Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 1 Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige Av Peter Stein, Stein Brothers AB på uppdrag av KPMG AB December 2011 kpmg.se

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 2 Om denna publikation Ideella organisationer spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. I KPMGs ambition att belysa och förstå ideella sektorn har vi låtit nationalekonomen Peter Stein (VD, Stein Brothers AB) undersöka ekonomiska flöden i ideella sektorn. Vi hoppas att denna sammanställning också kan vara till nytta för andra aktörer som intresserar sig för ideella sektorn. Innehåll Inledning...4 Inledande sammanfattning av de tre statistikkällorna...6 Genomgång av de tre huvudkällorna...8 Litteraturförteckning...39

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 3 Om KPMG Utgångspunkt i varje verksamhets speciella villkor När vi arbetar med våra kunders problemställningar gör vi det utifrån en djup kunskap om de förutsättningar som deras bransch skapar. Vårt arbete utgår från en kunskap och respekt för varje ideell organisations verksamhetsmål och kraven och förväntningarna från alla intressenter. Specialisering inom ideella sektorn I branschgruppen för ideella sektorn ingår ett nätverk av personer med stor erfarenhet av revision, redovisning, skatt samt annan rådgivning inom ideella sektorn. Genom ett omfattande erfarenhetsutbyte i gruppen kan vi på ett effektivt sätt arbeta med alla typer av frågeställningar som är aktuella för organisationer inom den ideella sektorn. KPMG är revisorer och rådgivare till olika typer av organisationer inom den ideella sektorn som Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Hörselskadades Riksförbund, Motormännens Riksförbund, NTF, Cancerfonden, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholms Stadsmission och Kooperation Utan Gränser för att nämna några. KPMG har bland annat aktivt deltagit i arbetet med att utveckla nya redovisningsnormer för den ideella sektorn. På Bokföringsnämndens uppdrag har vi gjort ett omfattande utredningsarbete i frågan. Våra skattespecialister deltar också regelbundet i debatten kring och utvecklingen av skatteregler för den ideella sektorn. Seminarier och nyhetsbrev för ny kunskap om den ideella sektorn Våra nyhetsseminarier är helt inriktade på den ideella sektorn. Vi arrangerar dem flera gånger årligen, så fort det har hänt något inom skatt eller redovisning som berör den ideella sektorn. Vid seminarierna ges alltid möjlighet till diskussioner med KPMGs specialister. Av erfarenhet vet vi också att deltagarna i seminarierna uppskattar möjligheterna till erfarenhetsutbyte och diskussioner med kollegor från andra organisationer inom den ideella sektorn. KPMGs branschgrupp inom den ideella sektorn ger också ut ett nyhetsbrev. Internationellt publicerar KPMG informationsskrifter av olika slag relevanta för ideella sektorn. Läs mer om KPMG på www.kpmg.se vad vi gör ideella sektorn

