Astronomi, kraft och rörelse

Relevanta dokument
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Lokal pedagogisk plan

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Förmågor och Kunskapskrav

Förslag den 25 september Fysik

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Krafter märkbara men osynliga

Kursplanen i ämnet fysik

Fysiken i naturen och samhället

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Temats innehåll och lärande

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Fysik Kunskapens användning

Pedagogisk planering

Rymden HT Namn: Klass: 7A

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Ämnesplan i Fysik Treälven

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Lärarhandledning Fysik

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Mål och betygskriterier i Fysik

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2013.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Statens skolverks författningssamling

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Pedagogisk planering Målkort

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Ord att kunna förklara

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Livets myller Ordning i myllret

Atomer och det periodiska systemet

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk plan

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

Bli klok på himlen och stjärnorna

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Förslag den 25 september Biologi

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Workshop om kursplaner åk 7 9

Universum 1a. Astrologi Astronomi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Transkript:

Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Fysiken och vardagslivet Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Fysiken och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Fysikens metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. Gör på följande sätt när du läser på provet: 1. y Ta fram fysikboken, läs s 4-16, 19, 216-228, 110-132 2. y Ta fram dina anteckningar. Skriv av någon kompis om du har varit frånvarande under någon lektion. Läs på dina anteckningar 3. y Ta fram bladet med alla elevers anteckningar om varför man inte kan leva på de andra planeterna i solsystemet. Läs på. 4. y Ta även fram. Läs på. 5. y Svara på frågorna på detta blad. 6. y Be någon förhöra dig. 1 Vad innebär Big Bang- teorin? 2 Hur lång tid tar det för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel? 3 Hur lång tid tar det för jorden att snurra ett varv runt solen?

4 Hur och varför har vi valt längden på vårt dygn och vårt år? 5 Varför har vi dag och natt? 6 Varför har vi årstider och varför har vi midnattssol i norr? 7 Varför blir det aldrig riktigt varmt på Nordpolen? 8 Varför inträffar månförmörkelser mycket oftare än vad solförmörkelser gör?

9 Vad menar man med Greenwich-time och datumgränsen? 10 Varför har man infört olika tidszoner? 11 Vad menas med vårdagjämning, höstdagjämning, vintersolstånd och sommarsolstånd och ungefär när inträffar dessa dagar? 12 Hur lång tid det tar för månen att snurra ett varv runt jorden och vad innebär det att månen har bunden rotation? 13 Varför ändrar månen utseende?

14 Varför kan månen orsaka ebb och flod? 15 Var kommer månens kratrar ifrån och varför ser vi inte lika många på jorden? 16 Hur kan en solförmörkelse resp. en månförmörkelse inträffa? 17 Vad heter planeterna i vårt solsystem och i vilken ordning ligger de? 18 Vilka anledningar finns till att vi inte skulle kunna leva på de andra planeterna i vårt solsystem? 19 Vad menas med ett ljusår?

20 Vad är en asteroid, en meteor, en meteorit och ett stjärnfall? 21 Varför kan man ibland inte tala om upp och ner i universum och vad menar vi med upp och ner på t.ex. jorden och månen? 22 Vad menas med bunden rotation och hur kan man med hjälp av det t.ex. förklara varför vi aldrig ser månens baksida? 23 Hur beräknar man gravitation, massa och tyngd på jorden och månen? 24 I vilken enhet mäter man kraft? 25 Vad är skillnaden mellan massa och tyngd (på fysiklektionerna)? 26 Vad innebär tyngdpunkt?

27 Vad är en stödyta (förklara begreppet)? 28 Hur hänger en saks stabilitet ihop med stödytans storlek och tyngdpunktens placering? 29 Vad innebär tröghet, förklara och ge exempel? 30 Vad innebär friktion? Ge exempel på praktiska situationer där friktion är en fördel resp. en nackdel. 31 Du ska kunna göra beräkningar av hastighet, tid och sträcka, samt tolka diagram med dessa. 32 Vad faller snabbast? Jämför storlekar, massor och hur det är på jorden och månen.

33 Förklara varför en sak som skjuts rakt fram och en som tappas rakt ner från samma höjd landar samtidigt. 34 Varför lägger sig en satellit i en bana runt jorden? 35 En person startar en tur från skolan i en snabb bil och accelererar allt vad den kan mot Skutan (inte lämpligt). Visa detta i ett diagram. 36 Hur kommer krafterna bli på en gungbräda när några personer sätter sig på den. Visa