BRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016

Relevanta dokument
BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon

Andel som röstat i senaste kommunvalet. Antal ledartillfällen som får LOK-stöd. Antal personer med skador som kräver slutenvård

Livskvalitet här och nu Hållbarhet över tid Kommunresultat uppdelat på teman för livskvalitet... 4

Livskvalitet här och nu Hållbarhet över tid Kommunresultat uppdelat på teman för livskvalitet... 4

Livskvalitet här och nu Hållbarhet över tid Kommunresultat uppdelat på teman för livskvalitet... 4

Livskvalitet här och nu Hållbarhet över tid Kommunresultat uppdelat på teman för livskvalitet... 4

BRP+ Västerbottens län

Livskvalitet här och nu Hållbarhet över tid Kommunresultat uppdelat på teman för livskvalitet... 4

BRP+ Östergötlands län

Livskvalitet här och nu Hållbarhet över tid Kommunresultat uppdelat på teman för livskvalitet... 4

BRP+ Mätsystem för långsiktig livskvalitet i svenska regioner

SORTERING BLAND MÄTETAL

Nätverksträff för näringslivsansvariga 4-5 februari. WiFi - wguest Inget lösenord

Region Gotlands styrmodell

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Hållbar utveckling i svenska regioner?

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen


Delaktighet och inflytande i samhället

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre


Antagen av KF , 145. Vision 2030


ANTOLOGI. Bortom BRP i det regionala utvecklingsarbetet. Exempel på hur BRP+ används på regional och kommunal nivå

En region för några få En region för alla

Lycksele, hotell Lappland 23 februari. Västerbottens Framtidsdag 2012

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

Tomas Ekberg Chefanalytiker Västra Götalandsregionen

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer


BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll







Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Dålig självskattad hälsa Undersökningsår




Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Hela staden socialt hållbar












Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015



Transkript:

BRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016

BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt. Robert Kennedy (1968)

SAMHÄLLE T1: Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet T2: Trygghet och säkerhet T3: Miljökvalitet T4: Tillgänglighet till tjänster LIVSKVALITET HÄR & NU MATERIELLA FÖRUTSÄTTNIINGAR T5: Inkomst och förmögenhet T6: Arbete och löner T7: Bostad INDIVID T8: Balans arbete-fritid T9: Hälsa T10: Utbildning och kompetens T11: Sociala relationer T12: Subjektivt välbefinnande BRP HÅLLBARHET ÖVER TID F1 Naturkapital F2 Ekonomiskt kapital F3 Humankapital F4 Socialt kapital Översikt BRP+, baserad på OECD Better Life konceptuella ramverk. 3

SAMHÄLLETS BETYDELSE Medborgardelaktighet Trygghet & säkerhet Miljökvalitet Tillgänglighet till tjänster Livskvalitet idag MATERIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Inkomst & förmögenhet Arbete & löner Bostad INDIVIDUELLA FAKTORER Balans arbete-fritid Hälsa Utbildning & kompetens Social delaktighet Subjektivt välbefinnande

Hållbarhet över tid förutsättningar för livskvalitet i morgon NATURKAPITAL Miljöpåverkan Miljöbevarande EKONOMISKT KAPITAL Investeringar Värdeförstörelse HUMANKAPITAL Investeringar Värdeförstörelse SOCIALT KAPITAL Ökar förtroende Minskar förtroende

You can t fatten a pig by weighing it

Livskvalitet här och nu (och då) Medborgaregagemang och demokratisk delaktighet Subjektivt välbefinnande Trygghet och säkerhet Sociala relationer Miljökvalitet Utbildning och kompetens Tillgänglighet till tjänster Hälsa Inkomst och förmögenhet Balans arbete-fritid Arbete och löner Bostad 2000 2015 3,4 Hållbarhet över tid 2000 2015 Ekonomiskt kapital Ekologiskt kapital Humankapital Socialt kapital 2015 2000

www.tillvaxtverket.se/brp+/ www.reglab.se/brp+/ johanna.giorgi@tillvaxtverket.se anna.norin@regionvasterbotten.se

T1. Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet Engagemang i civilsamhället Demokratisk delaktighet Upplevd delaktighet Antal aktiva idrottsföreningar Röstdeltagande Andel som upplever sig som delaktiga 10

T2. Trygghet och säkerhet Utsatthet för brott Olycks- och skaderisk Samhälls- och naturkatastrofer Upplevd trygghet Våldsbrott Egendomsbrott Trafikolyckor Skador MRSA-fall Andel som upplever sig som trygga 11