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 4 Inledning Denna publikation analyserar fakta och statistik om det civila samhället och den ideella sektorn i Sverige. Det civila samhället respektive den ideella sektorn utgör sedan lång tid betydelsefulla komponenter i det svenska samhället. Där lägger många människor ner en stor del av sin tid på frivilligt engagemang och nyttigheter som genereras skapar betydande välfärdshöjande värden.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 5 Trots anrika traditioner och stort allmänintresse är det fortfarande sparsamt med svensk forskning om sådant. 1 På senare år har emellertid flera nya forskningsprojekt startats. Detta stora samtida intresse torde antyda dels att här finns uppdämda behov av att fylla existerande kunskapsluckor, dels att ämnesområdet röner stort allmänintresse, dels att såväl det civila samhället som den ideella sektorn med hög sannolikhet har stor omfattning. Hur skall man definiera det civila samhället och den ideella sektorn? Hur stora ekonomiska värden omfattas häri? Syfte med detta kapitel är att söka bringa klarhet genom att analysera tillgängliga fakta och statistik. Fakta och siffror betyder inte allt. Men det är svårt att föra fruktbara samtal utan kunskap om fakta och statistik. Det är väl bekant att det är svårt att formulera exakta definitioner av begrepp som det civila samhället eller den ideella sektorn. En sammanhängande svårighet blir att avgränsa den statistik som skall fungera som analytiskt ingångsvärde. Föreligger någon skillnad mellan det civila samhället och ideella sektorn? Vilka kriterier tillämpas för att avgöra ifall en organisation bör klassificeras såsom tillhörande någondera? Vilka former av verksamhet bedrivs? Var går det att identifiera huvudsakliga monetära flöden och hur har viktiga indikatorer förändrats över tiden? Hur var och en väljer att besvara sådana frågor påverkar vilka data som man beslutar sig för att samla in. Detta kapitel har ingen ambition att bryta ny analytisk mark om sådana problemställningar utan analyserna baseras på tillgänglig statistik samt utarbetade definitioner. En sådan avgränsning kan motiveras med att det idag existerar en välutvecklad och vedertagen begreppsapparat vars innebörd de flesta förstår och de flesta använder. I dagsläget finns tre tämligen genomarbetade statistiska källor om det civila samhället. 2 Den ena är en nyligen publicerad rapport av Statistiska Centralbyrån, SCB. Den andra källan är Sida:s statistikdatabas som i första hand fokuserar på internationell verksamhet, medan den tredje källan är statistik som årligen publiceras av Svensk Insamlingskontroll och omfattar ideella organisationer som är innehavare av 90-konton. Detta kapitel går igenom var och en av dessa källor i ovan nämnd ordning. Veterligen har hitintills ingen gjort någon liknande sammanställning. Vår förhoppning är därmed att publikationen skall förmedla en såväl bred som djup överblick och att innehållet härigenom kan bli en källa åt alla som söker kunskap, fakta och statistik. De tre källorna som kapitlet tar sig an bygger på skilda analysmodeller och beräknar därmed delvis olikartade samband. En konsekvens av detta blir att det inte går att få fram något totalmått på vare sig det civila samhället eller den ideella sektorn genom addition av statistikunderlaget. Däremot torde en sammanhållen genomgång av källorna kunna förmedla en fullgod översikt av vad som konstituerar det civila samhället respektive den ideella sektorn. Eftersom detta kapitel är långt och innehåller en mängd tabeller och diagram kommer vi efter denna inledning att presentera en kortfattad sammanfattning av innehållet. Förhoppningsvis underlättar detta för läsaren att smidigare komma in i brödtexten. 1) En värdefull källa som introduktionslitteratur är Wijkström & Lundström (2002). 2) Det finns ett flertal tankesmedjor och närbesläktade som arbetar med det civila samhället. Som exempel kan nämnas Ideell Arena och Sektor3. Ingen av dessa publicerar egenhändig löpande statistik.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 6 Inledande sammanfattning av de tre statistikkällorna SCB:s undersökning I september 2011 publicerade SCB rapporten Det civila samhället ett regeringsuppdrag med undersökningar från Statistiska centralbyrån. Undersökningen är den första i sitt slag vilket är en förklaring till att rapporten saknar tidsseriedata med analyser bakåt i tiden. En förtjänst med att rapporten är ny är att den innehåller färska data. Rapporten är ett utflöde av ett uppdrag som SCB gavs av regeringen att ta fram statistik om det civila samhället i enlighet med FN:s statistiksystem för satelliträkenskaper om ideella organisationer. En konsekvens av en sådan på förhand stipulerad inriktning är att de definitioner som SCB använder måste stämma överens med FN:s statistiksystem. En följd av detta har blivit att SCB: s undersökning bygger på vida definitioner av det civila samhället. Här inkluderas ett antal marknadsproducerande verksamheter som många i dagligt tal förmodligen inte associerar till det civila samhället. En styrka med den breda ansatsen är att rapporten fångar upp stora linjer och kartlägger sektorns stora penningflöden. En annan förtjänst är att rapporten noga klargör vilka definitioner och avgränsningar som analyserna grundas på. Rapporten delar in det civila samhället i 12 huvudverksamheter. Vi redovisar rörelseresultat för var och en av dessa. Källmaterialet för SCB:s undersökning är att antal statistikkällor. Hit hör SCB:s undersökning organisationers ekonomi, SCB: s företagsdatabas, Företagens ekonomi samt undersökning av levnadsförhållanden. Rapportens författare medger att det finns svårigheter med att fånga upp det civila samhället i en mätbar population och skriver inledningsvis Publikationen kan också tjäna som underlag för fortsatt utvecklingsarbete i syfte att etablera det civila samhället som ett nytt statistikområde i framtiden (sid. 10). Enligt SCB:s undersökning uppgick de totala intäkterna i det civila samhället till 212 miljarder kronor 2009 medan de totala kostnaderna uppgick till 201 miljarder kronor. Det motsvarade cirka 3 procent av BNP. Sida: s årliga kartläggningar Sida (www.sida.se)redovisar årligen de anslag som organisationen kanaliserar till det civila samhället för internationellt arbete. Sida: s anslag uppgår årligen till cirka 1 miljard kronor och kanaliseras till 15 s.k. ramorganisationer som har tecknat långsiktiga kontrakt med Sida. Största mottagare av stöd från Sida är Forum Syd. En annan stor mottagare är Kooperation utan gränser. Statistik från Svensk Insamlingskontroll Svensk Insamlingskontroll (www.insamlingskontroll.se) publicerar varje år statistik över alla organisationer med 90-konton. Statistiken bygger på uppgifter som respektive organisation rapporterar in till Svensk Insamlingskontroll. Förmodligen tangerar denna källa bäst vardagslivets associationer till civila samhället.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 7 Vi kommer till att börja med att redovisa ett antal indikatorer avseende aggregerade data avseende perioden 2000-2010. Därefter skärskådas de tio största organisationerna när det gäller totala verksamhetsintäkter samt de tio största när det gäller insamlade medel från allmänheten. Sammantaget handlar det om 13 organisationer. På den punkten är källmaterialet respektive organisations årsredovisning vilket någon gång kan innebära smärre avvikelser från data som rapporterats in till svensk Insamlingskontroll. Vi kartlägger här åren 2006-2010. På aggregerad nivå är en tydlig trend är att intäkter från Postkodlotteriet spelar en allt större roll för många. En annan trend är att anslag från myndigheter och organisationer ökar i betydelse på bekostnad av insamlade medel från allmänheten. Ytterligare en trend för 2000-talet är att bidrag från företag fått ökad betydelse. I början av 2000-talet utgjorde denna delpost en försumbar andel av totala verksamhetsintäkter. Numera uppgår bidrag från företag till 4 procent av totala intäkter, på aggregerad nivå. För ett antal organisationer svarar bidrag från företag för en betydligt högre andel. Rädda Barnen och UNICEF är de organisationer som samlat in högst belopp från företag. För UNICEF:s del är detta till stor del resultatet av ett nära samarbete med IKEA. En genomgång av organisationerna visar stora variationer. Läkare utan gränser har haft snabbast tillväxt i totala verksamhetsintäkter. En annan snabbt växande har varit UNICEF Sverige. För vissa organisationer, såsom Diakonia, utgör bidrag från myndigheter den så gott som allenarådande intäktskällan. För andra, såsom Rädda Barnen, är insamlade medel från allmänheten den största intäktsposten.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 8 Genomgång av de tre huvudkällorna SCB:s undersökning Det civila samhället SCB definierar det civila samhället som verksamheter vilka är åtskilda från hushållet, staten och marknaden samt är icke-vinstdrivande. Ett sådant angreppsätt har förtjänster. För det första tar rapporten ett helhetsgrepp vilket resulterat i en bred kartläggning av det civila samhället. Härigenom rymmer innehållet det mesta av vad som omfattar det svenska civila samhället. En närbesläktad styrka är att rapporten genom sitt breda perspektiv förmår att redovisa en helhetsbild av det civila samhällets intäkts- och kostnadsmassa samt var de stora penningflödena återfinns inom denna sektor. Därmed erhålles en värdefull indikation på den ideella sektorns ekonomiska betydelse i samhället. En och annan läsare invänder måhända att en rapport vars analyser utgår från en så pass vid definition blir väl inkluderande. Flera verksamheter som SCB:s rapport betecknar som del av det civila samhället torde flertalet knappast till vardags associera till det civila samhället. För våra vidkommanden är inte sådana metodproblem avgörande. SCB:s rapport är ett sätt att definiera det civila samhället. Men inte det enda. Definitioner av civila samhället är ingen exakt vetenskap. Den som ger sig i kast med att analysera området ställs alltid inför avvägningar. En fruktbar kommunikation fordrar dock att den som analyserar det civila samhället konkretiserar vilka definitioner som respektive analys grundas på. Övergripande definitioner Det civila samhället Rapporten definierar det civila samhället som en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet där människor, grupper och organisationer agerar kollektivt för att uppnå gemensamma intressen. Inom civila samhället verkar bl.a. trossamfund, ideella föreningar och stiftelser. Den ideella sektorn utgör således en delmängd inom det civila samhället, och omvänt innefattar det civila samhället fler verksamheter än ideella organisationer. Gränsen mellan vad som kan sägas tillhöra det civila samhället, stat respektive marknad är sällan knivskarp. Ett exempel på detta är att organisationer som tillhör det civila samhället samtidigt kan vara betydande aktörer på marknaden, exempelvis som upphandlare eller köpare av marknadsmässiga tjänster. Ett annat exempel är att ideella organisationer i större eller mindre utsträckning kan ägna sig åt produktion av välfärdstjänster som vanligtvis tillhandahålls av staten eller andra delar av offentliga sektorn. I vissa ideella organisationer kan rabatter som är kopplade till medlemsavgifter börja likna avgifter för en tjänst. För att en enhet enligt FN:s räkenskapssystem ska klassificeras som tillhörande det civila samhället behöver följande egenskaper vara uppfyllda: Enheten skall vara en formell organisation; Det ska inte finnas någon vinstutdelning vilket betyder att eventuellt ekonomiskt överskott inte skall återbördas till ägare eller huvudman;

