1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) Källa: World development indicators, Världsbanken 2000
2 Var investeras pengarna? Direktinvesteringar: Industriländer: 70% Totalsumma: 3,46 mdr USD (1997) Kina: 6% Brasilien: 4% Mexiko: 3% Singapore: 2% Indonesien: 2% Malaysia: 1% Saudiarabien: 1% Argentina: 1% Övriga utvecklingsländer: 10% Källa: Unctad, World investment report, 1998
3 Vem handlar av vem? Världsimporten uppdelad i regioner: (flödena motsvarar 93% av totalomsättningen 2000) Europa 90 161 334 56 USA+Can 223 1497 (383) 185 292 234 Latinamerika 390 (65) 55 68 2793 (1996) 64 67 Afrika 120 (13) 83 68 239 153 Mellanöstern 188 (15) 63 34 Övriga Asien Japan 218 1212 379 (527) 158 31 25 81 158 Australien+ Nya Zeeland 82 (6) Totalsumma: 6 675 mdr USD Siffror inom parentes anger handel inom regionen Källa: IMF DOTS Quarterly June 2001
4 Vad är det som kostar? Fördelning av kostnaden för en sportsko: Vinst: 40 kr PR: 25 kr Forskning: 33 kr Vinst: 2,10 kr Material: 8,65 kr Lön: 4,30 kr Frakt & skatter: 45 kr Butiken: 450 kr Företaget: 297 kr Fabriken: 108 kr 0 kr 300 600 900 Källa: Clean clothes, Newsletter 11, Aug 1999
5 Vem har mest pengar? 1. USA 1722 3. Italien 559 5. Japan 407 7. Holland 163 9. Daimler-Chrysler 155 11. Ford Motor 144 13. Kanada 121 15. Spanien 113 Världens 15 största ekonomier (mdr USD 1996 1999) 2. Tyskland 977 4. Storbritannien 488 6. Frankrike 222 8. General Motors 161 O R D E 10. Brasilien 151 M E P R O G R E S S O 12. Wal-Mart Stores 139 14. Mexiko 117 Källa: Dennis Pamlin, WWF, 2000
6 Vad köps för pengarna? 0 50000 100000 150000 8 Valutahandel/dag: 590 1 490 4 600 Valutahandel/år: 148 000 1 300 373 000 Varu- & tjänstehandel/år: 3 300 7 000 1977 1989 1998 Valutahandelns ökning jämfört med varu- och tjänstehandeln (i mdr USD) Källa: Kenneth Hermele, Det globala kasinot, 2001
7 När används pengarna? Tidsperspektiven i valutahandeln: 40% växlas tillbaka inom 2 dagar 19% har ett tidsperspektiv på mellan 1 vecka och 1 år, varav 1% på mer än 1 år 41% växlas tillbaka inom 3 7 dagar Källa: Kenneth Hermele, Det globala kasinot, 2001
8 Vad skulle vi kunna köpa? Årliga utgifter idag och vad liknande summor skulle kunna användas till: Smink i USA: 8 miljarder dollar Grundläggande utbildning för alla som inte har det: 6 miljarder dollar Glass i Europa: 11 miljarder dollar Vattensanitet för alla som inte har det: 9 miljarder dollar Mat till husdjur i USA & Europa: 17 miljarder dollar Grundläggande sjukvård och mat till alla som inte har det: 13 miljarder dollar Källa: UNDP, Human Development Report 1998
Kort handledning till overhead-serien. 1: SkuldfŠllan. Visar bistœndets storlek i fšrhœllande till skuldœterbetalningen fšr de fattiga lšnderna. Fokus hšr Šr det faktum att att vi ofta INTE ger pengar till fattiga lšnder, som vi tror, utan tvšrtom. Grafiken visar sœledes hur nyttan med bistœnd Šr fšrsumbar jšmfšrt med nyttan med en skuldavskrivning. I genomsnitt gœr, i de fattiga lšnderna, ungefšr tre dollar tillbaka i skuldbetalningar fšr varje bistœndsdollar. En relevant frœga Šr vart pengarna gœr frœn IMF. NŠr IMF betalar ut pengar till fattiga lšnder, Šr dessa oftast šronmšrkta av IMF till speciella ŠndamŒl. Pengarna gœr i princip aldrig till allmšnna nyttigheter som skolor, sjukvœrd etc. 2. Handel. Visar hur lejonparten av alla investeringar, trots allt tal om frihandel och globalisering, gœr till redan rika lšnder. Nord plus de fœ utvecklingsmiraklen i Syd fœr hela 90% av alla investeringar. Resten av všrlden delar pœ resterande 10%. 3: Handel. Visar všrldens handelsstršmmar. Siffran i varje ruta visar regionens totala import. Siffran inom parentes visar den import som sker inom regionen. Eftersom Japan bara Šr ett land finns alltsœ ingen import inom ÒregionenÓ. Pilarna visar bara de viktigaste handelsflšdena vilka tillsammans utgšr 93% av handeln, till exempel visas inte latinamerikas handel med Afrika. 4: Handel. PoŠngen hšr Šr framfšr allt fšrhœllandet mellan det man betalar i butiken (900 kr) och det den som faktiskt tillverkat skon fœr i lšn (4 kr och 30 šre). Exemplet kommer frœn Storbritannien, om nœgon undrar šver skattedelen. 5: Fšretagsmakt. Visar hur fšretagen trštt in i tio-i-toppligan bland všrldens ekonomier. HŠr ligger fokus pœ maktfrœgor. Det blir tydligt om man jšmfšr med nœgra typiska lšnder i Syd. Deras ekonomier hade varit fšr smœ fšr att ens synas pœ bilden. NŒgra exempel: Vietnam har 5,6 miljarder dollar, Nicaragua 0,4. Fundera pœ maktfšrhœllandet mellan Vietnam och Nicaragua Œ enda sidan och General Motors Œ den andra. 6: Spekulationsekonomin. De tvœ nedersta figurarna Šr de intressanta. De visar hur valutahandeln škat nšrmast explosionsartat i relation till varu- och tjšnstehandeln (som alltsœ ocksœ škat, men mycket mindre). En stor andel av škningen av všrldshandeln beršr alltsœ šverhuvudtaget inte varor och tjšnster. Detta ger ocksœ en bild av hur stort det kapital som ingœr i spekulationsvœgorna Šr, och dšrmed valutaspekulanternas makt. 7: Spekulationsekonomin. Visar bristen pœ lœngsiktighet i valutahandeln. 40% av affšrerna Šr kortare Šn tvœ dygn. Fundera pœ varfšr nœgon skulle vilja skicka pengar in och ut ur en valuta pœ sœ kort tid? Vilken slags analys av ett lands ekonomi kan ligga bakom en sœ snabb ršrelse? Hur mycket kan landets ekonomiska potential egentligen ha hunnit fšršndras under mindre Šn tvœ dygn? 8: ElŠndet. Ibland kommer frœgan upp om vi inte ocksœ skulle bli tvungna att leva i armod om vi tog det som vœr uppgift att pœ allvar bekšmpa všrldsfattigdomen. Den hšr bilden ger ett perspektiv pœ olika kostnader. OH-serien publiceras av redaktionen fšr globalt.nu som tillhšr Attac Sverige