. Frågan är inte rättsligt klarlagd och SLU har därför beslutat att tills vidare upphöra med den så kallade viktade lottningen till samtliga program, trots att det är den åtgärd som visat sig mest effektiv för att utjämna den sneda könsfördelningen. Studentrekrytering ingår i den pågående översynen av SLU:s administrativa processer där avsikten är att tydliggöra ansvar samt att renodla funktioner och arbetssätt. Ett konkret resultat är att det nu finns informatörer på fakulteterna som i enlighet med handlingsplanen för breddad rekrytering har utarbetat kommunikationsplaner för vart och ett av SLU:s utbildningsprogram. Eftersom rekryteringsmönstren för programmen skiljer sig åt, krävs skilda åtgärder beroende på program. Enligt handlingsplanen ska SLU etablera och ha närmare kontakter med gymnasieskolor. Naturbruksskolorna är en självklar rekryteringsbas, inte bara till de korta utbildningarna. Här finns de elever som har ett gediget intresse för SLU:s ämnen och den naturvetenskapliga fördjupningen som finns på flera naturbruksskolor är särskilt intressant. SLU har nära kontakter med företrädare för naturbruksskolorna, både för rekrytering och för annan samverkan, exempelvis avseende fortbildning för lärare. Inom universitetet finns en medvetenhet om behovet av en bredare rekrytering, och initiativ bejakas, även de som kommer från studenterna. Kvinnliga skogsmästarstudenter har producerat en kalender, för marknadsföring direkt till sökande och för spridning till sådana miljöer där intresserade elever kan finnas. Studenter på skogsmästarprogrammet har också utarbetat underlag till en informationsvecka som ska riktas mot elever som går åk 2 på utvalda gymnasieprogram. Utöver det övergripande organisatoriska arbetet kan nämnas att den skogliga fakulteten har avsatt 150 000 kr för att utveckla fakultetens utbildningswebb så att den vänder sig till en bredare målgrupp och där hänsyn tas till breddad rekrytering och lika villkor. SLU har även beslutat delta i det nybildade nationella nätverket INCLUDE som ska arbeta med breddad rekrytering inom högre utbildning. Återrapportering SLU ska redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om sk reell kompetens och alternativt urval tillämpats. För alternativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningar detta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställts samt vilka kategorier sökande som antagits. Få bedömningar av reell kompetens De som inte har formella meriter har möjlighet att styrka sin reella kompetens inför antagning till kurser och program. Bedömningarna görs i samråd med företrädare för berörda utbildningar. Den som vill få sin reella kompetens prövad, anhåller om detta genom att kryssa en ruta på webbformuläret i samband med ansökan. Även om många anger att de vill prövas, är det dock mycket få sökande till program som har relevanta meriter (eller rättmätiga skäl) för sådan bedömning vilket tar sig uttryck i att de inte kan påvisa några underlag som styrker den reella kompetensen. Många söker också till utbildningar med högt söktryck och kommer inte i fråga eftersom de inte har tillräckligt höga meriter i övrigt. På grund av den extremt höga arbetsbelastningen i samband med antagningen hösten 2008, finns inga exakta siffror att redovisa. Storleksordningen uppges vara ungefär densamma som 2007 (171 sökande). Av de sökande är det inte mer än en dryg handfull som prövas och enstaka som antas. Från och med 2009 ändras den nationella sökfunktionen så att det blir tydligare vad som krävs för bedömning av reell kompetens. Alternativt urval Liksom tidigare år antas behöriga sökande till hippologprogrammet via antagningsprov där praktiska häst- och ridkunskaper prövas. Från hösten 2005 används även alternativt urval på trädgårdsingenjörsprogrammets inriktning mot design. Behöriga sökande som i samband med anmälan lämnat in en hemuppgift och fått den godkänd, kallas till antagningsprov där bildrelaterade förmågor prövas. 18