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 9 Enheten skall vara institutionellt skild från den myndighetsutövande delen av den offentliga sektorn; Enheten skall vara självstyrande; Medlemskap eller deltagande i enheten får inte vara tvångsmässigt. Ovanstående definition säger därmed inte någonting om hur en verksamhet tillhörande det civila samhället är organisatoriskt uppbyggd. Inte heller tas hänsyn till vilken typ av mänskliga strävanden eller mål som utgör basen för organisationens uppdrag. Definitionen ställer á priori inga krav på att verksamheten skall vara god eller nyttig i normativ mening. Urvalspopulation Utifrån ovan nämnda definitioner fanns 2009 drygt 211 000 icke-vinstdrivande organisationer registrerade. Av dessa har många obetydlig verksamhet. För att fastställa om en organisation skall räknas som ekonomiskt aktiv har rapporten använt följande kriterier: Organisationer med anställda; Organisationer med utbetald lönesumma; Organisationer med minst en inlämnad kontrolluppgift (KU); Organisationer med intäkter; Organisationer med tillgångar över 10 miljoner kronor och/eller intäktsränta/kapitalvinst över en halv miljon kronor. Totalt fanns enligt dessa kriterier drygt 50 000 ekonomiskt aktiva organisationer, vilket utgjort rampopulationen för beskrivning av det civila samhället i rapporten. Som framgår av tabell 1 svarade ideella föreningar för hälften av dessa. Tabell 1 tar avstamp i de juridiska former som förekommer. Den visar att inom det civila samhället är det huvudsakligen i ideella föreningar som pengarna omsätts. Tabell 6 (sid. 12) visar samtidigt att stiftelser svarar för en betydande del av den ekonomiska verksamheten. Tabell 1. Antal organisationer 2009 enligt Företagsdatabasen (FDB). Antal Därav med viss organisationer ekonomisk information Ideella föreningar 129 722 26 617 BRF, hyreskooperativ 28 263 14 352 Samfälligheter 26 290 2 754 Stiftelser 22 194 4 340 Registrerade trossamfund 2 427 963 Ekonomisk förening 2 422 1 534 Aktiebolag 130 105 Understödsföreningar 105 42 Offentliga korporationer 39 31 Arbetslöshetskassor exkl. Alfa 38 33 Totalt antal 211 630 50 771 Indelning av det civila samhället efter verksamheter Rapporten delar in det civila samhället i 12 huvudverksamheter. Tabell 2 listar dessa samt vilka verksamheter som varje verksamhetsrubrik inkluderar. Ramen för denna undersökning består av cirka 32 000 ekonomiskt aktiva icke-vinstdrivande organisationer.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 10 Tabell 2. SCBS: verksamhetsindelning av det civila samhället. Huvudverksamhet Inkluderade verksamheter 1. Rekreation och kultur Kultur och konst, minnesstiftelser, idrott, övrig rekreation och sociala klubbar 2. Utbildning och forskning Förskola och annan barnomsorg, grundskola och gymnasium, universitet och högskola, folkhögskolor och övrig utbildning, forskning och utveckling 3. Hälsa Sjukhus och rehabilitering, vård och omsorg, psykisk hälsa och krigsinsatser, övrig hälso- och sjukvård. 4. Social trygghet Övrig social trygghet, akut hjälp och stöd, inkomststöd, underhåll och materiell hjälp 5. Miljö och djurskydd Miljö, djurskydd 6. Bostäder, social och samhällelig Ekonomisk, social och samhällelig utveckling, utveckling bostäder, sysselsättning och jobbträning 7. Lagstiftning, opinionsbildning och politik Medborgerliga opinionsbildande organisationer, lag och juridiska tjänster, politiska organisationer 8. Stiftelser, insamlande organisationer Insamlingsstiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet och volontärverksamhet, övriga stiftelser. 9. Internationell verksamhet 10. Religiösa samfund och föreningar 11. Bransch-/yrkesorganisationer Branschorganisationer, yrkesorganisationer, och fackföreningar fackföreningar. 12. Övrig icke-vinstdrivande verksamhet Tabell 3. Antal organisationer per verksamhetsenhet 2009. Huvudverksamhet Antal organisationer Rekreation och kultur 11 909 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 4 216 Stiftelser. Insamlande organisationer och volontärverksamhet 3 226 Bostäder, social och samhällelig utveckling 2 861 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 2 438 Lagstiftning, opinionsbildning och politik 2 015 Religiösa samfund och föreningar 1 903 Ej verksamma 1 038 Social trygghet 969 Utbildning och forskning 922 Miljö och djurskydd 299 Hälsa 183 Internationell verksamhet 168 Totalt antal 32 145