T3. Miljökvalitet Luft Kemikalier Buller Upplevd miljökvalitet Partikelutsläpp Omsatt mängd kemikalier Andel störda av trafikbuller Andel som är nöjda med miljöns kvalitet 12

T4. Tillgänglighet till tjänster Närhet till tjänster/service Köer till tjänster/service Upplevd tillgänglighet Andel med tillgång till bredband >100Mbit/s Andel patienter som träffar läkare inom sju dagar Andel som upplever god tillgänglighet till tjänster

T5. Inkomst och förmögenhet Levnadsstandard Upplevd levnadsstandard Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Median av nettoinomst Andel som är nöjda med levnadsstandard

T6. Arbete och löner Matchning Brist på arbete Integration Löneklyftor Upplevda arbetsvillkor Andel med yrke som motsvarar utbildning Andel arbetslösa Sysselsättningsgrad för födda utanför Europa Kvinnors andel av lönesumman Andel som är nöjda med arbetsvillkor

T7. Bostad Ekonomiska möjligheter Utbud av bostäder Trångboddhet Upplevda bostadsvillkor Andel med bostadskostnad överstigande 40% av disponibel inkomst Andel lediga bostäder i förhållande till bostadsbeståndet Bostadsyta person i hyresrätt (flerbostadshus) Andel som är nöjda med sitt boende

T8. Balans arbete-fritid Arbetets påverkan på livet utanför arbetet Livets påverkan på arbetet Upplevd balans arbete-fritid Andel med långa arbetstider Andel med närstående med sjukdom Andel som är nöjda med balansen arbete och fritid

T9. Hälsa Allmänt hälsoläge Funktionsförmåga Ohälsa Upplevd hälsa Förväntad medellivslängd vid födsel Andel med funktionsvariation Andel med långvarig sjukdom Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Andel som mår bra

T10. Utbildning och kompetens Kompetens Upplevd kompetens Genomsnittlig arbetserfarenhet bland personer 30-34 år Andel högutbildade 30-34 år Andel som upplever att ens kompetens tas tillvara

T11. Sociala relationer Utanförskap Upplevda sociala relationer Andel unga som varken arbetar eller studerar Andel med lågt socialt deltagande Andel som är nöjda med sitt sociala nätverk

T12. Subjektivt välbefinnande Upplevd livskvalitet Andel som är nöjd med sitt liv (boende, arbete, fritid, familj och vänner) Andel som anser sig känna lycka Andel som upplever att livet har mål och mening

F1. Naturkapital Miljöpåverkan Minskad miljöpåverkan Allt levande: rödlistade arter Mark: brytning av ballast Vatten: Luft: utsläpp av kvicksilver Resursproduktivitet Andel av avfall till återvinning Andel skyddad land- respektive sötvattenareal

F2. Ekonomiskt kapital Investeringar i fysiska tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Investeringar i kunskapstillgångar Investeringar i miljö Värdeförstörelse Bygginvesteringar per invånare, kr/inv Företagens bruttoinvesteringar, kr/inv Kapitalinkomster 30-64 år kr/inv Pensionssparande 20-64 år kr/inv FoU-utgifter i företag, kr/inv Offentliga FoUutgifter, kr/inv Industrins miljöskyddsinvesteringar, kr/inv Klotter och skadegörelse per 100 000 inv

F3. Humankapital Investeringar i kunskap Investeringar i hälsa Minskning av humankapital Hälsorisker Andel barn som går i förskola Andel som avslutat gymnasieskola 19-24 år Investering i grundskola, kr/elev Andel fysiskt aktiva (>60min/dag) Andel som äter frukt (>3 ggr/dag) Antal ungdomsmottagninga r/100 000 inv 13-23 år Antal arbetsskador/100 000 sysselsatt Andel riskkonsumenter alkohol Andel som röker dagligen

F4. Socialt kapital Ökande förtroende till och mellan människor Minskande förtroende till och mellan människor Ökande förtroende till och mellan organisationer Minskande förtroende till och mellan organisationer Altruism: Andel som skänker >2000kr/år Mötesplatser: Investering i bibliotek kr/inv Föreningsengagemang: Antal idrottsföreningar m LOK-stöd/10 000 inv Anmälda hot-, kränknings- och frihetsbrott /100 000 inv Anmälda sexbrott /100 000 inv Mobbning Andel politiker utsatta för hot, skadegörelse och våld Antal grupper med sämre inflytande som involveras i medborgardialoger Andel SME som jobbar med social hållbarhet Förekomst av granskande system Anmälda ekonomiska brott /100 000 inv