Utbildning Tilläggsutbildning för utländska veterinärer, TUVE TUVE vänder sig till veterinärer som utbildats utanför EES-området. Syftet är att veterinärer med utländsk examen ska få svensk legitimation och därmed kunna arbeta som veterinär i Sverige. Utbildningen omfattar 90 hp. År 2007 antogs åtta veterinärer, och 2008 var det 11 som började. Av de sju som legitimerades 2008 har sex blivit anställda som veterinärer. VH-fakulteten har inrättat en kommitté som ska utveckla och utvärdera TUVE. Återrapportering Den kompletterande utbildningen för utländska veterinärer (TUVE) ska redovisas kortfattat och kommenteras. Uppdragsutbildning Vid sidan av regelrätt uppdragsutbildning, har SLU av tradition arrangerat olika former av utbildningsaktiviteter för yrkesverksamma. Syftet är att uppdatera eller fördjupa kompetensen hos yrkesverksamma inom SLU:s ansvarsområden. De kortare aktiviteterna omfattar i huvudsak exkursioner, seminarier, konferenser eller liknande aktiviteter som inte är (poänggivande) utbildning på högskolenivå. De längre aktiviteterna utgörs däremot av uppdragsutbildning som kan vara poänggivande. SLU:s ordinarie utbud av fristående kurser innehåller även det flera kurser som är lämpliga och populära bland yrkesverksamma. Antalet redovisade helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning redovisas i tabell 8. Variationerna förklaras av att uppdragen varierar mellan åren. SLU:s ekonomisystem är inte konstruerat för att kunna redovisa intäkterna uppdelade på poänggivande respektive icke poänggivande utbildning. Återrapportering SLU ska redovisa de totala intäkterna av all uppdragsutbildning uppdelad i poänggivande och icke poänggivande utbildning samt antalet helårsstudenter i den poänggivande utbildningen. Tabell 8. Uppdragsutbildning, poänggivande kurser 2006 2007 2008 Antal helårsstudenter 18 40 25 Intäkter, tkr 13 756 13 522 8 871 19
Utbildning Återrapportering SLU ska redovisa» kostnader per verksamhetsgren samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag i jämförelse med föregående år samt årsarbetskrafter i enlighet med strukturen för indelning i verksamhetsgenar.» beträffande kostnader och intäkter för verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning ska en uppdelning på grundutbildning och uppdragsutbildning göras. Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå I tabell 9 redovisas intäkter, kostnader, finansiering samt antal årsarbetskrafter i verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning. Tabell 9: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter för verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning. 2006 2007 2008 Balanserad kapitalförändring 1 347 6 807 5 965 Intäkter* 503 997 541 048 540 404 varav grundutbildning 490 241 527 526 531 533 varav uppdragsutbildning** 13 756 13 522 8 871 Kostnader -498 537-541 891-586 914 varav grundutbildning -484 781-528 368-575 994 varav uppdragsutbildning -13 756-13 522-10 920 Årets kapitalförändring 5 460-842 - 46 510 Summa kapital 6 807 5 965-40 545 Finansiering via Anslag 404 536 414 993 409 876 Bidrag** 9 244 10 231 8 281 Avgifter 90 190 115 784 122 204 Årsarbetskrafter*** 499 541 558 * I intäkter ingår även finansiella intäkter. ** Ej jämförbart mellan 2008 och tidigare år. T o m 2007 är uppgifterna hämtade från intäktskonton för utbildningsuppdrag. Fr o m 2008 är de hämtade från projektredovisningen och avser totala intäkter. *** Uppgifterna har justerats för hela perioden på grund av tidigare felaktiga uttag ur personalsystemet. Det ekonomiska resultatet för verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning 2008 visar på ett underskott på 46 510 tkr. Den balanserade kapitalförändringen uppgår till 5 965 tkr, vilket sammanlagt ger ett negativt utgående kapital på 40 545 tkr. SLU har under lång tid haft en svag styrning på verksamhetsgrenar. Förklaringarna till detta är många. Fram till 2003 var anslaget endast till 60 procent fördelat på verksamhetsgrenar resten var ett oidentifierat basanslag. Det finns heller ingen organisatorisk enhet inom SLU som har ett samlat ansvar för verksamhetsgrenens ekonomiska resultat. Kursbudgetering är inte en vanligt förekommande styrmekanism och dessutom har det balanserade kapitalet hittills inte fördelats per verksamhetsgren. Resultatet i verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning är ohållbart. Prorektor, med ansvar för SLU:s grund- och forskarutbildning, har därför gett ledningskansliet i uppdrag att föreslå hur styrningen av den grundläggande högskoleutbildningen kan effektiviseras på fakultets- och institutionsnivå. Utredningen ska presentera sina förslag under maj månad 2009. Kapitalet i verksamhetsgrenen har hittills inte bibehållits inom varje verksamhetsgren på fakultets- och institutionsnivåerna. Det har lett till att de två organisationsnivåerna fritt har kunnat disponera kapitalet oberoende av var det uppstått. Rektor avser nu att fatta beslut om att varje verksamhetsgren ska bära sitt resultat och att omfördelning endast i begränsad omfattning får ske. Tidigare år har återbetalningen från fakulteterna för ej utförda utbildningsprestationer i Grundläggande högskoleutbildning behållits inom verksamhetsgrenen. För 2008 fördes återbetalningen, 6,9 mnkr, tillbaka till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning. 20