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 11 Aggregerade data Tabell 4 visar att de totala intäkterna för dessa huvudverksamheter uppgick till 123 miljarder kronor medan tabell 5 visar att de totala kostnaderna uppgick till 118 miljarder kronor. Inbördes rangordning är lika för bägge tabeller. Den största intäktsposten var mottagna bidrag, gåvor transfereringar etc. med 56 miljarder kronor. Den största kostnadsposten var lämnade gåvor, stipendier, bidrag och transfereringar med 39 miljarder kronor. Tabell 6 visar att totalvärdet av tillgångar uppgick till 213 miljarder kronor varav stiftelsers tillgångar stod för 41 procent av totalsumman. Totala intäkter Tabell 4. Totala intäkter per huvudverksamhet 2009 mnkr. Social trygghet 30 695 Rekreation och kultur 21 091 Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 20 549 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 15 067 Utbildning och forskning 13 093 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 9 068 Lagstiftning, opinionsbildning och politik 3 575 Religiösa samfund och föreningar 3 104 Internationell verksamhet 2 979 Bostäder, social och samhällelig utveckling 2 089 Hälsa 1 881 Miljö och djurskydd 472 Totalsumma 123 663 Totala kostnader Tabell 5. Totala kostnader per huvudverksamhet 2009 mnkr. Social trygghet 30 490 Rekreation och kultur 20 540 Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 16 982 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 15 182 Utbildning och forskning 12 559 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 9 035 Lagstiftning, opinionsbildning och politik 3 469 Religiösa samfund och föreningar 3 161 Internationell verksamhet 2 909 Bostäder, social och samhällelig utveckling 2 087 Hälsa 1 871 Miljö och djurskydd 461 Totalsumma 118 747

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 12 Tillgångar Tabell 6. Tillgångar per huvudverksamhet 2009 mnkr. Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 88 618 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 45 415 Rekreation och kultur 26 104 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 15 604 Utbildning och forskning 10 848 Social trygghet 7 582 Religiösa samfund och föreningar 5 418 Lagstiftning, opinionsbildning och politik 4 856 Bostäder, social och samhällelig utveckling 4 236 Internationell verksamhet 2 512 Hälsa 1 500 Miljö och djurskydd 647 Totalsumma 213 340 Sysselsättningsdata Antalet heltidsanställda var knappt 61 000 medan antalet ideellt arbetande var drygt 934 000 personer. Vid omräkning av de ideellt arbetande till heltidspersoner blir det 53 000. Enligt SCB:s undersökning uppgick det totala antalet medlemskap till drygt 25 miljoner (en person kan givetvis vara medlem i flera organisationer). Tabell 7. Medelantal heltidsanställda per huvudverksamhet 2009. Rekreation och kultur 13 740 Utbildning och forskning 10 469 Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 8 228 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 6 026 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 5 782 Social trygghet 5 623 Religiösa samfund och föreningar 3 266 Hälsa 2 771 Lagstiftning, opinionsbildning och politik 2 747 Internationell verksamhet 885 Bostäder, social och samhällelig utveckling 862 Miljö och djurskydd 300 Totalt antal 60 699

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 13 Tabell 8. Antal ideellt arbetande 2009. Antal ideellt arbetande Medelantal ideellt arbetande räknat på heltid Rekreation och kultur 413 482 19 982 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 117 705 6 356 Lagstiftning, opinionsbildning och politik. 97 309 4 491 Religiösa samfund och föreningar 85 397 6 477 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 75 519 8 831 Utbildning och forskning 43 643 2 137 Bostäder, social och samhällelig utveckling 39 042 1 270 Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 25 861 1 996 Social trygghet 16 775 954 Miljö och djurskydd 8 927 150 Hälsa 5 891 423 Internationell verksamhet 4 925 416 Totalt antal 934 475 53 483 Tabell 9. Antal medlemmar. Rekreation och kultur 8 036 574 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 4 433 365 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet 4 145 143 Social trygghet 3 201 159 Lagstiftning, opinionsbildning och politik 2 541 635 Miljö och djurskydd 1 170 141 Bostäder, social och samhällelig utveckling 802 411 Religiösa samfund och föreningar 596 213 Internationell verksamhet 528 417 Utbildning och forskning 261 864 Hälsa 80 041 Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 14 274 Totalt antal 25 811 237 Rörelseresultat för huvudverksamheter Nedan kommer vi att redovisa rörelseresultat för de 12 huvudverksamheterna. De rangordnas efter storlek på intäkter enligt tabell 4. Genom att redovisa rörelseresultat är det möjligt att förmedla en bild av varje huvudverksamhets ekonomiska betydelse, samt hur verksamhetens intäkter fördelar sig mellan intäkter från offentliga organ, privata gåvor, donationer och intäktsflöden som organisationerna genererar på egen hand. Sistnämnda handlar i huvudsak om medlemsavgifter men även försäljning av varor eller tjänster, dock ej på uppdrag av eller entreprenad från den offentliga sektorn.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 14 Det är viktigt att ha i minnet att flöden som här redovisas avser direkta transfereringar. Här inkluderas exempelvis inte värdet av tillgång till idrottsanläggningar som underhålls av offentliga organ. Social trygghet Delverksamheten inkomststöd, underhåll och materiell hjälp stod här för 88 procent av intäkterna och kostnaderna och 89 procent av medlemsantalet. I denna delverksamhet fanns inga ideellt arbetande. Tabell 10 visar att mottagna transfereringar etc., stod för närmare 70 procent av rörelseintäkterna. Tabell 10. Resultatredovisning social trygghet 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 8 585 28,0 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 20 623 67,5 Intäkter från försäljning 1 318 4,3 Övriga rörelseintäkter 25 0,0008 Summa rörelseintäkter 30 552 Kostnader för råvaror och handelsvaror -485 Övriga externa kostnader -2 974 Personalkostnader -2 059 Övriga rörelsekostnader -14 Av och nedskrivningar -50 Summa rörelsekostnader -5 582 Rörelseresultat 24 970 Finansiella intäkter 143 Finansiella kostnader -53 Finansiellt netto 90 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 25 061 Bokslutsdispositioner 11 Skatter Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -24 855 Överskott/underskott 217

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 15 Rekreation och Kultur De totala intäkterna uppgick till 21 miljarder kronor och intäkter från försäljning stod för mer än hälften av rörelseintäkterna. Idrott var den största posten med 80 procent av intäkterna och kostnaderna. Den största enskilda intäktsposten för idrott var intäkter från försäljning. Tabell 11. Resultatredovisning rekreation och kultur 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 2 191 10,9 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 6 588 32,9 Intäkter från försäljning 10 536 52,6 Övriga rörelseintäkter 699 0,03 Summa rörelseintäkter 20 013 Kostnader för råvaror och handelsvaror -2571 Övriga externa kostnader -7781 Personalkostnader -6762 Övriga rörelsekostnader -338 Av och nedskrivningar -459 Summa rörelsekostnader -17 911 Rörelseresultat 2 101 Finansiella intäkter 1 078 Finansiella kostnader -297 Finansiellt netto 781 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 2 883 Bokslutsdispositioner 314 Skatter -31 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -2 301 Överskott/underskott 865

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 16 Tabell 12. Resultatredovisning delområde idrott 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 1 784 10,8 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 5 167 31,4 Intäkter från försäljning 8 881 53,9 Övriga rörelseintäkter 620 3,7 Summa rörelseintäkter 16 452 Kostnader för råvaror och handelsvaror -1 704 Övriga externa kostnader -6 472 Personalkostnader -5 520 Övriga rörelsekostnader -258 Av och nedskrivningar -402 Summa rörelsekostnader -14 357 Rörelseresultat 2 094 Finansiella intäkter 469 Finansiella kostnader -128 Finansiellt netto 341 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 2 436 Bokslutsdispositioner 16 Skatter -1 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -2 088 Överskott/underskott 363

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 17 Stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet Som framgår av tabell 13 är den största intäktsposten finansiella intäkter. De uppgick till 41 procent av totala intäkter(se tabell 4). Tabell 13. Resultatredovisning stiftelser, insamlande organisationer och volontärverksamhet 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 76 0,6 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 6 330 52,1 Intäkter från försäljning 5 565 45,8 Övriga rörelseintäkter 163 1,3 Summa rörelseintäkter 12 134 Kostnader för råvaror och handelsvaror -858 Övriga externa kostnader -4 628 Personalkostnader -3 786 Övriga rörelsekostnader -71 Av och nedskrivningar -258 Summa rörelsekostnader -9 601 Rörelseresultat 2 532 Finansiella intäkter 8 416 Finansiella kostnader -2 736 Finansiellt netto 5 679 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 8 211 Bokslutsdispositioner 2 613 Skatter -77 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -4 567 Överskott/underskott 6 181

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 18 Bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar I denna huvudverksamhet svarar medlemsavgifter för 75 procent av rörelseintäkterna. Verksamhet i fackföreningar är den dominerande delverksamheten. Tabell 14. Resultatredovisning bransch-/yrkesorganisationer och fackföreningar 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 9 564 75,5 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 1 292 10,2 Intäkter från försäljning 1 697 13,4 Övriga rörelseintäkter 108 0,8 Summa rörelseintäkter 12 662 Kostnader för råvaror och handelsvaror -295 Övriga externa kostnader -7 238 Personalkostnader -4 553 Övriga rörelsekostnader -83 Av och nedskrivningar -133 Summa rörelsekostnader -12 301 Rörelseresultat 361 Finansiella intäkter 2 405 Finansiella kostnader -1 402 Finansiellt netto 1 003 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 1 364 Bokslutsdispositioner 118 Skatter -318 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -1 161 Överskott/underskott 3

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 19 Utbildning och forskning Den största delverksamheten inom utbildning och forskning var folkhögskolor som stod för 74 procent av intäkterna och 76 procent av kostnaderna. Däremot hade forskning större tillgångar. Mottagna bidrag gåvor och transfereringar stod för 81 procent av rörelseintäkterna. Tabell 15. Resultatredovisning utbildning och forskning 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 96 0,7 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 10 002 81,8 Intäkter från försäljning 1 943 15,9 Övriga rörelseintäkter 177 1,4 Summa rörelseintäkter 12 218 Kostnader för råvaror och handelsvaror -787 Övriga externa kostnader -2 740 Personalkostnader -4 554 Övriga rörelsekostnader -47 Av och nedskrivningar -120 Summa rörelsekostnader -8 249 Rörelseresultat 3 969 Finansiella intäkter 875 Finansiella kostnader -212 Finansiellt netto 663 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 4 633 Bokslutsdispositioner 40 Skatter -4 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -4 095 Överskott/underskott 574

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 20 Övrig icke-vinstdrivande verksamhet Här hamnar det som inte kan placeras in på en specifik verksamhet. Tabell 16. Resultatredovisning övrig icke vinstdrivande verksamhet 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 1 685 19,5 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 3 496 40,5 Intäkter från försäljning 3 234 37,4 Övriga rörelseintäkter 210 2,4 Summa rörelseintäkter 8 625 Kostnader för råvaror och handelsvaror -1 387 Övriga externa kostnader -3 481 Personalkostnader -3 027 Övriga rörelsekostnader -141 Av och nedskrivningar -153 Summa rörelsekostnader -8 189 Rörelseresultat 436 Finansiella intäkter 443 Finansiella kostnader -115 Finansiellt netto 328 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 764 Bokslutsdispositioner -67 Skatter -20 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -711 Överskott/underskott -34

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 21 Lagstiftning, opinionsbildning och politik På detta område var medborgerliga opinionsbildande organisationer den största del verksamheten med 60 procent av intäkterna och kostnaderna och 80 procent av alla medlemskap. Tabell 17. Resultatredovisning lagstiftning, opinionsbildning och politik 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 291 8,5 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 1 981 57,9 Intäkter från försäljning 1 086 31,7 Övriga rörelseintäkter 62 1,8 Summa rörelseintäkter 3 420 Kostnader för råvaror och handelsvaror -738 Övriga externa kostnader - 1 215 Personalkostnader - 1 326 Övriga rörelsekostnader -23 Av och nedskrivningar -30 Summa rörelsekostnader -3 332 Rörelseresultat 89 Finansiella intäkter 155 Finansiella kostnader -23 Finansiellt netto 132 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 221 Bokslutsdispositioner -3 Skatter -1 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -114 Överskott/underskott 102

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 22 Religiösa samfund och föreningar Under denna verksamhet sorterar registrerade trossamfund. Svenska Kyrkan redovisas här men för sig. Tabell 18. Resultatredovisning delområden övriga religiösa samfund och föreningar 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 125 4,1 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 1 763 58,8 Intäkter från försäljning 951 31,7 Övriga rörelseintäkter 158 5,2 Summa rörelseintäkter 2 998 Kostnader för råvaror och handelsvaror -279 Övriga externa kostnader -961 Personalkostnader -1 317 Övriga rörelsekostnader -117 Av och nedskrivningar -85 Summa rörelsekostnader -2 760 Rörelseresultat 238 Finansiella intäkter 107 Finansiella kostnader -58 Finansiellt netto 49 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 287 Bokslutsdispositioner 8 Skatter - Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -343 Överskott/underskott -48

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 23 Tabell 19. Resultatredovisning delområde Svenska kyrkan 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 12 166 60,7 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 1 511 7,5 Intäkter från försäljning Övriga rörelseintäkter 6 362 (varav begravningsavgift 3,5 mdkr) 31,7 Summa rörelseintäkter 20 039 Kostnader för råvaror och handelsvaror -40 Övriga externa kostnader -6 654 Personalkostnader -10 583 Övriga rörelsekostnader -109 Av och nedskrivningar -982 Summa rörelsekostnader -18 368 Rörelseresultat 1 671 Finansiella intäkter 701 Finansiella kostnader -79 Finansiellt netto 622 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 2 293 Lämnade gåvor, stipendier bidrag etc. -532 Bokslutsdispositioner --1 Skatter -8 Överskott/Underskott 1 752

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 24 Internationell verksamhet Här återfinns organisationer som bedriver verksamhet utanför landets gränser. Tabell 20. Resultatredovisning internationell verksamhet 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 77 2,7 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 2 525 88,8 Intäkter från försäljning 221 7,7 Övriga rörelseintäkter 18 0,6 Summa rörelseintäkter 2 842 Kostnader för råvaror och handelsvaror -128 Övriga externa kostnader -885 Personalkostnader -764 Övriga rörelsekostnader -4 Av och nedskrivningar -8 Summa rörelsekostnader - 1 789 Rörelseresultat 1 052 Finansiella intäkter 138 Finansiella kostnader -13 Finansiellt netto 125 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 1 177 Bokslutsdispositioner 43 Skatter - Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -1 107 Överskott/Underskott 112

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 25 Bostäder, samhällelig och social utveckling Tabell 21 visar att den största intäktsposten var medlemsavgifter som stod för 64 procent av de totala rörelseintäkterna. Tabell 21. Resultatredovisning, bostäder, social och samhällelig utveckling 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 1 300 63,6 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 341 16,6 Intäkter från försäljning 347 16,9 Övriga rörelseintäkter 54 2,6 Summa rörelseintäkter 2 042 Kostnader för råvaror och handelsvaror - 732 Övriga externa kostnader - 864 Personalkostnader - 334 Övriga rörelsekostnader - 16 Av och nedskrivningar - 79 Summa rörelsekostnader - 2 025 Rörelseresultat 17 Finansiella intäkter 46 Finansiella kostnader - 47 Finansiellt netto - 1 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 16 Bokslutsdispositioner 45 Skatter -1 Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -14 Överskott/Underskott 46

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 26 Hälsa Inom denna huvudverksamhet stod vård och omsorg för 70 procent av intäkterna och kostnaderna. Tabell 22. Resultatredovisning hälsa 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 15 0,8 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 694 37,9 Intäkter från försäljning 1 090 59,5 Övriga rörelseintäkter 30 1,6 Summa rörelseintäkter 1 829 Kostnader för råvaror och handelsvaror -87 Övriga externa kostnader -415 Personalkostnader -1 290 Övriga rörelsekostnader -25 Av och nedskrivningar -25 Summa rörelsekostnader -1 842 Rörelseresultat -12 Finansiella intäkter 51 Finansiella kostnader -24 Finansiellt netto 28 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 15 Bokslutsdispositioner 19 Skatter -1 Lämnade gåvor, stipendier, bidrag och transfereringar -5 Överskott/Underskott 29

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 27 Miljö och djurskydd Här var miljö den dominerande verksamheten med 89 procent av intäkterna och 98 procent av medlemmarna. Tabell 23. Resultatredovisning, miljö och djurskydd 2009 mnkr. Mnkr Procent av rörelseintäkter Medlemsavgifter 175 40,5 Mottagna bidrag, gåvor och transfereringar 193 44,6 Intäkter från försäljning 62 14,3 Övriga rörelseintäkter 2 0,46 Summa rörelseintäkter 432 Kostnader för råvaror och handelsvaror -130 Övriga externa kostnader -173 Personalkostnader -152 Övriga rörelsekostnader -1 Av och nedskrivningar -2 Summa rörelsekostnader -458 Rörelseresultat -26 Finansiella intäkter 40 Finansiella kostnader -1 Finansiellt netto 39 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 12 Bokslutsdispositioner Skatter Lämnade gåvor stipendier, bidrag och transfereringar -1 Överskott/Underskott 11

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 28 Det civila samhällets verksamheter kanaliserade genom samarbete med Sida En betydande del av Sveriges utvecklingssamarbete fokuserar på att stödja och stärka organisationer i det civila samhället. Sidas stöd till det civila samhällets organisationer i Sverige uppgick 2010 till 1,2 miljarder svenska kronor. Detta stöd kanaliserades huvudsakligen via s.k. ramavtal med 15 ramorganisationer. Ytterligare cirka 4 miljarder kronor går via det civila sam-hällets organisationer genom insatser som inte är kopplade till ramavtalen. Ramorganisationer är huvudsakligen av 2 slag: Paraplyorganisationer som bereder och vidareförmedlar stöd till medlemsorganisationer. Det är de senare som tecknar avtal och samarbetar med organisationer i utvecklingsländer; Organisationer som utvecklar och bedriver egna utvecklings- och samarbetsprogram och projekt tecknar avtal direkt med samarbetspartner i utvecklingsländer. Med utgångspunkt från Sveriges policy för civil samhällsutveckling är Sidas bistånd inriktat på tre huvudområden: ekonomisk utveckling demokrati och mänskliga rättigheter konfliktlösning, fred och säkerhet Allt stöd som Sida ger ska dessutom ha ett rättighets- och fattigdomsperspektiv. De civila samhällenas utveckling bidrar till att skapa förutsättningar som gör att fattiga kan förbättra sina levnadsvillkor. Långsiktiga ramavtal Ett ramavtal löper normalt i 8-10 år. Ett avtal gällande en SIDA-finansierad kärnverksamhet är giltigt i tre år, varpå det följer en ett år lång utvärderingsperiod då stöd fortfarande betalas ut. Under denna period presenterar ramorganisationen en rapport om de resultat som uppnåtts under den första perioden samt en ansökan om stöd i ytterligare tre år. Under tiden för samarbetet avlägger ramorganisationerna årliga resultatrapporter som uppfyller de krav Sida ställer. Under varje fyraårscykel (3+1 år) görs en uppföljning av tidigare verksamhetsrevisioner. Vanligen tar Sida också initiativ till en utvärdering av programmet. Minst en gång under varje fyraårscykel gör Sida en bedömning av organisationens kvalifikationer som ramorganisation. Varje ramorganisation skall på egen hand generera intäkter som motsvarar 10 procent av erhållet stöd från Sida. Diagram 1 visar att mellan 2004 och 2009 ökade Sidas stöd från 850 miljoner kronor till 1,1 miljard kronor. För 2011 prognostiseras stödet uppgå till 1,2 miljarder kronor. Tabell 24 visar anslagen per ramorganisation för 2010. Störst mottagare var Forum Syd följt av Kooperation utan gränser, Rädda Barnen och Svenska Missionsrådet. Tabell 24 visar att flera av ramorganisationerna har förankring i religiösa samfund.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 29 Diagram 1. Sida: s stöd Mkr 2004-2011. Källa: SIDA. Tabell 24. Anslag per ramorganisation 2010, miljoner SEK. Forum Syd 181,3 Kooperation utan gränser 137,5 Rädda Barnen 109,0 Svenska Missionsrådet 102,2 Diakonia 94,9 LO-TCO Biståndsnämnd 93,4 Svensk Pingstmission 74,6 Svenska Kyrkan 63,8 Olof Palmes Internationella Center 48,0 Svenska Naturskyddsföreningen 37,0 Afrikagrupperna 35,5 Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening 34,8 Plan Sveriges Internationella Insamlingsstiftelse 20,9 Världsnaturfonden 19,9 RFSU 16,2 Totalsumma (avrundat) 1 069 000 Källa: SIDA.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 30 Avrundande reflektion Tabell 4 visar att totala intäkter för internationell verksamhet uppgick till 3 miljarder kronor. Det stöd som kanaliseras via Sida uppgår till cirka 5 miljarder kronor. Det kan därmed förefalla troligt att det totalbelopp som det svenska civila samhället kanaliserar i form av internationell verksamhet rör sig längs sådana storleksordningar. Men det kan samtidigt förhålla sig så att det finns organisationer i det civila samhället som genererar stora belopp men inte samverkar med Sida. Givetvis kan dessutom organisationer som har avtal med Sida samla in avsevärt större summor i egen regi. En del hithörande tas upp i nästa avsnitt. Fakta och analys av data från Svensk insamlingskontroll Svensk Insamlingskontroll publicerar data för ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som har godkänts som 90-kontoinnehavare, vilket betyder rätt att erhålla ett sjusiffrigt 90-konto hos PlusGirot eller Bankgirot. För att bli godkänd innehavare av ett 90-konto fordras: Organisationen måste ha sitt säte i Sverige; Ändamålet med insamlingen måste vara så bestämt att det går att kontrollera; Insamlingarna ska ledas av lämpliga och i ekonomiska frågor kunniga personer; Organisationen måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor, s.k. kontorevisor. Den statistikinformation som produceras av Svensk Insamlingskontroll omfattar troligtvis det som gemene man främst torde associera med begreppet civila samhället. Diagram 2 visar att över en tioårsperiod har totala verksamhetsintäkter ökat från 7,2 till strax under 14 miljarder SEK. Det rör sig således om en fördubbling. Mellan 2004 och 2005 skedd en påtaglig ökning som kan förklaras av Tsunamikatastrofen. Mellan 2007 och 2010 har det skett en successiv ökning. Diagram 2. Totala verksamhetsintäkter exklusive finansnetto 2000-2010 Mkr. Källa: Svensk Insamlingskontroll.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 31 Diagram 3 visar motsvarande data avseende insamling från allmänheten. Sett över en tioårsperiod har insamlade medel ökat från 3,2 till 5 miljarder kronor. Fortfarande är dock 2005 det år då det på årsbasis insamlades mest. Diagram 3. Insamlade medel netto från allmänheten Mkr 2000-2010. Källa: Svensk Insamlingskontroll. Tabell 25 visar procent av verksamhetsintäkter uppdelat på medel från allmänheten, företag respektive myndigheter och organisationer. Tabellen visar ett antal betydelsefulla trender. Till att börja hade medel från allmänheten sin högsta andel år 2005. Mellan 2005 och 2010 sjönk andelen med hela 12 procentenheter. Trots att totalt insamlade medel från allmänheten ökat (diagram 3) har dess andel av totalt insamlade verksamhetsintäkter trendmässigt minskat. Verksamhetsintäkter från företag uppgår till 4 procent men har på tio år ökat från praktiskt taget ingenting. När det gäller intäkter från organisationer och företag har den procentuella andelen stigit med 13 procentenheter mellan 2000 och 2010. Högst var dess andel år 2009. Fram till 2007 utgjorde verksamhetsintäkter från allmänheten en signifikant högre andel än belopp från myndigheter respektive organisationer. Mellan 2007 och 2008 inträffade ett tvärt omslag och sedan dess har andelen från myndigheter och organisationer överstigit andelen från allmänheten.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 32 Tabell 25. Procent av verksamhetsintäkter 2000-2010. Från allmänheten Från företag Från myndigheter och organisationer 2000 36.0 0,9 25,0 2001 47,0 0,8 31,0 2002 44,0 1,7 31,0 2003 45,4 1,8 33,7 2004 44,0 1,6 35,0 2005 47,7 2,9 30,2 2006 42,6 1,7 30,6 2007 39,9 2,2 29,9 2008 39,4 2,5 38,6 2009 36,1 4,3 39,0 2010 (p) 35,7 4,3 38,4 Källa: Svensk Insamlingskontroll Tabell 26 visar de tio största organisationerna avseende verksamhetsintäkter. Dessa svarar för 50 procent av totala verksamhetsintäkter, en andel som har varit stabil under flera år. Dessutom är det så att över tiden brukar praktiskt taget samma organisationer återfinnas bland de tio största. Tabell 26 visar att det samtidigt råder stora skillnader mellan de tio största. Svenska Kyrkan är nästan tre gånger så stor som Rädda Barnen. Liknande differenser kan iakttas i hela tabellen. Tabell 26. Tio största organisationerna avseende verksamhetsintäkter netto. Mkr 2009-2010. 2010 2009 Svenska Kyrkan 2 215 2 202 Rädda Barnen 895 730 Röda Korset 710 640 Ersta Diakonisällskap 667 629 Frälsningsarmén 451 431 Läkare utan gränser 433 321 UNICEF 419 488 Cancerfonden 418 420 Diakonia 388 382 Stora Sköndal 356 350 Källa: Svensk Insamlingskontroll Tabell 27 visar motsvarande för insamlat från allmänheten. Även här uppgår dessas andel till hälften totalt insamlade medel. Även för denna indikator gäller att samma organisationer över tiden brukar återfinnas bland de tio största. De senaste åren har dock skett vissa förändringar.

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 33 År 2008 fanns vare sig UNICEF eller Frälsningsarmén bland de tio största. Under loppet av några år har således UNICEF kommit från praktiskt taget ingenstans till en tätposition. Världsnaturfonden och Barncancerfonden fanns bland de tio största år 2008 men inte längre. Noterbart är också att två härvidlag stora organisationer, Läkare utan gränser och SOS Barnbyar, bedriver omfattande verksamhet internationellt men omfattas inte av det i förra stycket kartlagda samarbetet med Sida. Tabell 27. Tio största organisationerna, insamlat från allmänheten miljoner SEK 2009-2010. 2010 2009 Cancerfonden 340 391 UNICEF 309 247 Rädda Barnen 286 282 Röda Korset 265 264 Läkare utan gränser 259 171 Frälsningsarmén 210 184 Svenska Kyrkan 193 194 SOS Barnbyar 185 180 Plan Sverige 172 179 Hjärt och Lungfonden 157 154 Källa: Svensk Insamlingskontroll Kompletterande data om tio största organisationer med 90-konto avseende verksamhetsintäkter Svenska kyrkan Svenska kyrkans största intäktspost är utjämningsavgifter genom det kyrkliga utjämningssystemet. Dess uppgift är att utjämna strukturella och ekonomiska olikheter mellan kyrkliga enheter. Utjämningsavgiften och finansiell förvaltning svarar tillsammans för över 65 procent av totala verksamhetsintäkter. Kollekter och gåvor har legat stabilt som andel strax under 10 procent. Under denna rubrik återfinns rikskollekt, stiftkollekt, testamenten och gåvor. Som framgår av tabellen fluktuerar olika posters andel av totala intäkter över tiden. En dramatisk förändring inträffade år 2008 genom att den internationella finanskrisen fick stora återverkningar på totala intäkter samt posten finansiell förvaltning. Tabell 28. Procentuell andel av verksamhetsintäkter (nationell nivå) 2006-2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Verksamhetsintäkter miljoner SEK 2 522 2 132 1 342 2 965 2 651 Utjämningsavgift, procentuell andel 54.0 65,6 >100 50,6 58,5 Kollekter och gåvor, procentuell andel 8,8 9,2 15,8 9,7 7,1 Finansiell förvaltning, procentuell andel 19,3 20,5 Neg 25,7 16,4 Övrigt, procentuell andel 17,7 20,5 35,3 17,2 17,8 Källa: Svenska kyrkan, årsredovisningar

Fakta och statistik om civilt samhälle och ideell sektor i Sverige 34 Rädda Barnen Tabell 29 visar att 2010 var första året då bidrag från myndigheter och organisationer utgjorde en större andel än insamlade medel. Det var också första året som andelen insamlade medel understeg hälften av totala intäkter. Mellan 2006 och 2010 har medlemsavgifternas andel av totala intäkter halverats. Till skillnad från Svenska kyrkan har Rädda Barnens totala intäkter ökat kontinuerligt och nästan fördubblats mellan 2006 och 2010. Den största delposten under insamlade medel är regelbundet givande från allmänheten som 2010 uppgick till 207 miljoner SEK (47 procent av totalt insamlade medel). Näst största posten var företagssamarbeten/gåvor vilka uppgick till 111 miljoner SEK (25 procent av insamlade medel). Mellan 2007 och 2010 ökade sistnämnda post från 35,1 till 111 miljoner SEK. Tabell 29. Procentuell andel av verksamhetsintäkter 2006-2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Verksamhetsintäkter miljoner SEK 571,1 607,6 669,6 756,8 910,5 Bidrag myndigheter och organisationer 37,1 40,3 41,2 40,8 48,4 Insamlade medel 52,1 52,5 58,6 53,5 48,3 Finansiell förvaltning 7,3 3,3 Neg 2,4 0,4 Medlemsavgifter 2,6 2,4 2 1,9 1,2 Övrigt 0,8 1,3 1,2 1 1,3 Källa: Rädda Barnen, årsredovisningar Röda Korset Tabell 30 visar att totala verksamhetsintäkter var signifikant högre 2010 än 2006 men att toppåret var 2008. Posten övriga intäkter avser bidrag från andra myndigheter och organisationer än Sida samt medlemsavgifter. Under den posten härrör större delen från myndigheter. Insamlade medel (görs ingen finfördelning) har ökat sin andel av totala intäkter mellan 2006 och 2010. Men samma år svarade bidrag från myndigheter och organisationer för 58 procent av totala intäkter. Största delposten under insamlade medel var 2010 insamlingar från allmänheten inklusive Postkodlotteriet som tillsammans uppgick till 179 miljoner SEK (60 procent av insamlande medel). Gåvor från företag inklusive sponsring uppgick 2010 till 53,6 miljoner SEK jämfört med 11,8 miljoner året innan. Tabell 30. Procentuell andel av verksamhetsintäkter 2006-2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Verksamhetsintäkter miljoner SEK 559 219 539 757 732 115 643 019 713 246 Insamlade medel 33 32 32 37 42 Bidrag från Sida 42 42 46 39 38 Övriga intäkter 25 26 22 24 20 Källa: Röda Korset, årsredovisningar